A. Vad kännetecknar hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "A. Vad kännetecknar hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer?"

Barbro Bengtsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 WS 1: Utmaningar för hållbara strukturer och processer A. Vad kännetecknar hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer? Grupp 1 1. Enkelhet Enkelhet, begriplighet (miljön är lätt att använda) 2. Lågt energibehov Låg- eller ingen tillförsel av primärenergi Inga utsläpp av CO 2 Kunskap om energieffektivitet Energisnåla bostäder, byggnader och anläggningar Energieffektiva transporter av varor och gods 3. Närhet till basbehov Samhällsplanering Flexibilitet Bilvägar korsar cykelvägar i stället för motsatsen Funktionsblandning Närhet till samhällsservice Levande centrum undvik externa köpcentra Kollektivtrafik av god, bekväm och trygg kvalitet 4. Samverkan Delaktighet i planering! Samarbete inom regioner och mellan kommuner Tydliga processer (förfrågan-planering-genomförande) Global samverkan i hållbarhetsfrågor 5. Lokal produktion Långsiktighet Självförsörjningsmöjligheter Närproducerad energi Gröna tak Gröna strukturer Odlingslotter Grupp 2 1. Bevarande av ekosystem och ekosystemtjänster (jordbruk, vatten, djurliv) Bevarande av områden för energiproduktion Naturliga lösningar t ex översvämningsparker 2. Kommunikationer-Stråk-Noder

2 Nära kommunikationer Sammanhängande stråk (service-transport-boende etc i knytpunkter) Kopplingsmöjligheter - enkelt att byta mellan trafikslag under en resa Tydlig prioritering av kollektivtrafik, gång- och cykel Konsumtionscentra är kopplade till kollektivtrafikstationer 3. Mångfald-Småskalighet Långsamt tempo ( Citta slow Lokal demokrati och medbestämmande 4. Förtätning-Närhet-Funktionsblandning Närhet till grönska, vatten, rekreation, kultur, mötesplatser Täthet men med grönska (nära till det man behöver med bra mikroklimat) Blandade funktioner och användningssätt 5. Energismart teknik Industriområden har tillgång till fjärrvärmenätet Grupp 3 (?) 1. Kollektivtrafik samordnat med andra trafikslag 2. Hållbara energisystem 3. Blandstad 4. Tätortsnära grönområde 5. Cykel- och gångvägar Grupp 4 1. Resurshushållning Förutsättningar för självförsörjning (av energi, livsmedel etc) Återanvändning av material Miljövänliga, ekologiska och närproducerade material Naturens resurser tas tillvara på lokal nivå 2. Bättre transporter Säker och attraktiv gång- och cykeltrafik (särskilt till målpunkter som skolor och stationer m.m.) Samlastningscentraler Bilpooler och noder för samåkning 3. Närhet utifrån funktionsbehov: arbete-resor-friluftsliv (t ex förtätning) Lokala system/mötesplatser för återvinning & återbruk, bytesmarknader etc

3 Planering som är smart ur klimat- och energisynpunkt t ex kluster, nära kollektivtrafik och näringsliv och arbete m.m. Människan i centrum med sociala och mjuka, gröna mötesplatser (lokala torg) Lämpliga ytor för utevistelse Människor kan gå och cykla till alla vardagliga behov (skola, handel, vänner etc) Närhet till handel, service & hållbara kommunikationer Närhet till kvaliteter och funktioner minskar transportbehovet 4. Förtäta i stråk Utgå från befintliga infrastråk med god kollektivtrafik vid nyplanering av bostäder Kollektivtrafik i tydliga stråk, cykelvägar Planera för personalintensiva icke störande verksamheter i områden med god kollektivtrafik Underlag för kollektivtrafik: stationsnärhetsprincip (600 m till arbetsplats, 1000 m till bostad) Möjlighet att välja buss/tåg till både korta och långa sträckor 5. Energioptimering Energieffektiva byggnader (ändamålsenlig placering och utfformning med avseende på lokalt klimat) Användning av förnyelsebara energikällor A. Vad kännetecknar goda planeringsprocesser som möjliggör hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer? Grupp 5 1. Politiskt engagemang Kompetenta, intresserade, aktiva och beslutskapabla politiker Vilja och engagemang hos ledningen Klara politiska målsättningar Lyhörd förvaltning 2. Tvärsektoriellt tänkande 3. Inkluderande arbetssätt Alla berörda aktörer i processen skall ges god möjlighet att be synpunkter vara med i dialog Invånarengagemang Medborgardialog 4. Dialog Ha relevanta och kunniga aktörer inblandade hela vägen Viktigt att alla parter får komma till tals Samverkan mellan olika kunskaper

4 Integrera arbetet över flera enheter redan från början 5. Öppenhet för innovativa idéer Grupp 6 Undvika låsning i gamla lösningar Öppenhet gentemot nytänkande inte direkt avspisa ett förslag utan låta det vara med i processen Se helheten inte fastna i en sektor Viktigt att alltid kunna backa undvik att stänga dörrar eller måla in sig i ett hörn 1. Nulägesanalys 2. Gemensamma, rimliga mål 3. Dialog och kunskapsspridning (internt och externt) 4. Relevant kunskap om energi och miljö 5. Handlingsplan för att nå målen Grupp 7 1. Förankring Politisk förankring/vilja Ledningens engagemang Medborgardialog/delaktighet Förankring med kommunala, nationella, regionala mål 2. Tydliga mål Kartlägga, bryta ner mål Idéer/skisser grundade på politiska mål och visioner Energi- och klimatperspektiv i ett tidigt skede 3. Samverkan Sektorsövergripande arbete Politiker, tjänstemän, exploatörer Breda infallsvinklar 4. Förutsättningar Klargöra förutsättningar rumsligt/funktionellt Grupp 8 1. Målsättning Tydlig politisk och gemensam målsättning

5 Identifiera nyckelfrågor Tydliga övergripande mål utan att från början låsa in sig i en lösning 2. Aktuellt planeringsunderlag Up-to-date -information Uppdaterade planeringsunderlag från olika instanser Tydliga och väl underbyggda analyser 3. Medborgarförankring God dialog med medborgarna Öppen medborgarinsyn Acceptans bland medborgarna 4. Samverkan Samarbete mellan olika nivåer (kommun-trafikverket- Länsstyrelsen) Samarbete mellan olika kompetenser Olika erfarenheter ska komma till tals 5. Återkopplande process Tvärvetenskapliga arbetsgrupper (Triple Helix) Arbetsgrupp som består av olika kompetenser Samverkan mellan olika discipliner WS 2: Styrmedel för indikatorer för energi- och klimatsmarta samhällen A: Vilka styrmedel behövs för att skapa hållbara och energi- och klimatsmarta fysiska/rumsliga strukturer? Grupp 2 Befintliga lagar Bättre med frivillig väg än med lagkrav God fysisk planering Vision/målbild viktig inklusive den politiska förankringen Delaktighet Grupp 4 Ekonomiska styrmedel (stöd/skatter) Lagar eller klav på en viss typ av planering Bättre gång/cykelvägar Närhet Utbildning i skolan Civilrättsliga avtal

6 B: Hur kan resultatet av fysisk planering följas upp för att nå uppsatta mål för energi- och klimatsmart samhälle? Grupp 6 Standardförfarandet verkar vara att konsekvensanalyser görs innan, att det verkliga utfallet av planer verkligen följs upp är inte lika vanligt Det är bättre att göra få, mätbara mål som följs upp än många mål utan riktlinjer Svårt att göra uppföljning då genomförandetiden är så lång Bra att göra kort respektive lång uppföljning Grupp 7 Viktigt med mätbara mål. Indikatorer Viktigt veta vad man ska göra om målet inte nås? Både piska och morot behövs Ulf tipsar om att en så kallad gåtur där man pratar om vad som blev bra respektive dåligt kan vara en bra och enkel uppföljningsmetodik.

Relevanta dokument

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med