Kognition i samspel med omgivningen

Transkript

1 Kognition i samspel med omgivningen a) artefakter och kognitionsteknik b) situerad, distribuerad och kroppsbaserad kognition Mattias Kristiansson mattias.kristiansson@liu.se 1

2 Att skapa sig en helhetsbild Många delområden med sina egna teorier och metoder Viktigt att skapa sig en karta över hur helheten ser ut Alla har inte samma uppfattning Något man måste göra själv - med hjälp av andra...fråga gärna! 2

3 Kognitionsvetenskap idag - studier på olika nivåer Fysisk och social miljö Kognition ("the mind") Neurologi 3

4 Kognitionsvetenskap idag - studier på olika nivåer Fysisk och social miljö Kognition ("the mind") Situerad/distribuerad kognition Neurologi 3

5 Kognitionsvetenskap idag - studier på olika nivåer Fysisk och social miljö Kognition ("the mind") Neurologi Sub-symbolisk kognition/neurokognition 3

6 a. Artefakter och kognitionsteknik Litteratur: Norman, kap 2, 3, 4, 6 och 7 4

7 Grundtanke "It is things that make us smart" (Norman, 1993, s.43) 5

8 Två slags teknologi Teknik Teknik Naturvetenskap Matematik Humanvetenskap! Matematik 6

9 Två slags teknologi Teknik Teknik Naturvetenskap Matematik Humanvetenskap! Kognitionsvetenskap Matematik 7

10 Teoretisk vs. tillämpad kognitionsvetenskap Nära koppling mellan teoretisk forskning - tillämpad forskning - yrkesverksamhet Gemensamma metider, begrepp och analyser Ömsesidig påverkan teori - praktik 8

11 Normans definition av "artefakt" " anything invented by humans for the purpose of improving thought or action counts as an artifact, whether it has a physical presence and is constructed or manufactured, or whether it is mental and is taught." (Norman, 1993, s.5) 9

12 Två slags artefakter Fysiska: underlättar, förstärker, förbättrar fysiska handlingar T.ex. skottkärra, spade, lyftkran, bilar Kognitiva: underlättar, förstärker, förbättrar mentala handlingar (tänkande) T.ex. papper och penna, miniräknare, algebra, mnemotekniker 10

13 Två slags kognitiva artefakter Fysiska så som papper och penna och miniräknare Blir vi smartare? Mentala så som minnesregler och matematiska regler Samspelet mellan det interna och det externa 11

14 Två perspektiv på kognitiva artefakter Personperspektivet Artefakter ändrar uppgiftens natur Systemperspektivet Person + artefakt är smartare än enbart personen...systemperspektivet pekar mot distribuerad kognition 12

15 Två slags kognition Reaktiv kognition (experiential/reactive cognition) Reflekterande kognition (reactive cognition)...kallas också för system 1 och system 2 13

16 Två slags kognitiva artefakter Reflekterande artefakter Gör det möjligt att modifiera och manipulera representationer Reaktiva artefakter Gör det möjligt att uppfatta och handla i världen 14

17 Normans två designprinciper (1) Naturlighetsprincipen: "Experiential cognition is aided when the properties of the representation match the properties of the things being represented" (Norman, 1993, s.72) 15

18 Normans två designprinciper (2) Perceptionsprincipen: "Perceptual and spatial representations are more natural and therefore to be preferred over nonperceptual, nonspatial representations, but only if the mapping between the representation and what it stands for is natural analogous to the real perceptual and spatial environment." (Norman, 1993, s.72) 16

19 Normans analys av möjliga problem vid artefaktdesign Verktyg för reaktiva uppgifter som kräver reflektion Verktyg för reflektion som inte erbjuder jämförelse, att upptäcka och problemlösning Att artefakten gör att man reagerar när man borde reflektera Att artefakten gör att man reflekterar när man borde reagera 17

20 Sidoeffekter - icke avsedda effekter av en design Användbart men diffust begrepp Tre exempel Miniräknare leder till sämre huvudräkning Allt uppkopplad leder till mindre tid för reflektion Personaliserad information leder till att man missar det som man inte visste i förväg kunde vara intressant 18

21 b. Situerad, distribuerad och kroppsbaserad kognition Litteratur: Norman, kap 6 och annat 19

22 Situerad kognition - två betydelser Situerad (och kroppsbaserad) kognition (Bermudez, kap. 13) Dynamiska system (och robotik) Situerad (och distribuerad) kognition Antropologiskt ursprung Socio-kulturellt perspektiv Fokus på användning av artefakter Inte uteslutande varandra (jmf Bermudez nivåer) Ofta kritiska mot representationsanvändningen inom kognitionsvetenskap 20

23 Barns utvecklingsvägar Vilka erfarenhetsmöjligheter har ett barn som inte kan gå? kan gå tidigt? Hur filtrerar barn information när det finns så många intryck att välja mellan? Hur viktigt är detta för barnens inlärning? 21

24 I barnens synfält Jayaraman, Fausey & Smith (2013) 22

25 Situerad inlärning Yu & Smith (2012) 23

26 Navigering med karta Navigering med hjälp av en karta på ett okänt campus Skagerlund, Kirsh & Dahlbäck (2012) 24

27 Navigering med karta Individer med lägre poäng på orienteringstest roterar kartan oftare Individer med lägre poäng på orienteringstest väljer rakare vägar Skagerlund, Kirsh & Dahlbäck (2012) 24

28 Representationer Finns de i huvudet eller i omgivningen? Finns kognition i huvudet eller i omgivningen? 25

29 "Cognition in the wild" Norman (kap 6) bygger på Hutchins beskrivning av samarbetet på en fartygsbrygga Hela bryggan som ett kognitivt system Även kallat funktionellt system 26

30 "Cognition in the wild" Distribuerad kognition leder till: Robustare system (se t.ex. öppen kommunikationskanal) Lättare inlärning 27

31 Hutchins kulturbegrepp "I am proposing an integrated view of human cognition in which a major part of culture is a cognitive process [ ] and cognition is also a cultural process. [...] Culture is an adaptive process that accumulates partial solutions to frequently encountered problems." Hutchins (1995, s.354)! 28

32 Kultur som kognitivt minne Människan är det enda djur som undervisar Undervisning + artefakter för att spara på kunskap Konsekvens: varje generation kan bli lite smartare än den tidigare 29

33 "How a cockpit remembers its speeds" Medverkande: Två piloter Instrument och reglage Manualer och instruktioner för beräkningar Minneskort (speed cards) Visuella minnesstöd (speed bugs) m.m. Bild från föreläsning av Hutchins, Linköping 2004 (Hutchins, 1995) 30

34 Varför ser kontrollrum ut så här? Foton: Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB,

35 Varför ser kontrollrum ut så här? Gårdagens teknik krävde stora kontroller och displayer Idag kan vi krympa båda till små displayer Som bara visar det vi behöver i situationen Som är små och lätta att använda utan att störa någon Varför utnyttjar vi inte modern teknik fullt ut i kontrollrumsutformning? 32

36 Varför ser kontrollrum ut så här? Strålsäkerhet, 2010 (2) 33

37 Lärdomar (1) Stora kontroller och visare gör den andres handlingar tydligare (perifer perception) Stora handlingar leder till stora rörelser leder till tydligt kroppsminne Redundans i systemet leder till robustare system leder till bättre inlärning 34

38 Vad är relevant? "The problem is, it isn t always obvious just which parts are critical to the social, distributed nature of the task, which are irrelevant or detrimental. Until we understand these aspects better, it is best to be cautious" (Norman, 1993, s.145) 35

39 Lärdomar (2) Det är svårt att vet vilka positiva sidoeffekter som en existerande design har Tveksamt/farligt att göra stora förändringar i existerande procedurer och designer, även om de vid första påseende verkar ineffektiva och gammaldags Metodval: det finns processer som är viktiga för att förstå kognition som man bara kan hitta och förstå om man går ut verkligheten och letar (se antropologi) Intervjua olika roller, observera olika situationer, videoanalyser 36

40 Fortsättning följer......på kursen situerad och distribuerad kognition (ht åk 2) Tack! Delar av denna föreläsning bygger på slides från tidigare år av Nils Dahlbäck 37