DIGITAL DIGIT BILDBEHANDLING BILDBEHANDLING
|
|
- Helen Åsa Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juha Kaukoniemi Grunderna i DIGITAL BILDBEHANDLING
2 I digital bildbehandling möter man ofta olika okända termer; upplösning, resampling och interpolering. Om du inte vill gå igenom teoridelen nu kan du fortsätta direkt till nästa avsnitt och slå upp termerna när du behöver det. Vektorgrafik består av linjer och kurvor och den kan vara mycket noggrann. Du kan förminska och förstora bilderna utan att kvaliteten försämras. 1. GRUNDERNA I DIGITAL BILDBEHANDLING A. Olika typer av grafik Datorgrafi k kan delas upp i två olika huvudkategorier, vektorgrafi k och pixelgrafi k. Medan vektorgrafi ken visar bilden matematiskt med linjer och kurvor, så består pixelgrafi k av pixlar som utformar detaljerna i bilden. Vektorgrafik Vektorgrafik skapas genom att man ritar olika linjer, kurvor eller områden med ett grafi kprogram, som kan få sina egna färger. Dessa program lämpar sig bra för att skapa logotyper, märken, tekniska ritningar och för att rita andra liknande bilder. En vektorgrafi kbild kan innehålla så mycket information att den liknar ett foto. Men för att rita så detaljerade bilder med ett vektorgrafi kverktyg krävs mycket arbete. Eftersom vektorgrafi k är matematiskt defi nierad (ofta används Béziereller spline-kurvor) kan vektorgrafi k förstoras och förminskas obegränsat utan att bildens detaljer blir lidande. Det går att behandla enkla vektorgrafi kelement och text i Photoshop. När en vektorbild öppnas i Photoshop rastreras bilden, det vill säga den konverteras till pixlar. Konverteringen sker till den storlek som användaren har defi nierat med önskad upplösning. En rastrerad vektorbild börjar efter det följa samma regler som en inskannad bild. Pixelgrafikbild En pixelgrafikbild är ofta en digital presentation av en inskannad bild eller en bild tagen med en digitalkamera. Med en pixelgrafi kbild kan man visa allt möjligt, till exempel bilder av landskap, underskrifter eller seriebilder. Pixelgrafik av lineart-typ. En enkel pixelbild är en enfärgad lineartbild. I en sådan bild fi nns endast svart och vitt. De används ofta för att visa en inskannad text, underskrifter, enfärgade logotyper och så vidare. Filstorleken hos en enfärgad bild är liten. I många program går det att fritt välja fyllnads- och bakgrundsfärger. Det går ofta att defi niera bakgrunden som genomskinlig och då kan en lineartbild vara ovanför en färgad bakgund eller bild. 2
3 Gråskalebild En svartvit bild och gråskalebild betyder i vanliga fall samma sak. De gråskalebilder som fi nns i tidningar kallas ofta för svartvita bilder även om de består av olika grå toner inklusive svart och vitt. Eftersom det numera mest används färgbilder, har svartvita bilder återigen blivit populära för att väcka uppmärksamhet och skapa kontrast. Flerfärgbilder Digitala bilder i flerfärg är de vanligaste bildbehandlingsobjekten. Photoshop stödjer fl erfärgbilder från 2 ända till 20 färgkanaler. I praktiken är RGB och CMYK de vanligaste formaten för färgbilderna. Svartvit det vill säga gråskalebild. RGB Namnet RGB kommer från de engelska orden Red, Green och Blue. RGB-färger används av alla apparater som sänder ljus (till exempel teve, dataskärmar, videoprojektor) eller mäter ljusets färg och styrka (till exempel skanner och digitalkamera). Människans ögon bygger på att förnimma rött, grönt och blått. RGB-bildformat är användbart om bilderna är tänkta att användas på bildskärmar, till exempel på webbsidor. En bild i RGB-format är lättare att bearbeta i Photoshop då alla funktioner är tillgängliga i det formatet. Dessutom är fi lerna 25 procent mindre jämfört med CMYK-formatet. RGB-bilder kan också innehålla fl era färger än CMYK-bilder och de kan omvandlas till olika färgformat. CMYK CMYK kommer från de engelska orden Cyan, Magenta, Yellow och Black (eller Key det vill säga nyckelfärg). Färgformatet CMYK används speciellt i bilder till trycksaker. I CMYK-formatet kan du ta hänsyn till alla färgfel och ändringar som kan ske vid tryck. Bilden kan kalibreras med tanke på bästa resultat. Under de senaste åren har RGB-bilderna blivit allt vanligare även i tryckerier. Bilderna måste fortfarande omvandlas till CMYK-format, men det görs automatiskt med hjälp av olika färgprofi ler. Numera kalibreras färgerna på bildskärmen och färgomvandlingen (färgseparationen) sker automatiskt först vid utskrift. Apparater som sänder ljus använder sig av RGB-färger. Nya färger skapas när olika ljus förenas. Apparater som skriver på papper använder sig av CMYK-färgpigmentet. Nya färger skapas när pigment blandas. 3
4 B. Pixlar grunden i en digitalbild En digitalbild består av pixlar, det vill säga bildelement. En pixel är den minsta beståndsdelen i en digitalbild. I en pixel kan du inte se ytterligare detaljer, vilket innebär att varje enskild pixel har en färgton. Photoshop CS2 kan även simulera andra pixelformer än fyrkantiga. Det här har betydelse i huvudsak vid video- och TV-produktion. Pixelns form, storlek och färg I Photoshop är alla pixlar fyrkantiga och deras storlek är alltid densamma i en bild. Men i olika bilder kan pixlarna ha olika storlek. Tanken är att ögat inte ska kunna urskilja enstaka pixlar utan att bilden i betraktarens öga smälter ihop till en fotoliknande bild. Detta händer när pixlarna är tillräckligt små. Om de i stället är för stora kan de synas i den slutliga utskriften. Färgen på pixlarna kan skilja mycket. Beroende på bildtypen kan en pixel vara svart eller vit, i någon gråton eller i en RGB-färg (en av 16,7 miljoner olika alternativ). En bild av ett bi på kanten av en honungsburk tagen med en digitalkamera. Pixlarna syns inte eftersom de är så små. När bilden förstoras syns de enstaka pixlarna. Alla pixlar har samma storlek men olika färg. Utskrifter i A4-storlek för hem mabruk kan du få redan av bilder tagna med en kamera som har en upplösning på 3 4 megapixlar. Om det finns färre pixlar än detta blir pixlarna ofta synliga i en A4-utskrift. Digitalkamerans megapixlar När du ska skaffa en digitalkamera är en av de viktigaste sakerna att tänka på antalet pixlar. Principen är att ju fl er pixlar en bild har desto större storlek av bilden kan användas. Cirka 1,5 2 megapixel (miljoner pixlar) räcker bra för att skriva ut bilderna i vanligt fotoformat, men om du vill ha högupplösta utskrifter i A4-format behövs det 5 6 megapixel. Kvaliteten på pixlarna har också betydelse. Om bilder tagna med en digitalkamera är oskarpa eller felexponerade, hjälper det inte med ett stort antal megapixlar. Du måste också ta hänsyn till kamerans optiska egenskaper. 4
5 C. Ett raster grunden i en tryckt bild En tryckt bild består av raster. Ett raster är den tryckta bildens minsta beståndsdel och i den syns det inga fl er detaljer. Form, storlek och färg Raster är vanligtvis runda eller ovala. Deras form kan skilja sig mycket längre ner på sidan fi nns ett par exempel. För att minska rasterpunkternas synlighet genom dess storlek kan man också reglera rastren till vissa vinklar och välja en lämplig form för dem. Även storleken på raster varierar. Vissa raster i en bild kan vara stora medan andra är små. Om rasterpunkterna är små ser bilden ljus ut på det stället. Om de i stället är stora ser bilden mörkare ut. I en gråskalebild kan rasterpunkterna endast vara svarta. I en CMYK-bild, det vill säga en fyrfärgsbild, kan de endast vara cyan-, magenta-, gul- eller svartfärgade. Litet är vackert Även om det från betraktarens synvinkel, vore bäst om rasterpunkterna var så små och täta som möjligt, är det inte möjligt ur teknisk synpunkt. Små rasterpunkter smälter ihop och detaljerna i bilden försämras. Många bläckstråleskrivare för hemmabruk använder rasterteknik som skiljer sig från trycktekniker. Målet är dock detsamma färgpunkterna ska vara så små och så nära varandra som möjligt så att ögat inte ska kunna urskilja punkterna. Även rasterpunktens form kan ändras I motsats till pixlar, som alltid är fyrkantiga, kan en rasterpunkt ha nästan vilken form som helst. Vid sidan av vanliga cirklar och ovaler är även fyrkanter, snedstreck och kors populära i konst- och säkerhetstryck. 5
6 D. Upplösning I praktiken kan inte rasterpunkterna göras hur små som helst på grund av tryckprocessens tekniska begränsningar. Tummått används ofta vid skanning och utskrifter. För att omvandla till centimeter multipliceras tum med 2,54 och från centimeter till tum dividerar man måttet med 2,54. Antalet detaljer i en tryckt bild Antalet detaljer i en tryckt bild är beroende av antalet rasterpunkter i bilden. Ju fl er och ju mindre rasterpunkter som fi nns i en bild, desto fl er detaljer kan bilden visa. Rastertäthet En gråskalebild är den enklaste rasterbilden. Ju tätare rasterpunkterna är desto fl er detaljer kan bilden innehålla. Rastertäthet mäts med linjetäthet, vilket talar om hur många rasterpunkter som ryms på ett visst avstånd. Rastertäthetens mått är lpi, linjer per tum (lines per inch), i Europa är det även vanligt med lpcm, linjer per centimeter. Vid rastertäthet pratar man om linjer och inte om enstaka rasterpunkter. Det beror på att rasterpunkterna oftast är arrangerade i rader och när det fi nns fl era sådana här rader bredvid varandra börjar de likna linjer. Olika trycktekniker sätter gränser för hur hög rastertäthet man kan an vända för en viss trycksak. Om rasterpunkterna är mindre och ligger tätare är det svårare att trycka bilden. Många små rasterpunkter (cirka 10 förstoring). Färre och större rasterpunkter (cirka 10 förstoring). Rastertäthet i olika trycktekniker De vanligaste tryckteknikerna i högkvalitativ fyrfärgstryck är arkoffset. Med den här tekniken kan man trycka väldigt varierande rastertätheter. De vanligaste rastertätheterna i arkoffset är lpi. Vanligaste rastertätheten är 150 lpi och är det som använts vid tryckningen av den här boken. I tidningstryckerier går det inte att använda lika hög rastertäthet som i arkoffsettryck. De vanligaste rastertätheterna i tidningar är lpi. 85 lpi är det som rekommenderas. 6
7 Antalet detaljer i en digitalbild Upplösning är en av de vanligaste termerna som används vid digital bildbehandling. Med det menas förmågan att urskilja detaljer. I en digitalbild avgör pixlarna antalet detaljer, ju mindre och tätare pixlarna är, desto högre (= bättre) är upplösningen av bilden. Antalet detaljer i bilden är direkt beroende av antalet pixlar. Om det fi nns få pixlar är även antalet detaljer få. Om det fi nns många pixlar kan det även fi nnas många detaljer i bilden, men det är inte säkert. Om till exempel kameran är dåligt fokuserad och bilden därför är oskarp blir bilden inte skarp oavsett antalet pixlar. Hög upplösning: Många skarpa detaljer. Upplösningens mått Upplösningen i en bild som är inskannad eller tagen med en digitalkamera uttrycks som ppi, pixels per inch. Måttet anger hur många pixlar som ryms i en tum. Ett lika vanligt mått är dpi, dots per inch, som anger till exempel skannerns eller digitalkamerans och andra utenheters upplösningsförmåga. Upplösning efter rastertäthet När du vill trycka en digitalbild som består av pixlar, måste dessa först omvandlas till rasterpunkter. Det här sker vid så kallad rastrering som sker automatiskt i en skrivare. För att rastrering ska ske på bästa möjliga sätt måste den digitala bilden ha dubbelt så hög upplösning jämfört med önskad linjetäthet. Låg upplösning: Färre och oskarpa detaljer. Termerna ppi och dpi blandas ofta ihop, men för att vara korrekt, används ppi för att beskriva filupplösning och dpi för utskrift eller in läs ning av fysiska in- och utmatningsenheter provut skriftens upplösning. Vilken upplösning är tillräcklig? Den lämpligaste bildupplösningen för arkoffsettryck får du när linjetät heten multipliceras med två. I vanligt fall räcker lpi = 300 ppi som upplösning. Men om utskriftens linjetäthet är högre, som till exempel 175 lpi och som ofta används vid konsttryck, blir upplösningen lpi = 350 ppi. Samma regel för multiplicering med två, gäller även vid tidningstryck. Det vill säga om linjetätheten är 85 lpi är 2 85 lpi = 170 ppi tillräcklig bildupplösning. Teknikerna i de fl esta skrivare för hemma- och kontorsbruk skiljer sig från varandra och det går inte att ange noggranna upplösningsregler. I vanliga fall så når du bäst resultat om du använder en upplösning mellan ppi. Det bästa är att skriva ut några provutskrifter för att se vilken upplösning som är den bästa. För bilder som visas på webbsidor eller endast på skärmen är 72 ppi tillräcklig upplösning. 7
8 E. Bildfilens storlek Den slutliga filstorleken påverkas av det valda bildformatet och komprimeringen som den använder. Till exempel gör JPEG-format bilderna mycket mindre jämfört med om bilderna lämnas kvar i okomprimerat TIFF-format. Digitala bildfi ler är ofta väldigt stora. Även mindre ändringar i upplösning en eller fysiska mått har betydande påverkan på fi lstorleken. Eftersom alla åtgärder i bildbehandling står i direkt relation till fi lstorleken är det viktigt att bilderna har korrekt upplösning. Saker som påverkar bildstorleken Ju större bildytan är desto mer plats tar bilden. Det lönar sig att minska bildstorleken så att den är nära den slutliga användningsstorleken. Annars tar bildbehandlingen onödigt mycket datorkapacitet. A3 80 MB A4 40 MB A5 20 MB A6 10 MB En okomprimerad bild i A4-storlek i CMYK-format är cirka 40 MB stor. Med den här tumregeln är det lätt att räkna ut filstorleken på olika bilder. Bildens upplösning När bildens upplösning fördubblas växer antalet pixlar fyra gånger och samtidigt växer även fi lstorleken fyra gånger, det innebär att fi lstorleken växer snabbt när bildstorleken växer. På samma sätt minskar fi lstorleken till hälften när upplösningen halveras. 2 ppi 4 pixlar 4ppi 16 pixlar När upplösningen fördubblas växer antalet pixlar fyra gånger. 8 ppi 64 pixlar 16 ppi 256 pixlar Finns det verkligen 16,7 miljoner färger i en RGB-bild? I princip ja, men i praktiken nej. För att bilden ska kunna ha så många färgnyanser bör man först göra en bild som har minst 16,7 miljoner pixlar, som alla har olika färgnyans. I teorin uppnår man ett sådant resultat om man först gör en bild som är pixlar stor (fi len är 48 MB stor och storleken är 34,7 34,7 cm med 300 ppi upplösning). Minst hälften av bildens alla färgnyanser skulle inte kunna urskiljas med blotta ögat. 8
9 Bildens färgkanaler I streckgrafi k och bilder med grå nyanser fi nns endast en färgkanal, vanligtvis en svart. I en RGB-bild fi nns det tre färgkanaler, det vill säga det fi nns tre olika delfärger. I en CMYK-bild fi nns det fyra stycken. Var och en av färgkanalerna ökar bildstorleken. Photoshop stödjer som mest tjugo färgkanaler men i praktiken förekommer sådana bilder väldigt sällan. Antalet färger bestämmer ofta hur många bitar bilderna har. Streckgrafik har 1 bit, gråtoner har 8 bitar, RGB-bilder har 24 bitar och CMYK-bilderna har 36 bitar. I några specialtillämpningar kan du använda 16 bitar per färgkanal som stöds av Photo shop och då har en RGBbild 48 bitar! 1 färg 10 MB RGB 30 MB CMYK 40 MB Antalet färgtoner i bilden I gråtons-, RGB- och CMYK-bilder brukar det vanligtvis fi nnas 256 färg toner per delfärg. Om det fi nns för få färgtoner kan det orsaka färgreduktion vilket inte är önskvärt i naturbilder. Om det är frågan om en logotyp, märke, diagram eller motsvarande, där det fi nns stora färgytor, och målet är att göra en bild som ska användas på webben, är det bra om det fi nns få färgtoner. I webbgrafi ken kan bildernas storlek minskas genom att man drar ner antalet toner och på det sättet förkorta tiden för nedladdning av bilder. 2 färgnivåer 4 färgnivåer 8 färgnivåer 256 färgnivåer Skärmens färger Bildvisning på skärmen baseras på användning av RGB-färger. Antalet färger kan ändras via operativsystemet. I Windows ändras färgerna på fl iken Inställningar (Settings) i fönstret Egenskaper för bildskärm (Display Properties). I bildbehandling är det rekommenderade antalet färger 24-bitars eller 32-bitars färg; i princip fi nns det ingen skillnad mellan dessa. Många mobila enheter som telefoner och handdatorer har färgskärmar, till exempel har Nokia Communicator som mest färger (12 bitar) och Pocket PC färger (16 bitar). 9
10 2. FÄRGSEPARATION Färgseparation behövs alltid när en bild i RGB-formatet skrivs ut med en maskin som använder CMYK-färger. Inställningar för separationen skiljer sig rätt mycket beroende på användningsändamålet, men som tur är behöver inte en amatör bry sig om dessa saker speciellt ofta. När en bild skrivs ut eller trycks måste den färgsepareras, det vill säga från RGB- till CMYK-format. I den här processen använder Photoshop sig av så kallade färgprofi ler. Med hjälp av dessa profi ler sker en noggrann omvandling. Färgprofi ler behövs mest inom tryckerimiljöer. Många tryckerier levererar färgprofi ler till sina kunder som använder Photoshop, som är kalibrerat att producera bästa möjliga resultat. Teori om färgseparation Den enklaste färgseparationen sker när den röda färgen i en RGB-bild trycks med tryckfärgen cyan, den gröna med magent och den blåa med gul tryckfärg. Tryckfärger fungerar nämligen som färgfi lter där färgen cyan fi ltrerar bort (alltså tar bort) alla andra färger från det vita ljuset utom den röda färgen, magenta fi ltrerar bort den gröna färgen och den gula fi ltrerar den blåa. Kallsvart Men endast tre färgade tryckbläck räcker ändå inte för att producera ett tillfredställände slutresultat, speciellt inte i mörka toner som är nära svart. Därför lades det till svart färg i bildens mörkaste punkter för att komplettera intrycket mörkhet i bilden, och för att neutralisera den svarta som skapas av tre tryckfärger, eftersom den skiljer sig lite från den neutrala svarta färgen. Sådan här färgseparation kallades för kallsvart. Den här tekniken används inte så mycket längre utom i exceptionella tryckförhållanden. C M CMY Y K CMYK 10
11 Underfärgsborttagning När man använde kallsvartseparation behövdes det mycket tryckfärg, och den stora mängden av färg orsakade att tryckpappret lätt kunde bli blött. Den nya tekniken underfärgsborttagning innebär att i de punkter i en bild där det fi nns nästan lika mycket cyan, magenta och gult (som tillsammans skapar en grå färg), tas en del av färgerna bort och de er sätts av lagom mängd svart tryckfärg. På det här sättet minskar åtgången av färg och bildens totala färgmängd minskar, men slutresultatet blir detsamma. Underfärgsborttagning kallas också för Undercolor Removal förkortat UCR. C M CMY Y K CMYK Bilderna som är färgseparerade är maskinberoende Det är viktigt att komma ihåg att bilderna som har konverterats till CMYK-format är maskinberoende. Det här innebär att om du vill trycka bilden med en annorlunda maskin eller i en annan typ av process än vad den var separerad för från början, kan slutresultatet se helt annorlunda ut än vad det var tänkt. Till exempel om en CMYK-bild som är separerad för tidningspress trycks som sådan i arkoffset-trycket blir slutresultatet alldeles för ljust. På samma sätt om en bild som är separerad för arkoffset trycks i en tidningstryck, blir slutresultatet alldeles för mörkt. Det är i vissa fall möjligt att separera bilden igen (det vill säga återkonvertera den tillbaka till RGB-format, ändra färginställningar och konvertera den igen till CMYK-format), men i princip försämras då bildkvaliteten litegrann. Det bästa är att alltid spara ett originalexemplar av bilderna i RGB-formatet och sedan separat konvertera bilden från originalet till CMYK-formatet för olika användningsändamål. En bild som är separerad för en dagstidning är av misstag tryckt i arkoffset. En bild som är separerad för arkoffset är av misstag tryckt i en dagstidning. 11
12 Akromatisk repro kallas även för ersättning eller borttagning av gråkomponent (Gray Component Replacement/ Removal) eller förkortat till GCR. Akromatisk repro Akromatisk repro, som även kallas för ersättning av gråkomponent, minskar färgmängden även i sådana punkter i bilden där de tidigare teknikerna inte fungerade. Till exempel kan människans hudfärg, som i vanliga fall innehåller cirka 5 15 % cyan, % magenta och ungefär lika mycket gult, bytas ut utan att tonen förändras till en kombination där den delen av färgerna som tillsammans skapar den gråa färgen (det vill säga nästan all cyan och en liten del av magenta och gult) ersätts med motsvarande mängd svart. På det här sättet minskar det totala antalet färger ytterligare och åtgången av tryckfärg minskar. C M CMY Y K CMYK 12
13 Inställningar i Photoshop Det har använts färgprofi ler för färgseparation i Photoshop från version 5. Med dessa färgprofi ler har man kunnat ersätta de redan något föråldrade tekniker som presenterades ovan. I Photoshop justeras färginställningarna i fönstret Färginställningar (Color Settings) som öppnas med kommandot Redigera/Färginställningar (Edit/Color Settings), i Mac OS X är kommandot Photoshop/Färginställningar (Photoshop/Color Settings). Den grundinställning som är bäst att börja med är Europeisk prepress-standard (Europe Prepress Defaults). Profil från eget tryckeri Många tryckerier har kalibrerat och profi lerat sina tryckmaskiner och papperskombinationer och från dessa skapat maskinspecifi ka färgprofi ler för Photoshop. Innan du sätter igång med färgseparationen är det värt att fråga det egna tryckeriet om det fi nns en sådan profi l tillgänglig. Om så är fallet bör du använda den. Det är lätt att installera en färgprofi l: Klicka på profi lfi len, som har hämtats från en diskett eller laddats ner från Internet, med höger musknapp och välj Installera profil (Install Profi le) på snabbmenyn. I Photoshop väljer du profi len genom att markera rutan Avancerat läge (Advanced Mode) och efter det välja profi len i listan. I Mac OS X måste du själv fl ytta färgprofi len till rätt mapp. 13
14 Inställningar för arkoffset Det bästa slutresultatet i vanliga färgseparationsfallet åstadkommer du genom att använda Europeisk prepress-standard (Europe Prepress Defaults) och kontrollera att det står Euroscale Coated v2 i CMYK-inställningen. Dessa inställningar är lämpliga i situationer där ambitionen är att skapa högkvalitativa broschyrer, affi scher, prospekt och så vidare, som trycks på högklassiga papper med beläggning. De fl esta svenska tryckerier som inte har skapat en egen färgseparationsprofi l använder den här inställningen. Inställningarna för dagstidningar Om det är meningen att en bild ska tryckas på tidningspapper eller något annat poröst papper, är det bäst att välja Euroscale Uncoated v2 som CMYK-inställning. Inställningen Euroscale Uncoated v2 använder ett mycket lägre antal färger, vilket minskar färgspridning, det vill säga att punkterna sväller på grund av mängden blöt färg som sugs upp i tryckpappret. I Mac OS måste du själv fl ytta färgprofilen till rätt mapp. I Windows XP kan du klicka på färgprofilen med höger musknapp och välja alternativet Installera profil (Install Profile). När behövs det CMYK-inställningar? De fl esta skrivare som fi nns i hemmen är sådana att ändring av CMYKformatet inte ger några speciella fördelar. De fl esta bläckstråleskrivare har en egen inbyggd färgseparation som i vanliga fall inte kan justeras speciellt mycket. I sådana här fall är det bäst att låta bilderna vara kvar i RGB-formatet och låta skrivaren ta hand om själva färgseparationen vid utskrift. Även när du skickar digitalbilder för utskrift till fotoframkallning behövs ingen färgseparation. Då lämnas bilderna i RGB-formatet och fotolaboratoriets maskiner (eller operatören) tar hand om detaljerna som handlar om färgändringar i bilderna. Även RGB-bilderna kan innehålla en färgprofi l. Det vanligaste och mest ändamålsenliga till de fl esta ändamålen är Adobe RGB. Olika operativsystem behandlar färgprofi ler på olika sätt. Du kan själv fl ytta profi len med fi lnamnstillägget icm till det rätta stället beroende på ditt operativsystem. Operativsystem Mac OS 9 Mac OS X Win 98 Win NT4 Win 2000 och XP Profilens plats Systemmapp/Color Sync Profiles Library/ColorSync/Profiles Windows/System/Color Windows/System32/Color Windows/System32/spool/drivers/color 14
Så skapas färgbilder i datorn
Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med
Läs merKort lektion i skannerteknik
Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser
Läs merDigital bildhantering
Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen
Läs merKort lektion i Scannerteknik
Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser
Läs merFärglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.
Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer
Läs merA N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND
A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.
Läs merFärglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning
Färglära Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färger är olika frekvenser av elektromagnetisk strålning. En del frekvenser ligger inom det område våra ögon kan se, andra ligger utanför. Vad
Läs merPrioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn
Prioritet. Varför digitalisera? Syftet påverkar digitaliseringsinställningarna. Vill man rädda ett skört material? Vill man göra det tillgängligt på netet? Finns det efterfrågan på dylikt material? Beakta
Läs merSUPPORT I PDF FORMAT. Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida
SUPPORT I PDF FORMAT Navigera dig fram bland informationen med hjälp av bokmärkena på vänster sida 8 Lathund CSF Färginställningar i Adobe CS För att få rätt färginställningar i Adobe CS är det enklast
Läs merTorstens Digitalbildguide
Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras
Läs merDet första du behöver göra är att ta reda på vilken storlek bilden har. Öppna en bild i Photoshop. Välj Bild; Bildstorlek i övre menyn
Ändra bildstorlek (Photoshop CS 3) Sid. 1 1. Minska en bild När man jobbar med bilder vill man ibland ändra storlek, eller minska antal pixlar, eftersom bildfilen blir för stor och för tung (i kb) om den
Läs mer1 Bildhantering i MS Word
1 Bildhantering i MS Word För att alla de bilder, illustrationer och andra grafiska objekt som ingår i avhandlingen även ska se bra ut i det tryckta exemplaret och inte bara i det elektroniska, följer
Läs merBilder för tryck med Photoshop
Bilder för tryck med Photoshop Varför råformat När man fotograferar är det en mycket stor fördel om man kan spara bildfilen i råformat i stället för jpg. Även om man låter spara bilden i jpg med minsta
Läs merBildredigering i EPiServer & Gimp
Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering
Läs merBildbehandling Grunder
Bildbehandling Grunder Thor Stone Education 1 FÖRORD 3 1 LJUS 4 1.1 Ljus 4 1.1.1 Synligt ljus, våglängder 4 2 FÄRGER I DATORN 6 2.1 Färg på bildskärmen och utskriven färg 6, 7 2.1.1 Färg på bildskärmen
Läs merGrafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)
Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade
Läs merKamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.
Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten
Läs merGrundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14
Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så
Läs merBildoptimering för webben
Bildoptimering för webben Av Stefan Isaksson och Jonas Andersson För att få en så hög och så jämn teknisk kvalitet på webben som möjligt krävs att man behandlar bildfilen på rätt sätt. Denna artikel ger
Läs merDIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av
DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS Sammanställd av INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 3 Några olika bildkällor... 3 Inladdning av fotografier från digitalkamera till dator... 3 Bildbehandlingsprogram...
Läs merBildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:
Bildhantering i OEW Bilder på webben Bilder som man ser på olika hemsidor bör ha dessa egenskaper: 1 Klara färger 2 Skärpa 3 Snabbladdade 4 Rätt storlek för syftet Vi ska arbeta med följande bilder: Program
Läs merFöreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se
Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap
Läs merBlickfång proffsen litar på
Blickfång proffsen litar på Undvik vanliga fallgropar 1) Se till att göra din bild i rätt format. På hemsidan vid varje tryckbar produkt nämner vi Designstorlek och Bildstorlek. Bildstorleken är den synliga
Läs merDIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merICC-profiler och färginställningar
ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...
Läs merdpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln
Logga in Bli medlem Artiklar > Digital bild > dpi, lpi och ppi dpi, lpi och ppi Av Mikael Pertmann 2002-05-17. Läst 16520 ggr. Det finns tre förkortningar som de flesta brukar uppleva som förvirrande nämligen
Läs merDigital färgstyrning. ett måste för att ha kontroll på färgerna
FÄRGSTYRNING Digital färgstyrning ett måste för att ha kontroll på färgerna Lär dig styra färgerna så slipper du otrevliga överraskningar i den färdiga trycksaken. AV JONAS HEDMAN Jonas Hedman har en 120-poängsexamen
Läs merArbeta smart med fyrfärgsvarta bilder
eställas från nb ww ka w. nt Detta do kum en t är.se xa di erat endast fö rs tim op kä ör ast f sd n E m skär bild ning vis. Ett tryckt d ing ok sn um vi e rm Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder C Gråskala
Läs merFärgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index
Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder
Läs merbilder för användning
Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5
Läs merDIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran. 1/8/15 Grafisk teknik 1
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto ppi: Antalet sampel per tum Digital bild 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):
Läs merRegionala Cancercentrum Logotyp
Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger
Läs merDIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran (HT 2003) Grafisk teknik 1
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-08-18 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merDIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-08-18 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch)
Läs merHär finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret.
Innehållsförteckning Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Hur vill ni ha originalet? Vad är ett original? Vad är DPI? Vad är vektorgrafik? Vad är pixelgrafik?
Läs merppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Sasan Gooran (HT 2003) Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-11-14 Grafisk teknik 1 2006-11-14 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi = 72 ppi (Inläsningsupplösning):
Läs mer19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat
19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10
Läs merFrån foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se
Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se 1 Kontaktinfo Göteborg: DigitalFotografen AB Mintensgatan 3b 416 63 Göteborg Sweden Telefon: +46-31-711
Läs merGrundredigering i Photoshop Elements
Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så
Läs merviktig information om annonser i sonic
viktig information om annonser i sonic endast annonser som pdf/x-1 Som ett led i att minska risken för fel i annonser kommer Sonic i fortsättningen endast att acceptera annonser i formatet PDF/X-1, som
Läs merppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)
ppi = 72 DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 2006-08-18 Grafisk teknik 4 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi = 36 Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum
Läs merAdobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se
Adobe Photoshop CS3 Fortsättningskurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Färghantering... 1 Färgomfång... 2 Behöver du färghantering?... 2 Kalibrera bildskärmen... 3 Kalibreringsprogram... 3 Färginställningar...
Läs merFilformat / bildformat
Filformat / bildformat Filformat/bildformat är olika modeller för att spara bilden. När du sparar ett foto finns det en uppsjö av olika filformat att välja bland. Först och främst har programmet (ex. Adobe
Läs merLär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0
Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Här får du lära dig hur man flyttar bilder från kameran till datorn, hur man fixar till ett foto, hur man skriver ut bilder och mycket mera. Lycka till! copyright
Läs merPhotoshop CS4. Adobe. Fortsättningskurs
Photoshop CS4 Adobe Fortsättningskurs Adobe Photoshop CS4 Fortsättningskurs Till denna bok medföljer ett antal övningsfiler på cd-skiva (filerna finns i mappen Photoshop CS4 Forts). Kopiera filerna till
Läs merSKAPA TRYCKFILER FRÅN MICROSOFT WORD 2007
SKAPA TRYCKFILER FRÅN MICROSOFT WORD 2007 Dessa instruktioner garanterar inte korrekt skapande av dina tryckfiler. Snarare bör de betraktas som ett stöd. Om du inte är väl förtrogen med hur man skapar
Läs merBilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning
TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik
Läs merSKAPA TRYCKFILER FRÅN MICROSOFT POWERPOINT 2007
SKAPA TRYCKFILER FRÅN MICROSOFT POWERPOINT 2007 Dessa instruktioner garanterar inte korrekt skapande av dina tryckfiler. Snarare bör de betraktas som ett stöd. Om du inte är väl förtrogen med hur man skapar
Läs merInställningar för Adobe InDesign
Designguide I den här guiden går vi bland annat igenom hur man skapar trycksaker genom att visa grundinställningarna för layoutprogrammet Adobe InDesign. Du hittar även annan viktig information som optimerar
Läs merGuide för trycksaksframställning
Guide för trycksaksframställning I den här guiden går vi igenom hur man skapar trycksaker genom att visa grundinställningar för layoutprogrammet Adobe InDesign samt kortfattat om hur Photoshop och Officeprogram
Läs merPixelgrafik. Utdrag ur Adobe Photoshops handbok. Om bitmappsbilder (pixelbilder) Om vektorgrafik (kallas ibland objektgrafik)
Pixelgrafik Utdrag ur Adobe Photoshops handbok Om bitmappsbilder (pixelbilder) I bitmappsbilder, eller rasterbilder eller pixelgrafik, används ett rektangulärt rutnät med bildelement (pixlar eller bildpunkter)
Läs merOptimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN
Optimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN Färgrymd Vad är egentligen en färgrymd? Digitala enheter (tex skärmar, skrivare, scanners) kan inte återge alla färger som det mänskliga ögat
Läs merGrafisk profilmanual. Grafisk profilmanual
Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk
Läs merStora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad
Stora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad Vad betyder begreppet upplösning, och hur fungerar det? Detta är nog en fråga som väldigt många känner sig osäkra på. I denna lathund försöker jag beskriva
Läs merEn liten lathund om färghantering för tryck.
En liten lathund om färghantering för tryck. *Detta dokument bör betraktas i Acrobat Pro på en relativt bra bildskärm för bästa visuella resultat och förståelse. Utskrift eller tryck av denna fil avrådes
Läs merGrunder. Grafiktyper. Vektorgrafik
2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå
Läs mer1. Beskär bilden och räta eventuellt upp bilden med beskärningsverktyget
Bildbearbetning i Photoshop Gör stegen i denna ordning. Det spelar roll. 1. Beskär bilden och räta eventuellt upp bilden med beskärningsverktyget 2. Kontrollera vilken färgrymd bilden har (OBS! detta går
Läs merAtt bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra
Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre
Läs merAtt använda bildhanteringsprogram, del 2
Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter
Läs mer1.1 Verktygslådan översikt
1.1 Verktygslådan översikt Markeringsramverktygen markerar rektanglar, ellipser samt enstaka rader eller kolumner. Flytta-verktyget flyttar markeringar, lager och stödlinjer. Lassoverktygen skapar frihandsmarkeringar,
Läs merDigitalt foto Modern teknik för alla fotografer
Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merProfilmanual för varumärket Enköpings SK
Profilmanual för varumärket Förord Varför är det så viktigt med en enhetlig profil? har sedan föreningen bildades 1914 haft stor betydelse för idrottsverksamheten i Enköping och varit ledande inom såväl
Läs merAtt lyckas med utskrifter
Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna
Läs merTriangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk
Created for design CMYK GUIDE Intuitiv, exakt och praktisk Med CMYK GUIDE hittar du rätt färg i en handvändning. Och i tryck får du exakt den färg du valt! INTUITIV Snabbt verktyg för grafisk design Triangle
Läs merGRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid.
GRAFISK MANUAL Välkommen till BankIDs grafiska manual som ger grundläggande instruktioner kring skrivregler, logotypens placering och hantering av färger. GRAFISK MANUAL Varför är det viktigt med en grafisk
Läs merGrafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT
Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är
Läs merGuide till tryckfärdigt original
Guide till tryckfärdigt original Pixelbilder, objektgrafik och text Ett grafiskt original kan bestå av pixelbilder, objektgrafik (vektorgrafik) eller en kombination av dessa. En pixelbild begränsas av
Läs merFärgmeny. Utskriftsläge. Färgkorrigering. Tonersvärta. Manuell färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning.
I n finjusterar du utskriftskvaliteten och anpassar färgerna så att de blir precis som du vill ha dem vid utskrift. Klicka på ett menyalternativ för mer information: 1 Färgkorrigering Manuell färg Utskriftsläge
Läs merSå här använder du de enklaste funktionerna i programmet: Starta programmet. Programmet startas från ikonen på skrivbordet.
PhotoFiltre 1 Innehåll Starta programmet... 3 Rotera bilden... 4 Beskära bilden... 4 Ljusa upp en bild... 5 Förminska bilden... 6 Skärpa i bilden... 7 Spara och komprimera bilden... 7 Ta bort röda ögon...
Läs merFormat. Problem. Andra format. Digital redigering. JPG för fotografier. Photoshop. GIF lämplig för ritad grafik
Digital redigering Photoshop Format JPG för fotografier 24-bitars färg (RGB), 16,7 milj färger GIF lämplig för ritad grafik 256 färger Färgpalett indexerad bild Stödjer genomskinlighet Kan vara animerade
Läs merJuha Kaukoniemi Kent Lindberg PHOTOSHOP ELEMENTS 5. digital bildbehandling
Juha Kaukoniemi Kent Lindberg PHOTOSHOP ELEMENTS 5 digital bildbehandling Del 2 redigera bilder 14. Redigeraren... 52 15. Snabbkorrigering... 58 16. Övrga färgjusteringar... 64 17. Manuell färgkorrigering...
Läs merICC-profiler & färginställningar FÖR DAGSPRESS
ICC-profiler & färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion Betraktningsmiljö Skärmkalibrering ICC-profiler Färginställningar Bildbehandling Tryckanpassning 3 4 5 6 7 9 10 2 Så får du optimalt
Läs merSeniorNet Huddinge
SeniorNet Huddinge 2018-09-13 Dagens tema: Bilder Bilder Var hittar man bilder? I din smarta telefon. I din kamera. På internet. Vad vill du göra med dem? BILDER Spar dem någonstans. Skriva ut dem. Maila
Läs merLägg till bilder i Disgen
Lägg till bilder i Disgen 4 I Disgen finns möjlighet att lägga in såväl porträtt som andra bilder. Med bilder i Disgen får du lätt släkttavlor och släktböcker som är roliga att ge bort vid födelsedagar
Läs merInledning. Förpackningens innehåll. Svensk version. JB000160 Sweex 4.2 Megapixel Digitalkamera
JB000160 Sweex 4.2 Megapixel Digitalkamera Inledning Tack för att du har valt en Sweex 4.2 megapixel digitalkamera. För att få ut det bästa av din Sweex 4.2 megapixel digitalkamera rekommenderas att du
Läs merLITEN GRAFISK HJÄLPREDA
LITEN GRAFISK HJÄLPREDA ATT TÄNKA PÅ... VILKET FORMAT OCH VILKET PAPPER? Man kan använda alla möjliga format på trycksaker men oftast håller man sig till standardformaten. A4 är det vanligaste. Formatet
Läs merBILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära
BILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära BILD Webben i början kritik designers som vi gör mot papper gör vi mot webben har nu anpassat sig (börjat) specifika filformat Design regler BILD CG - Computer
Läs merLite verktyg och metoder Photoshop CS2
Lite verktyg och metoder Photoshop CS2 Kurvor och Nivåer Med Nivåer och Kurvor kan man ställa nästan allt i bilden. Vitt ska vara vitt och svart ska vara svart. Fixa det med Nivåer. Hur ljus ska den vara?
Läs merGrafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2004)
Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Sasan Gooran (HT 24) Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är
Läs mergetprint Användarguide för getprint
geteasy getfast getcheap getprint Användarguide för getprint Allmänna krav 2 Dekaler 2 Utfall 2 Kuvert 2 Magasin 3 Vikta flyers 4 Inking 4 Kalendrar 4 Linjetjocklek 5 Affischer 5 Mappar 5 Broschyrer 5
Läs merDigitala bilder & Fotografering med Digitalkamera
Digitala bilder & Fotografering med Digitalkamera Den digitala bilden. Det finns två huvudtyper av digitala bilder på datorn. Den ena bildtypen är uppbyggd av pixlar. Vill man göra det lätt för sig, översätter
Läs merwww.webbphoto.se John S. Webb 2006 john@webbphoto.se (text citat från Adobe)
www.webbphoto.se D A T O R D I G I T A L A F L Ö D E T K A M E R A K O R T B Ä R B A R H Å R D D I S K R E D I G E R I N G M J U K V A R A O U T P U T L A G R I N G K A T A L O G M J U K V A R A PIXELS
Läs merFärger, RGB-er och riktiga bilder
Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger Färger baseras på ögats färgseende Men tolkas av hjärnan Färgseendet Ljuset är en del av ett elektromagnetiskt spektrum Vi tar det visuella spectret och böjer till
Läs merLogomanual SEPTEMBER 2008
Logomanual SEPTEMBER 2008 LOGOMANUAL SEPTEMBER 2008 v 1.0 2 Före Logotyp före & efter Den ursprungliga logotypen kommer att leva kvar parallellt med den nya som gäller för LOB- STER seafood Sweden. Typsnittet
Läs merInnehållsförteckning. Desktop publishing
Innehållsförteckning Vad är målet med desktop publishing?... 1 Ditt mål är att utöva visuell kommunikation...1 De tekniska förutsättningarna...2 15 viktiga fackdetaljer...3 Lite om denna bok...4 1 Innan
Läs merDigitalBild del 2 Adobe Photoshop Elements ver 6.0
Sidan 1 av 5 Inbyggd hjälpfunktion i Photoshop Elements... 2 Dataprogram för bildbehandling... 3 Forts. Adobe Photoshop Elements verktygsfält... 3 Menyraden, Bild... 3 Ändra bildstorlek... 3 Intensitet
Läs merAdobe PHO SHOP CC. Fördjupning
Adobe PHO SHOP CC Fördjupning Innehållsförteckning 1 Färghantering...5 Färgomfång... 6 Behöver du färghantering?... 6 Färginställningar... 6 Arbetsfärgrymder... 8 Färgmodeller... 9 Provtryck... 11 Kalibrera
Läs merAtt få in bilder i datorn
Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är färg? 4 Arbetsflöde, konvertering & separation 7 Pixlar och punkter 8 ICC profiler 9 Färghantering i Adobe 10 Tryckteknik & bokbinderi 14 Checklista 15 Grafisk
Läs merINT 3 F3. En texts läsbarhet. Teckensnitt. Medieteknik Del1. Färger, teckensnitt och bildformat
INT 3 F3 Medieteknik Del1 Färger, teckensnitt och bildformat DSV Peter Mozelius En texts läsbarhet Teckensnitt Teckengrad Radlängd Radavstånd Papper/Skärm Bakgrundsfärg Teckensnitt Teckensnitt kan delas
Läs merSex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält
Sex goda skäl att styra trycket med gråbalansfält Tryckarna behöver ett neutralt hjälpmedel för att styra trycket rätt. Provtryck som förlagor är ofta bristfälliga och kommer troligen att försvinna på
Läs merAll färg i Photoshop skapas via två system, RGB och CMY (se nedan).
Photoshop - Färgverktyg Att arbeta med färg i Photoshop erbjuder en mängd möjligheter att justera sin bild. Denna genomgång kommer visa vad verktygen gör med en bild, beskriva kort vad verktygen gör och
Läs merInför tryck. Om tryckfärger
Inför tryck Om tryckfärger Förutom att dela in i RGB-färgsystemet och CMYK-färgsystemet talar man också om 4-färgstryck och dekorfärgstryck. Vid 4-färg blandas de fyra färgerna (CMYK) till önskade färger
Läs mermanual D E M O Systemkrav Pc med Windows 98/2000 166 Mhz Pentium 64 Mb RAM Miljontalsfärger (24 bit) Upplösning: 800 x 600 pixels
D E M O manual produced by Tony Åström Production / tonyastrom.com Nu är det enkelt att komma igång med vårt nya Hissdesignprogram! Hissdesignprogrammet passar alla typer av hissar och hissfabrikat. Både
Läs merGuide för färgkvalitet
Sida 1 av 6 Guide för färgkvalitet I den här guiden för färgkvalitet får du hjälp att använda funktionerna på skrivaren till att anpassa färgen på utskrifterna. Menyn Kvalitet Menyalternativ Utskriftsläge
Läs merAdobe Photoshop CC Jan Johansson 2014
Adobe Photoshop CC Jan Johansson 2014 Jan Johansson Lövaskog Södra Bosgården 516 92 Äspered 0702 13 96 60 jan.johansson@bornet.net Innehållet får ej kopieras utan medgivande Photoshop CC Photoshop CC Photoshops
Läs merVi börjar såklart med att öppna bilden i Photoshop. Mitt Photoshop är på engelska och version CS5, men ni med svenska och/eller tidigare versioner
Vi börjar såklart med att öppna bilden i Photoshop. Mitt Photoshop är på engelska och version CS5, men ni med svenska och/eller tidigare versioner kan hänga med ändå om ni tittar på bilderna. Som ni ser
Läs merArbeta med bilder. Lathund kring hur du fixar till bilder från digitalkamera eller Internet så att de går att använda i ett kommunikationsprogram.
Arbeta med bilder Lathund kring hur du fixar till bilder från digitalkamera eller Internet så att de går att använda i ett kommunikationsprogram. Habilitering & Hjälpmedel Installera PhotoFiltre Att installera
Läs merVersion April 2015. TRYCKGUIDE för bästa digitala underlag
Version April 2015 TRYCKGUIDE för bästa digitala underlag Tryckguide De riktlinjer och råd som vi listar i guiden kan hjälpa dig att spara både arbete och tid. Vi ger dig information om hur du bäst anpassar
Läs mer