Gråbalans av förprovtrycksskrivare
|
|
- Elias Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gråbalans av förprovtrycksskrivare MICHAEL SARABIA och TOMAS PETERSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04138
2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Gråbalans av förprovtrycksskrivare MICHAEL SARABIA och TOMAS PETERSSON TRITA-NA-E04138 Examensarbete i medieteknik om 10 poäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2004 Handledare på Nada var Christer Lie Examinator var Roger Wallis
3 Förord Detta examensarbete på 10 poäng gjordes som en del av vår utbildning i medieteknik 120p vid KTH i Stockholm. Vi vill tacka våra uppdragsgivare på STFI, Pär-Åke Johansson, Gustavo Gil-Barros, Carl-Magnus Fahlcrantz och Siv Lindberg för den tid och de resurser som man har tillhandahållit under det här arbetet, men framförallt deras engagemang och förmågan att entusiasmera när det har känts svårt. Vi vill även tacka vår handledare Christer Lie för god vägledning. Michael Sarabia Tomas Petersson den 2 September 2004
4 Innehåll 1. INLEDNING FÖRKLARING AV PROBLEMET STFI Gråa referensytor med inducerat brus SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITIONEN BAKGRUND GRÅBALANS FÖRUTSÄTTNINGAR Mätteori angående kulör Mätteori angående tonvärde Svarta lådor MATERIAL OCH METOD MATERIALSPECIFIKATION Papperet Bläcket Skrivaren Mätutrustning RIP- rastreringsprocessor GRUNDLÄGGANDE LINJÄRISERING KVALITETSKONTROLL AV LINJÄRISERINGEN UTGÅ FRÅN GRÅ I RGB FÖR ATT ERHÅLLA NEUTRALGRÅ UTSKRIFTER Metod Resultat Slutsats ITERATIV KORREKTION Metod Resultat Slutsats METOD FÖR FINJUSTERING AV MAGENTA OCH GUL Metod Resultat Slutsats RESULTATREDOVISNING LUT FORTSATT UTVECKLING FRAMTIDEN ÄR NU Anpassade kurvor Ny mjukvara för fortsatt forskning KÄLLOR Böcker: Elektronisk media Internet:... 29
5 Sammanfattning Gråbalans av förprovtrycksskrivare Målsättningen med den här rapporten är att lösa ett specifikt problem som ställdes av STFI. För att kunna lösa detta problem krävs att man finner en metod att göra en mycket noggrann gråkalibrering av en specifik skrivare nämligen EPSON Stylus Photo 2100 med givna bläck och ett givet papper och därigenom kartlägga hur skrivaren uppför sig under en förutbestämd uppsättning förutsättningar. STFI söker kunskap om periodiska och icke periodiska störningarna. Man måste därför i metoden slå fast en uppsättning statiska förutsättningar där endast störningarna varieras. Endast då kan man veta att variationer i mätresultaten har sitt ursprung i de varierade störningarna. Vägen fram till den aktuella lösningen går via olika metoder som föreslås och testas. En metod som svarar mot de givna kraven har utsetts. Kravet, toleransen E<1 från neutralt grå uppnås genom hela tonskalan. Metoden går ut på att stegvis närma sig gråblandningar och kartlägga hur den givna skrivaren återger gråblandningarna uppbyggda av de olika processfärgerna CMYK. De bästa resultaten samlas i en tabell (LookUp Table, LUT) som presenteras i slutet på rapporten. Tabellen ligger till grund för det diagram STFI senare tar fram och som vid valt tonvärde (L, Luminans, Ljushet) ger den CMYK-kombination som svarar mot neutralt grå. STFI kan nu framställa de neutralt gråa referensytorna med önskad tillförlitlighet, som är den viktiga del i arbetet med att utvärdera ögats känslighet för de simulerade störningarna. Metoden är även så pass generell att, i förprovtrycksutrustningen ingående materiel såsom skrivare, papper och bläck, kan varieras.
6 Abstract Gray balancing of proofing inkjet printer The objective of this report is to solve a specific problem put forward by STFI. They are researching how periodic and non-periodic disturbances effect printing results. Solving this problem requires finding a method for gray-balancing a specific printer namely the EPSON Stylus Photo 2100 using a specified ink and a specified paper thus mapping the printer s behavior under a given set of circumstances. It cannot be stressed enough that these circumstances must remain static so that one can be sure that variations in measurements are caused by variations in the disturbance, and nothing else. On the road to the final solution other methods are suggested and tested. A method that is able to meet the given requirements is selected. The requirement, a tolerance of no more than E<1 from absolutely neutral gray, is achieved throughout the entire gradient range. The basic idea behind this method is to approach the gray-mixtures in increments and map how the given printer reproduces the grays made up of the process colors CMYK. The best results are collected in a lookup table that is included in the report. This table is the basis from which STFI later produce a diagram that allows you to find the CMYK-combination that will render neutral gray at any chosen tonevalue (L, Luminance, brightness). STFI can now produce the neutral gray reference-surfaces with the desired fidelity required in this important part of evaluating the eyes sensitivity to the simulated disturbances. Since the method is presented as general guidelines it may be implemented on any set of static circumstances, thus opening for the possibility to produce a look up table for another printer and / or using different paper and ink as needed.
7 1. Inledning 1.1. Förklaring av problemet STFI STFI (Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut) och Packforsk (Institutet för Förpackning och Logistik) slogs samman under 2003 och agerar sedan dess under namnet STFI Packforsk AB. Genom sammanslagningen har man skapat ett breddat branschforskningsinstitut som spänner över hela värdekedjan från råvaror och papperstillverkning till slutanvändare/konsument. STFI Packforsk är idag ett av världens ledande företag för forskning och utveckling inom sex olika kompetensområden, uppdelade i följande divisioner: - Fiber, Massa och Energi- Papper - EuroFEX (en egen pilotanläggning för papperstillverkning) - Förpackning och logistik - Papper som informationsmedium - Strategisk information Verksamheten sträcker sig från grundläggande forskning i kontakt med universitet till direkta uppdrag, där man utnyttjar den samlade kompetensen för att hitta lösningar som är tillämpbara hos kunderna. Vår uppdragsgivare, divisionen för "Papper som informationsmedium", bedriver en stor del av sin forskning kring interaktionen papper-färg, avseende bl.a. absorption, fukt, ytkemi, kompression och bestrykning. Divisionen arbetar även med utvärdering av tryck, där man jämför den subjektiva bedömningen med den objektiva uppmätningen. Den subjektiva tryckutvärderingen sker i ett eget perceptionslaboratorium där man bedömer tryckkvalitet, glans och ljushet. En del av arbetet på divisionen går även ut på att mäta, kartlägga och simulera de oönskade effekter som kan uppstå i tryck, exempelvis flammighet eller systematiska störningar i trycket, s.k. brus. 1
8 Gråa referensytor med inducerat brus På STFI undersöks ögats känslighet för brus genom att framställa utskrifter med tonplattor i olika kulörer där plattorna innehåller olika grader av slumpmässigt applicerat brus. Bruset är alltså mer eller mindre framträdande på de olika plattorna. Det man vill uppnå är att brusets relativa synlighet för det mänskliga ögat ska bibehållas efter utskrift. Uppgiften blev att studera de gråa plattorna. På STFI var man missnöjd med de utskrifter som för närvarande erhölls. Det uttrycktes en misstanke om att skrivarens rastreringsprocessor innehöll instruktioner för att korrigera skönhetsfel hos fotografier och att dessa instruktioner kunde ha en inverkan på de knappt skönjbara avvikelserna som originalbruset stundtals innebar. Anledningen till att man använder sig av gråtoner är att grått innehåller alla färger. När man har lyckats finna neutralgrå är blandningen av de ingående färgerna fri från färgstick Syfte Att gråbalansera en förprovtrycksskrivare. Fastställa en lämplig metod för att uppnå neutralgråa utskrifter och därefter bestämma värden för att kunna förutse tryckresultatet avseende mättnad. I de pixlar man begär t.ex. 30% grått ska man också få 30% grått och inget annat, inom given tolerans, E<1 där E är avståndet till L-axeln i CIEL*a*b* färgrymden. 2 STFI ämnar implementera det uppnådda resultatet i framtida mjukvara för automatisk gråkalibrering. Som nämnts behöver STFI ta fram original för bedömning och kartläggning av simulationer av oönskade effekter som kan uppstå i tryck. Det krävs att man kan vara säker på att utskriften representerar verkligheten på ett acceptabelt sätt. Man måste kunna lita på att skrivarens egna tillkortakommanden inte har genomslag i utskrifterna. 1 Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid.42. 2
9 1.3. Avgränsningar Undersökningen ska utföras på STFI s förprovtrycksutrustning som bl.a. används för utskrift av de simulerade referensytorna. Utrustningen består av skrivare EPSON Stylus Photo 2100 med specifikt bläck och papper. Kravet för att en utskrift ska vara godkänd är att ingen visuell skillnad råder mot neutralt grått, E<1, genom hela tonskalan. Önskvärt är även att metoden för att finna gråbalans är så pass generell att den kan utföras för annan skrivare och annat papper/ bläck Dispositionen Först återfinns en bakgrund som reder ut lite av den bakomliggande filosofin, förutsättningarna och naturligtvis en del mätteori. Därpå följer en presentation av det materiel som användes. I slutet av detta kapitel presenteras särskilt rastreringsprocessorn best color proof där även begreppet linjärisering utreds. Därefter kommer själva problemlösningen som består av tre steg. Tre metoder som har utarbetats och testats presenteras. De första två förkastas, men från erfarenheterna av dessa byggs slutsatser, för att till sist hitta fram till den tredje och sista metoden som blir den som används i undersökningen. I den slutliga resultatredovisningen presenteras den LUT (Lookup Table) som var den ursprungliga beställningen. Avslutningsvis presenteras den mjukvara som är under utveckling hos STFI och som baseras på resultatet från denna undersökning. 3
10 2. Bakgrund 2.1. Gråbalans Gråbalans 3 är till för att man i prepressarbetet ska kunna se till att neutrala toner byggs upp av rätt balanserade kombinationer av cyan, magenta och gult. Om man trycker exakt lika mängd av de tre färgerna kommer det inte att resultera i en neutralt grå yta. Det beror bl.a. på papperets kulör, på skillnader i punktförstoring mellan tryckfärgerna och på att pigmenten i de olika tryckfärgerna har olika egenskaper och ej är ideala. Pigmenten i de tre färgerna skiljer sig såtillvida att de inte har samma förmåga att absorbera eller reflektera sin del av röd, grön och blå i det synliga spektrumet. Cyan har exempelvis inte förmågan att, i önskvärd grad, absorbera rött (= magenta+gult). Det här gör att cyan får ett högre värde än magenta och gult (som brukar ha värden nära varandra) för att uppnå neutralt grå. Gråbalansen brukar anges i valda tonsteg mellan 0-100% med cyantonen som referens. Varje tryckprocess har sina egna gråbalansvärden. Det finns dock riktvärden för gråbalans baserade på erfarenhet som exempelvis säger att kombinationen 40% cyan, 29% magenta och 30% gult brukar ge en neutralt grå ton på ett bestruket arkoffsetpapper. Gråbalansen bestämmer alltså bara förhållandet mellan kulörfärgerna. Den svarta färgen utgör i teorin inget hot mot gråbalansen eftersom den är neutral, men den påverkar gråtonens ljushet eftersom tonen blir mörkare ju mer svart man adderar. När man funnit "sin" gråbalans i valda steg i tonskalan så har man skapat en profil för sin tryckprocess som blir ett mått på om man trycker med korrekt färgbalans eller inte. För att kontrollera att gråbalansen är korrekt har man gråbalkar (med cmy-grått) i tryckkontrollremsan på sin trycksak och referensfält med motsvarande gråton, tryckt enbart med svart, att jämföra gråbalansfälten med. Jämförelsen kan ske rent visuellt och bekräftar en god färgbalans alternativt avslöjas obalans via färgstick. Att styra sin tryckprocess med hjälp av gråbalans, d.v.s. finna de kombinationer som motsvarar neutralt grått genom hela tonvärdesskalan, har visat sig vara ett effektivt sätt att hålla ordning på färgreproduktionen. 3 Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid.87. 4
11 2.2. Förutsättningar Världen och allting i den har imperfektioner. Ideala ting existerar endast i teorin. När det gäller komplicerade processer i många steg, av den typen som återfinns exempelvis inom den grafiska branschen, så åtgår mycket tid och arbete till att finna, bedöma och korrigera olika fel, men även justeringarna blir behäftade med fel. Därför kan man inte begära mer än vad den till buds stående precisionen har att erbjuda. Man får ett resultat som ligger inom vissa toleranser. Ju mer approximativ en metod är desto bredare måste feltoleranserna bli. STFI söker kvantifiera och kategorisera störningar i digitaltryck för att lättare kunna förstå vilken inverkan det ordnade bruset har på tryckkvaliteten. Just ordnade periodiska störningar uppträder i mönster som mycket lättare uppfattas av det mänskliga ögat. Det är därför extra viktigt att alla utskrifter behandlas på ett homogent sätt, och att resultaten verifieras med känsliga instrument som även uppfattar det som det mänskliga ögat inte förmår att upptäcka. Eftersom det är störningarna man söker kunskap om så måste man finna metoder där endast störningarna varieras, allt annat måste vara statiskt såsom papper, bläck, skrivare osv. På så sätt kan man vara säker på att alla skillnader i mätresultat härrör från variationer i störningarna och inget annat. En ledstjärna genom detta arbete har varit tanken att skjuta upp alla approximationer så lång som möjligt för att minimera alla fel. Det finns olika metoder som används på bred front idag för att gråkalibrera skrivare. Dessa metoder är dock konstruerade för att lösa gråkalibreringen hos alla skrivare. Målet var att finna en metod att gråkalibrera just denna skrivare, EPSON Stylus Photo Förhoppningen var att, eftersom en gråkalibreringsmetod skräddarsys för just denna skrivare, finna en lösning som ger högre precision än gängse metoder. 5
12 Mätteori angående kulör Detta arbete baseras på mätning av tryckta ytors kulör med hög noggrannhet. För färgmätning finns i princip tre huvudtyper av mätinstrument, densitometer, kolorimeter och spektrofotometer. Högst precision har spektrofotometern 4 varför den metoden har valts. En spektrofotometer mäter färger i den enhetsoberoende kulörrymden CIEL*a*b*. Spektrofotometern har dessutom möjlighet att kalkylera Ε via CIEL*a*b* värdena. CIEL*a*b* 5 är det enhetsoberoende kulörsystem som främst används i den grafiska branschen eftersom det är anpassat till hur ögat uppfattar kulörer och kulörerna anges dessutom fysikaliskt exakt. Det numeriska värdet för skillnaden mellan två färger i ett kulörsystem beskrivs vanligtvis av Ε 6. I CIEL*a*b* står L för luminansen, ljusheten. a och b axlarna berättar tillsammans vilken kulör det gäller (se Fig. 1 och 2). När a och b befinner sig på L axeln har man neutralgrå. E är en bokstav som i det här sammanhanget används som en variabel för att beskriva en position i färgrymden. Skillnaden mellan denna position och en ny, ändrad position är skillnaden mellan det första och det andra E:et, dvs. Ε. Om Ε är mindre än ett så kan ögat inte se att någon skillnad råder. Metoden som har använts är att konstatera om a och b värdet har befunnit sig tillräckligt nära noll genom att mäta med spektrofotometer, dvs. E<1 för att mätobjektet skall kunna anses vara grå Mätteori angående tonvärde En densitometer mäter upp hur mörk en tryck yta är. På det sättet får vi ett mått på densiteten eller tätheten i den tryckta färgen. Många densitometrar är dessutom utrustade med filter för de tre kulörta tryckfärgerna, för att mäta densiteten i dem, både separat och samtryckta. Men man kan inte mäta upp själva färgegenskapen, utan bara mörkheten eller tonvärdet i just den färgen. 7 I den här undersökningen används densitometer för att i olika sammanhang mäta upp tonvärdesprocenten (mättnad) i de respektive processfärgerna. 4 Kipphan, H (2001): Handbook of Print Media: technologies and production methods, Springer-Verlag Berlin Heidelberg New York, sid Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid Kipphan, H (2001): Handbook of Print Media: technologies and production methods, Springer-Verlag Berlin Heidelberg New York, 1.4 Print Quality, sid Nyman, Mattias, Bättre bilder i tryck, Rolf Förlag, Skövde, 1999, sid
13 Fig.1 CIELab- färgrymden illustrerad som en färgcirkei i ett koordinatsystem. De rena klara färgerna finns i periferin och 0-punkten är neutralt grå. Fig.2 CIELab färgcirkel ur ett annat perspektiv. 7
14 Svarta lådor En önskan som uttrycktes från STFI var att i möjligaste mån kringgå fördefinierade profiler, såsom ICC profiler för färgkorrigering samt pappersprofiler och referensprofiler i rastreringsprocessorn. Det som eftersträvades var en så opåverkad process som möjligt. Även om man kan se hur ICC profiler kartlägger färgavvikelser, så kan man inte veta exakt hur den aktuella fabrikantens CMM (Color Management Module) tolkar och exekverar färgkompensationen. Färgmatchning och omfångskomprimering bestäms nämligen av CMM:en. Därför har vi haft som mål att i möjligaste mån undvika inblandning av nämnda färgkorrigeringssystem. 8
15 3. Material och metod Här specificeras det papper, bläck och den skrivare som har använts i undersökningen. Som påpekats tidigare ingår dessa i en uppsättning statiska förutsättningar som ej får varieras eftersom STFI avser att använda metoden för att undersöka hur olika typer av brus påverkar tryckkvaliteten. Man vill då vara säker på att variationer som uppmäts har sitt ursprung i variationer i störningarna som man tillför, och inget annat Materialspecifikation Papperet Tryckförsöken utfärdas på Epson Archival Matte, 192 g/m², A Bläcket Skrivaren är utrustad med följande bläck från Epson: T0341 Photo Black T0347 Light Black T0342 Cyan T0345 Light Cyan T0343 Magenta T0346 Light Magenta T0344 Yellow 9
16 Skrivaren Utskrifterna har gjorts med Epson bläckstråleskrivare. Fig.3 EPSON Stylus Photo 2100 Specifikation Typ A3+ 7-färgs bläckstråleskrivare Tekniska egenskaper: EPSON Micro Piezo Skrivriktning: Dubbelriktad med logisk sökning Skrivhuvudskonfiguration: 96 munstycken - svart, 96 munstycken färg (cyan, magenta, gult, ljust cyan, ljust magenta, ljust svart) Hastighet: C:a 7,4 sid/min i svartvitt på A4 i ekonomiläge. C:a 7,3 sid/min i färg på A4 i ekonomiläge. C:a 3,1 sid/min med text och färggrafik. C:a 230 sekunder för foto 20x25cm (1440dpi). Upplösning Max 2880 x 1440dpi i svartvitt och färg Max upplösning: Vanligt papper: upp till 720dpi Glossy paper Photo Weight: upp till 2880dpi Premium Semigloss Photo Paper: 2880dpi Archival Matte Paper: upp till 1440dpi Watercolor Paper Radiant White: upp till 1440dpi 10
17 Mätutrustning Spektrofotometer Användes fortlöpande vid kulörmätningar, d.v.s. kontroll av exakt färg i CIEL*a*b*. Fig.4 Spektrofotometer SPM 100-II Belysning: D50 Betraktningsvinkel: 10 Mätnoggrannhet: < E=0,3 Status ANSI T Ej polarisationsfilter Automatisk densitometer Användes vid online-uppmätning av testkartor och automatisk feedback till rastreringsprocessorn för skapande av linjäriseringsfil. 11
18 Fig.5 Spectrolino/SpectroScan Belysning: D65 Betraktningsvinkel: 10 Densitetsstandard: DIN Vitpunkt: Absolut vitt Filter: UV Manuell Densitometer D19C Fig.6 Densitometer D19C Ljuskälla: Glödlampa på c:a 3000 K Mätgeometri: 0 / 45 Densitetsstandard: DIN Mätområde: D Noggrannhet: ± 0.01 D (densitet) ± 1% (punktarea) Mätyta: Æ 3.6 mm Polarisationsfilter: 2 stycken linjära Användes vid uppmätning av tonvärde i processfärgerna. 12
19 RIP- rastreringsprocessor Rastreringsprocessorn eller rippen som den också kallas efter det engelska namnet raster image processor 8 är en hård- eller mjukvarubaserad enhet som beräknar och rastrerar sidor inför utskrift på skrivare eller sättare. Rastrering är nödvändig eftersom en tryckpress arbetar med tryckande och icketryckande ytor ungefär som en stämpel. Det är omöjligt att trycka steglösa tonövergångar som förekommer i exempelvis fotografier. AM-Rastret lurar ögat att tro att det ser steglösa övergångar genom att de mycket små rasterpunkterna radas upp längs fasta linjer och punkternas storlek varieras efter vilken ton man försöker att simulera. I ett FM-Raster, eller stokastiskt raster som det också kallas, så varieras istället antalet punkter och punkternas storlek är konstant. 9 EPSON Stylus Photo 2100 använder FM-rastertekniken. Fig.7 skilda arbetssätt hos AM resp. FM raster. 8 Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid Kipphan, H (2001): Handbook of Print Media: technologies and production methods, Springer-Verlag Berlin Heidelberg New York, 3 Prepress, sid
20 Fig.8 Den vänstra bilden är uppbyggd av ett konventionellt AM-raster och den högra med FM-raster. Epson 2100 är en skrivare som vänder sig till professionella användare och det märks bl.a. på att man inte längre förlitar sig på en enkel drivrutin för att få utskrifter. Istället använder man en speciell mjukvarubaserad rip med hög prestanda. Mjukvaran som användes i det här arbetet heter best color proof som förutom att vara en mjukvarubaserad rip dessutom innehåller mängder av andra funktioner. En funktion var att linjärisera skrivaren. Linjäriseringar sparas i en datafil med ändelsen.bpl som fungerar som en kompensationsprofil vid utskrift. Det finns möjlighet att färgkorrigera via programmet, en funktion som i detta sammanhang dock undveks Grundläggande linjärisering Med linjärisering av en skrivare menas att justera den så att man får ut det värde man förväntar sig. Om det matas in en 30% ton är det också det man ska få utskrivet. Först när vi får ut samma värden vi matar in kan man säga att skrivaren uppträder linjärt. Linjärisering 10 av en skrivare påverkas av en rad yttre faktorer. De viktigaste av dessa är papper och bläck. Bläcket kan vara tillverkat med olika pigment, matt eller blankt, och dessutom förändras bläckets egenskaper i värsta fall över tiden. Papperet kan ha olika optiska egenskaper. Dels kan ytans beskaffenhet variera t.ex. ytråhet, matt eller blank, bestruket eller obestruket och ytvikt. Alla dessa faktorer kommer att, tillsammans eller var för sig påverka slutresultatet. Ett vitt papper är inte alltid så neutralt vitt som man kan tro vid första påseende. En linjärisering av en skrivare handlar mycket om att överbygga skillnaden mellan teori och praktik. När ett program ber om en utskrift av en färg i 100% densitet, begär den kanhända mer än vad papperet kan absorbera. Vill programmet dessutom ha flera färger i lager på varandra är risken att skrivaren skadar papperet p.g.a. för hög fukthalt. 10 Användarmanualen till Best Color Proof M (2001), PDF-fil, sid
21 Linjärisering syftar till att först finna hur stor färgmängd i varje kulör papperet mäktar med. Det är en helt automatiserad process som utförs m.h.a rip-processorn, användaren behöver endast bidraga med några få handgrepp efter uppmaning på skärmen. En testkarta med många tonplattor skrivs ut för att sedan uppmätas i densitometer. Max nivån för bläcket, eller Ink limit, har uppnåtts då lägsta reflektans uppmäts på en tonplatta. Lägsta reflektans har uppnåtts då nästa tonplatta, trots större bläckmängd, uppvisar samma reflektans. Tonplattan blev inte mörkare trots att man applicerade mer bläck, då var föregående tonplatta så mörk som den här skrivaren kan göra den. I det här exemplet, med det givna papperet och det givna bläcket, erhölls följande resultat: Fig.9 Rapportutskrift från best color proof efter utförd linjärisering. I utskriften anges total färgmängd, total ink limit, och punktförstoring, dot gain. Som synes kommer den totala bläckmängden inte i närheten av teorins 400%. Under dessa förutsättningar blir total ink limit endast 184% och det är detta värde som svarar mot teorins max. Därmed har bestämts färgmängdens dynamik i verkligheten. Den maximala färgmängden befinner sig på det här sättet precis på gränsen mellan full mättnad och blödning. En förutsättning för att få kontroll över varje färg är att respektive färgs dynamik bestäms var för sig. 15
22 Nu är skrivaren linjäriserad. Som syns i Fig.10 så gör punktförstoringen att skrivaren inte uppför sig linjärt. Linjäriseringen är en kompensation för detta fenomen. Fig.10 figurer erhållna från rapportutskriften efter linjärisering. I utskriften visas processfärgernas tryckkurva/ punktförstoring som jämf. mot ett linjärt förhållande. De inmatade tonprocentvärdena är på x-axeln (0-100%) och de uppmätta på y- axeln (0-100%). Vidare ser vi en schematisk bild över presterad färgrymd i tryck, baserad på CIEL*a*b*-uppmätta fulltonsvärden. 16
23 3.3. Kvalitetskontroll av linjäriseringen För att kontrollera resultatet av linjäriseringen skapades ett testdokument enligt Fig.11 som skrevs ut med den nyskapade linjäriseringsfilen laddad i rastreringsprocessorn. Fig.11 kontrollutskrift 17
24 Med hjälp av Gretag D19C densitometer uppmättes de utskrivna tonplattorna i Fig.11 med avseende på tonvärdet. Gretagen får mäta pappersvitt och en tonplatta med 100% mättnad. Den placerar in de uppmätta tonplattornas värden i en skala däremellan. De sålunda uppmätta värdena återfinns inskrivna i Fig.12. Fig.12 Kontrollutskrift med uppmätta värden inskrivna Nu när förutsättningarna är kartlagda, utrustningen kalibrerad och linjäriserad så gäller att försöka återanknyta till det ursprungliga syftet nämligen att fastställa en lämplig metod att uppnå neutralgrå utskrifter och därefter bestämma värden för att kunna förutse tryckresultatet inom givna toleranser. Här presenteras först de två viktigaste delmetoder/tester som provades och sedermera förkastades. Slutligen presenteras en tredje metod som är den som slutligen väljs ut som den metod som fungerar bäst. 18
25 3.4. Utgå från grå i RGB för att erhålla neutralgrå utskrifter Metod Tanken här var att starta med lika värden av rött, grönt och blått i datorn. Därmed kan man vara säker på att blandningen är neutralgrå i teorin. I de första testerna provades 32 steg utspritt över 0 till 255 enl. Fig.13. Fig.13 Testutskrift Svagheten med den här metoden är att man måste göra en separering till CMYK. Metoden som har valts för att separera, i det här fallet, är 11 Adobe Photoshops inbyggda separationssystem som tillåter färgseparation utan att man använder ICC profiler. Fig.14:s Ink Colors fylldes med data hämtat från den ovan nämnda kvalitetskontrollen av linjäriseringen. Man fyller även i punktförstoringsdata i en separat dialog. Photoshop separerar sedan med ledning av dessa data. Man är dock i och med detta utlämnad till hur Photoshops CMM tolkar datat. 11 Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid
26 Fig.14 Adobe Photoshops inbyggda separationssystem 20
27 Resultat Testutskriften är behäftad med ett tydligt cyanstick i de ljusa delarna medan andra delar ser ut att dra åt grönt Slutsats Detta nedslående resultat leder till att metoden överges. Resultaten av denna metod visar på hur viktigt det är att undvika färgseparationer så långt som möjligt. Det finns okända saker som sker bakom kulisserna. Att inom den till buds stående tiden för det här arbetet kartlägga vad som styr konverteringen till CMYK, under just dessa förutsättningar, ter sig omöjligt. Metoden överges därför Iterativ korrektion Metod Den bestående lärdomen blir att man inte kan tillåta någon separation till CMYK så nästa idé blir att hålla sig inom CMYK-rymden hela vägen, utan konverteringar. Om man jämför den utgångspunkten med hur det är att utgå från andra färgrymder. I RGB så fås teoretiskt sett en neutralt grå om man blandar lika dela av varje delfärg. I CIEL*a*b*, som används för att bedöma utskrifterna i Spektrofotometer, så har man en neutralgrå nyans med L som luminansvärde när a är noll och b är noll. Värre är det med CMYK. Det finns inga givna kombinationer av dessa tryckfärger som måste ge neutralgrå. Kanske i teorin som en slags meningslöshet. CMYK är tryckarens färgrymd där det intressanta är hur trycket tar sig ut efter att det hamnat på papper. Det finns tabeller med rekommendationer som kan ta en i närheten av grå, men de klår aldrig fingertoppskänslan som åstadkoms av tryckaren med många års erfarenhet i ryggen. Dessa tankar utvecklades till en idé att ta kontroll över varje tryckfärg för sig så noga som möjligt och även ta kontroll över de små avvikelser som kvarstod efter linjäriseringen. Detta skulle göras så att varje processfärg skulle skickas till skrivaren i form av testrutor som blev allt mörkare i steg om en procent. Därefter skulle processfärgerna blandas till grå och de gråa testrutorna verifieras tills neutralgrå uppmättes i steg om en procent från vit till svart. 21
28 Eftersom detta arbete kunde förväntas bli mycket stort beslöts det att välja ut en liten del av spektrumet, från 38 till 51 procents mättnad, där punktförstoringen kunde förväntas vara som störst, bara för att prova om detta överhuvudtaget var en framkomlig väg. Om en utskriven tonplatta uppmätte en mättnad som t.ex. var 15 procentenheter större än önskat, så subtraherades helt enkelt 15 från ingångsvärdet. Eftersom den ickelinjära punktförstoringen har ett finger med i spelet, så kom nästa utskrift ändå att uppvisa ett något för högt värde. Dock har avvikelsen krympt. Olika mättnadsvärden är behäftade med olika punktförstoring. Man hade visserligen säkert kunnat anpassa avvikelserna till en, eller flera ekvationer i samverkan, men då skulle det innebära att återinföra approximationen och kanske bortse från andra fenomen som kommer sig av den fysiska verkligheten Resultat Att matcha värde för värde genom att iterera fram till exakt det värde som ger en utskrift i önskad densitet. Kartlägga så alla processfärger tills en komplett LUT har uppnåtts med sanna värden från noll till 100% för CMYK. Återstår att sedan blanda neutralgrå från dessa kulörer och med framgång skriva ut och verifiera neutralt gråa tonplattor i en densitet från noll till 100% för att erhålla en LUT även för neutralgråa nyanser Slutsats Det beskrivna provet av endast en del av spektrumet visade att detta hade varit en framkomlig väg, men att det skulle ha krävts ett enormt arbete. Metoden övergavs återigen med hänvisning till att den skulle bli alltför tidskrävande. Noggrannheten ansågs även överstiga det som egentligen var nödvändigt. Det drag som kom att ärvas från denna metod blev tanken att stegvis närma sig rätt värde med någon form av iterativ korrektion som styr tills man hittar fram. 22
29 3.6. Metod för finjustering av magenta och gul Metod Metoden bygger på en tidig standardkonvertering till processfärgerna (CMYK) som sedan skrivs ut i valt antal tonsteg där Magenta och Gult varieras i vardera 2 steg i både negativ och positiv riktning kring ursprungsvärdena. En uppmätning verifierar sedan vilka CMYKkombinationer som bäst representerar en neutralt grå ton inom given tolerans. Vissa delar av den här metoden är relativt utbredd i den grafiska branschen och bär drag från bl.a. Tidningsutgivarnas (TU) standard för att trimma in gråbalansvärden. (Standarden följer ISO-standarden ). 12 Som utgångspunkt valdes den mörkaste av Adobe Photoshops fördefinierade gråa tonplattor. Så skapades 100 stycken tonplattor i en stegvis gråskala med hjälp av en inbyggd funktion i Adobe Indesign kallad "tint", med standardkonverterings profilen SWOP (Coated), 20%, GCR, Medium, i steg om en procentenhet i taget. Svart, processfärgen K, går från 100 ner till 1 i 1% steg, och som i cyan, magenta och gult går från 63, 50 resp. 51% ner till 1. Värdena byggs således upp på en maximal/linjär svartgenerering, GCR och C, M och Y får värden enligt konverteringsstandarden SWOP. Tonplattorna skrivs ut utan vidare färghantering (ColorManagement Off) i både Indesign och i Rastreringsprocessorn, endast med den tidigare utförda, obligatoriska linjäriseringen. Några av tonplattorna kan ses i Fig.15. Fig.15 Tonplattor 12 Styrt offsettryck - Handbok för grafisk utbildning, Grafisk Assistans AB, Stockholm.Sid
30 Resultatet visar på en anmärkningsvärt god gråskala, rent visuellt. Anledningen till detta är att trycket innehåller så mycket svart (K), nämligen maximalt, att svärtan tenderar att dölja avvikelser från grått. 13 Därmed inte sagt att man klarar sig utan de övriga färgerna av den enkla anledningen att svart (K) inte är helt neutral. Vid ett visuellt test framgick det tydligt att det inte var en framkomlig väg att använda enbart svart (K). Man behöver behålla de övriga färgerna, om inte annat så för att kompensera för det svarta bläckets färgavvikelse och övriga avvikelser i materialet, t.ex. att papperet inte är helt vitt. Från dessa tonplattor väljs 5, 10, 20, 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90 och 95% som placeras i mitten av 11st 5x5 matriser enl. Fig.16. Fig.16 Matriser där gult och magenta varieras Från mitten varieras nu magenta och gult i +/- 2 steg. Cyan och svart bevaras konstant. Samtliga rutor mäts upp med spektrofotometer och kontrolleras via CIEL*a*b* värden med avseende på vilken ruta som bäst motsvarar grå, E så nära 0 som möjligt. Försöket upprepas sedan där den CMYK-kombination som uppvisat gråast resultat nu utgör mittenpositionen, med samma variation av magenta och gult i de kringliggande rutorna. Alltså flyttas den gråaste rutan till mitten av matrisen varpå den skrivs ut igen och mätningen görs om för att se om det går att finna en ännu gråare ruta. Om spektrofotometerns a-värde är negativt så visar det på för lite rött d.v.s. en ökad mängd magenta kommer att leda i rätt riktning, och vice versa. På samma sätt visar b-värdet på för lite gult varpå gult behöver ökas. 13 Johansson, Lundberg och Rydberg, Grafisk kokbok 2.0, Arena, andra reviderade upplagan, Stockholm, 2001, sid
31 Resultat Med den här metoden kan man med få steg snabbt söka sig fram till ett mycket bra gråvärde i varje eftersträvad mättnad. Detta blir huvudlösningen till problemet Slutsats Själva startvärdena kan anses vara av generell karaktär. I gengäld får den empiriska metoden leda fram till målet, en så exakt gråbalans som möjligt. Samtliga variabler som papperets optiska reflektion, färgernas eventuella icke ideala egenskaper m.m. får kvarstå utan försök till kompensation. Dessa avvikelser från det ideala får anses vara en uppsättning givna förutsättningar. 25
32 4. Resultatredovisning Metoden har visat sig fullt genomförbar och i enlighet med STFI:s önskemål. De vägar som inneburit en färghantering som inte kan kontrolleras helt och hållet, såsom konvertering mellan färgrymder eller användandet av fördefinierade ICC- och pappersprofiler i rastreringsprocessorn, har i mesta möjliga mån kringgåtts. Slutprodukten, ett LookUpTable, presenteras nedan och visar en tabell (tabell 1) med delar av den profil skrivaren har gentemot grå. Från vänster till höger syns: 1. Den CMYK-kombination som uppvisat bäst, d.v.s. gråast, resultat. 2. Kombinationens uppmätta värden. 3. Differensen ( E) mot teoretiskt exakt grå (där a=0 och b=0) 4. Kombinationens mättnadsprocent Man kan tydligt se hur E ökar något vid ökat tonvärde (speciellt vid 90 och 95% K) där K nästan trycks i fullton och tydliggör sina icke neutrala egenskaper. Här har de övriga färgerna inte samma förmåga att kompensera för dessa avvikelser som i de lägre tonvärdena. På liknande sätt kan man konstatera papperets blåhet, en avvikelse från neutralt vitt som troligen avsiktligt åstadkoms med intentionen att få papperet att verka renare vitt i mänskliga ögon. Här har det kunnat avvägas genom att trycka med en förhållandevis större mängd gult som är komplementfärg till blå. 26
33 4.1. LUT Input values Measured values C M Y K L a b X Y Z E Dot area % ,05 0,25-0,09 78,29 80,81 65,93 0, ,83 0,02 0,28 69,38 71,72 58,16 0, ,89 0,3 0,01 51,4 53,02 43,19 0, ,94 0,3-0,07 38,07 39,27 32,04 0, ,96 0,18 0,03 27,21 28,08 22,86 0, ,4-0,25 0,11 19,78 20,5 16,66 0, ,41-0,11-0,1 14,34 14,84 12,12 0, ,57-0,14 0,08 10,61 10,99 8,94 0, ,28 0,18 0,09 7,43 7,67 6,23 0, ,8 0,12 0,42 5,58 5,76 4,62 0, ,6 0,45 0,79 4,82 4,95 3,91 0,91 99 Tabell 1 - Slutresultatet, en tabell över de bästa värdena (LUT). 27
34 5. Fortsatt utveckling 5.1. Framtiden är nu Anpassade kurvor I sitt fortsatta arbete har STFI nu haft möjlighet att gå vidare med tabellen och skapa en profil för gråbalans. Kurvor anpassas efter tabellen i ett koordinatsystem där andelen procent av en färg ligger på x-axeln och Luminansen (L) på y-axeln. Vid varje vald luminans kan man alltså erhålla den procent varje färg kommer att innehålla för en grå nyans. Man har eliminerat 2 variabler, både a och b, som ändå uppskattats till 0 vid rådande gråbalans. Den approximation och interpolation både skapandet av kurvan och erhållandet av CMYK-kombinationen från en given luminans inneburit, är oundviklig. En testutskrift om 100 luminanssteg som STFI har gjort visar ändå att kurvornas resultat håller sig inom E< Ny mjukvara för fortsatt forskning Fig.17 Grafiskt gränssnitt till STFI:s mjukvara Den metod som utarbetats i detta examensarbete ligger således till grund för denna programvara som kommer att garantera tillförlitliga utskrifter med den precision som krävs i forskningen kring de olika typerna av störningar som kan uppstå i tryck. En forskning som ger värdefull information till tryckeribranschen där de kan få kännedom om vilken inverkan de olika störningarna har och vilka typer av störningar som är mest negativa för den upplevda tryckkvaliteten. Genom att på det här sättet kategorisera störningarna kan man enklare spåra orsaken till att de uppstår och även ge större möjligheter till att åtgärda problemet i tryckkedjan. 28
35 6. Källor Böcker: Johansson, Lundberg och Ryberg (2001), Grafisk kokbok 2.0, Arena, Stockholm, ISBN: Nyman, Mattias (1999), Bättre bilder i tryck, Rolf Förlag, Skövde, ISBN: Kipphan, H (2001): Handbook of Print Media: technologies and production methods, Springer-Verlag Berlin Heidelberg New York, ISBN: Styrt offsettryck - Handbok för grafisk utbildning, Grafisk Assistans AB, Stockholm Elektronisk media Användarmanualen till Best Color Proof M (2001), PDF-fil Internet:
Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält
Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på
Läs merTriangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk
Created for design CMYK GUIDE Intuitiv, exakt och praktisk Med CMYK GUIDE hittar du rätt färg i en handvändning. Och i tryck får du exakt den färg du valt! INTUITIV Snabbt verktyg för grafisk design Triangle
Läs merEn liten lathund om färghantering för tryck.
En liten lathund om färghantering för tryck. *Detta dokument bör betraktas i Acrobat Pro på en relativt bra bildskärm för bästa visuella resultat och förståelse. Utskrift eller tryck av denna fil avrådes
Läs merFärghantering i dagspress
Färghantering i dagspress Handledning för Färgpressens ICC-profil och Photoshoptabell Tidningsutgivarna Färgpressen, Kungsholmstorg 5, Box 22500, 104 22 Stockholm Tel 08-692 46 00, Fax 08-692 46 38, E-mail
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral
Läs merImproved surface Even silkier A sophisticated challenger 47, 50, 53, 58
Improved surface Even silkier A sophisticated challenger 47, 50, 53, 58 Holmen VIEW vidgar vyerna När detaljerna avgör och kvaliteten är viktig är Holmen VIEW rätt val. Mjukheten i papperet, läsbarheten
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. SPD Exempel. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral
Läs merA N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND
A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.
Läs merICC-profiler och färginställningar
ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...
Läs merFärglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.
Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer
Läs merGrafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Läs merSå skapas färgbilder i datorn
Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med
Läs merBildredigering i EPiServer & Gimp
Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering
Läs merSUPPORT I PDF FORMAT. Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida
SUPPORT I PDF FORMAT Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida 8 Lathund CSF Färginställningar i Adobe CS För att få rätt färginställningar i Adobe CS är det enklast
Läs merFärgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index
Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder
Läs merGrafisk teknik IMCDP. Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Läs merDigital färgstyrning. ett måste för att ha kontroll på färgerna
FÄRGSTYRNING Digital färgstyrning ett måste för att ha kontroll på färgerna Lär dig styra färgerna så slipper du otrevliga överraskningar i den färdiga trycksaken. AV JONAS HEDMAN Jonas Hedman har en 120-poängsexamen
Läs merGrafisk teknik. Sasan Gooran (HT 2006)
Grafisk teknik Sasan Gooran (HT 2006) Iterative Method Controlling Dot Placement (IMCDP) Assumptions: The original continuous-tone image is scaled between 0 and 1 0 and 1 represent white and black respectively
Läs merKort lektion i skannerteknik
Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser
Läs merDIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran. 1/8/15 Grafisk teknik 1
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto ppi: Antalet sampel per tum Digital bild 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merGuide för färgkvalitet
Sida 1 av 6 Guide för färgkvalitet I den här guiden för färgkvalitet får du hjälp att använda funktionerna på skrivaren till att anpassa färgen på utskrifterna. Menyn Kvalitet Menyalternativ Utskriftsläge
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan ca 380 till ca 780 nm. Ett exempel: Spectral Power
Läs merHolmen XLNT, ett excellent val
Ett XLNT val Holmen XLNT, ett excellent val Holmen XLNT har under många år varit direktreklamens förstahandsval, mycket på grund av papperets förmåga att signalera och bidra med rätt image för produkter
Läs merGrafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)
Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade
Läs merEIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi
EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi Vad definierar en skärm med korrekt visning? Vad är den idealiska arbetsmiljön? Vad är de optimala inställningarna för mitt bildredigeringsprogram
Läs merDIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran (HT 2003) Grafisk teknik 1
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-08-18 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merDIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-08-18 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merProfilmanual för varumärket Enköpings SK
Profilmanual för varumärket Förord Varför är det så viktigt med en enhetlig profil? har sedan föreningen bildades 1914 haft stor betydelse för idrottsverksamheten i Enköping och varit ledande inom såväl
Läs merFärglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning
Färglära Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färger är olika frekvenser av elektromagnetisk strålning. En del frekvenser ligger inom det område våra ögon kan se, andra ligger utanför. Vad
Läs merbilder för användning
Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5
Läs merArbeta smart med fyrfärgsvarta bilder
eställas från nb ww ka w. nt Detta do kum en t är.se xa di erat endast fö rs tim op kä ör ast f sd n E m skär bild ning vis. Ett tryckt d ing ok sn um vi e rm Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder C Gråskala
Läs merGrafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL
INNEHÅLL Arvsfondsdelegationen Grafisk manual Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. ARVSFONDENS GRAFISKA MANUAL - FÖR DIG SOM DRIVER ARVSFONDSPROJEKT: 2011 1 INNEHÅLL INNEHÅLL 2 LÄTT ATT
Läs merKort lektion i Scannerteknik
Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser
Läs merFÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.
Läs merAtt bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra
Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre
Läs merGrafisk profilmanual. Grafisk profilmanual
Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk
Läs merFÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) Newton: Indeed rays, properly expressed, are not colored. Han hade rätt. SPD existerar i den fysiska världen, men färg existerar bara i ögat och hjärnan.
Läs merDIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Sasan Gooran (HT 2003) Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-11-14 Grafisk teknik 1 2006-11-14 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi = 72 ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2005-03-31 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral
Läs mer10 miljoner färger. Vi behöver: Hur kan de beskrivas? Hur kan de ordnas? Hur kan ordningen presenteras? En logisk struktur En skalningsmetod Väl
Hur kan de beskrivas? Hur kan de ordnas? 10 miljoner färger Hur kan ordningen presenteras? Vi behöver: En logisk struktur En skalningsmetod Väl definierade referenspunkter Beskriva färg Akromatisk-kromatisk
Läs merdpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln
Logga in Bli medlem Artiklar > Digital bild > dpi, lpi och ppi dpi, lpi och ppi Av Mikael Pertmann 2002-05-17. Läst 16520 ggr. Det finns tre förkortningar som de flesta brukar uppleva som förvirrande nämligen
Läs merFärger, RGB-er och riktiga bilder
Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger Färger baseras på ögats färgseende Men tolkas av hjärnan Färgseendet Ljuset är en del av ett elektromagnetiskt spektrum Vi tar det visuella spectret och böjer till
Läs merFÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild
FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja
Läs merDIGITAL RASTRERING Sasan Gooran. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth 2/10/15 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2/10/15 2 ppi (pixels per inch)
Läs merTapettest våtnötning, torrnötning och oljeresistens
Rapport Projektnummer: P90419 Projektledare: Gilbert Carlsson Tel: +46 10 516 6094 E-post: gilbert.carlsson@yki.se Företag: SABO AB Kontaktperson på företag: Gösta Gustavsson Tel: 08-406 55 42 E-post:
Läs merBlandningsfunktionerna är indelade i grupper och genomgången följer denna gruppering i Photoshop. Funktionen hittar du överst i lagerpanelen.
Photoshop - Blandningslägen Lagerblandningslägen är en av de mer kreativa funktionerna i Photoshop. En enkel ändring av läget från Normal/Normal till t ex Täcka över/overlay kan höja en bilds attraktionskraft
Läs merFörord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9
Grafisk Guide 1.0 Förord Den grafiska guiden ska fungera som en vägledning för allt profilmaterial; både för tryck och webb och såväl för extern som intern kommunikation. Rocklunda Restaurang & Konferens
Läs merRastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM
Rastercell Digital Rastrering Hybridraster, Rastervinkel, Rotation av digitala bilder, AM/FM rastrering Sasan Gooran (VT 2007) Önskat mått * 2* rastertätheten = inläsningsupplösning originalets mått 2
Läs merGuide för trycksaksframställning
Guide för trycksaksframställning I den här guiden går vi igenom hur man skapar trycksaker genom att visa grundinställningar för layoutprogrammet Adobe InDesign samt kortfattat om hur Photoshop och Officeprogram
Läs merBlickfång proffsen litar på
Blickfång proffsen litar på Undvik vanliga fallgropar 1) Se till att göra din bild i rätt format. På hemsidan vid varje tryckbar produkt nämner vi Designstorlek och Bildstorlek. Bildstorleken är den synliga
Läs merVISUELLA FÖRHÅLLANDEN
VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,
Läs merppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
ppi = 72 DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 2006-08-18 Grafisk teknik 4 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi = 36 Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum
Läs merviktig information om annonser i sonic
viktig information om annonser i sonic endast annonser som pdf/x-1 Som ett led i att minska risken för fel i annonser kommer Sonic i fortsättningen endast att acceptera annonser i formatet PDF/X-1, som
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Färg. Sasan Gooran
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan ca 380 till ca 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD).
Läs merProblem med utskriftskvaliteten
Problem med utskriftskvaliteten Det här avsnittet omfattar: "Papperstyp" på sidan 4-20 "Felsökning av kvaliteten" på sidan 4-20 "Färginställningar" på sidan 4-26 "Färgkalibrering" på sidan 4-26 "Ljusare/mörkare
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merfärger - för profil och känsla
industrialismen...och det blev viktigare för både producenter och tjänstemän att särskilja sig från andra... och skapa en egen grafisk profil en egen form och ett eget namn, att synas och särskiljas från
Läs merPAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.
, TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt
Läs merPrioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn
Prioritet. Varför digitalisera? Syftet påverkar digitaliseringsinställningarna. Vill man rädda ett skört material? Vill man göra det tillgängligt på netet? Finns det efterfrågan på dylikt material? Beakta
Läs mer1.1 Verktygslådan översikt
1.1 Verktygslådan översikt Markeringsramverktygen markerar rektanglar, ellipser samt enstaka rader eller kolumner. Flytta-verktyget flyttar markeringar, lager och stödlinjer. Lassoverktygen skapar frihandsmarkeringar,
Läs merMask luminans och färgmättnad
Mask luminans och färgmättnad Arbeta med detaljerna i en bild med luminans och färgmättnad. Luminans 1. Börja med att justera bilden i Camera Raw. 2. Gå till Channels i lagerpaletten och välj den blå kanalen.
Läs merKapitel Ekvationsräkning
Kapitel Ekvationsräkning Din grafiska räknare kan lösa följande tre typer av beräkningar: Linjära ekvationer med två till sex okända variabler Högregradsekvationer (kvadratiska, tredjegrads) Lösningsräkning
Läs merGrafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...
Grafisk manual 1.0 Index Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 Friyta och MinimIstorlek... 5 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... 7 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...
Läs merVärmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15.
1Grafisk manual 2 Innehåll Sida Värmdö IFs grafiska profil 4 Logotyp 5-9 Färg 10 Typografi 11-12 Brevpapper 13 Visitkort 14 Korrespondenskort 15 Kuvert 16-17 3 Värmdö IFs grafiska profil En enhetlig grafisk
Läs merRegionala Cancercentrum Logotyp
Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger
Läs merKort introduktion till POV-Ray, del 1
Kort introduktion till POV-Ray, del 1 Kjell Y Svensson, 2004-02-02,2007-03-13 Denna serie av artiklar ger en grundläggande introduktion och förhoppningsvis en förståelse för hur man skapar realistiska
Läs merDigital bildhantering
Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen
Läs merFörst en genomgång av färg, histogram och infopanelen i Photoshop. All färg i Photoshop skapas via två system, RGB och CMY (se nedan).
Photoshop - Färgkorrigering Att arbeta med färg i Photoshop erbjuder en mängd möjligheter att justera sin bild. Denna genomgång kommer visa hur man med kurvverktyget kan färgjustera sin bild. Först en
Läs merFörord - Grafiska manualens syften och mål 3 - Huvudanvändning 3 - Distribution 3 - Beställning 3. Logotypen - Huvudlogotypen 4 - Logotyp enspalts 5
GRAFISK MANUAL 2008 Den grafiska profilens grundpelare är logotypen som tillsammans med typografiska regler bildar en enhet som ger läsaren en tydlig signal om vem som är avsändaren Innehåll Förord - Grafiska
Läs merLaboration 4: Digitala bilder
Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse
Läs merBilder för tryck med Photoshop
Bilder för tryck med Photoshop Varför råformat När man fotograferar är det en mycket stor fördel om man kan spara bildfilen i råformat i stället för jpg. Även om man låter spara bilden i jpg med minsta
Läs merHär finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret.
Innehållsförteckning Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Hur vill ni ha originalet? Vad är ett original? Vad är DPI? Vad är vektorgrafik? Vad är pixelgrafik?
Läs merAtt använda bildhanteringsprogram, del 2
Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter
Läs merBildoptimering för webben
Bildoptimering för webben Av Stefan Isaksson och Jonas Andersson För att få en så hög och så jämn teknisk kvalitet på webben som möjligt krävs att man behandlar bildfilen på rätt sätt. Denna artikel ger
Läs merLjussvart, ljus ljussvart, fotosvart, mattsvart, cyan, ljus cyan, gul, intensiv magenta, intensiv ljus magenta, orange, grön, lila 4
SPECIFIKATIONER SureColor SC-P6000 SureColor SC-P7000/V SureColor SC-P8000 SureColor SC-P9000/V Teknik Bläckteknik UltraChrome HD UltraChrome HDX UltraChrome HD UltraChrome HDX Utskriftsmetod PrecisionCore
Läs merAll färg i Photoshop skapas via två system, RGB och CMY (se nedan).
Photoshop - Färgverktyg Att arbeta med färg i Photoshop erbjuder en mängd möjligheter att justera sin bild. Denna genomgång kommer visa vad verktygen gör med en bild, beskriva kort vad verktygen gör och
Läs merLite verktyg och metoder Photoshop CS2
Lite verktyg och metoder Photoshop CS2 Kurvor och Nivåer Med Nivåer och Kurvor kan man ställa nästan allt i bilden. Vitt ska vara vitt och svart ska vara svart. Fixa det med Nivåer. Hur ljus ska den vara?
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs mer1. Beskär bilden och räta eventuellt upp bilden med beskärningsverktyget
Bildbearbetning i Photoshop Gör stegen i denna ordning. Det spelar roll. 1. Beskär bilden och räta eventuellt upp bilden med beskärningsverktyget 2. Kontrollera vilken färgrymd bilden har (OBS! detta går
Läs merGRAFISK MANUAL A1M PHARMA. September 2016
GRAFISK MANUAL A1M PHARMA September 2016 LOGOTYP A1M:s logotyp är den viktigaste komponenten i den grafiska profilen och ska finnas med på allt kommunikativt material som har A1M som avsändare. Den får
Läs merFÖRBÄTTRAT TIDNINGSPAPPER
HANDBOK I TIDNINGSPRODUKTION MED FÖRBÄTTRAT TIDNINGSPAPPER Innehållsförteckning Förord............................... 03 Förbättrat tidningspapper............. 05 Prepress..............................
Läs mera = a a a a a a ± ± ± ±500
4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att
Läs merLitografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat.
Litografisk offset Färg Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Fuktvatten Plåt Gummiduk Substrat Mottryck Ark- och rulloffset Indelning efter pappersmatning Arkoffset rulloffset Den
Läs merFALUN BORLÄNGE GAGNEF LUDVIKA SMEDJEBACKEN SÄTER
Grafisk manual Falun Borlänge-regionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Logotyp 4 Färger 6 Typsnitt 7 Bilder och budskap 8 Ordval 9 Profilmaterial 10 Avslutningsvis 11 2 Falun Borlänge-regionen Falun Borlänge-regionen
Läs merPreflight. kontroll av dokument innan tryck
Preflight kontroll av dokument innan tryck Tryckning är ofta dyr och nånting man bokar en tid för. Så när det väl är dags vill man inte ha något strul. Tryckeriet kommer naturligtvis att göra en kontroll
Läs merGrafisk manual KORTVERSION 2015
Grafisk manual KORTVERSION 2015 Innan du börjar I den här manualen har vi samlat de viktigaste rekommendationerna för hur du använder logotyp, färger och typsnitt för Högskolan i Borås grafiska profil.
Läs merFärgbaserad GCR metod i Digital- och Flexotryck
Examensarbete LITH-ITN-MT-EX--06/018--SE Färgbaserad GCR metod i Digital- och Flexotryck Magnus Eriksen Tobias Johansson 2006-03-24 Department of Science and Technology Linköpings Universitet SE-601 74
Läs merUnga Aktiesparares varumärke
VARUMÄRKE Varumärke 1:1 Unga Aktiesparares varumärke Unga Aktiesparares varumärke är företagets signatur och igenkänningstecken. Därför är det väldigt viktigt att det används på ett riktigt sätt. Varumärket
Läs merSKAPA TRYCKFILER FRÅN MICROSOFT WORD 2007
SKAPA TRYCKFILER FRÅN MICROSOFT WORD 2007 Dessa instruktioner garanterar inte korrekt skapande av dina tryckfiler. Snarare bör de betraktas som ett stöd. Om du inte är väl förtrogen med hur man skapar
Läs merInnehållsförteckning. Desktop publishing
Innehållsförteckning Vad är målet med desktop publishing?... 1 Ditt mål är att utöva visuell kommunikation...1 De tekniska förutsättningarna...2 15 viktiga fackdetaljer...3 Lite om denna bok...4 1 Innan
Läs merFoto och Bild - Lab B
Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab B Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling
Läs merTentamen i Medieteknik (2D2020) måndagen den 23 oktober 2006 kl med lösningsidéer
IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 1 Tentamen i Medieteknik 2D2020) måndagen den 23 oktober 2006 kl. 8 13 med lösningsidéer Av 32 p ger 17 p säkert betyg 3, 23 p ger 4 och 28 p ger 5. Hjälpmedel:
Läs merKurs i oljemåleri Medborgarskolan
Kurs i oljemåleri Medborgarskolan Lärare Ragnar Österlund Inledning Detta är en kort sammanfattning av de begrepp som vi går igenom på kursen. Det är tänkt som ett minnesstöd snarare än en introduktionstext
Läs merEizo Bildskärmar för Foto
Eizo Bildskärmar för Foto Följande modeller finns i färdiga paket komplett med kalibrering: FORIS FS2331/FS2332, FlexScan S2233W, S2243W, S2433W samt FlexScan SX-serien i paket med EasyPIX. EasyPIX innehåller
Läs merICC-profiler & färginställningar FÖR DAGSPRESS
ICC-profiler & färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion Betraktningsmiljö Skärmkalibrering ICC-profiler Färginställningar Bildbehandling Tryckanpassning 3 4 5 6 7 9 10 2 Så får du optimalt
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs mer