A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND
|
|
- Britt Rebecka Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND
2 Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig. Det skulle eventuellt kunna finnas två metoder för att undvika rastrering. Det ena skulle vara att istället för att trycka tidningar, böcker och annat material, så skulle man behöva framkalla allt fotografiskt, vilket skulle ge extremt hög kvalitet och färgomfång, men samtidigt bli oerhört kostsamt och tidsödande vid stora mängder. Den andra metoden skulle vara att använda sig av miljoner olika färgnyanser i tryckpressar och skrivare, vilket du säkert inser skulle vara näst intill omöjligt. Inom tryckeritekniken har man istället löst det på ett enklare sätt genom att använda rastrering. Vid svartvitt tryck används endast en färg i tryckpressen, vilken är svart. För att få fram en bild på ett papper kan tryckpressen variera sig mellan att antingen trycka en svart prick, eller inte trycka någon färg alls. Problemet uppstår då att en bild även innehåller gråtoner i olika nyanser mellan svart och vitt, och dessa måste på något sätt representeras av endast svart färg eller vitt papper. Detta har man löst genom att göra om bilden till ett raster. Ordet rastrering kommer från det latinska ordet rastrum, som betyder dela upp. Det man gör när man rastrerar en bild är helt enkelt att man delar upp den i små svarta punkter. Där bilden är svart sitter punkterna tätt och är stora, vilket gör att de flyter ihop för ögat. Där bilden är vit trycks inga punkter alls. Olika gråa nyanser fås genom att antingen förändra storleken på punkterna, eller mängden punkter på en viss yta. Små punkter ger en ljusgrå upplevelse, medan stora punkter ger intryck av en mörkare grå färg. Ju mindre punkterna är, och ju tätare de placeras, desto svårare blir det att med ögat se att bilden är uppbyggd av rasterpunkter och inte verkliga färgnyanser. Detta ger också bättre detaljåtergivning och finare tonövergångar i nyanserna. Färgraster Nästa problem vid tryckning är att man gärna vill använda fler färger än bara svart och vitt. Någon smart människa har då kommit på att om man använder fyra olika färger, och delar upp var och en av dessa färger i ett eget punktraster, och sen placerar dessa fyra raster ovanpå varandra, så kan man få fram alla färgnyanser i en bild på ett mycket bra sätt. De färger som används är Cyan, Magenta, Gult och Svart (CMYK). För att kunna dela upp bilden i fyra olika raster måste bilden först delas upp i dessa fyra olika färgkanaler. Varje färgkanal delas sedan upp i rasterpunkter precis som i en svartvit bild, fast i stället för svarta punkter använder man cyan, magenta eller gula punkter. När dessa fyra raster i olika färger sedan läggs på varandra, ofta i olika vinklar, så upplevs bilden innehålla alla tänkbara färgnyanser på grund av att ögat luras att tro detta. [ Tröskelmatris för AM-raster [ Tröskelmatris för FM-raster Originalbild. [ [ Bild baserad på endast ett tröskelvärde som endast ger två gråskalenivåer, svart och vitt.
3 Metod för digital rastrering Digital rastrering är en process där bildinformation transformeras till binärt format med endast två variationer. Trots att det finns ett flertal metoder för att åstadkomma detta, följer de alla en grundprincip. Rasterpunktens utseende beräknas med hjälp av en algoritm. Det finns två typer av raster: AM-raster (AmplitudModulerad) samt FM-raster (FrekvensModulerad). Den förstnämnda baserar sig på storleksförändring av rasterpunkterna utan att förändra frekvensen. Vill man att ett område skall uppfattas som mörkare än ett annat använder man sig av större rasterpunkter för att uppnå effekten. Denna typ av raster brukar även kallas konventionellt raster. FM-raster baserar sig istället på att förändra frekvensen hos punkterna och bibehålla samma storlek. För att ett område ska uppfattas som mörkare, placerar man fler punkter i området, och kan på så sätt uppnå effekten. FM-raster kallas ibland för stokastiskt raster, vilket egentligen är en felaktig beskrivning, då stokastiskt betyder slumpmässigt. Det är dock bra att känna till uttrycket då det förekommer ofta inom den grafiska världen. En digital bild består av en eller flera kanaler, en för varje färg. Är bilden svartvit förekommer endast en kanal. Rastreringsprocessen hanterar varje kanal separat. I varje kanal har en specifik pixel ett värde som representerar en intensitet. Dessa värden skickas in i en funktion (algoritm) som beräknar vilka pixlar som ska ha lägsta respektive högsta intensitet. Genom att använda olika algoritmer kan man skapa olika typer av raster. Den enklaste formen av en sådan algoritm är att jämföra om varje intensitetvärde är lika med eller över tröskelvärdet 0.5. Då får man ett två gråskalenivåer: antingen 1 eller 0; färg eller inte färg. Rastervärde = { 1, om pixelvärde >= 0.5 0, om pixelvärde < 0.5 Eftersom hela syftet med rastrering är att få effekten av kontinuerliga variationer, använder man sig av matriser med tröskelvärden. Ju större matris som används, desto fler gråskalenivåer. Då man använder sig av en matris med tröskelvärden grupperar man bildinformationen i mindre enheter; rasterpunkter som motsvarar en viss gråskalenivå. Beroende på hur tröskelvärdena i matrisen placeras, kan man skapa olika sorters raster. Detta kan ske t.ex. genom att placera närliggande värden nära varandra, långt ifrån varandra eller genom att placera värdena i en spiral-liknande placering (tabellrastrering). Matriserna till vänster exemplifierar två olika placeringar som resulterar i AM- respektive FM-raster. Dessa är här angivna som heltal, men kan konverteras till flyttal samt normeras till värden mellan 0 och 1, för att passa till den algoritm som ska användas. En ytterligare metod för att rastrera bilder är något som kallas rastrering med felspridning. Man beräknar som vanligt med tröskelmatrisen för att få sin rasterpunkt. Skillnaden är att man tar hänsyn till skillnaden mellan tröskelvärdet och pixelns intensitetsvärde. Man räknar ut differensen mellan dessa och lägger på de kringliggande intensitetsvärdena för att få bättre detaljåtergivning, samt få bättre spridning av rasterpunkterna. En nackdel med denna metod är dock att vissa bildartefakter kan uppkomma. Bild med AM-raster. Bild med FM-raster. Bild med FM-raster och felspridningsfilter. VÄND
4 Lpi Lpi står för Lines Per Inch. Detta är ett av de mått som beskriver rasters täthet. Med andra ord så står lpi-värdet för antalet rasterceller per tum. Ju högre rastertäthet (lpi) man trycker med, desto högre kvalitet får oftast den tryckta bilden. Antalet lpi beskriver hur många punktlinjer som ryms inom en tum. (1 tum = 2,54 cm). Här följer några av de vanligaste rastertätheterna: Lpi Användning 50 Äldre laserskrivare ( dpi) 85 Dagstidningstryck Nyare laserskrivare (1200 dpi) Magasin, broschyrer mm Konsttryck och konstböcker Lpi Papper Tidningspapper Obestruket papper Bestruket, matt papper Bestruket, glättat papper Ppi Ppi står för Pixels Per Inch och anger hur många pixlar det finns per tum i en digital bild. Många gånger förväxlas ppi och dpi med varandra, men detta är inte samma sak. I datorernas begynnelse så talade man om en fast upplösning på 72 ppi för Mac-datorer, och 96 ppi för PC-datorer, men idag kan alla datorer och skärmar använda sig av olika upplösningar. En digital bild med måttet 1x1 tum, och upplösningen 75 pixlar per tum (ppi), kommer innehålla 5625 pixlar. (75*75=5625). Om bilden istället har upplösningen 300 ppi, består den av totalt pixlar, men är fortfarande bara 1x1 tum stor. Detta ger en bild med fyra gånger så stor upplösning, samt ger 16 gånger fler pixlar än den med 75 ppi. Bilden tar dock 16 gånger så mycket minnesutrymme på en dator. Ett högre ppi-värde ger ett bättre slutresultat för en tryckt bild. Som nämndes ovan är nackdelen med att använda ett högre ppi-värde, är att bilden tar mycket större plats vid lagring och kräver på så vis mer minne. Tänk på att inte använda för högt ppi-värde, ögat kan ändå inte se någon skillnad över en viss gräns. En bra tumregel är att räkna på följande sätt när man ska trycka en bild, och vill veta vilken upplösning bilden bör ha: ppi = önskat mått / originalets mått * 2 * lpi Olika rastertätheter. Vill man använda sig av en hög rastertäthet så ställs det större krav på både papper och tryckprocessen än vid lägre rastertäthet. Det finns olika sorters papper som kan användas vid tryckning. Vilket papper som bör användas beror på vilket resultat man vill få. Det finns obestruket och bestruket, och dessa används till olika tryck. Obestruket papper används till dagstidningar där det inte krävs så hög rastertäthet ( lpi). Om man vill trycka med en rastertäthet över 200 lpi så krävs det att man använder sig av ett bestruket papper. Om man t.ex. har ett negativ som ska skannas in, vars mått är 24*36 mm, och vill trycka detta som en bild med 150 lpi, och som är 10*15 cm stor, så ska bilden skannas in med följande upplösning angivet i ppi: ppi = 15 cm/3,6 cm * 2 * 150 lpi = 1250 ppi De flesta tryckerier idag använder sig av den standardiserade rastertätheten 150 lpi. Vill man trycka en digital bild med hög kvalité bör bilden ha en upplösning (ppi) som är två gånger högre än rastertätheten (lpi). Om rastertätheten (lpi) är högre än bildens upplösning (ppi), kan bildens pixlar synas som små kvadrater även efter rastreringen. Det man också kan tänka på är att ögat inte kan uppfatta någon förbättring när man ökar rastertätheteten över en viss gräns.
5 Dpi Dpi står för Dots Per Inch, vilket anger hur många punkter (exponeringspunkter) per tum som en skrivare använder sig av för att skapa rasterpunkter, det vill säga skrivarens upplösning. En linje som en skrivare skapar kan aldrig bli smalare än en sådan exponeringspunkt. Ofta anges även en skanners upplösning i dpi, fast i en skanner handlar det egentligen om hur många pixlar den kan dela upp en bild i, det vill säga ppi. En skrivares upplösning i dpi är även ett mått på hur många färgnyanser som kan anges. För att rasterpunkter ska kunna varieras i storlek, består dessa av olika många exponeringspunkter. Ett visst antal exponeringspunkter i en fyrkant bildar en rastercell, t.ex 16 x 16 punkter. Varje rasterpunkt kan därmed bestå av från 0 till 256 punkter, vilket gör att bilden kan få 257 olika grånivåer. Vid vit färg består rasterpunkten av 0 exponeringspunkter, och vid svart färg fylls alla 256 punkter. Ju högre upplösning en skrivare har i dpi, desto fler exponeringspunkter kan varje rastercell bestå av. Se även bilden till vänster. Det som bestämmer hur många gråtoner en tryckt bild kan få, är kvoten mellan dpi och lpi. Nedan finner du några exempel på denna uträkning, men kom ihåg att ett högre lpi-värde inte alltid ger ett bättre tryck. I exemplet är tryckpressens eller skrivarens dpi-värde satt till 600. [dpi/lpi] = antalet gråtoner lpi = 150 ger oss 17 olika gråtoner lpi = 100 ger oss 37 olika gråtoner lpi = 50 ger oss 145 olika gråtoner VÄND
6 Tryckproblem och rastervinklar Det mänskliga ögat är mycket bra på att upptäcka mönster, något som är ett problem när man ska trycka bilder. Vid tryckning, framförallt färgtryck, kan det bildas så kallade moiréeffekter. Dessa effekter uppstår när punktfrekvensen i de olika rastren är samma, men vinklarna mellan de olika rasterlager blir felaktiga. Då bildas mönster som kan vara mycket störande. Moiréeffekter uppstår alltid, men det är endast inom vissa vinkelskillnadsområden som de är märkbara för ögat. Effekten uppstår då man använder sig av mer än ett lager, till exempel fyrfärgstryck. Det behöver inte bli värre moiréeffekter för att man ökar antalet rasterlager för en bild. Detta kan istället få motsatt effekt och jämna ut bilden istället för att öka moiréeffekten. Det vanligaste är att vinkla det gula rastret 0 grader, cyan 15 grader, svart 45 grader, samt magenta 75 grader. Eftersom ögat uppfattar starka kontraster lättare än svaga, samt att man lättast uppfattar strukturer med vinkeln 0 grader, har man valt att placera den gula färgen med denna vinkel. Gult i kombination med cyan kan däremot skapa moiréeffekter. Dessa blir dock mindre synliga då gult har ett lågt kontrastvärde mot vit bakgrund. Man har upptäckt att om man har 30 graders vinkel mellan de olika rasterlagren minimeras risken för moiré. Med den beskrivna lösningen med olika rastervinklar uppstår ibland så kallade rasterrosetter. Dessa anses i allmänhet vara mindre störande och lättare att hantera vid tryckning än moiré. Rastervinklar mellan färglagren. Rasterrosetter med öppet centrum, respektive centrumpunkt. = Bilden visar hur ett mönster uppfattas olika av ögat, beroende på vilken vinkel mönstret har i förhållande till betraktaren. Ovan kan man se hur moiréeffekt kan uppstå när två mönster med olika vinklar placeras ovanpå varandra.
7 En moiréeffekt kan ses på de gröna partierna, eftersom det är två stycken dominerande färger (gult och cyan) som använts. Effekten syns inte alls lika mycket på de röda bären eftersom den röda färgen är ensamt dominerande. Dessutom kan den detaljerade strukturen på bären motverka en viss moiréeffekt. Punktformer Elliptiska punkter Passar till bilder med flera typer av objekt, men har en tendens att skapa mönster. Denna punkttyp är mest lämplig för bilder med både ljusa och mörka toner. Kvadratiska punkter Fungerar bäst till bilder med hög kontrast samt detaljrika bilder. Det blir dock sämre resultat för bilder med ljusa element, t. ex. hudtoner. Runda punkter Används främst till ljusa bilder, till exempel vid hudtoner. Är något sämre vid detaljerade skuggpartier. Vid valet av rasterpunktform måste hänsyn också tas till tryckpressen, eftersom även dessa kan påverka resultatet. Referenser Grafisk kokbok, Kaj Johansson, Peter Lundberg, Robert Rydberg, Kapero förlag Bättre bilder i tryck, Mattias Nyman, Rolf Förlag Licentiatavhandling om grafisk teknik, Sasan Gooran Linköpings universitet Föreläsnings- och laborationsmaterial i kursen Grafisk Teknik, Ingenjörshögskolan i Jönköping (Dpi, Ppi) Bilder Anders20: Gräshoppa: Johan Norberg Övriga: Grafisk kokbok, s VÄND
8 A N D E R S Ett grupparbete framtaget på Ingenjörshögskolan i Jönköping år 2005 i kursen Grafisk Teknik. Daniel Wallerius Jesper Jacobsen Johan Norberg Maria Häljestig Linder Tack till ARK-Tryckaren, som hjälpte oss med tryckningen.
DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Sasan Gooran (HT 2003) Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-11-14 Grafisk teknik 1 2006-11-14 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi = 72 ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merGrafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)
Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade
Läs merDIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran. 1/8/15 Grafisk teknik 1
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto ppi: Antalet sampel per tum Digital bild 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merDIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran (HT 2003) Grafisk teknik 1
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-08-18 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merDIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-08-18 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merKort lektion i skannerteknik
Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser
Läs merppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
ppi = 72 DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 2006-08-18 Grafisk teknik 4 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi = 36 Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum
Läs merKort lektion i Scannerteknik
Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser
Läs merGrafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2004)
Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Sasan Gooran (HT 24) Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är
Läs merSå skapas färgbilder i datorn
Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med
Läs merdpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln
Logga in Bli medlem Artiklar > Digital bild > dpi, lpi och ppi dpi, lpi och ppi Av Mikael Pertmann 2002-05-17. Läst 16520 ggr. Det finns tre förkortningar som de flesta brukar uppleva som förvirrande nämligen
Läs merBildutjämning. Utskriftskontroll. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index
Skrivardrivrutinen ger utskrifter av bästa kvalitet i de flesta sammanhang. Men ibland vill du kanske styra mer i detalj hur de utskrivna dokumenten ska se ut. 1 Skrivaren är förinställd för att ge dig
Läs merDIGITAL RASTRERING Sasan Gooran. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran sasgo@itn.liu.se www.itn.liu.se/~sasgo26/kth 2/10/15 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2/10/15 2 ppi (pixels per inch)
Läs merTriangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk
Created for design CMYK GUIDE Intuitiv, exakt och praktisk Med CMYK GUIDE hittar du rätt färg i en handvändning. Och i tryck får du exakt den färg du valt! INTUITIV Snabbt verktyg för grafisk design Triangle
Läs merDigital bildhantering
Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. SPD Exempel. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral
Läs merPrioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn
Prioritet. Varför digitalisera? Syftet påverkar digitaliseringsinställningarna. Vill man rädda ett skört material? Vill man göra det tillgängligt på netet? Finns det efterfrågan på dylikt material? Beakta
Läs merFärglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.
Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer
Läs merDIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2003-10-03 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2003-10-03 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan ca 380 till ca 780 nm. Ett exempel: Spectral Power
Läs merOptimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN
Optimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN Färgrymd Vad är egentligen en färgrymd? Digitala enheter (tex skärmar, skrivare, scanners) kan inte återge alla färger som det mänskliga ögat
Läs merFÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.
Läs merGrafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL
INNEHÅLL Arvsfondsdelegationen Grafisk manual Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. ARVSFONDENS GRAFISKA MANUAL - FÖR DIG SOM DRIVER ARVSFONDSPROJEKT: 2011 1 INNEHÅLL INNEHÅLL 2 LÄTT ATT
Läs merAtt bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra
Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre
Läs merSoliditets logotyp 1.0 Logotypen 1.0.1
Soliditets logotyp 1.0 Logotypen 1.0.1 Soliditets logotyp Bokstäverna som du ser i namnet Soliditet är satt i typsnittet Handel Gothic som ritades av Ronald Trogram 1980. Handel Gothic räknas som ett klassiskt
Läs merDIGITAL DIGIT BILDBEHANDLING BILDBEHANDLING
Juha Kaukoniemi Grunderna i DIGITAL BILDBEHANDLING I digital bildbehandling möter man ofta olika okända termer; upplösning, resampling och interpolering. Om du inte vill gå igenom teoridelen nu kan du
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Färg. Sasan Gooran
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan ca 380 till ca 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD).
Läs merBILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära
BILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära BILD Webben i början kritik designers som vi gör mot papper gör vi mot webben har nu anpassat sig (börjat) specifika filformat Design regler BILD CG - Computer
Läs merAdobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se
Adobe Photoshop CS3 Fortsättningskurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Färghantering... 1 Färgomfång... 2 Behöver du färghantering?... 2 Kalibrera bildskärmen... 3 Kalibreringsprogram... 3 Färginställningar...
Läs merbilder för användning
Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5
Läs merFöreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se
Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap
Läs merArbeta smart med fyrfärgsvarta bilder
eställas från nb ww ka w. nt Detta do kum en t är.se xa di erat endast fö rs tim op kä ör ast f sd n E m skär bild ning vis. Ett tryckt d ing ok sn um vi e rm Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder C Gråskala
Läs merFÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING FÄRG. Ögats receptorer. SPD Exempel. Stavar och Tappar. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg
FÄRG DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) Newton: Indeed rays, properly expressed, are not colored. Han hade rätt. SPD existerar i den fysiska världen, men färg existerar bara i ögat och hjärnan.
Läs merGrafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT
Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är
Läs merRastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM
Rastercell Digital Rastrering Hybridraster, Rastervinkel, Rotation av digitala bilder, AM/FM rastrering Sasan Gooran (VT 2007) Önskat mått * 2* rastertätheten = inläsningsupplösning originalets mått 2
Läs merFärgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index
Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder
Läs merStora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad
Stora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad Vad betyder begreppet upplösning, och hur fungerar det? Detta är nog en fråga som väldigt många känner sig osäkra på. I denna lathund försöker jag beskriva
Läs mergetprint Användarguide för getprint
geteasy getfast getcheap getprint Användarguide för getprint Allmänna krav 2 Dekaler 2 Utfall 2 Kuvert 2 Magasin 3 Vikta flyers 4 Inking 4 Kalendrar 4 Linjetjocklek 5 Affischer 5 Mappar 5 Broschyrer 5
Läs merGrundredigering i Photoshop Elements
Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så
Läs merDIGITAL FÄRGRASTRERING
DIGITAL FÄRGRASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2005-03-31 Grafisk teknik 1 FÄRG Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral
Läs merSex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält
Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på
Läs merförankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.
En guide till Alliansens utseende 2014 OM ALLIANSEN VÅR AMBITION Alliansen ska upplevas som: förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.
Läs merBildredigering i EPiServer & Gimp
Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering
Läs merProfilmanual, internt
Profilmanual, internt Källa: securitasbrand.com Vid frågor eller framtagande av marknadsmaterial kontakta marknadskommunikation. Våra färger 1. Logotypfärger Logotypen består av tre färger - svart, vit
Läs mer1 Bildhantering i MS Word
1 Bildhantering i MS Word För att alla de bilder, illustrationer och andra grafiska objekt som ingår i avhandlingen även ska se bra ut i det tryckta exemplaret och inte bara i det elektroniska, följer
Läs merKamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.
Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten
Läs merProfilmanual för varumärket Enköpings SK
Profilmanual för varumärket Förord Varför är det så viktigt med en enhetlig profil? har sedan föreningen bildades 1914 haft stor betydelse för idrottsverksamheten i Enköping och varit ledande inom såväl
Läs merVärmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15.
1Grafisk manual 2 Innehåll Sida Värmdö IFs grafiska profil 4 Logotyp 5-9 Färg 10 Typografi 11-12 Brevpapper 13 Visitkort 14 Korrespondenskort 15 Kuvert 16-17 3 Värmdö IFs grafiska profil En enhetlig grafisk
Läs merGrafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...
Grafisk manual 1.0 Index Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 Friyta och MinimIstorlek... 5 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... 7 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...
Läs merM E D I E - O C H K O M M U N I K A T I O N S V E T E N S K A P A N N L U N D Q V I S T medier och budskap
medier och budskap Val av medier I vilket media kan man nå målgruppen i detta speciella projekt/marknadsföringskampanj? Annonser i dagspress, fackpress, populärpress TV reklam Radio reklam/info Internet
Läs merFärglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning
Färglära Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färger är olika frekvenser av elektromagnetisk strålning. En del frekvenser ligger inom det område våra ögon kan se, andra ligger utanför. Vad
Läs merGrafisk design För synskadade och lite om dyslexi
Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Färgblind Tritanopi/tritanomali, blått Protanopi/protanomali, röd Deuteranopi/deuteranomali, grönt Röd-grön vanligast Gul-blå ovanlig Mycket ovanligt,
Läs mer19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat
19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10
Läs merBildbehandling Grunder
Bildbehandling Grunder Thor Stone Education 1 FÖRORD 3 1 LJUS 4 1.1 Ljus 4 1.1.1 Synligt ljus, våglängder 4 2 FÄRGER I DATORN 6 2.1 Färg på bildskärmen och utskriven färg 6, 7 2.1.1 Färg på bildskärmen
Läs merUppgift. Laboration. Sidan 1 av 7
Sidan 1 av 7 Uppgift Ta med följande utrustning: Screenmaster, Linjal, boken Ljus och Rum och en digitalkamera/telefon med kamera samt (Användarnamn och lösenord till datorerna datorsalen som ska användas)
Läs merGRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid.
GRAFISK MANUAL Välkommen till BankIDs grafiska manual som ger grundläggande instruktioner kring skrivregler, logotypens placering och hantering av färger. GRAFISK MANUAL Varför är det viktigt med en grafisk
Läs merDirektonline. GRAFISK MANUAL
Visuell kommunikation Direktonline Direktonline. GRAFISK MANUAL KONTAKT Telefon: 031-301 33 20 E-post: info@direktonline.se ADRESS Erik Dahlbergsgatan 9 411 26 Göteborg ONLINE Webbplats: www.direktonline.se
Läs merUnga Aktiesparares varumärke
VARUMÄRKE Varumärke 1:1 Unga Aktiesparares varumärke Unga Aktiesparares varumärke är företagets signatur och igenkänningstecken. Därför är det väldigt viktigt att det används på ett riktigt sätt. Varumärket
Läs merBilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning
TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik
Läs merTrepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Cadet. 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: B: C: D: E: 2011
Trepoängsproblem 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: 2011 1 B: 1 2011 C: 1 2011 D: 1 + 2011 E: 2011 2 Övergångsställen är markerade med vita och svarta streck som är 50 cm breda. Markeringen
Läs merAtt använda bildhanteringsprogram, del 2
Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter
Läs merBildbehandling i frekvensdomänen
Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267
Läs merBildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:
Bildhantering i OEW Bilder på webben Bilder som man ser på olika hemsidor bör ha dessa egenskaper: 1 Klara färger 2 Skärpa 3 Snabbladdade 4 Rätt storlek för syftet Vi ska arbeta med följande bilder: Program
Läs merSWEBO Bioenergy Grafisk profil
SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på
Läs merGrafisk profilmanual. Grafisk profilmanual
Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk
Läs merBRF Masthugget. Förslag Färgsättning fasader BRF Masthugget, Göteborg 2010-09-24
BRF Masthugget Avsikt Blånande berg + Solnedgång Det sägs att den ursprungliga färgsättningen av Bostadsrättsföreningen Masthugget var gjord så den skulle efterlikna Bohusläns klippor (därav det senare
Läs merBilder för tryck med Photoshop
Bilder för tryck med Photoshop Varför råformat När man fotograferar är det en mycket stor fördel om man kan spara bildfilen i råformat i stället för jpg. Även om man låter spara bilden i jpg med minsta
Läs merDigitalisera analoga bilder
Digitalisera analoga bilder Har ni äldre analoga bilder som minner om svunna tider? Vill ni göra något mer med dom? Första steget är ofta att digitalisera dom. För att: Det finns olika skäl: Förhindra
Läs merdesign & layout Distansskolan 1
design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner
Läs merDesignmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning
Designmanual Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual i korthet För frågor om vår design kontakta Helene Keskitalo, stab Information, tel 08 655 91 05 eller helene.keskitalo@sveaskog.se
Läs merFörord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9
Grafisk Guide 1.0 Förord Den grafiska guiden ska fungera som en vägledning för allt profilmaterial; både för tryck och webb och såväl för extern som intern kommunikation. Rocklunda Restaurang & Konferens
Läs merLogomanual SEPTEMBER 2008
Logomanual SEPTEMBER 2008 LOGOMANUAL SEPTEMBER 2008 v 1.0 2 Före Logotyp före & efter Den ursprungliga logotypen kommer att leva kvar parallellt med den nya som gäller för LOB- STER seafood Sweden. Typsnittet
Läs merSamtliga delar av märket är varumärkesskyddade.
1(8) 2(8) När företag och organisationer vill markera tillhörighet till Dalarna finns det ett märke att använda. Märket har tagits fram under arbetet med projektet Bilden av Dalarna och har formen av en
Läs merInternational Inner Wheel Branding Guidelines
International Inner Wheel Den översatta texten hänvisar till samma sidor som i originalversionen Sidan 2 Innehåll: 3 Introduktion 4 Varumärket 5 Varumärkets användning 7 Primära färger 8 Sekundära färger
Läs merBlandningsfunktionerna är indelade i grupper och genomgången följer denna gruppering i Photoshop. Funktionen hittar du överst i lagerpanelen.
Photoshop - Blandningslägen Lagerblandningslägen är en av de mer kreativa funktionerna i Photoshop. En enkel ändring av läget från Normal/Normal till t ex Täcka över/overlay kan höja en bilds attraktionskraft
Läs merICC-profiler och färginställningar
ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...
Läs merKopiera. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare
Kopiera Det här kapitlet innehåller: "Vanlig kopiering" på sida 3-2 "Justera kopieringsalternativ" på sida 3-3 "Grundinställningar" på sida 3-4 "Bildjusteringar" på sida 3-8 "Justeringar för bildplacering"
Läs merFormat. Problem. Andra format. Digital redigering. JPG för fotografier. Photoshop. GIF lämplig för ritad grafik
Digital redigering Photoshop Format JPG för fotografier 24-bitars färg (RGB), 16,7 milj färger GIF lämplig för ritad grafik 256 färger Färgpalett indexerad bild Stödjer genomskinlighet Kan vara animerade
Läs merIntroduktion till begreppet ortsfrekvens
Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man
Läs merfärger - för profil och känsla
industrialismen...och det blev viktigare för både producenter och tjänstemän att särskilja sig från andra... och skapa en egen grafisk profil en egen form och ett eget namn, att synas och särskiljas från
Läs merDigitalBild del 2 Adobe Photoshop Elements ver 6.0
Sidan 1 av 5 Inbyggd hjälpfunktion i Photoshop Elements... 2 Dataprogram för bildbehandling... 3 Forts. Adobe Photoshop Elements verktygsfält... 3 Menyraden, Bild... 3 Ändra bildstorlek... 3 Intensitet
Läs merGrundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14
Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så
Läs merKvalitetssäkring av Agfa Polaris XT
Kvalitetssäkring av Agfa Polaris XT Quality Control of Agfa Polaris XT Christoffer Windal Christoffer Windal, christoffer@windal.se Examensarbete, civilingenjör i medieteknik 2005 Examinator: Sasan Gooran
Läs merRegionala Cancercentrum Logotyp
Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger
Läs merTentamen Bildanalys (TDBC30) 5p
Tentamen Bildanalys (TDBC30) 5p Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: kursboken Digital Image Processing Svara på alla frågor på nytt blad. Märk alla blad med namn och frågenummer. Disponera tiden mellan frågorna
Läs merLaboration 1. Grafisk produktion och tryckkvalitet (TNM015) Rastrering och objektiva kvalitetsmått. S. Gooran (VT2007)
Laboration 1 Grafisk produktion och tryckkvalitet (TNM015) Rastrering och objektiva kvalitetsmått S. Gooran (VT2007) Syfte: Denna laboration är till för att öka förståelsen för olika rastreringstekniker
Läs merPAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.
, TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt
Läs merEtt enkelt OCR-system
P r o j e k t i B i l d a n a l y s Ett enkelt OCR-system av Anders Fredriksson F98 Fredrik Rosqvist F98 Handledare: Magnus Oskarsson Lunds Tekniska Högskola 2001-11-29 - Sida 1 - 1.Inledning Många människor
Läs merKULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET
2008-01-28 09.32 KULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET Kulturrådet har i uppdrag att förverkliga de kulturpolitiska beslut som riksdag och regering fattat. Det är ett viktigt uppdrag och ett inspirerande
Läs merSvenska kyrkans annonsverktyg Användarmanual Version
Svenska kyrkans annonsverktyg Användarmanual Version 1.0 2015-01-29 1 Innehållsförteckning Startsidan.... 3 Boka annons.... 5 Skapa annons.... 9 Arkivet... 13 Ladda upp... 15 Attestera bokning. 16 2 Startsidan
Läs merTentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(6) Institutionen för datavetenskap Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N 2015 06 03, 14.00 19.00 Anvisningar: Preliminärt ger uppgifterna 7 + 11 + 16 + 11 = 45 poäng.
Läs merBildoptimering för webben
Bildoptimering för webben Av Stefan Isaksson och Jonas Andersson För att få en så hög och så jämn teknisk kvalitet på webben som möjligt krävs att man behandlar bildfilen på rätt sätt. Denna artikel ger
Läs mer1.1 Verktygslådan översikt
1.1 Verktygslådan översikt Markeringsramverktygen markerar rektanglar, ellipser samt enstaka rader eller kolumner. Flytta-verktyget flyttar markeringar, lager och stödlinjer. Lassoverktygen skapar frihandsmarkeringar,
Läs merTorstens Digitalbildguide
Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras
Läs merGuide för utskriftskvalitet
Sida 1 av 7 Guide för utskriftskvalitet Du kan lösa många problem med utskriftskvaliteten genom att byta ut förbruknings- eller serviceartiklar som håller på att ta slut eller är utslitna. Kontrollera
Läs merInledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger
GRAFISK PROFIL INNEHÅLL 3. Inledning 4 6. Märke Huvudmärke. Varianter. Tillämpning. 7 9. Typsnitt Huvudtypsnitt. Webbtypsnitt. 10. Färger Huvudfärger. Komplementfärger. Webbfärger INLEDNING Den grafiska
Läs merDigitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast
Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt
Läs merTentamen i Medieteknik (2D2020) måndagen den 23 oktober 2006 kl med lösningsidéer
IPLab, Nada, KTH och SU 2006-10-23 sida 1 Tentamen i Medieteknik 2D2020) måndagen den 23 oktober 2006 kl. 8 13 med lösningsidéer Av 32 p ger 17 p säkert betyg 3, 23 p ger 4 och 28 p ger 5. Hjälpmedel:
Läs mer