Miljöutredning för Askersunds kommun 2017

Transkript

1 Miljöutredning för Askersunds kommun Fastställd / 2018 Madeleine Andersson, Kommunchef i Askersund

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR GENOMFÖRANDE BESKRIVNING AV VERKSAMHETER I ASKERSUNDS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KULTUR- OCH TEKNIKNÄMNDEN, KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN KULTUR- OCH TEKNIKNÄMNDEN, TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Tekniska kontoret VA- enheten Anläggningsenheten Städenheten Måltidsenheten SYDNÄRKES BYGGNÄMND Kommunstyrelsen BESKRIVNING AV AKTUELLA MILJÖPÅVERKAN DIREKTA MILJÖPÅVERKAN El och värmeförbrukning Resor i tjänsten Transporter Städning och användning av kemikalier Pappersförbrukning Avfall Matproduktion INDIREKT MILJÖPÅVERKAN Utbildning Informationsverksamhet/Bibliotek Turistbyrån Fysisk Planering/Samhällsplanering Miljöstrategiskt arbete Miljötillsyn Upphandling VÄRDERING OCH RESULTAT MILJÖASPEKTLISTA SAMMANFATTNING BILAGOR BILAGA 1. ELFÖRBRUKNING BILAGA 2. VÄRME- OCH OLJEFÖRBRUKNING (OLJA FÖR UPPVÄRMNING) BILAGA 3. RESOR I TJÄNSTEN BILAGA 4. TRANSPORTER BILAGA 5. STÄDNING BILAGA 6. PAPPERSFÖRBRUKNING BILAGA 7. AVFALL BILAGA 8. MATPRODUKTION BILAGA 9. KOLDIOXIDUTSLÄPP TOTALT, ANTAL TON PER ÅR BILAGA 10. ÄGARFÖRHÅLLANDEN FASTIGHETER MED KOMMUNAL VERKSAMHET REFERENSER ELEKTRONISKT MATERIAL PERSONLIG KONTAKT (75)

3 Sammanfattning År 2012 miljödiplomerades Askersunds kommun. Inledande steg i miljödiplomeringen var en miljöutredning som genomfördes år avseende kommunens verksamhet. Detta är den femte miljöutredning, och har genomförts under vintern 2017/2018 för att följa upp och utveckla tidigare utredningar (den senaste gjordes vårvintern 2017). Miljödiplomeringssystemet har genomförts som ett kommunövergripande ledningssystem för alla kommunala verksamheter. I inledningsskedet har man valt att exkludera de kommunägda bolagen. Miljöförvaltningen har ansvarat för samordningen av miljödiplomeringsarbetet. Liksom tidigare miljöutredningar innehåller även denna en kartläggning och utvärdering av Askersunds kommuns miljöpåverkan och en utvärdering av genomfört miljöarbete. Utredningen utgör också ett underlag för det fortsatta miljöarbetet. Slutsatsen i både denna och tidigare miljöutredning är att kommunens viktigaste miljöfråga är att begränsa klimatpåverkan. De betydande miljöaspekterna för kommunens direkta miljöpåverkan är: matproduktion, resor i tjänsten, transporter, värmeförbrukning och avfall. Askersunds kommun har stor potential till indirekt miljöpåverkan genom samhällsplanering, skolans miljöutbildning och upphandling. Målgruppen för den indirekta miljöpåverkan är kommunens innevånare och företagare. Riktade insatser mot dessa grupper ger väsentligt mycket större effekter än om fokus läggs enbart på den kommuninterna miljöpåverkan. Kommunens interna miljöarbete, införande av miljödiplomeringssystem och att föregå med gott exempel är viktigt för att ge ett trovärdigt intryck i det utåtriktade arbetet. Vid miljöutredningen framkom brister i den kommunala verksamheten främst avseende avfallshantering och matproduktion. Det saknades rutiner och möjligheter till källsortering och endast en begränsad miljöhänsyn togs i matproduktionen. Sedan miljödiplomeringsarbetet kommit igång finns nu fungerande källsortering vid alla kommunala verksamheter. Införande av källsortering har minskat den totala mängden hushållsavfall. Andelen ekologisk mat har ökat i den matlagning som kommunen ansvarar för, och miljöengagemanget kring kommunens kost är stort, även om årets utredning endast kunnat ta del av ett fåtal uppgifter. Målsättningen för ekologisk mat är mycket hög, på 90 %. I denna miljöutredning jämförs förbrukning, transporter och koldioxidutsläpp för åren 2009/2010, 2012, 2014, 2015 och 2017 (ibland 2016 när uppgifter saknas för 2017). Nytt för denna utredning är att koldioxidutsläppen beräknas från den mat som produceras inom kommunens verksamheter. Även flera nya nyckeltal har tagits fram för att se trender oberoende av storleken på den kommunala 3 (75)

4 verksamheten. Utredningen visar att koldioxidutsläppen har minskat inom alla aspekter utom för tjänsteresorna där de ökat samt ökad pappersförbrukning. Totalt har koldioxidutsläppen minskat från 1774 ton till 1457 ton, totalt 317 ton, från första året Jämfört med 2015 har det minskad med 94 ton. Införandet av miljödiplomeringssystem i den kommunala verksamheten har varit lyckosam. Det finns ett stort miljöengagemang i alla verksamheter, och löpande utveckling av systemet sker. Det bådar gott inför det fortsatta miljöarbetet. 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsen i Askersund har beslutat om att införa ett kommunövergripande miljöledningssystem enligt Miljödiplomeringsmodellen. Miljöförvaltningen fick i uppdrag att samordna arbetet. År 2011 började arbete med införande av miljödiplomering av hela den kommunala verksamheten. Arbetet inleddes med en miljöutredning där de viktigaste miljöaspekterna inom de kommunala verksamheterna identifierades. I och med införandet av miljödiplomeringssystemet har alla anställda genomgått en miljöutbildning och startat upp arbete med mål och åtgärder på sina arbetsplatser, från skolor till äldreboenden och i kommunhuset. Liksom tidigare miljöutredningar utgör även denna underlag för analys och värdering av Askersunds kommuns miljöaspekter, miljöpåverkan och det fortsatta miljöarbetet. 1.2 Omfattning och avgränsningar Miljöutredningen omfattar de kommunala nämndernas verksamheter inom Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och tekniknämnden, Kommunstyrelsen och Byggnämnden. Miljöutredningen omfattar inte privat miljöpåverkan. Avgränsning har även gjorts på dagbarnvårdare inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Tekniska förvaltningen i Askersunds kommun, har arbetsredskap i form av diverse maskiner. Utredningen kommer att endast ta upp total bränsleförbrukning för dessa arbetsredskap. Miljöutredningen kommer endast att beskriva miljönämndens indirekta miljöpåverkan medan den beskriver byggnämndens både direkta och indirekta miljöpåverkan. Avgränsningen har skett för att Laxå kommun är värdkommun för Sydnärkes miljönämnd och Askersunds kommun som är värdkommun för Sydnärkes byggnämnd. 1.3 Genomförande Utredningen har genomförts främst genom ett samarbete mellan Sydnärkes miljöförvaltning och samtliga förvaltningar i Askersunds kommun. Mail har skickats ut till chefer och nyckelpersoner med beskrivning om vilka nyckeltal som behövs. Nyckeltal och förbrukningstal för 2017 har sedan fyllts i av 4 (75)

5 miljöförvaltningen för att sedan sammanställas. Samma upplägg användes för de beskrivande texterna i utredningen. Föregående utrednings texter har granskats inom förvaltningarna, och uppdaterats om förändringar skett. Sifferuppgifter och underlag avser år 2017, en del uppgifter från den tidigare miljöutredningen finns med för att kunna göra jämförelser mellan åren. Utredningen genomfördes under vintern år 2017/2018. I uppdateringen har nya siffror tillkommit och förslag till nyckeltal har utformats. En del siffror från tidigare utredningar har också korrigerats. Inför framtida utredningar ska förhoppningsvis korta rutiner finnas skrivna för varje del som rapporteras in, så att samma avgränsningar och tillvägagångssätt används varje gång. 5 (75)

6 2. Beskrivning av verksamheter i Askersunds kommun Totalt antal anställda: 978 st. 1 Total verksamhetsyta: kvm. 2.1 Socialnämnden 2 Socialnämnden i Askersund ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg (LSS), socialpsykiatri, individ- och familjeomsorg (IFO, integration och ensamkommande flyktingbarn). Äldreomsorgen består av tre särskilda boenden, Norra Bergen, Lärkbacken och Borgmästargården, hemtjänsten är indelad i fem distrikt samt dagverksamhet. LSS verksamheten har fem gruppbostäder, en servicebostad, ett korttidshem, tre enheter för daglig verksamhet, boendestöd, avlösarservice, ledsagning, kontakpersoner, avlastningsfamiljer och personlig assistans. Inom socialpsykiatrin finns daglig sysselsättning och boendestöd. IFO ansvarar för försörjningsstöd, missbruksvård via solkraft, barn och ungdomsvård via Familjens hus, familjerätt, integration och HVB hem för ensamkommande flyktingbarn. Utöver detta ansvara även Socialnämnden för alkohol-, tobak och läkemedelshandläggning samt bostadsanpassning. Det finns 130 antal boendeplatser samt 15 korttidsplatser inom de olika boendeformerna. Verksamheterna bedrivs främst i lokaler ägda av Askersunds kommun, men även i lokaler som hyrs av Länsgården Fastigheter samt Region Örebro. Krav enligt miljöpolicy ställs vid upphandling av hyreslokaler. Mer om ägar- och hyresförhållanden hittas i bilaga 10. Totalt är det 413 personer som är anställda inom socialförvaltningen. Där ingår bland annat områdeschefer, enhetschefer, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter samt personal för administration. 2.2 Barn och utbildningsnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden i Askersunds kommun omfattar förskola, familjedaghem, fritidshem, grundsärskola och skola för årskurs 1-9. Utbildning på gymnasienivå sker tillsammans med Hallsberg i ett kommunalförbund, Sydnärkes utbildningsförbund. I Askersunds kommun finns 12 kommunala förskolor och en föräldrakooperativt driven förskola. Totalt finns det sex skolor med förskoleklass till skolår 5 och 1 Karlsson, J Karlsson, K , reviderad och uppdaterad av Ståhl, M Text reviderad och uppdaterad av Thomas, K.., Weiss, E., och Stenmark, J samt av Weiss, E (75)

7 Sjöängsskolan för elever i årskurs 6-9 i centralorten. Eleverna i förskoleklass till årskurs fem arbetar med NTA Naturvetenskap och teknik för alla. 4 Följande förskolor finns i kommunen: Sundsängen, Humlegården, Björkängen, Snörmakaren i Askersund. Sågarvallen, Mosippan i Åsbro, Gullvivan i Olshammar, Lunnagården i Hammar, Åmmebergs förskola, Skogslyckan i Zinkgruvan, Sjöliden i Rönneshytta och Snavlunda förskola. Två, under 2017, nyöppnade förskoleavdelningar finns på Kristinegården i Askersund. Föräldrakooperativet Dagsländan finns belägen i centrala Askersund. Skolorna i kommunen är uppdelade från förskoleklass till årskurs 5 i Hammars skola, Närlunda skola, Rönneshytta skola, Snavlunda skola, Åmmebergs skola och Åsbro skola. Sjöängsskolan har elever i årskursen 6 till 9. Kommunen har även grundsärskola för årskurs förskoleklass till årskurs 5 på Närlundaskolan och grundsärskola för årskurs 6 till 9 på Sjöängskolan. I Kristinagårdens lokaler finns även kommunens mottagningsenhet för nyanlända elever, Slussen. All BOUs verksamheter bedrivs i lokaler ägs av Askersunds kommun, förutom verksamheten i Kristinagården som hyrs av Länsgården Fastigheter. Det är totalt ca 1600 barn som går i förskola, förskoleklass och grundskola varav 407 av dessa är även inskrivna i fritidshem. Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar ca 312 personer Kultur- och tekniknämnden, Kultur- och fritidsförvaltningen 6 I början av 2015 slogs Kultur- och fritidsnämnden samman med Tekniska nämnden till en gemensam nämnd. Under nämnden finns fortfarande två separata förvaltningar, kultur- och fritidsförvaltningen samt tekniska förvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för musikskola, bibliotek, fritids- och kulturverksamhet. All verksamhet bedrivs i lokaler som ägs av Askersunds kommun. Mer om ägar- och hyresförhållanden hittas i bilaga 10. I Askersunds kommun finns möjlighet till ett rikt friluftsliv. Fina rid-, vandrings-, cykel-, och t.o.m. mountainbikeleder finns här. Båtlivet i skärgården är under sommarhalvåret mycket aktivt. Kultur- och fritidsförvaltningen ska erbjuda kommuninvånare och turister ett rikt kultur- och fritidsliv oavsett geografiska, ekonomiska, fysiska och psykiska förutsättningar. Ett starkt föreningsliv och vår folkbildningstradition ger goda möjligheter till olika aktiviteter och engagerar våra invånare. Här erbjuds också undervisning i musikskolans regi. Viljan är att utveckla undervisning i andra kulturämnen i vårt kulturhus, Norrberga. Att ta tillvara ungdomars egna initiativ och bereda dem möjlighet till att påverka och driva verksamheter är också ett mål. Totalt arbetar 18 personer på kultur- och fritidsnämndens förvaltning. 4 Thomas, K Karlsson, K Restadh, A samt (75)

8 Fritid I Askersunds kommun finns ett rikt föreningsliv. Föreningarna drivs ideellt och har mycket skiftande verksamhet. Här kan nämnas idrotts-, hembygds-, kultur-, handikapp- och pensionärsföreningar o.s.v. Service och bidrag till föreningar sköts av denna avdelning. Inom denna avdelning finns också den öppna fritidsverksamheten och fritidsgården. Friluftslivet med bl.a. mountainbikeleder och idrottsplatsen Solberga hör också hemma i denna avdelning Bibliotek I kommunen finns ett huvudbibliotek, Askersunds bibliotek, och två filialer som är integrerade folk- och skolbibliotek i Hammars skola och i Åsbro skola. Varje skola i Askersunds kommun har skolbibliotek. Skolans storlek gör att storleken på skolbiblioteken varierar Musikskola Norra Vätterns musikskola erbjuder verksamhet inom flertalet musikgenrer och instrumentgrupper, inklusive sång. Undervisningen vänder sig till elever från Askersunds kommun Norrberga kulturhus I Norrberga kulturhus erbjuder olika aktörer barn, ungdomar och vuxna att delta i kulturverksamhet. Aktörerna är t.ex. studieförbund och kulturarbetare genom sin näringsverksamhet. 2.4 Kultur- och tekniknämnden, Tekniska förvaltningen 7 I början av 2015 slogs Tekniska nämnden samman med Kultur- och fritidsnämnden till en gemensam nämnd. Under nämnden finns fortfarande två separata förvaltningar, tekniska förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Tekniska förvaltningen tillhandahåller teknisk service inom verksamheterna vatten och avlopp samt, gator, vägar, parker, vaktmästeri, kost och städning. Lokaler som finns i anslutning till verksamheterna ägs av Askersunds kommun. Mer om ägarförhållanden hittas i bilaga 10. Tekniska förvaltningen består av: Tekniska kontoret Vatten och avlopp Anläggning Städ Måltid Totalt arbetar 120 personer inom Tekniska nämndens förvaltning. 7 Eriksson, M samt och , då översyn och eventuell revidering gjordes för hela avsnittet om Tekniska förvaltningen. 8 (75)

9 2.4.1 Tekniska kontoret Enheten handlägger tillfälliga markupplåtelser och vissa av förvaltningens större investeringsprojekt. Förvaltningens centrala administration ger stöd kring simskola, uthyrning av lokaler och båtplaster samt föreningsbidrag till kultur- och fritidsförvaltningen VA- enheten Enheten tillverkat och distribuerar ca kbm dricksvatten. De ansvarar för förvaltning och underhåll av kommunens vatten- och avloppsledningsnät. Ledningsnätet omfattar ca 410 km vatten-, dagvatten- och spillvattenledningar i kommunen. Enheten ansvarar även för projektering, upphandling och genomförande av nybyggnad och reinvestering i VA-upphandlingar. Olika former av avgifter debiteras i brukarna Anläggningsenheten 8 Enheten har skiftande uppdrag som vinterväghållning, skötsel och underhåll av gator, vägar, gång- och cykelvägar samt tillhörande belysning, hamnanläggning och bron till Borgmästarholmen i Askersund. Fordonsverkstad för kommunens fordon och maskiner. Enheten underhåller, städar, snöröjer och halkbekämpar ca 7,5 mil gator och vägar samt utför vaktmästeri och transporter åt andra förvaltningar. Kommunen har ett sammanlagt skogsbestånd på ca 400 ha produktiv skogsmark Städenheten Städning sker i kommunens förvaltningslokaler, idrottsanläggningar, bibliotek, skolor, förskolor, personalutrymme etc. i 35 byggnader motsvarande ca kvm. Fönsterputs utförs av anlitad entreprenör. Textiltvätt utförs av AMEenheten Måltidsenheten 9 Måltidsproduktionen är centraliserad och sker åt samtliga enheter inom barn- och utbildningsförvaltningen samt inom socialförvaltningen. Verksamheten ansvarar för livsmedelsplanering/inköp, tillagning och servering av skolluncher, fritids- och förskolemåltider, måltider till äldreomsorgers boenden, sjukhem och omsorgstagare i hemmet samt driver kommunens äldrerestaurang i Sjöängen. I kommunen finns sex stora kök och 41 små. Under 2016 tillkom café- och foajéverksamheten i Sjöängen. 8 Lind, B Borgwardt, L och (75)

10 2.5 Sydnärkes Byggnämnd Sydnärkes Byggnadsnämnd har sedan en gemensam förvaltning, bildad av Askersund, Laxå och Lekebergs kommuner. Förvaltningen sköter planoch byggrelaterade ärenden på uppdrag av kommunerna. Merparten av bygglovsärendena utförs på delegation medan en del av dessa och samtliga strandskydds- och vindkraftsärenden behandlas och beslutas om i nämnden. Verksamhetens lokaler ägs av Askersunds kommun. Mer om ägar- och hyresförhållanden hittas i bilaga Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Lokalerna ägs av Askersunds kommun. Mer om ägar- och hyresförhållanden hittas i bilaga 10. Kommunstyrelsens förvaltning heter kommunledningsförvaltningen och har till uppgift att stödja den politiska processen och arbeta med strategiska utvecklingsfrågor. Förvaltningens uppgift är även att vara stöd till övriga förvaltningar i personalärenden, budgetarbete och redovisningsfrågor. Verksamheten är organiserad i fyra avdelningar: Administrativa kontoret Ekonomikontoret Personalkontoret Näringsliv och utveckling Totalt arbetar 41 personer inom kommunstyrelsens förvaltning Beskrivning av aktuella miljöpåverkan Miljöutredningen är en kartläggning av kommunens miljöpåverkan. Miljöledningssystemet ska inriktas på de viktigaste miljöaspekterna (miljöaspekt = orsak till miljöpåverkan). De viktigaste miljöaspekterna är de som påverkar miljön mest. I slutet av miljöutredningen görs en värdering av miljöaspekterna. En kommunal verksamhet kan bidra till direkt och indirekt miljöpåverkan. Exempel på direkt miljöpåverkan är att man kör bil i tjänsten och förbrukar papper på kontoret. En kommun har i flera fall även en indirekt miljöpåverkan. För flera verksamheter är den mycket större än den direkta miljöpåverkan. Exempel på en kommuns indirekta miljöpåverkan är miljöpåverkan orsakad av kommunens beslut, t ex i detaljplaner, eller hur skolan i sin undervisning gör barnen medvetna om miljöfrågor och hur de och deras föräldrar kan bidra till en minskad miljöpåverkan. 10 Svensson, T samt (75)

11 Det miljöledningssystem som Askersunds kommun infört är ett kommunövergripande miljöledningssystem. Eftersom Askersunds kommun har identifierat klimatfrågan som kommunens viktigaste miljöfråga har miljöarbetet sitt fokus på klimat och energifrågan. Kommunen jobbar dock med flera miljömål, och inför framtiden kan det vara aktuellt att bredda miljöutredningen så att alla miljömål följs upp inom ramen för miljödiplomeringen. 3.1 Direkta miljöpåverkan Verksamheter med direkt miljöpåverkan är samma i denna miljöutredning som i tidigare. De förändringar som gjorts är att nyckeltal har lagts till för att kunna göra jämförelser och få en uppfattning om eventuella förändringar Miljöutredningen omfattar följande områden: El och värmeförbrukning Resor i tjänsten Transporter Kemikalier Pappersförbrukning Avfall Matproduktion El och värmeförbrukning 11 Fastighetsavdelningen inom tekniska förvaltningen i Askersunds kommun förvaltar och driver underhåll av kommunens fastighetsbestånd. Det är kommunala verksamheter, såsom förvaltningslokaler, barnomsorgslokaler, äldreomsorgslokaler, sport- och fritidslokaler och undervisningslokaler. El I dagsläget är Vattenfall, Skyllbergs kraft och EON nätägare. Elleverantör är Nordic Green Energy. Askersunds kommun har inte tillvalet Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra miljömärkt el, däremot uppfyller kommunen 100 procent miljödeklarerad el med 0 kg CO2 utsläpp per producerad MWh. 12 Belysningen i de olika verksamheterna är automatiskt inställda och släcks på kvällar och helger. I övriga byggnader släcker medarbetarna själva när de går hem på kvällarna. Driften av ventilationsanläggningar är anpassad efter byggnadens nyttjande. Regelbundet görs informationskampanjer i syfte att medvetandegöra personalen så att inte energiförbrukare (tex datorer) står på när de inte nyttjas. 11 Eriksson, M (75)

12 Förbrukningstal för (årlig) elförbrukning (kwh/år) * * 15 SN BoU KoTN KS Övriga Total elförbrukning CO2-utsläpp *Uppdatering av siffror för en del verksamheter saknas och där har uppgifter från tidigare år använts. Till skillnad från år 2012, då nästan samtliga verksamheter hade ökat sin elförbrukning, har nu samtliga minskat. Elförbrukningen har minskat jämfört med utgångsåret 2009 inom samtliga nämnder, och totalt sänkts till MWh från MWh. Elförbrukningen har ständigt minskat sedan 2009 beräknat per anställd och kvadratmeter, se nedan. Nyckeltal 2017: 0,13 kwh/anställd/m 2 Nyckeltal för årlig förbrukning av el har beräknats genom el (kwh)/antal anställda/yta (kvm). Nyckeltal för elanvändning kwh/anställd/m 2 0,2 0,19 0,18 0,17 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,11 0, Värme Fjärrvärmeverket i Askersund ägs och drivs av Vattenfall. 16 Värmen producerades år 2015 till 98 procent med biobränsle resterande utgörs av torv och 13 Andersson, H samt Larsson, S Berger, G , Larsson, C samt Larsson, S Larsson, C Andersson, H (75)

13 olja, oljan används bara som extra bränsle vid extrem kyla samt som reserv vid eventuella haverier. 17 Förbränning av biobränsle leder till förhållandevis låga utsläpp av CO2 per producerad MWh värme. 18 Förbrukningstal för (årlig) värmeförbrukning fjärrvärme (MWh/år) SN BoU KoTN KS Övriga Totalt CO2-utsläpp, ton 64,1* 54,0** 37,4*** 15,1**** 14,5 * 2009 gav varje MWh upphov till 18,3 kg utsläpp av CO 2 (korrigerad siffra 2015) **2012 gav vaje MWH upphov till 15,4 kg utsläpp av CO 2 (korrigerad siffra 2015) *** 2014 beräknas varje MWh ha gett upphov till 12,3 kg utsläpp av CO 2 ****2015 beräknas varje MWh ha gett upphov till 6 kg utsläpp av CO 2 Andelen fossilt bränsle i fjärrvärmeverkets bränslemix har stadigt minskat mellan de undersökta åren. Detta kan dock bero på variation i kyla under vintrarna, då det generellt går åt mer olja i uppvärmningen under kalla vintrar. Olja används enbart som reserv- och spetskälla. Värmeförbrukningen har ständigt minskat sedan 2009 beräknat per kvadratmeter verksamhetsyta, se nedan. Nyckeltal 2017: 50,4 MWh/m 2 Nyckeltal för årlig förbrukning av värme har beräknats genom värmeförbrukning (MWh)/yta(m 2 ) Nyckeltal för värmeförbrukning MWh/m 2 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0, Gustafson, K , Sanded, B Andersson, H Berger, G samt Larsson, C Larsson, C (75)

14 Förbrukningstal för (årlig) förbrukning av eldningsolja (kbm/år) SN 6, BoU 26,6 16,3 9,2 14,4 KoTN 29,1 22,9 10,5 10,82 Totalt 62,2 45,2 19,7 25,22 CO2-utsläpp, ton* 165,5 120,3 52,4 67,1 * uträkning av CO 2-utsläpp med hjälp av energihandbok.se för år 2009 och Utsläppet beräknas till 2,66 kg/kwh, vilket antas vara fallet även för 2014 och Oljeförbrukningen minskar stadigt, dels p.g.a. byte från oljepannor till värmepumpar, dels p.g.a. avyttrade fastigheter. Minskad användning av eldningsolja har minskat koldioxidutsläppen med 98,4 ton sedan skedde dock en ökning med 15 ton, vilket till största del berodde på driftstörning av bergvärmepump på en av skolorna. 24 Motsvarande siffror saknas för För information gällande el- och värmeförbrukning se, Bilaga 1 och Resor i tjänsten 25 Resor i tjänsten sker i huvudsak med bil och kommunen förfogade 2014 över 61 (49 år 2009) fordon för detta. Socialförvaltningen är den verksamhet som kör mest och förfogade 2014 över 29 (25 år 2009) bilar. Kommunstyrelsen har 2 bilar för resor i tjänst (2017). Majoriteten av fordonen är ägda av Askersunds kommun och 22 st var leasade Enligt beslut av kommunstyrelsen ska endast miljöbilar köpas uppfyllde 19 av 61 bilar kriterierna för miljöbil var det 16 av 49, vilket innebär en liten minskning av andelen miljöbilar fanns inga miljöbilar, men då var kriterierna för miljöbil sedan kommunfullmäktiges beslut hybrid-, el- eller gasdrift. 26 Minskningen av miljöbilar beror därför på omklassningen av vad en miljöbil är. Uppgifter från 2017 saknas. Förbrukningstal för resor i tjänsten Körda mil i kommunen Körda mil, totalt * * Varav privat bil i tjänsten Andel mil i privat bil (%) Andersson, H samt Larsson, S Berger, G , Larsson, C samt Larsson, S Berger, G Berger, T Sund, V Berger, T och samt Lindström, B Lindström, B Axelsson, P, , Carlsson, H , Karlsson, C , Hugosson, O samt Zetterqvist, M (75)

15 Miljöbilar i kommunen Totalt antal bilar****** 49 Ingen uppgift Totalt antal miljöklassade 16 Ingen uppgift bilar Andel miljöklassade bilar 33% 50% 31% - - Bränsleförbrukning och CO 2-utsläpp Tjänsteresor i privat bil* Liter CO 2, ton Dieselförbrukning kommunen totalt *** Bensinförbrukning kommunen totalt Bensinförbrukning kommunen totalt (inkl. resor m. privat bil) *** 751 *** Liter *** E85-förbrukning kommunen totalt Totalt CO 2-utsläpp från 279 tjänsteresor *** CO 2, ton Liter CO 2, ton * *** Liter CO 2,t on Liter CO 2 ton , * *Inkluderar även AMEs körningar, som troligen inte alls rapporterats tidigare år. **beräknat värde (0,8 liter bensin per mil, 2,68 kg CO 2 per liter bensin) ***troligen har åtminstone siffrorna från SN rapporterats in felaktigt år Dessa siffror är ej tillförlitliga. ****korrigerad siffra, baserad på CO2-ustläppet 2012, då den tidigare siffran var orimlig. (beräknat på CO2-utsläpp per mil 2012) *****Korrigerat värde i efterhand. 31 ****** Från och med 2016 klassas miljöbil som el-, hybrid- eller gasdrift. Uppgifterna från både 2009 och 2013 är mycket osäkra och innehåller för mycket fel för att kunna dra säkra slutsatser. De siffror som kan sägas vara tillförlitliga för år 2009 och 2012 i tabellen ovan är de för etanolförbrukning, andel miljöbilar och resor med egen bil i tjänsten. För 2014, 2015 och 2017 bör alla siffror vara korrekta. Totalt har antalet körda mil ökat markant, med ca mil sedan 2009 (ca %). Dock är de tidigare årens uppgifter osäkra, och det är troligt att en del av ökningen beror på variation i inrapporteringen. Koldioxidutsläppen från resor i tjänsten har ständigt ökat sedan 2009 beräknat per mil och anställd, se nyckeltal nedan. 30 Lindström, B Lindström, B (75)

16 Uppgifter om körde mil från AME tillkom 2014 och uppgifter från byggförvaltningen tillkom Att uppföljningen är noggrannare och mer heltäckande nu kan vara positivt, även om siffrorna ser dystra ut. Användning av egen bil i tjänsten har ökat sedan 2009, men andelen körda mil i egen bil har ändå minskat i och med att det totala antalet körda mil ökat. År 2017 kördes mil med egen bil i tjänsten. Det motsvarar ungefär 14 % av resorna i tjänst. Andelen miljöbilar har minskat sedan tidigare utredningar, från 50 % år 2012 till 31 % 2014 (ungefär samma andel som när miljöarbetet inleddes, med 31 % år 2009). Antalet miljöbilar har dock ökat från 16 st till 19 st mellan 2009 och Under 2017 klassas det endast som miljöbil om den drivs av gas, el eller hybrid, vilket ger ett resultat på 0 miljöbilar. Resor med flyg sker mycket sällan. Längre resor till t ex Stockholm eller Göteborg sker med buss/tåg enligt fastställd resepolicy. Uppgifter om resor med buss och tåg har ej kontrollerats. Nyckeltal 2017: 2,9 gram CO2/mil/anställd Nyckeltal för årlig förbrukning av resor i tjänsten har beräknats gram CO2/mil/antal anställd. Antal anställda för BoU har inte varit med i beräkningen då de inte använder bil i sin verksamhet. Nyckeltal för resor i tjänsten gram CO2/mil/anställd 3,4 3,2 3,1 3,0 2,9 2,8 2,6 2,4 2,2 2,4 2,6 2, För information gällande resor i tjänsten se, Bilaga Transporter 32 Den största volymen transporter står skolans skolskjutsar för. Utöver det sker även transport av mat som lagas och tas emot på olika mottagningskök inom kommunen. Mattransporterna är samordnade för skolor och äldreboenden. 32 Albrektsson, H , , samt (75)

17 I tabellen nedan ska finnas en jämförande sammanställning av färdsträcka, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för åren 2009, 2012, 2014, 2015 och Uppgifter för 2017 saknas. Siffrorna i sammanställningen kan används som Förbrukningstal. I Förbrukningstalen ingår skolskjutsar och mattransporter till skolor och äldreboenden. Förbrukningstal för transporter (per år) Skolskjutsar, mil Mattransport, mil * 4 316* Totalt, mil Diesel, CO2 Diesel, CO2 Diesel, CO2 Diesel, CO2 Diesel, CO2 liter (ton) liter (ton) liter (ton) liter (ton) liter (ton) Skolskjutsar * Mattransport Totalt * Då uppgifter saknas för 2015 och 2016 tas samma siffra som för ** Miljödiesel, här har utgåtts från att det är diesel med 5 % RME. Detta ger lägre CO 2-utsläpp än vanlig diesel. För skolskjutarna har körsträckan minskat markant och koldioxidutsläppen likaså. I tidigare utredning framgår det att skolskjutsarna drivs av miljödiesel, och därmed ger något lägre utsläpp. Det är möjligt att tidigare års utredningar räknat utsläppen från skolskjutsarna något för högt, om de drevs på miljödiesel redan då. Även mattransportens körsträcka har minskat, men bränsleförbrukning och CO2- utsläppen har ändå ökat. Detta beror på att fordonet bytts ut, till ett tyngre fordon anpassat och godkänt för mattransporter. Då det saknas siffror för 2015 och 2016 har 2014 års siffror använts. Under läsåret har 270 elever i grundskolan erhållit årskort för linjelagd kollektivtrafik. Dessa har inte räknats med i utredningen. Koldioxidutsläppen har minskat med 171 ton sedan Koldioxidutsläppen har stadigt minskat sedan 2009 beräknat per mil, se nedan. Nyckeltal 2016: 3,04 kilo CO2/mil Nyckeltal för årlig förbrukning av transporter har beräknats kilo CO2/mil 17 (75)

18 6,00 Nyckeltal för transporter kilo CO 2 /mil 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, För mer information gällande transporter, se bilaga Städning och användning av kemikalier 34 Inom Askersunds övergripande städning på ca kvm, så har det under senare år skett en satsning på modernare städmetoder med microfibermoppar och torrare metoder där man minskar vatten och kemikalieanvändningen på golven. Mindre batteridrivna kombiskurmaskiner som är lätthanterliga och enkelt kan fyllas med vatten och tömmas ur i en vanlig toalett används. Inom de områden där man övergått till diamantrondeller helt, har användningen av kemikalier tagits bort. Allt förbrukningsmaterial och kem köps efter central upphandling för Örebro län. Leverantören arbetar systematiskt med miljöstrategi och klassificering av sina produkter. Mest förekommande kem och plast är miljömärkta produkter. Även alla pappersprodukter är miljömärkta. Kemikalier som används i städ beställs gemensamt för alla fem förvaltningarna köpte man in städkemikaler för nästan 4 miljoner kronor varav 68 % var miljömärkta. 35 Nyckeltal 2017: 68 % miljömärkta kemikalier Nyckeltal för årlig förbrukning av kemikalier beräknas genom andel miljömärka kemikaler. Det är ett nytt nyckeltal som beräknas fr.o.m års utredning. För mer information gällande städning och användning av kemikalier, se bilaga Eriksson, M (kontrollerat och reviderat) 35 Nilsson, A-S (75)

19 3.1.5 Pappersförbrukning Vid produktion av papper åtgår stora mängder energi och det används olika former av kemikalier. Råvaran består av träd. Papper som förbrukas inom kommunens verksamheter är av märket Staples. Det är papper som är miljömärkta med både EU-blomman och FSC. Detta innebär att produktionen sker med miljöhänsyn och skogshänsyn. 36 Förbrukningstal för pappersförbrukning är förbrukningen totalt per år Mängd papper 8,8 16,5 totalt, ton 11,5 15,2 10,4 Total energiåtgång, MWh* Totalt antal träd 172,73 228,75 156,22 132,11 225,76 *förutsätter samma process/energiåtgång Sedan 2009 har förbrukningen ökat med 5 ton blev det en stor ökning och totalt 16,5 ton papper förbrukades. Pappersförbrukningen år 2017 motsvarar 225 träd och vid tillverkningen beräknas 68 MWh el ha använts. Det är nästan dubbelt så mycket som året innan. Antal pappersark per anställd har ökat sedan 2009, se nedan. Nyckeltal 2017: 3200 pappers ark/anställd Nyckeltal för årlig förbrukning av papper beräknas genom andel A4-ark/antal anställda 3500 Nyckeltal antal papperark/anställd För information gällande pappersförbrukning se, Bilaga Axelsson, P Carlsson, H Carlsson, H (75)

20 3.1.6 Avfall 39 I den miljöutredning som gjordes 2010/11visade det sig att hantering av avfall inom Askersunds kommuns verksamheter har stora brister. Bland annat saknades en fungerande källsortering. Mycket har förbättrats i och med miljödiplomeringen. Numera finns källsortering på alla verksamheter i kommunen. Hushållsavfall och källsorterat material hämtas av entreprenör. Verksamheten följer kommunens fastställda avfallsplan. Inom omsorgerna är hygienkravet viktigt och styr mycket när det gäller förbrukning av engångsmaterial. Användningen av engångsprodukter resulterar i stora mängder avfall. Avfallsmängder (ton) totalt per kategori jämförelse för åren 2012, 2014 & 2017 Avfallskategori Hushållsavfall (ton) 2281, * Hushållsavfall (liter) ** Brännbart avfall (ton) Osorterat avfall Matavfall (gröna påsen) (ton) liter*** Pappersavfall (ton) 30, Metallförpackningar (ton) Plastförpackningar (ton) 4, Glasförpackningar (ton) 12, Farligt avfall (ton) Träavfall (ton) Träavfall (liter) 0 - Wellpapp/kartong/papper (ton) (inkl. pappersförpackningar) 87, Impregnerat virke (ton) Schakt och trädgårdsavfall (ton) Total utsorterat avfall (ton)** 693, Andel utsorterat 0, , , Total mängd avfall (ton) 3094, , *Då uppgift saknas för 2017 beräknas siffran fram genom viktförhållandet på hushållsavfall från 2014 (ton/liter). **Mängden hushållsavfall uppges vara 83 % av summan hushållsavfall och matavfall, som 2017 var liter. ***Uppgiften om mängden matavfall är fr.o.m i liter, det anges vara 17 % av mängden av summan av hushållsavfall och matavfall. 41 ****Summan av samtliga kategorier nedanför Matavfall. Uppgifter om flera avfallkategorier saknas för Skillnaderna i hantering av avfallet år 2009 jämfört med senare år gör att det blir svårt att göra jämförelser. Därför redovisas inte uppgifterna från 2009 i tabellen 39 Eriksson, M (kontrollerat och reviderat) 40 Jansson, T samt Ragnsells Jansson, T (75)

21 ovan, istället visas bara de år som är förhållandevis jämförbara. År 2017 saknas många uppgifter och uppgifterna om mängden avfall rapporteras på ett annat sätt än tidigare. Det gör att även dessa uppgifter är svåra att jämföra med tidigare år. Total volym hushållsavfall Förbrukningstal Volym hushållsavfall (liter) Mängden hushållsavfall har ökat med 135 liter sedan 2010, vilket motsvarar ca 8%. Mängden hushållsavfall har ökat med 556 ton (16 %) mellan 2012 och Anledning till ökningen kan t.ex. vara en ökad belastning på kommunala boenden. Andelen utsorterade avfall har minskat under samma period från 22 % till 7 %. Den kan främst bero på brister i uppgifterna. Nyckeltal 2017: 7 % sorterat avfall. Nyckeltal för årligt avfall beräknas genom andel sorterat avfall av totala mängden avfall. I framtiden bör även mängden/andelen utsorterat matavfall kunna vara ett förbrukningstal, liksom mängden hushållssopor, om de delas upp per någon lämplig enhet så att hänsyn tas till skillnader i verksamheternas omfattning. För mer information gällande avfall, se bilaga Matproduktion 42 I Askersund finns: - sex stora kök (stora kök - definieras i kommunen som kök över 100 port) som, tar emot måltider eller tillagar måltider och levererar måltider och livsmedel till 41 små kök (små kök - definieras i kommunen som kök under 100 port), varav 18 inom socialförvaltningens verksamhetsområde. Tre av de små köken tillagar egna måltider och får sina råvaror från Sjöängsköket med interna transporter. Totalt produceras: - ca portioner per år lunchportionsstorlek (Det innebär att frukost, lunch, kvällsmål och mellanmål är omräknade till 1.0 lunchportion, enligt metod av SLV). Varav: - ca portioner går till Socialförvaltningens verksamheter och - ca portioner går till Barn- och Utbildningsförvaltningens verksamheter. Nya Sjöängsköket startade under juni Norrbergaköket och gamla Sjöängsköket avslutade sina verksamheter under sommaren Förändringarna har påverkat alla köksenheter och inneburit att 27 av 60 personer har bytt arbetsplats under sommaren Nya Sjöängsköket har inneburit att: Kommunen har fått sitt första kök med bageri möjligheter att jobba med mer oberedda och naturliga råvaror, det som kallas att laga maten från grunden helt avskilt dietkök för specialkost, vilket ökar säkerheten vid hanteringen av specialkosterna 42 Borgwardt, L samt reviderat och uppdaterat (75)

22 möjligheterna att köpa närodlade råvaror har ökat, Sjöängens kök planeras bli samdistributionscentral för mottagning av lokala produkter. Producenterna får ett leveransställe att transportera sina varor till. Lokalt producerade varor och oberedda råvaror kan tas emot, beredas och levereras vidare till mindre köksenheter. Få leveranspunkter och färre transporter gör det möjligt att sluta bra avtal med lokala leverantörer. köket försörjer mindre kök, ca köksenheter får livsmedel och måltider köket lagar mellan 140 portioner portioner vid per dag vid lunchtid. valmöjligheterna i restaurangen har ökat Seniorrestaurang, typ Lindens restaurang, har öppnat under oktober Restaurangen är riktad till äldre och omsorgstagare och ingår i den ordinarie skol- och personalrestaurangen vid Sjöängen. Målsättningen är att äldre kan träffas och äta tillsammans med övriga gäster, för att om möjligt senarelägga eventuella omsorgsinsatser med matlåda till hemmet. Inom matserviceverksamheten har möjligheten att välja matlåda med och utan dessert startat under våren. Det gäller de kylda en-portionerna till omsorgstagare i hemmet. Valmöjligheten utnyttjas och fungerar bra. Vid måltidsenheten, Sjöängsköket, har en ny avdelning, Café- och Foajeservering, startat under hösten Avdelningen driver caféverksamhet tillsammans med brukare från Socialförvaltningen. Avdelningen har också drivit foajéservering vid evenemang i huset, samt levererat måltider och kaffebeställningar vid konferensverksamhet i huset. Projektet Hållbara måltider i Örebro län avslutades under hösten Projektet syftade till att utveckla, testa och sprida metoder för lustfyllda måltider och hållbar måltidsplanering inom offentliga kök. Projektet skulle också förändra samhällsstrukturer och ha ett miljö- och hälsofrämjande syfte att uppnå bestående långsiktiga effekter inte bara i offentliga måltider, utan också hos medborgarna i länet. Måltidsenheten fortsätter arbetet med den inriktningen i egen regi. Upphandlingsgruppen, Sydnärke-kommunerna, Askersund, Hallsberg, Laxå, Kumla och Lekeberg, har haft inriktningen att upphandla så lokalt som möjligt. Livsmedelsavtalen gick ut under 2015 och Lokalproducerat arbetet med att dela upp livsmedelsupphandlingen till förmån för mera lokala livsmedelsupphandlingar har pågick under Fyra lokala avtal slöts, som avser dryck, ägg, charkuterivaror och naturbeteskött. Övriga livsmedelsavtal, som grossistavtal, har under 2016 inte kunnat slutas, pga. ett flertal överklaganden och tvister. Förfrågningsunderlag gällande grossistavtal gick ut under februari 2016, och fortfarande i december 2016 väntade måltidsenheten på ytterligare utlåtande från förvaltningsrätten. Fr.o.m. april 2016 saknar kommunen livsmedelsavtal, detta har givetvis påverkat våra inköp och möjligheter att planera livsmedel. Det har också inneburit att statistik inte funnits tillgänglig. Kommunens kostprogram har tydlig inriktning på bl.a. hållbarhet och miljö, med följande mål som berör miljö och hållbarhet: Nedan redovisas de åtta målen i Kostprogrammet (måluppfyllelse = kursiv stil) 22 (75)

23 1. De nationella miljömålen De nationella miljömålen ska uppfyllas. Livsmedel med så låg miljöbelastning som möjligt ska väljas, råvarorna ska vara så naturliga som möjligt, och väljas utifrån säsongstänk från närområdet. Arbetet i projektet Hållbara måltider i Örebro län, som avslutades hösten 2016, hade denna inriktning, samt de förutsättningar som det nya köket i Sjöängen medför. 2. Ekologiskt och närproducerat 90 % av all mat som serveras i Askersunds kommun ska vara så ekologisk och närproducerad som möjligt Det innebär att vid upphandling av köttprodukter ska ställas krav motsvarande svensk kvalitet vid djurhållning. De ekologiska och/eller närproducerade livsmedlen låg på 36 % I Askersund har vi en lista över de ekologiska livsmedel som alla kök ska använda, ca 80 varor. Ekologiska och svenska/närproducerade varor används i första hand. Närproducerade/svenska produkter går i nuläget inte att få statistik på. 3. Minimera transporter och svinn Varje möjlighet att minimera transporter och svinn, utifrån ett sunt ekonomiskt tänkande ska tas till vara, - En mindre samdistributionscentral för ca 30 enheter finns på Sjöängen, ett projekt att utveckla och nystarta en samdistributionscentral vid Sjöängsköket har påbörjats. Projektet har inte varit aktivt under 2016 pga. att de flesta resurser åtgått för vår omorganisering och flytt av köksverksamheter. Arbetet i projektet Hållbara måltider i Örebro län, som avslutades hösten 2016, ingick ett svinnprojekt som innebar uppföljning och åtgärder för att minska svinnet i kommunerna. 4. Gästernas valfrihet Gästernas möjlighet att kunna välja mellan olika maträtter, både inom skola, vårdoch omsorg ska utvecklas varje år. Inom matserviceverksamheten (en-portmatlåda) finns två alternativrätter, varje dag, samt val mellan dessert och ej dessert. Vid Sjöängens restaurang finns två till tre alternativ varje dag. Övriga verksamheter har alternativ när det står på matsedeln. 5. Grön mat ska öka Andelen vegetabilier som baljväxter (ärter, bönor och linser) och grönsaker ska öka totalt i måltiderna, - Arbetet i projektet Hållbara måltider i Örebro län, som avslutades hösten 2016, hade denna inriktning. Grönsaksandelen i våra måltider ökar allt eftersom recepten revideras i matsedelsarbetet. Genom att recepten i kostdataprogrammet används av köken, så ökar också grönsaksandelen. Noteras bör att en övergång till stor andel vegetarisk mat, medför pedagogiska problem. Resurser för att medvetandegöra och resurser för att åstadkomma attitydförändringar inom kommunens verksamheter skulle behövas för att i snabbare takt öka andelen vegetabilier i våra kommunala måltider. 6. Minska klimatpåverkan Livsmedelskedjan från råvara till bord, ska ge så låg klimatpåverkan som möjligt, utsläppet av växthusgaser relaterat till mat ska minska med 30 % till 2020 jämfört med Det ska åstadkommas genom att reducera matavfallet, servera mera vegetarisk mat med säsongens råvaror, samt effektivisering av transporterna. 23 (75)

24 Arbetet i projektet Hållbara måltider i Örebro län, som avslutades hösten 2016, hade denna inriktning. CO2 belastningen på livsmedlen finns nu som ett instrument i vårt uppföljningsprogram för livsmedelsavtalen, för vissa livsmedel. Ingen jämförelse och redovisning har gjorts pga. resursbrist pga. omorganisering och flytt av köksverksamheter. 7. Etiska aspekter ökat genomslag Askersund, ett fairtrade city, vid upphandling av livsmedel ska den etiska aspekten gälla alla kostverksamheter Fairtradeinköp inom måltidsverksamheten är i nuläget bananer. Kommunens administration gör inköp av fairtrade kaffe. 2,7 % av våra livsmedel i kommunen har en etisk märkning. 8. GMO-fri mat Mat som serveras i Askersunds kommun ska vara GMO-fri. I nuvarande livsmedelsavtal finns inte specificerat att de livsmedel som levereras ska vara GMO-fria. Våra leverantörer uppger om livsmedlen är GMOfria, men spår av GMO är inte redovisningsskyldigt. Inom måltidsenheten finns en lista på ekologiska livsmedel som alla kök ska beställa från, det har inneburit att vi under 2015 kunde redovisa 43 % ekologiska inköp i kommunen och vann Ekomatsligan i Sverige. Under 2016 räknar vi med att ekoinköpen var 36 %, minskningen beror på att vi saknat livsmedelsavtal och ekolivsmedlen då bedömts ha haft höga prislägen. Säsongsanpassning av matsedel och inköp är alltid prioritet, liksom närproducerat. Matproduktion Hela kommunen Total mängd Ca 250* Ca inköpt mat (ton) 250 Mängd ekologiskt kr Andel ekologiskt (%) Ca Kommentar 338 Statistik finns ej för 2015 & Tveksamt om all statistik är inläst för ,45 17, Ekologiskt = ska uppfylla kriterierna enligt förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter enligt Upphandlingsdokumen t Livsmedel Andel Finns statistik från en 43 Borgwardt, L Borgwardt, L Ibid. 46 Johansson, D (75)

25 närproducerat leverantör (%) Matavfall (ton) en mätning utförd vid tre skolor Matavfall (%) - - Ca 3-4 Ca Beräknad ökning pga. både buffé och karottservering CO ,12-2,8 2,3 Ny uppgift fr.o.m ekvivalenter, (kg/per kg livmedel)** Etisk märkning - - 2,1 3 2,3 3,8 Ny uppgift fr.o.m (%) CO 2- utsläpp från **** Ny beräkning fr.o.m. matproduktione utredning n (ton)*** Förbrukningstal för matproduktion *Uppskattad efter mängden 2012 och ** Stor osäkerhet på denna siffra då många livsmedel saknar livscykelanalyser och uppgift om CO 2-ekvivalent. Säkrare uppgifter kommer att kunna tas fram fr.o.m. våren 2018 då ett nytt program kommer att användas. 47 ***Beräknat genom total mängd inköpt mat x CO 2-ekvivalent. ****Beräknat i efterhand efter uppskattad mängd total mängd inköpt mat. Byte av statistikprogram samt svårigheter att få information från leverantörer gör att delar av uppgifterna för år 2014 inte är lika utförliga som för tidigare år. Dock har nyckeltal tillkommit, även om dessa kan komma att utvecklas och rapporteras noggrannare i framtiden. De enda slutsatserna som egentligen kan dras är att andelen ekologiskt ökar i kommunens kök och att andelen etiskt märkt mat ökar. Än så länge är CO2-ekvivalenten en osäker uppgift då många livsmedel saknar livscykelanalyser och på grund av det även CO2-ekvivalent. Fr.o.m. våren 2018 kommer ett nytt program att användas, vilket kommer att ge säkrare siffror. Brister finns även för 2017 års siffror då Askersund var avtalslösa en period. Från och med denna utredning beräknas koldioxidutsläppen från produktionen av den mat som konsumeras inom kommunens verksamheter. Koldioxidutsläppen från matproduktionen är 777 ton Observera att detta är en osäker siffra då det saknas uppgift om CO2-ekvivalent för många livsmedel. Nyckeltal 2017: 37% ekologiskt Nyckeltal för årlig matproduktion beräknas genom andel ekologiskt. Framöver finns förhoppningar om att kunna ha ytterligare nyckeltal: CO2- utsläpp/portion mat samt mängd matsvinn/portion. Även storleken på CO2- ekvivalenten kan komma att vara ett nyckeltal. För mer information gällande matproduktion, se bilaga Borgwardt, L (75)