Måluppfyllelse Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden , inklusive årlig uppföljning av /24/2014 Högskolan i Borås Birgitta Påhlsson

Transkript

1 Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden 2011-, inklusive årlig uppföljning av 3/24/2014 Högskolan i Borås

2 Innehållsförteckning 1. Mål och måluppfyllelse för perioden Energi Tjänsteresor Utbildning Forskning Socialt ansvarstagande... 6 Sida 2 av 7

3 Mål och måluppfyllelse 1. Mål och måluppfyllelse för perioden Energi Mål för perioden Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per m 2 Detaljerat mål: Energianvändningen ska med utgångspunkt för 2010 minska med 10% per m 2 under perioden Energiförbrukning Energiförbrukning per m (kwh/m2) 2012 (kwh/m2) (kwh/m2) Förändring Förändring Verksamhetsel 58,2 56,5 53,2-5,8% -8,6% Övrig 93,7 92,9 92,6-0,3% -1,2% energianvändning Sammanlagt 151,9 149,4 145,8-2,4% -4,0% * övrig energianvändning innefattar fastighetsel, värme och kyla Den totala energianvändningen för målperioden har minskat med sammanlagt 9%, 5% under år 2011 och 4% under (enligt tabellen ovan), vilket får anses vara en tillfredsställande måluppfyllelse. Minskningen år, var något mindre än vad som förväntats för året, vilket främst förklaras av en oväntat hög energiförbrukning i samband med byggandet av en bro mellan två fastigheter. Även problem med värmeläckage har bidragit till viss ökad förbrukning. Se mer detaljerad information i bilaga 1a. Minskningen av energiförbrukningen kan förklaras dels av ett systematiskt förbättringsarbete hos fastighetsägarna (i dialog med högskolan), dels högskolans egna förbättringsåtgärder och informationsaktiviteter enligt fastställd åtgärdsplan. 1.2 Tjänsteresor Mål för perioden Högskolan i Borås ska minska utsläppen av fossil koldioxid från resor i tjänsten Detaljerade mål : -Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, per årsarbetskraft, ska minska med 5% -Flygresor med slutdestination <50 mil enkel resa ska minska med 50% -Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil ska minska. Sida 3 av 7

4 Tjänsteresor; Kg CO 2 -utsläpp per årsarbetskraft respektive antal Kg CO2/åa förändring förändring Totalt ,8% -22,4% Bilresor ,9% -13,8% Antal flygresor 220* ,7% -41,8% under 50 mil *Avser korta resor i Norden, slutdestination < 50 mil, där allmänna kommunikationer är ett rimligt alternativ Det sammanlagda koldioxidutsläppet per årsarbetskraft har minskat med knappt 5 % och för målperioden med hela 22,4%, vilket innebär att femprocentsmålet för uppfyllts med stor marginal. Även den totala minskningen av koldioxidutsläpp från bilresor för målperioden är hög (19% om också 2011 års minskning inkluderas). Under noteras dock ett ökat utsläpp från bilresor totalt sett och en fortsatt hög användning av privat bil, vilket inte är i linje med högskolans riktlinjer. I bilaga 1 b redovisas statistik per enhet/institution. När det gäller flygresandet är det de längre flygresorna som står för den största utsläppsminskningen, men även utsläpp från korta flygresor har minskat. Antalet flygresor under 50 mil (med avgränsningen * i tabellen ovan) har minskat med 42 % under målperioden, men uppfyller inte målet om en halvering. Några enheter/ institutioner har dock uppnått, och t o m överträffat målet, på lokal nivå. I bilaga 1 b återfinns statistik per institution/enhet. Den positiva utvecklingen totalt sett kan delvis förklaras av tydliga och strikta reseriktlinjer samt en ökad medvetenhet hos personalen. En annan förklaring är den kontinuerliga utbildningen av personal och förbättrade tekniska förutsättningar för resfria möten, vilket bidragit till en kraftigt ökad användning av distansverktyget Adobe connect under målperioden. Projekt för att öka användningen av webbkonferensteknik har också genomförts under åren. Se vidare bilaga 1c. 1.3 Utbildning Mål för perioden Övergripande mål Högskolan i Borås ska integrera hållbar utveckling i utbildningen så att studenterna bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom att sprida insikter och förhållningssätt i sina framtida professionsroller och i kontakten med andra samhällsaktörer. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning Detaljerade mål Studenterna ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring utbildningsämnet och sin framtida professionsroll utifrån perspektivet hållbar utveckling. - HU-diplomering av högskolans kurser ska vara en naturlig del i det systematiska förbättringsarbetet. - Vid utgången av år ska samtliga utbildningsprogram innehålla obligatoriska HUdiplomerade kurser. - Doktorander ska inom ramen för sin utbildning problematisera kring sitt forskningsämne utifrån perspektivet hållbar utveckling, om möjligt i flervetenskaplig samverkan. Sida 4 av 7

5 Integrationen av hållbar utveckling i grundutbildningen har påtagligt ökat under Detta visas bl.a. genom den externa revisorns uttalande om en ökad medvetenhet och ökat engagemang bland lärarpersonalen och ett ambitiöst arbete på institutionsnivå kring nomineringar av HU-kurser. Dock har det kvantitativa målet att samtliga programutbildningar vid års slut skulle innehålla minst en diplomerad HU-kurs inte uppfyllts. Under har institutionerna nominerat sammanlagt 14 kurser, av vilka 6 diplomerats vid två tillfällen under. En bedömargrupp, med prorektor som ordförande, har granskat kursplaner och examinationsmoment för de nominerade kurserna. Att det kvantitativa målet inte uppnåtts kan förklaras av de högt ställda kraven för diplomering. Diplomen har varit eftertraktade och responsen från prefekterna har varit mycket positiv, trots hårda krav. Bedömningskriterierna har bidragit till en kvalitativ utvekling av HUintegrationen som knappast hade kunnat uppnås om det kvantitativa målet prioriterats. Under året har också genomförts ett högskoleinternt kvalitetsarbete gällande högskolans utbildningar, med en stående punkt kring integrering av hållbar utveckling i undervisningen. Nämnas kan också att högskolans bedömnings- och diplomeringsprocess har uppmärksammats av andra lärosäten som ett exempel på hur arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen kan drivas på ett kvalitativt sätt. I bilaga 1d redovisas graden av måluppfyllelse per institution vad gäller antalet nominerade och diplomerade kurser, men också antal respektive vilka utbildningsprogram som innehåller minst en diplomerad kurs. Det sistnämnda ger en indikation på andelen studenter som läser en sådan kurs. Resultatet av den årligen genomförda studentenkäten (studentbarometern) visar att studenterna i ökad utsträckning (från 80% 2012 till 85% ) anser att det är viktigt med en integration av hållbar utbildningen. Även den faktiska förekomsten av diskussioner kring begreppet hållbar utveckling i utbildningen har enligt enkätsvaren ökat jämfört med föregående års undersökning, dock ej i nivå med förväntningarna. En fortsatt öka integrationen av hållbar utveckling i utbildningen är således i linje med studenternas förväntningar. Studenternas uppfattning om måluppfyllelsen gällande förekomsten av diskussioner kring hållbar utveckling skiljer sig mellan institutionerna, vilket framgår av bilaga 1e. Det detaljerade målet gällande integrering av hållbar utveckling i högskolans egna forskarutbildningar har inte uppnåtts under året, vilket kan förklaras av en försenad process och svårigheter att på relativt kort tid ändra struktur och innehåll i dessa utbildningar. 1.4 Forskning Mål för perioden Perspektivet hållbar utveckling ska i ökad omfattning beaktas i forskningen och på så sätt bidra till en kunskapsutveckling inom området. De prioriterade forskningsprogrammen ska samtliga innefatta hållbar utveckling. Detaljerade mål: - Omfattningen av publikationer inom hållbar utveckling ska öka inom samtliga sex utbildningsoch forskningsområden. Målet specificeras av respektive institution och anges i tillhörande handlingsplan. Sida 5 av 7

6 Publikationer inom hållbar utveckling Förändring Förändring Summa antal publikationer Summa antal HU % 176% Det övergripande målet om en ökad integration av hållbar utveckling i forskningen har uppfyllts. Samtliga de prioriterade forskningsprogrammen innefattar idag hållbar utveckling, dock i olika grad/omfattning. Utifrån fastställda resultatindikatorer har målet om en ökad omfattning av publikationer inom hållbar utveckling inom samtliga områden också uppfyllts för målperioden. Inrapporteringen är ett led i processen att identifiera och följa upp den forskning som bedrivs på institutionsnivå inom hållbar utveckling. Inrapporterade refereegranskade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling har ökat under perioden och inrapporterade HU-publikationer totalt sett i BADA-systemet har ökat med en tredjedel år och nästan tredubblats under målperioden 2012-, vilket i sig ger en mycket positiv bild av en ökad HU-integration. Dock kan den stora ökningen och det faktum att drygt hälften av alla inrapporterade publikationer år uppfattas vara inom hållbar utveckling tolkas som att nuvarande system för inrapportering av HU-publikationer inte är helt tillfredsställande och inte heller ger en rättvisande bild av integrationsgraden. Att definiera och avgränsa vad som är forskning inom hållbar utveckling är problematisk. Tydliga kriterier för vad som menas med forskning inom hållbar utveckling saknas i BADA, vilket ger stort tolkningsutrymme. Under 2014 kommer nya kriterier för inrapportering att tas fram, i syfte att få ett bättre underlag för redovisning, uppföljning och analys. I bilaga 1f redovisas dels antalet HUpublikationer per institution, dels exempel på specifika forskningsprojekt inom hållbar utveckling. Forskning/forskningsprojekt inom hållbar utveckling utgör en betydelsefull och successivt ökande andel av forskningsverksamheten, bl.a. genom den internationella forskningsmiljön resursåtervinning och forskning kring sociala medier, inkludering i samhället och i utbildningen, F:3, återvinning/ återbruk av textilier och hållbar stadsutveckling; det sistnämnda ett flervetenskapligt mellan forskare på högskolan, SP och Borås stad kring en planerad utbyggnad av stadsdelen Norrby. Nämnas kan också Textilhögskolans medverkan i att utveckla ett miljöindex för kläder och skor genom medlemskap i Sustainable Apparel Coalition (SAC), en sammanslutning av världens största kläd- och sportföretag. 1.5 Socialt ansvarstagande Mål för perioden Den sociala dimensionen inom hållbar utveckling ska bli en naturlig del av hållbarhetsarbetet vid Högskolan i Borås, såväl för organisationen som inom utbildning och forskning. Utredningsmål - För att möjliggöra en utveckling mot ett ledningssystem för hållbar utveckling ska ett arbetssätt som stödjer en integrering av den sociala dimensionen i förbättringsarbetet påbörjas. Kopplingen till området lika villkor, och dess integrering i styrdokument rörande högskolans arbete med hållbar utveckling, ska utredas. - I syfte att utveckla samverkan med olika samhällsaktörer i positiv riktning ska den externa kommunikationen/ informationen kring hållbar utveckling, med ökat fokus på socialt ansvarstagande, ses över och utvecklas. Sida 6 av 7

7 Aktiviteter för att stödja utredningsmålen inom området socialt ansvarstagande har genomförts. Arbetet med att utveckla ett arbetssätt för att stödja integreringen av den sociala dimensionen i förbättringsarbetet har påbörjats och kopplingen till området lika villkor har undersökts. Under året har det också blivit ett ökat fokus på den sociala dimensionen i såväl genomförda aktiviteter som i den interna och externa kommunikationen Teckenförklaring, grad av måluppfyllelse Målet är helt uppnått Nära måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Målet ej uppnått Sida 7 av 7