AD/AS. Välkommen till Yrkeshögskolan (Yh) och utbildningen Demensspecialiserad undersköterska

Transkript

1 AD/AS Välkommen till Yrkeshögskolan (Yh) och utbildningen Demensspecialiserad undersköterska

2 Innehåll Välkommen!... 1 Utbildningen genomförs på distans med närträffar... 1 Lärplattform... 1 Upplägg och studiegrupper... 1 Lärande i arbete (LIA)... 2 Särskilt pedagogiskt stöd... 2 Litteratur... 2 Kurs: Demenssjukdomar, 20 Yhp... 3 Kurs: Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund, 60 Yhp... 4 Närträff vecka 37 (måndag och tisdag)*... 5 Studieuppgifter vecka Uppgift Presentera dig... 6 Studieuppgift i kurs Demenssjukdomar... 6 Studieuppgift i kurs Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund... 7 Kontaktuppgifter... 9 Studietider och tider för närträffar Kursbeskrivning Yrkeshögskoleutbildningen demensspecialiserad undersköterska Vägbeskrivning till närträffar på Trängen Utdrag från kurslitteratur... 15

3 Välkommen! Vidareutbildning inom demensområdet kommer att ge dig ett fördjupat förhållningssätt för att möta personen med demenssjukdom på allra bästa sätt! Du är en mycket viktig del i dagens och morgondagens vård och omsorg för personen med demenssjukdom. I Sverige beräknas mellan ha en demenssjukdom. Statistik visar att kommer att insjukna i demenssjukdom varje år i Sverige. År 2030 beräknas personer att ha en demenssjukdom i Sverige. Siffrorna för 2030 utgår från att dagens befolkningsprognoser stämmer och att inte förebyggande åtgärder eller nya behandlingsmetoder påverkar detta (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2017). Vi som ansvarar för yrkeshögskoleutbildningen demensspecialiserad undersköterska är lärare Annelie Svensson och lärare Anders Ahlström samt utbildningsledare Annetthe Dahlberg. I detta dokument kommer du att få viktig information kring utbildningen. Ännu en gång: varmt välkommen! Utbildningen genomförs på distans med närträffar Utbildningen demensspecialiserad undersköterska bedrivs på halvfart distans (20 timmar/vecka). Detta gör det möjligt för dig, att till viss del kombinera studier med arbete. Det krävs att du är aktiv i din lärprocess, tar eget ansvar och arbetar självständigt. Kraven på en distansutbildning är lika höga som på en klassrumsutbildning. Lärplattform Vuxenutbildningen i Skövde använder sig av lärplattformen Vklass. En lärplattform är en virtuell byggnad. I lärplattformen Vklass kan studerande och lärare samarbeta och kommunicera. Du som studerande förutsätts ha datakunskaper och ha regelbunden aktivitet på lärplattformen. Vi använder oss också av mail- och telefonkontakt. Under den första närträffen kommer du att få en introduktion i lärplattformen. Upplägg och studiegrupper Vid första närträffen kommer du att placeras i en studiegrupp. En studiegrupp ger möjlighet till ett stöd i lärandet, den ger också möjlighet för att reflektera och lösa uppgifter tillsammans. Du kommer att ingå i samma studiegrupp under hela utbildningen. Utbildningen består av sju kurser (dessa kurser presenteras längre fram i dokumentet). Till varje kurs finns en studiehandledning med kursplan, kursplanering, litteraturlista och studieuppgifter. De olika kurserna i utbildningen har en egen tidsram med start- och slutdatum. Det är viktigt att du följer kursplaneringen. Kursutvärderingar genomförs i samband med respektive kursavslut. 1

4 Lärande i arbete (LIA) Under din studietid kommer du att genomföra kurs Lärande i arbete (LIA) vid ett tillfälle. LIA:n är kopplad till de teoretiska delarna i utbildningen. Perioden pågår under 8 veckor på halvfart, så det finns möjlighet att arbeta samtidigt. Utbildningsanordnaren kommer att organisera LIAplaceringarna och försöker så gott det går att tillgodose dina önskemål. LIA-platserna sker på olika verksamheter inom demensområdet. Du kommer att tilldelas en placering inom demensområdet i ditt närområde. Resekostnader under LIA bekostar du själv. Särskilt pedagogiskt stöd Som studerande har du rätt att få särskilt pedagogiskt stöd (t.ex. inläst litteratur) om du har behov av det för att nå utbildningens mål. Detta är reglerat i förordning, och utbildningsanordnaren ansvarar för att du får det stöd du behöver. Om du vet att du kommer att behöva särskilt pedagogiskt stöd kontaktar du utbildningsledare Annetthe Dahlberg (se kontaktinformation nedan) omgående, för att informera om vilka insatser som du kan behöva. Utifrån detta utformas en åtgärdsplan kring det pedagogiska stödet. Litteratur Kurslitteratur för kursen Demenssjukdomar samt kursen Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund hittar du på nästa sida. Det är viktigt att du införskaffar denna litteratur så snart som möjligt. Litteraturen bekostar du själv. Du kommer att under första terminen läsa dessa två kurser parallellt. En del av litteraturen kommer du att använda till fler kurser under utbildningen. 2

5 Kurs: Demenssjukdomar, 20 Yhp Obligatorisk kurslitteratur: Basun, H., Skog, M., Wahlund L-O. och Wijk, H. (red.). (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm: Liber. Edberg, A-K. (red.). (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur. Edvardsson, D. (red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund. Studentlitteratur. Hejlskov Elvén, B., Agger, C. och Ljungmann, I. (2015). Beteendeproblem i äldrevården. Att förstå och möta. Stockholm: Natur & Kultur. Ring, K. (2013). Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom. Stockholm: Gleerups. Wadensten, B. (2010). Det naturliga åldrandet. Om vägen till gerotranscendens. Malmö: Vårdförlaget. Internetkällor/artiklar tillkommer 3

6 Kurs: Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund, 60 Yhp Obligatorisk kurslitteratur: Basun, H., Skog, M., Wahlund, L-O., Wijk, H. (red.). (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm: Liber. Cars, J. & Thersis, B.(2015). Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Stockholm: Gothia förlag. Glant, H. (2017). Ny i psykiatrin: våra vanligaste psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar bemötande, behandling, anhörigperspektiv. Göteborg: Gothia fortbildning. Edberg, A-K. (red.). (2011). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur. Edvardsson, D. (red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Ekman, S-L. & Heikkilä, K. (2010). Etniska perspektiv och språkliga perspektiv på demensvården I: S. Torres & F. Magnússon (red.) (s ). Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Stockholm: Gleerups. Du hittar kapitlet på lärplattformen. Matheny, G. (2013). Att utveckla anhörigstöd. Lund: Studentlitteratur. Ring, K. (2013). Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom. Malmö: Gleerups. Wadensten, B. (2010). Det naturliga åldrandet. Om vägen till gerotranscendens. Malmö: Vårdförlaget. Internetkällor/artiklar tillkommer 4

7 Närträff vecka 37 (måndag och tisdag)* Närträffen är på Trängen, Regementsgatan 7, Skövde (se bifogad karta). Måndag 10 september, klockan Välkommen! Upprop/ adresslistor Studerandepresentation Information om Vuxenutbildningen Skövde och Myndigheten för yrkeshögskolan (Myh) Presentation och information om Yrkeshögskoleutbildningen Demensspecialiserad undersköterska Val av studeranderepresentant Lunch Kursintroduktion o Studiehandledning: Kurs Demenssjukdomar o Studiehandledning: Kurs Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund Information LIA, Personcentrerat förhållningssätt inom demensområdet (Önskemål kring LIA) Arbete i Studiegrupp (studiegruppens förväntningar) Redovisning kurs Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund, studieuppgift 1, del A: Etiskt dilemma Återkoppling/Avslut Tisdag 11 september, klockan Introduktion till lärplattformen & fotografering Information om skrivmall för inlämningsuppgifter Föreläsning: Demenssjukdomar Lunch Sekretess och publicering av bilder Föreläsning: Etik och etiska beslutsmodeller Återkoppling, information och avslut Väl mött! Anders, Annelie och & Annetthe *Med reservation för ändringar av dagens innehåll Nästa närträff: Vecka 42, Måndag 15 oktober & tisdag 16 oktober 5

8 Studieuppgifter vecka Under hösten 2018 kommer du att läsa kurs Demenssjukdomar och kurs Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund. Dessa kurser pågår parallellt under hösten. Kurs Demenssjukdomar avslutas 21 december Din första uppgift blir att skriva en presentation om dig själv! Uppgift Presentera dig Börja med att presentera dig själv! Denna presentation gör du på max en PowerPoint-bild. Lägg gärna in ett foto på dig själv. Mejla in presentation till kursansvarig lärare Annelie Svensson senast v. 35, söndag den 2/9. Du kommer att få presentera dig själv vid närträffen utifrån din PowerPoint-bild, cirka två minuter. Kursansvariga lärare kommer sedan att lägga ut presentationerna på lärplattformen. Studieuppgift i kurs Demenssjukdomar Nedan ser du den första studieuppgiften i studiehandledningen. Denna uppgift ska lämnas in på lärplattformen Vklass senast v. 37, söndag 16/9. Om du får problem med att lämna in i inlämningen på Fronter, så mejlar du uppgiften till annelie.svensson@skovde.se Gerontologi och gerotranscendens Syfte och mål: Den studerande ska få fördjupade kunskaper i gerontologi och gerotranscendens. Läs: Rundgren, Å. & Dehlin, Å. (2016). Människans funktionella åldrande. Lund: Studentlitteratur. (Obs! Utvalda sidor hittar du längst bak i detta dokument). Wadensten, B. (2010). Det naturliga åldrandet. Om vägen till gerotranscendens. Malmö: Vårdförlaget. Uppgift: 1a 1b Beskriv utförligt det normala åldrandet, gerontologi. Vilka konsekvenser kan det normala åldrandet innebära för individens dagliga liv? Ge exempel. Redogör utförligt för vad gerotranscendens innebär. Redogör för riktlinjerna som främjar gerotranscendens. Riktlinjerna är uppdelade i tre olika områden (individuella, aktiviteter och organisatoriska aspekter). Reflektera över på vilket sätt gerotranscendens kan användas inom vård- och omsorg vid demenssjukdom. Inlämning: Individuell skriftlig inlämning, cirka 3 sidor. 6

9 Studieuppgift i kurs Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund Nedan ser du den första studieuppgiften i studiehandledningen. Den är indelad i tre delar; del A, del B och del C. Del A sker muntligt vid närträffen v. 37. Del B är en skriftlig inlämning samt kursbevis, som lämnas in senast v.39, söndag 30/9. Del C som handlar om beslutsmodell vid etiska dilemman och kommer att introduceras på närträffen. Uppgifterna lämnas in på lärplattformen Vklass. Om du får problem med att lämna in i inlämningen på lärplattformen, så mejlar du uppgiften till annelie.svensson@skovde.se Etiska begrepp och värdegrundsfrågor inom demensområdet kopplat till styrdokument Syfte och mål: Syfte och mål med kursen är även att ge den studerande fördjupade kunskaper och färdigheter om etiska begrepp och värdegrundsfrågor inom demensområdet kopplat till styrdokument. Läs: Basun, H., Skog, M., Wahlund, L-O. & Wijk, H. (red.). (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm: Liber. Edberg, A-K. (red.). (2012). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom- Stöd för styrning och ledning. Tillgänglig: 2.pdf (hämtad ). Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2012:3). Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Tillgänglig: (Hämtad ). Statens medicinsketiska råd (2008). Etik en introduktion. Etisk vägmärken 1. Tillgänglig: (Hämtad ). 7

10 Uppgift: Den här uppgiften är indelat i tre delar, del A, del B samt del C. Del A: Etiskt dilemma Välj ett etiskt avidentifierat dilemma från ditt verksamhetsområde. Hur hanterades dilemmat? Vilka reflektioner fördes? Ditt etiska dilemma kommer du att få presentera för din studiegrupp vid första närträffen. Skriv gärna ner stödanteckningar och ta med dig. Redovisning: Muntlig presentation i studiegrupp vid första närträffen. Om du inte kan närvara vid närträffen gör du en skriftlig inlämning på lärplattformen Del B: Socialstyrelsens webbutbildning: Äldreomsorgens nationella värdegrund Genom att gå Socialstyrelsens webbutbildning får du kunskap om den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen, föreskrifter och allmänna råd som har betydelse för dig när du utför ditt arbete. Du får kunskap om olika metoder för att du i ditt arbete ska kunna stödja personen till ett värdigt liv och att känna välbefinnande. Gå in på nedanstående länk för webbutbildningen. Utbildningen inleds med en introduktion och är sedan uppdelad i elva kapitel. Du kan genomföra utbildningen i din egen takt och gå igenom kapitlen i valfri ordning. Länk: (Hämtad ). Inlämning: När du är klar med utbildningen: 1. Kursbevis Du blir registrerad som klar med utbildningen när du har gått igenom alla kapitel och gjort utvärderingen då kan du skriva ut ett kursbevis. Kursbeviset lämnar du in på lärplattformen. Besvara nedanstående frågor: 2. Lyft fram tre områden ur webb-utbildningen som du anser är väsentligt att fokusera på i ditt dagliga arbete. 3. Varför är det väsentligt? Motivera dina synpunkter. 4. Skriftlig individuell inlämning, cirka 2 sidor, lämnas in på lärplattformen. * 8

11 Kontaktuppgifter Studievägledare (frågor kring t.ex. studiestöd) Joakim Wetterskog Tel: Mail: Administratör Irma Bertilsson, Tel Datastöd Britt Fröjdh Tel: Lärare Annelie Svensson Tel: Lärare Anders Ahlström Tel: Utbildningsledare Annetthe Dahlberg Tel: Mail: Mail: Mail Mail Mail: 9

12 Studietider och tider för närträffar Yrkeshögskoleutbildningen demensspecialiserad undersköterska 5 Den totala studietiden: Hösten 2018 Kursstart: v.35, måndag Kursslut: v.51, fredag Närträffar: måndag & tisdag Vecka Veckodag 37 Måndag Tisdag 42 Måndag Tisdag 48 Måndag Tisdag Våren 2019 Kursstart: v.1, måndag Kursslut: v, 23, fredag Närträffar: måndag & tisdag (v.2), OBS! tisdag & onsdag (v. 17) Vecka Veckodag 2 Måndag Tisdag 17 Tisdag Onsdag LIA: v (halvfart) Hösten 2019 Kursstart: v.34, måndag Kursslut: v.51, fredag Närträffar: måndag & tisdag Vecka Veckodag 36 Måndag Tisdag 46 Måndag Tisdag Våren 2020 Kursstart: v.1, måndag Kursslut: v. 22, fredag Närträffar: måndag & tisdag Vecka Veckodag 5 Måndag Tisdag 21 Måndag Tisdag 10

13 Kursbeskrivning Yrkeshögskoleutbildningen demensspecialiserad undersköterska I utbildningen ingår sju kurser Demenssjukdomar (20 Yhp) Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund (60 Yhp) LIA, Personcentrerat förhållningssätt inom demensområdet, (20 Yhp) Kvalitet och utveckling inom demensområdet, (20 Yhp) Examensarbete inom demensområdet (20 Yhp) Miljöns betydelse för personer med demenssjukdom, (40 Yhp) Handleda vård- och omsorgspersonal inom demensområdet (20 Yhp) 1 vecka heltidsstudier motsvarar 5 Yrkeshögskolepoäng (Yhp) Demenssjukdomar, 20 Yhp Syfte och mål: Syfte och mål med kursen är att den studerande ska få fördjupade kunskaper i gerontologi och gerotranscendens. Kursen ska ge den studerande fördjupade kunskaper om demenssjukdomar, symtom och behandling. Kursen ska även ge den studerande kunskaper om demensutredning. Kursen ger den studerande fördjupade kunskap och färdigheter om beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Kursen ska också ge den studerande kunskaper och färdigheter om demenssjukdomens konsekvenser utifrån individ, familj och samhälle. Kurs: Personcentrerad vård och omsorg, etik och värdegrund, 60 yhp Syfte och mål: Syfte och mål med kursen är att ge den studerande fördjupade kunskaper och färdigheter om personcentrerad vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Syfte och mål med kursen är även att ge den studerande fördjupade kunskap och färdigheter om etiska begrepp och värdegrundsfrågor inom demensområdet kopplat till styrdokument. Den studerande ska ha fördjupade kunskaper om anhörigstöd och förståelse för anhörigas situation samt den anhöriges relation till personen med demenssjukdom. Den studerande ska ha kunskap om kvalitetsregister inom demensområdet. Den studerande ska ha kunskaper och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera personcentrerad vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kursen ska även ge kunskaper och förståelse om psykisk ohälsa för personen med demenssjukdom. Den studerande ska ha kunskap och förståelse för kulturella aspekters betydelse för personer med demenssjukdom utifrån en personscentrerad vård och omsorg. 11

14 Kurs: LIA Personcentrerat förhållningssätt inom demensområdet, 20 yhp Syfte och mål: Syfte och mål med kursen är att den studerande ska ha ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med personen med demenssjukdom. Den studerande ska även visa på fördjupad praktisk tillämpning av personcentrerad vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Kursen ska göra den studerande uppmärksam på förbättringsområden för personer med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat förhållningssätt inför kommande examensarbete inom demensområdet. Kursen ska även ge den studerande kompetens att genomföra personcentrerad metodutveckling i form av miljöförbättrande/aktiverande åtgärder för personer med demenssjukdom. Kurs: Kvalitet och utveckling inom demensområdet, 20 yhp Syfte och mål: Syfte och mål med kursen är att ge den studerande kunskaper och färdighet om evidensbaserad praktik och personcentrerad metodutveckling för att kunna arbeta med kvalitet och utveckling inom demensområdet. Kursen ska även ge den studerande förutsättningar att kunna ta del av det aktuella forskningsläget inom demensområdet. Kursen ger kunskap om kvalitetsbegrepp och metoder för kvalitetsutveckling inom demensområdet. Kursen ska ge färdigheter i att arbeta med personcentrerad metodutveckling utifrån ett kritiskt förhållningssätt och fördjupade färdigheter i att reflektera och värdera den egna arbetsinsatsen inom demensområdet. Kurs: Examensarbete inom demensområdet, 20 yhp Syfte och mål Syfte och mål med kursen är att den studerande självständigt ska genomföra ett examensarbete. Kursen ger fördjupade kunskaper om och färdigheter i valt demensområde. Kursen ger kunskap i att formulera ett förslag (syfte) på kvalitets- och utvecklingsprojekt för personer med demenssjukdom. Inhämta kunskap från flera källor med ett källkritiskt resonemang. Den studerande sammanställer, bearbetar, reflekterar och redovisar examensarbetet på ett systematiskt sätt. I examensarbetet ska den studerande visa fördjupade kunskaper och färdigheter om demenssjukdomar utifrån ett salutogent förhållningssätt, och ge förslag på ett genomförande av ett kvalitets- och utvecklingsprojekt. Examensarbetet innehåller även ett skriftligt opponentskap på en annan studerandes examensarbete. 12

15 Kurs: Miljöns betydelse för personer med demenssjukdom, 40 yhp Syfte och mål: Syfte och mål med kursen är att den studerande ska ha fördjupade kunskaper om miljön och hemmets betydelse för ett värdigt liv och välbefinnande för personen med demenssjukdom. Kursen ska även ge den studerande fördjupade färdigheter om personcentrerad vård och omsorg utifrån ett funktionsbevarande förhållningssätt för personer med demenssjukdom. Kursen ska också ge den studerande fördjupade kunskaper om miljöns betydelse vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Kursen ger den studerande fördjupade färdigheter om den tydliggörande miljöns betydelse för personer med demenssjukdom. Kurs: Handleda vård- och omsorgspersonal inom demensområdet, 20 yhp Syfte och mål: Kursens mål och syfte är att ge fördjupade kunskaper om begrepp, teorier och metoder inom området ledarskap kopplat till vård och omsorg. Kursen har som syfte och mål att ge fördjupade kunskaper om begrepp, teorier och metoder inom området handledning för vård- och omsorgspersonal inom demensområdet. Kursen ska ge fördjupade kunskaper och färdigheter om kommunikationens betydelse för att handleda vård-och omsorgspersonal inom demensområdet. Kursen ska ge kunskap och färdigheter om betydelsen av ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt för att bidra till ett helhetsperspektiv för personen med demenssjukdom. 13

16 Vägbeskrivning till närträffar på Trängen Yrkeshögskolan Demensspecialiserad undersköterska kommer under höstens närträffar att träffas på Trängen, Regementsgatan 7, Skövde. En större bild hittar du på följande länk 1s0x465b :0x5d2dc4b4777ecba3!8m2!3d !4d Trängen Parkering Parkering finns utanför skolan, men det är begränsat med parkeringsmöjligheter. 14

17 Utdrag från kurslitteratur Sammanfattning: åldrandet mottagligheten för sjukdom och död. Alla människor åldras, enstaka djur och växter förefaller inte åldras påtagligt. sätt funktionen och leder i slutändan till döden. -35 årsåldern. Det primära åldrandet beror på inre faktorer, oberoende av yttre påverkan; till detta adderas det sekundära, med påverkan från livsstil, sjukdom och psykosociala förändringar, vilket till slut leder till det funktionella åldrandet. förklaras a miljöfaktorer; cirka en fjärdedel förklara av genetiska faktorer. livslängd samhällsplaneringen i form av kommande behov av vård och omsorg. ns olika scenarier för den framtida sjuklighetsutvecklingen Längre liv med bättre hälsa? Eller längre lvi med större funktionsnedsättning? upplever sitt liv. Pensioneringen innebär för det flesta inga problem; de trivs med att vara pensionärer. Socialt kan ålderdomen betyda mer ensamhetskänslor, sämre ekonomi och sämre socialt nätverk. ing, god psykisk hälsa, bra socialt stöd och självskattad livstillfredställelse inom ett antal områden. Sammanfattning: Kroppsliga förändringar -100 åren ökat för både kvinnor och män. Från årsåldern minskar längden, förför allt hos kvinnor. 15

18 överviktiga och feta har ökat i samhället. I högre åldrar tenderar vikten att minska. ren tillbakabildas och ersätts av fettväv. Kroppsvattnet minskar parallellt med att muskulaturen tillbakabildas. Den ändrande kroppsammansättningen är av betydelse för läkemedelsomsättningen i kroppen., varför armar och ben verkar smala, bålen blir rundare på grund av ansamling av fettväv, kroppshållningen blir mer framåtlutad och bröstryggradens krökning ökar. Ögonen är insjunkna på grund av mindre fettväv i ögonhålan. Fettväven minskar och brösten kan bli platta och slappa. konstant inre miljö trots yttre förändringar, försämras under åldrandet. nedsatt känslighet. Dessa förändringar i omsättning av läkemedel orsakas av ändrad kroppssammansättning, försämrad njurfunktion och leverfunktion. Sammanfattning: Huden huden. smembranet. Nybildade keratinoctyter migrerar upp mot hudytan och differentieras till platta, tätt packade celler som fäster i varandra. Hos yngre har cellerna i epidermis bytts ut på tre till fyra veckor, men hos en 70-åring tar det dubbelt så lång tid. -4 procent av cellerna i epidermis och antalet minskar med procent per decennium från 30-årsåldern, både i solbelyst och icke solbelyst hud, varför skyddet mot UVljus försämras. r i dermis och det subkutana fettet. Mängden kollagen i dermis minskar med cirka 1 procent per år efter 20-årsåldern. Subkutis är 2-10 mm tjock hos en smal person men kan vara ända upp till 10 cm hos en korpulent person. ras genom fragmentisering och minskad mängd och utgör en av anledningarna till att äldre hud är mindre slät. ceras successivt samtidigt som papillerna i gränszonen mellan epidermis och dermis plattas ut varför kapillärbädden blir tunnare och slätare. 16

19 predisponerar till försämrad sårläkning och kroniska sår. Den åldrande hudens svar, minskad produktion av cytokiner och tillväxtfaktorer samt färre cytokinreceptorer. -50 procent långsammare hos äldre än hos yngre. -åring är antalet hårstrån per kvadratmillimeter i hårbotten cirka 30 procent lägre än i medelåldern. ₃. Sammanfattning: Skelettmuskulaturen elaterade förlusten av muskulatur kännetecknas av både minskat antal muskelfibrer och krympande diameter hos enskilda fibrer. Denna reduktion orsakas av multifaktoriella processer som involverar motorneuronerna, fysisk aktivitet, näringsintag, oxidativ stress och hormonella förändringar. typ II-fibrerna i storlek snabbare, medan fiberbortfallet som helhet verkar vara detsamma för typ I och II. eder till reducerad muskelmassa och muskelstyrka, men variationerna är stora. Mellan procent. Förlusterna är inte linjära och förlusten av muskelstyrka accelererar med stigande ålder. oxidativa enzymernas, vilket innebär att vi får svårare att röra oss. aktivitet avtar mer än de en försämrad muskelfunktion. ₂мₐₓ reduceras från 30-årsåldern med 5-10 procent per decennium beroende på faktorer som längre maximal hjärtfrekvens, reducerad hjärtminutvolym samt minskad arteriovenös syredifferens. bevarar de dagliga funktionerna och kan minska risken för fall. ysisk aktivitet Sammanfattning: Lederna betygande belastning. -80 procent av vatten, som fungerar som en hydraulisk stötdämpare och tillåter viss deformering av brosket vid belastning. -15 procent glykosaminoglykaner som tillsammans med protein bildar stora proteoglykanmolekyler, aggrekaner. Där finns också rikligt med strama kollagenfibriller ordnade i ett bågformigt, tredimensionellt nätverk med den konvexa sidan mot 17

20 broskytan och som hjälper till att fördela belastningen. Kollagen, som utgör procent av matrix våtvikt är av typ II, som är närmast unikt för brosk. -åring kan komprimeras cirka 15 procent, bland annat beroende på att vattenmängden har minskat. tvärbindningar vilket försämrar dess biomekaniska egenskaper. Nyproducerade proteoglykanmolekyler är mindre och har kortare kondroitinsulfatkedjor. Vatteninnehållet i matrix reduceras vilket försvagar brosket. ledvätskans smörjande egenskaper försämras. till destruktion av leden. Inte bara brosket förändras vid artros utan även ledens mjukdelar, benvävnaden under brosket samt ledvätskan. Sammanfattning: Benvävnad och skelettet ala vikt uppnåtts. Resterande 10 procent tillkommer fram till att den maximala benmassan uppnås. Den är procent lägre hos kvinnor än hos män. benets arkitektur. -3 procent av det kortikala benet byts ut under ett år. Det är ännu inte helt klarlagt hur benremodelleringens styrning sker. uttalad skörhet i skelettet. nedbrytning av benvävnader leder successivt till en allt mer Kalciumhomeostasen involverar feed back-loopar av PTH och aktivt vitamin D för att hålla kaliumnivån i serum stabil, trots att stora variationer i kroppens in- och utflöde av kalcium kan förekomma. -15 procent av dietärt kalcium, med adekvata nivåer absorberas procent men vid kalciumstress kan absorptionen stiga till 80 procent. så att serumkalcium är på normal nivå men fosfatförlusten ökar. Parathormon minskar kalicumutsöndringen i njurarna och ökar klaciumupptaget i tarmen. hällfastighet och ökad frakturrisk både för kvinnor och män. aktivitet kan bidra till en minskad reduktion av benmineral. ör benskörhet. Fysisk 18

21 -tal genetiska polymorfier som har inverkan på bentätheten och cirka 20 på frakturrisk. Sammanfattning: Det centrala och det perifera nervsystemet indirekt via hormonproducerande körtlar. särskilt höga frekvenser) och svagare syn. Andra vanliga neurologiska förändringar är nedsatt lukt och smak, nedsatt vibrationssinne i fötterna, sämre balans och förlångsammad gång, och mycket markant förlångsammad psykomotorisk. volym minskar till följd av förlust av neuroner och minskad neuronstorlek. Cellförlusterna varierar i olika delar av hjärnan. Den grå hjärnbarken och lillhjärnans bark förlorar flest celler. Förändringarna i transmittorsubstansnivåerna kan variera mellan olika delar av hjärnan. Transporten av näringsämnen i hjärnan försvåras av ett extracellulärrummet och extracellulärvätskan minskar. gt färgämne, inlagras i allt högre grad i nervcellerna med stigande ålder. Detta påverkar möjligen cellernas funktion. Alla områden i hjärnan drabbas dock inte lipofuscininlagring. tydligt högre grad hos demenssjuka personer. Uppkomstmekanismen för plack och nystan är oklar. blodflöde minskar med åren, sannolikt till följd av minskningen av antalet neuroner. Vid demenssjukdom eller annan hjärnskada kan blodflödet minska ytterligare. svagare reflexer och långsammare rörelser. oma nervsystemet åldras och kan medföra problem med blodtrycksregleringen, vattenkastningen, matspjälkningen, temperaturregleringen, sämre syn i mörker och sämre fysisk prestationsförmåga. Sammanfattning: Förändringar i intellektuell funktion minnesförsämring är närmast obligat under åldrandet. Äldre har svårare att lära nytt, att bearbeta ny information och att behålla ny information samt svårare att komma ihåg nyligen inlärt material. Den psykomotoriska hastigheten avtar påtagligt; detta börjar redan i årsåldern. del förklaras av sämre syn och hörsel. Korttidsminnet försämras, långtidsminnet kvarstår bättre. Stor interindividuell variation. risktagande men också ökad förnöjsamhet och bättre självuppfattning. 19

22 kognitiv försämring. Koncentration och uppmärksamhet förefaller minska. mnmönstret förändras under åldrandet. Den djupa sömnen minskar starkt, den ytliga sömnen ökar men drömsömnen kvarstår oförändrat. Antalet vakentillfällen under natten ökar. Ibland förekommer en tendens till för tidigt morgonuppvaknande. Det finns dock en viss interindividuell variation. livskvalitet och kan prägla hela personligheten. såsom obstruktiv sömnapné, restless legs och snarkning. s, hos äldre, och bromsar oftare omotiverat jämfört med yngre. Framför allt i högre ålder är olycksförekomsten relaterat till antal körda mil starkt förhöjd hos äldre. Det finns nära 1,6 miljoner körkortsinnehavare över 65 års ålder. Nedsatt syn, nedsatt vakenhet och förlångsammad psykomotorik kan förklara äldres mer utsatta position i trafiken. Sammanfattning: Sinnesorganen förflyttas allt längre bort. Detta kan kompenseras med glasögon. blir mindre, ljustransmissionen blir sämre. vid låg kontrast. Pupillen får ses som en normal åldersförändring. konstrast krävs. högfrekventa konsonantljud) och svårt att höra tal vid högfrekvent bakgrundsoväsen. Den åldersbetingande hörselnedsättningen startar tidigare hos män än hos kvinnor. Hörselnedsättning på grund av ålder är likadan på båda sidor och tinnitus är vanligt förekommande. luktförmågan, vilket även den minskar med åren. Mer än en fjärdedel av alla äldre saknar luktförmåga. 20

23 leder till sämre balans. Mer svaj vid försök till stillastående, svårare att stå på ett ben. och risken för fall ökar. Bägge dessa kan bero på olika orsaker, ibland kombinerade, varav försämrad funktion i balanssinnet är en. trycksår. och framför allt kronisk, är vanligt hos äldre. Det är oklart huruvida äldre har en annan smärttröskel än yngre och om de upplever smärta på annat sätt än yngre. kyla försämras. Sammanfattning: Cirkulationsorganen ökad stelhet i vänster kammare medför försämrad pumpförmåga och diastoliskt dysfunktion med svårigheter att klara fysiska och psykiska ansträngningar. kontraktila svar vid beta-adrenerg stimulering. rtminutvolym och dels på minskade skelettmuskelmassa. Fysisk aktivitet bromsar och senarelägger den åldersrelaterade funktionsförsämringen. blodtryck. Artärerna utsätts under hela livet för stress och funktionen påverkas av högt blodtryck, övervikt, rökning, livsstil och ålder samt ärftliga faktorer. endotelfunktion och ökad förekomst av ateroskleros. kärlmotstånd dominerar. Efter 60 års ålder minskar det diastoliska blodtrycket samtidigt som det systoliska blodtrycket ökar. Arteriell stelhet dominerar liksom ökande pulstryck. - och kollageninlagring och plackbildning, vilket förändrar artärernas mekaniska egenskaper. Sammanfattning: Luftvägarna och lungorna nan och blodcirkulationen minskar med åren. Detta ger en temperatursänkning vilken medför sämre uppvärmning av inandningsluften och kondensation av utandningsluften, vilket kan ge näsdropp. ldrandet stiger tonhöjden hos män men sjunker hos kvinnor. Röststyrkan avtar och uthålligheten minskar. diafragma svagare, trots detta blir diafragma den alltmer dominerande andningsmuskeln. 21

24 permeabiliteten mellan alveoler och kapillärer minskar, sammansmältningar gör att alveolerna blir större, bronkioli ökar sin diameter, den elastiska återfjädringen, kompliance, försämras. att den fysiska prestationsförmågan, konditionen, försämras. Syrgasupptaget påverkas endast litet och koldioxidavgivandet inte alls. Lungornas verkningsgrad minskar. normal åldersförändring. Upplevda små eller måttliga andningssvårigheter, särskilt under fysiskt arbete, kan förklaras av hjärt-kärlsystemets åldrande och lungornas åldrande. eller varm/kall luft. Vid långvarig hosta måste alltid bakomliggande orsak utredas. Sammanfattning: Mag- tarmkanalen för blodbilden, insöndrar hormoner, eliminerar skadliga substanser och metaboliserar läkemedel. ande ålder, och kan reagera på vitamin- och järnbrist. Många äldre anger torrhetskänsla i munnen. i pulpans väggar, och pulpan blir trängre. Detta kan negativt påverka tandens nerv- och kärlförsörjning. Pulpans känslighet minskar. Äldres tandhälsa har förbättrats jämfört med tidigare generationer. dysfag, ökar. rsämras. Förekomsten av sväljbesvär, Selmhinneskyddet blir sämre vilket kan leda till magkatarr eller magsår. undantag för dess immunologiska åldrande. påtaglig roll för funktionen, möjligen med divertikelbildning. genom kolon kan möjligen vara förlängd. aluminalt tryck. Passagetiden längre tid att utsöndra. En lätt nedgång kan ses i syntesen av vissa proteiner. ationen av kolesterol, och andra ämnen, i gallan ökar vilket ökar risken för gallsten. gastrointestinalkanalens funktion. 22

25 er eller för låg fysisk aktivitet eller en kombination av dessa. Bantingsstudier med olika typer av kost har som regel endast visat små skillnader i utfall. Däremot kan enskilda personer ha lättare att föredra en viss typ av kost. Motivation är en avgörande faktor för ett lyckat resultat. Sammanfattning: Njurarna och urinvägarna försämrad tubulär sekretion och reabsorption och dysreglering av RAAS-systemet. Dessa förändringar resulterar i försämrad njurfunktion, med risk för elektrolytrubbningar, dehydrering och njursvikt. därigenom försämrar den glomerulära hemodynamiken alltmer och påskyndar förluster av kapillärer, såväl i glomeruli som peritubulärt och medför en successiv förlust av nefron. studier har visat att åldrandet förknippas med minskad blåskapacitet, ökat antal ohämmade sammandragningar, lägre urinflödeshastighet, minskat tryck i urinröret och ökad mängd residualurin. -75 års ålder ökar prostatavikten från till gram. Hos nästan som alla äldre män är prostatakörteln förstorad varvid urinrörets blåshalsdel pressas samman vilket försvårar urinflödet. Detta leder till avflödeshinder från urinblåsan med svag urinstråle, behov av att krysta, startsvårigheter, avbrott i strålen, känsla av ofullständig tömning som resultat. Det innebär at mer än människor över 65 år har besvär av urininkontinens i Sverige. Sammanfattning: Könsorganen infektioner. Uterus atrofierar liksom äggledarna. ten cirka och i 50-årsåldern har de nästan helt försvunnit. Efter menopausen minskar ovariernas storlek, de bindvävs omvandlas och vikten minskar cirka 10 gånger. tradiol som är ovariernas mest potenta östrogen. Detta leder till ökad produktionen av hypofysens överordnade könshormon FSH och LH ökar när nivåerna av de hämmande progesteronet avtar. Äldre kvinnor kan uppleva att längden och upplevelsen av kroppens svar på sexuell stimulering har avtagit. minskar hos äldre, konsistensen blir mjukare, de sädesbildande kanalerna förtjockas och hålrummet i kanalerna minskar. Produktionen av spermier avtar men även upp i hög ålder kan testiklarna dock producera tillräckligt med spermier för att befrukta en äggcell. Andelen onormala spermier ökar med stigande ålder. 23

26 1,6 procent per år och mellan års ålder halveras koncentrationen av fritt testosteron, vilket representerar den biologiskt aktiva delen. erektion och ejakulation bibehålls livet igenom, men erektionen tar längre tid, blir mindre kraftfull och refraktärtiden efter ett samlag ökar. Sekretionen i sädesblåsorna avtar med åren varför sädesvätskan minskar i volym. Erektil dysfunktion är den vanligaste manliga sexuella dysfunktionen. Sammanfattning: Det endokrina åldrandet Sambandet mellan åldrandet och det endokrina åldrandet är komplext. påverkas kan vara drabbade av åldersförändringar. muskulatur och minskad benmassa. hela livet. -back-mekanism som finns mellan binjurebarken och hypofysen verkar vara intakt kontroversiell; substitution med DHEA har gett motsägande resultat. kan mer bero på en svikt i effektororganen än på självasignaleringen i sig. kroppens fight, flight or freeze-system. De är en del av spelar tyreoidea en viss roll för nedgången i basalmetabolism under åldrandet. ökar något men når inte diabetiska nivåer. Diabetes är den vanligaste hormonrubbningen hos äldre personer. nsöndringen hämmas av starkt sol/ljus. Insöndringen minskar under åldrandet och detta kan möjligen bidra till att förklara den ökande förekomsten av insomni hos äldre. Sammanfattning: Immunsystemet av immunförsvaret och den adaptiva/specifika delen men den medfödda immuniteten påverkas mindre. enzyminnehåll som hastigheten med vilken enzymerna frisätts är lägre hos äldre än hos yngre. 24

27 produktion av kemokiner. Hos äldre förstår makrofagerna bakterier, cancerceller och andra antingen långsammare än hos yngre, vilket ökar förekomsten av infektioner och cancer hos äldre. -cellernas åldrande ökar deras antal men en allmän försämring av funktionerna, som minskning av den cytotoxiska kapaciteten, har beskrivits. Det finns en god korrelation mellan dödlighetsrisk och antalet NK-celler. - lymfocyterna svara långsammare och i mindre omfattning och nyproduktionen avtar. Ökad proportion av aktiverande effektor- och minnes-t-celler, färre naiva T-celler och försämrad funktion hos naiva T-celler ger en globalt försämrad funktion. -lymfocyter i blodet, förändringen i B-cellrepertoaren med mindre mångfald och allmän nedgång i lymfoproliferativ kapacitet. Mängden antikroppar som svar på ett antingen minskar och antikropparnas adhesionsförmåga försämras. -2, aktiverar NK-celler och B-celler och stimulerar regulatoriska T-celler att avsluta immunsvaret. Det sker en påtaglig minskning av IL-2-produktionen hos T-cellerna med stigande ålder. sjukdomar jämfört med medelålders personer. Sammanfattning: Blodet nskade cellmassan i den röda benmärgen kan följas genom provtagning i bäcken- eller bröstbenet där utbytet utgörs till cirka 80 procent av blodceller före 10-årsåldern, till cirka 50 procent i medelåldern och cirka 30 procent vid 80-årsåldern. ietinnivån ökar hos äldre, även vid normalt hemoglobinvärde. Detta tyder på ett erytropoietinets erytropoesstimulerande effektivitet avtar med åldern. -10 procent hos äldre män jämfört med yngre, men förändras inte hos kvinnor. Detsamma gäller hematokriten, som minskar måttligt hos män men inte alls hos kvinnor under vuxenlivet. En måttlig ökning av erytrocyternas medelvolym, MCV, ses med stigande ålder. en normal järnomsättning. Järnmetabolismen undergår heller inte några påvisbara åldersförändringar, men undantag av att S-Fe-värdet sjunker cirka 20 procent hos både män och kvinnor, medan S-TIBC förblir relativt konstant. -värdet ses hos friska äldre. I den longitudinella H70-studien i Göteborg minskade Hb mellan 70 och 88 års ålder hos friska män från 152 till 141 g/l och motsvarande värden för kvinnor var 140 till 138 g/l. risken för trombos hos äldre. systemet som delvis förklarar den ökade -årsåldern medan det hos kvinnor fortsätter att stiga upp till 70-årsåldern och äldre kvinnor har högre värden än män. 25

28 Sammanfattning: Åldrandet i framtiden ökat med drygt 9 år under de senaste 50 åren och ökningen förväntas fortsätta. De äldres relativa andel i befolkningen har blivit allt större. i utvecklande länder som Sverige kommer vartannat barn som föddes år 2000 att nå en ålder av över 100 år. Åldrandets natur gör den motståndskraftiga mot olika former av påverkan och det är mindre troligt att dessa prognoser slår in. hälsosamt långt liv är att inte röka, att undvika stor konsumtion av alkohol, att vara fysiskt aktiv och att äta hälsosamt. syndromet och för typ 2-diabets. Medelhavsdieten anses särskilt nyttig. Den nya nordiska dieten förefaller ha samma gynnsamma egenskaper som medelhavsdieten. -kärlsjukdom, för typ 2-diabetes och för andra sjukdomar. Förutom att fysisk aktivitet är bra för hälsan är den bra för konditionen, humöret, balansen och motiverar övervikt. Geriatriken arbetar annorlunda än den organorienterade medicinen och kan erbjuda omfattande behandlingsinsatser genom ett multidisciplinärt team vars syfte är att optimera funktionen hos den äldre personen. finns även underbehandling av vissa sjukdomstillstånd. omorganisera för att passa de allt fler äldres vård. de äldres behov och förutsättningar. anpassat efter Ålderism som finns på många håll i samhället måste motverkas. 26