HÅLLBARHETSRESULTAT En uppföljning av Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Transkript

1 HÅLLBARHETSRESULTAT En uppföljning av Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

2 FORSKNING Handelshögskolan ska öka mängden forskning inom hållbar utveckling Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling ökade från 22 till 42 en ökning med hela 9%. Under 212 ökade samtidigt det totala antalet publicerade vetenskapliga artiklar från 179 till 23 stycken, en ökning på nästan 3%. Vid en jämförelse med andra fakulteter var Handelshögskolan efter Naturvetenskapliga fakulteten den fakultet där flest artiklar inom hållbar utveckling publicerats under perioden Humfak Sahlgrensk 2% a ak 11% Vetenskapliga artiklar HU publicerade Samfak 8% Natfak 57% Handels 22% Institutionerna har angett att 81 personer på skolan bedriver forskning inom hållbar utveckling Refereegranskade artiklar utsorterade som relaterade till Hållbar utveckling Hur beräknas vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling? Resultatet tas fram med hjälp av universitetsbiblioteket och bygger på en sökordslista. Listan sammanställas av GMV efter diskussion om sökordslistan i en universitetsövergripande professorsgrupp med fakultetsrepresentation Flest artiklar inom hållbar utveckling - tre i topp på GU (28-212) Exempel på forskningsprojekt Thomas Sterner Handelshögskolan 19 Samuel Dupont Naturvetenskapliga fakulteten 19 Michael C Thorndyke Naturvetenskapliga fakulteten 12 Formas Commons, Human Cooperation to Manage Natural Resources Mistra Indigo Lighthouse Maritime competence centre Norhten Lead

3 UTBILDNING Handelshögskolan ska öka integreringen av hållbar utvecklin på grund, avancerad och forskarnivå Handelshögskolan ska öka andelen hållbarhetsmärkta kurser på grund, avancerad och forskarnivå Fokus på hållbarhet i undervisningen Skolan antog 212 en strategi med målet att samtliga programstudenter vid examen ska ha god kunskap om hållbar utveckling. En arbetsgrupp fick fakultetsledningens uppdrag att under 212 utreda och ge förslag på lämpliga åtgärder och aktiviteter för att realisera strategins målsättning för hållbarhet. Arbetsgruppens rapport skickades ut på remiss i börjar av december 212. Efter en remissrunda till institutionerna fastställde fakultetsstyrelsen i februari 213 rapportens övergripande målsättningar. Rapporten finns tillgänglig här (infoga länk). I rapporten föreslås att en ny organisation, Handelshögskolans råd för hållbar utveckling (HRHU), bildas. HRHU föreslås ansvara för att driva och samordna arbetet, inklusive miljöledningsarbetet. Viktiga uppgifter föreslås bli att organisara seminarier för lärare och arrangera årliga hållbarhetsdagar för alla programstudenter. Att stödja och utveckla relationen med studentgrupper som verkar för hållbarhet är andra viktiga områden för fortsatt arbete. Hållbarhetsmärkningen av kurser Som diskuteras i rapporten (ovan) finns faktorer som gör att hållbarhetsmärkningen av kurser och program inte utan vidare ger tillräcklig bild av vad studenter som läser på Handelshögskolan får med sig. Det handlar dels om definitionen av vad en hållbarhetsmärkt kurs är men också på att block med kurser kan märkas trots att endast specifika valbara kurser i blocket fokuserar hållbarhetsfrågor. På Handelshögskolan finns också en tradition av att inte märka kurser på masternivå, vilket kan ge intrycket av att inga kurser på masternivå behandlar hållbar utveckling, vilket inte är fallet. Sammantaget är det därför svårt att göra någon mer ingående analys baserat på denna statistik. Stor vikt i det fortsatta arbetet läggs vid utformande av lärandemål för hållbarhet på program- och kursnivå. Detta är också en utgångspunkt för den revidering av hållbarhetsmärkningen av kurser och program som pågår på hela universitetet och där målet är att märkningen ska bli tydligare och mer relevant. Resultat Antalet hållbarhetsmärkta kurser har varit relativt konstant sedan Antal kurser totalt och antal HU-märkta kurser Goda exempel Alla kurser med hållbarhetsmär kning Totalt antal kurser Björn Stigsson, tidigare ordförande i World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) har som gästprofessor på skolan föreläst för över 1 studenter. Björns föreläsningar berör ofta framtidens hållbarhetsutmaningar och företagens roll som pådrivare för en hållbar samhällsutveckling.

4 SAMVERKAN Handelshögskolan skall stärka sin samverkan med det omgivande samhället Handelshögskolan ska i egen regi erbjuda det omgivande samhället i genomsnitt minst en samverkansaktivitet i veckan inom hållbar utveckling Handelshögskolan har en mycket omfattande samverkan med det omgivande samhället relaterat till hållbar utveckling. Totalt angav institutionerna och externa relationer att över 1 aktiviteter genomfördes under 212. et är alltså med råge uppnått. Motsvarande siffra 211 var 75 aktiviteter. Samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling genomförs med olika typer av externa parter. Det kan handla om arrangemang med partnerföretagen eller inbjudningar till medverkan i IPCC, EU eller inslag i radio och tv. Många samverkansaktiviteter genomförs i formen öppna seminarier. Goda exempel Inom Environment for Development Initiative (Efd) på enheten för miljöekonomi har med SIDA finansiering byggt upp miljöekonomiska centra för tillämpad forskning, akademisk utbildning och rådgivning till beslutsfattare byggts upp i Afrika, Latinamerika och Kina. Unga forskare från dessa länder har möjlighet att genomföra sin forskarutbildning i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Fler exempel på samverkan Inclusive Green Growth SIDA organiserat seminarie med deltagare från Världsbanken, UNDP, UNEP och WRI Fisheries Policy design presentation för Europaparlamentet Möten i miljöforskningsberedningen samtal med Miljöminsiter Lena Ek IPCC fourth assesment report möten i arbetsgruppen inför nästa rapport Sustainable consumer research samverkansprojekt med IIM Bangalore Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten

5 STUDENTMEDVERKAN Handelshögskolans skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling tillsammans med studenterna. Engagerade studenter Under 212 genomfördes flera hållbarhetsinitiativ och samverkansprojekt av skolans studenter. HHGS blev under året som första studentkår miljödiplomerad, vilket innebär att de godkänts av miljöförvaltningen som enligt Göteborgs stads krav. Detta innebär i praktiken att HHGS kunnat visa på ett ambitiöst och systematiskt arbete med miljöfrågor. Handels Students for Sustainability Under 212 bildades också Handels Students for Sustainability (HaSS). HaSS beskriver sig själva som studenter som arbetar för att sprida engagemang och kunskap kring hållbarhetsfrågor på både på Handelshögskolan och utanför skolans gränser. Tillsammans med skolan planerar planerars bland annat en seminarieserie kring tillväxt och hållbarhet. Tomburkar till förmån för hemlösa Andra exempel på studentinitiativ i samverkan med skolan är studentprojektet 1 Can 2 help. Här samlas tomburkar på skolan in till förmån för hemlösa i Göteborg.

6 KLIMATPÅVERKAN Tjänsteresor och transporter KLIMATPÅVERKAN- Energianvändning Handelshögskolan ska minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med 1 procent till 213 jämfört med 21 Handelshögskolan ska minska energianvändningen med 5% per kvadratmeter till 213 jämfört med 21 (gäller huvudbyggnaden på Vasagatan 1) Handelshögskolan är en av de fakulteter som reser mest per capita ger därmed upphov till relativt höga utsläpp av växthusgaser. Att resa i tjänsten är viktigt för framgångsrik internationell samverkan. Vissa resor är dock möjliga att ersätta med e-möten eller så kallade resfria möten. En resa som ersätts med ett e- möte spara både tid, pengar och miljö. Koldioxid per ton fördelat per utsläppskälla Som framgår av tabellen ovan utgör flygresor den i särklass största andelen av den anställdas klimatutsläpp. Utsläppen har dock minskat med drygt 3 procent jämfört med 211. Utbildning i videokonferens och e-möten Under våren 212 arrangerade en utbildning med Peter Arnfalk från Lunds universitet. Peter visade hur videokonferens och e-mötesteknik kan användas i undervisningen, hur man enklast går till väga för att börja använda tekniken samt vilka förberedelser man generellt bör göra för att lyckas med e-möten. Tåg Bil Flyg Handelshögskolan har i jämförelse med motsvarande kontorsbyggnader vid universitetet relativt hög energianvändning per kvadratmeter FV(normalår) EL Energianvändningen har under året ökat med 8 procent. Skolan har under året haft en del problem med låga temperaturer och dåligt fungerande ventilation. Under 212 har ventilationen i ett flertal rum byggts om och moderniserats. Totalt förbrukades under 212 3,2 GWh el och 1,3 GWh fjärrvärme. Ny energieffektiv LED-belysning har under året installerats ersatt äldre lysrörsarmaturer. Under hösta anordnades en ytterligare en utbildning för fakulteten i universitetets nya e-mötesverktyg Jabber.

7 RESURSFÖRBRUKNING- Inköp och upphandling RESURSFÖRBRUKNING- Avfall och återvinning Handelshögskolan ska öka andelen inköp (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav Handelshögskolans avfallssortering ska förbättras Handelshögskolan köpte 212 in varor och tjänster till ett värde av drygt 37,7 mkr. Drygt hälften av värdet handlades inom befintliga ramavtal, undantaget sådant som inte var upphandlingsbart. Andelen som köptes utanför avtal minskade med ungefär en procentenhet jämfört med 211. För ramavtalen ställs om möjligt alltid miljö- och eller sociala och etiska krav. Vid inköp krävd dock ofta att den som köper in gör ett medvetet val att välja en miljömärkt eller rättvisemärkt produkt då ramavtalsleverantörer generellt erbjuder båda miljömärkta och konventionella produkter. I universitetets nya inköpssystem ELIAS ska miljömärkta/rättvisemärkta produkter särskilt gå att söka ut i systemet. Handelshögskolan sorterar i alla fraktioner utan komposterbart avfall. Den totala mängden avfall ökade under året från 57,3 till 59,7 ton. Största avfallsposten är återvunnet kontorspapper (ca 38 ton). Andelen blandat/osorterat avfall minskade med ca 1 procent. Kompostering? Studenter har vid flera tillfällen efterfrågat möjligheten till att kompostera matavfallet. Hur detta kan genomföras i befinliga lokaler ligger som ett utredningsuppdrag i handlingsplanen. Goda exempel Institutionerna anger nu att de köper in frukt och kaffe som är KRAV och eller rättvisemärkt (eller motsvarande).