Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är färg? 4 Arbetsflöde, konvertering & separation 7 Pixlar och punkter 8 ICC profiler 9 Färghantering i Adobe 10 Tryckteknik & bokbinderi 14 Checklista 15 Grafisk ordlista 16 2

3 Inledning Har du någonsin upplevt att en bild på din dator ser annorlunda ut om du ser samma bild på någon annans dator? Eller att färgerna ser perfekta ut på datorskärmen men när de skrivs ut ser det helt fel ut? Har du kanske även kunnat konstatera att din upplevelse av en grågrön färg skiljer sig från din kompis som beskriver samma färg som gråblå? Läran om färg och förnimmelsen av färg har studerats i århundraden av forskare, konstnärer och vetenskapsmän. Författaren och poeten Johan Wolfgang von Goethe (som har inspirerat oss att göra denna färgmanual) ägnade tjugo år åt att studera färg. I sin skrift «Till Färgläran» från 1810 skrev han om färgupplevelsen: «Gult står för rörligt tänkande medan orange för livligt tänkande. Rött demonstrerar däremot upprört handlande, grönt markerar känslosamt drömmande, blått är lika med allvarligt betraktande och violett längtansfullt skådande.» Vi har i vår färgmanual fokuserat på att sammanställa en grundläggande översikt över den moderna färgläran och det vi kallar för «färgstyrning» (eller «color management» som det också kan heta): processen att åstadkomma ett förutsägbart färgresultat mellan olika färgenheter (t.ex. mellan din digitalkamera, scanner, datorskärm och skrivare). Tavla No. 1 Tveka inte att kontakta oss om du har frågor, på telefonnummer eller på mail info@grondalspressen.se Vi vill helt enkelt ge dig bättre insyn i och kontroll över färgstyrningen mellan färgerna du ser på din datorskärm och färgerna som våra tryckpressar tar fram i din trycksak. Med hjälp av denna grundläggande information om färghantering, tryckteknik, ICC-profilers funktion samt PDF-tillverkning kan du enkelt installera Gröndalspressens profilpaket som du kan ladda ner från vår hemsida grondalspressen.wordpress.com. Slutligen hoppas vi att vår färgmanual underlättar denna process för dig och gör vårt samarbete så lyckat som möjligt. Anja, Camila, Ladan och Petra på Gröndalspressen 3

4 Vad är färg? Vad är färg egentligen? Det är inte lätt att beskriva vad färg är. Man kan beskriva det som ett pigment, en reflektion eller till och med en känsla. Du har säkert hört det gamla ordspråket «Om natten är alla katter grå». Om du tänder ljuset syns plötsligt fägerna förutsatt att ljuset är vitt. Grunden till att uppleva all färg ligger i det vita ljuset som innehåller ett spektrum av alla synliga färger. Vi kan se dessa färger t.ex. i regnbågen eller när ljuset bryts i en glasbit. För att kunna återskapa dessa färger på en dataskärm eller en trycksak behöver vi använda oss av såkallade färgsystem och färgrymder. Det mänskliga ögat kan uppfatta fler färgkombinationer än vad en bildskärm eller en trycksak någonsin kan återge. RGB färgsystemet bygger i likhet med ögat på ljus och används därför i din dataskärm som styrs av ljus. Färgsystemet RGB Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus. Genom att kombinera dessa tre färger kan alla andra färger representeras. Samma princip gäller för ljusstyrda enheter som bildskärm, teve, projektor eller digitalkamera. Här använder du färgsystemet RGB. RGB står för primärfärgerna Rött, Grönt och Blått som läggs ihop för att skapa nya färger. När du blandar primärfärgerna får du sekundärfärgerna Cyan, Magenta och Gult. RGB-färger beskrivs med ett värde från för varje färg. Genom RGB-värdet «adderar» dvs. lägger du till en viss mängd ljus för att återge en viss färgnyans. Ju mer intensitet (alltså högre RGB-värde) som används av varje färg, desto ljusare blir färgen på skärmen. När du blandar Rött, Grönt och Blått med full ljusstyrka (dvs. värdet 255) får du Vitt. Detta kallas för additiv färgblanding. Tavla No. 2 4

5 Vad är färg? Färgsystemet CMYK Färgsystemet PANTONE Färgsystemet CMYK består av färgerna Cyan, Magenta, Yellow och Key color (Svart) som gett upphov till namnet fyrfärgstryck. CMYKsystemet bygger på de ljusabsorberande egenskaperna hos tryckfärg på papper. Det är färgsystemet som används när du producerar en trycksak. CMYK kan även kallas för europaskalan. Pantone färger kallas även för PMS-färger och tillhör gruppen dekorfärger. Om du har svårt att hitta en viss nyans i CMYK-skalan kan du med fördel använda dig av en Pantone färg. När vi trycker PMS-färger så blandar vi fysiska färger för att återge exakt den nyansen du vill ha i din trycksak. När du blandar primärfärgerna Cyan, Magenta och Gult får du sekundärfärgerna Rött, Grönt och Blått. Pantones färgskala används över hela världen och visar alla de PMS-blandningar som finns. Varje färg har ett specifikt nummer. Detta nummer följs sedan av en bokstav, som är till för att berätta vilken typ av papper provet är tryckt på. C eller U som följer färgkoden står för Coated (bestruket papper) respektive Uncoated (obestruket papper). CMYK-färger beskrivs med en procentangivelse för varje färg. Sätter du procentvärden till 100% för Cyan, Magenta och Gult så får du en nästan svart färg. För att uppnå en djup svart kulör läggs den svarta färgen till (Key color). Genom att lägga till fysisk färg på ett vitt papper minskar du reflexionen av ljus - du «subtraherar» från papprets vita yta. Detta kallas för substraktiv färgblandning. CMYK och PMS-färger är för trycksaker. När du vill trycka en bild måste den konverteras från RGB till CMYK. Tavla No. 3 5

6 Vad är färg? Färgsystemet NCS NCS (Natural Colour System) är ett svenskt färgsystem som utgår från sex elementärfärger: Vit, Svart, Gul, Röd, Blå och Grön. En NCS-färgbeteckning grundar sig på hur mycket en viss färg ser ut att likna dessa sex elementarfärger. På samma sätt som språk har grammatik och som musik har notsystem ger NCS ett namn åt varje färg. En NCS-beteckning är uppbyggd med egenskaper som visuellt beskriver en färg: kulörton, nyans och svarthet. Färgsystemet Lab Lab-systemet definierar färgen genom de tre koordinaterna L*, a*, b*: L* står för luminosity eller lightness och innehåller bildens ljusinformation. Ljus och kontrast avgörs alltså av L-kanalen. a* och b* är färgkanaler. Så fort du vill göra en färgkorrigering arbetar du med dessa två kanaler. Vad är en färgrymd? I en färgrymd finns alla de färger du vill beskriva, ungefär som en färglåda med ett gigantiskt antal färger. Den största färgrymden av alla är det synliga spektrat dvs. det vi ser med våra ögon. Lab färgrymden ligger närmast det mänskliga ögat. RGB färgrymden visar ungefär 70% av de färger som ögat förmår att uppfatta. Det finns flera RGB rymder: den största är Adobe RGB, vanligast är den lite mindre srgb. Den innersta formen motsvarar CMYK färgrymden och visar ungefär de färger som en färgkopia kan återge. Den omfattar endast 20% av de synliga färgerna. En vanliga CMYK färgrymd är Coated FOGRA39. Tavla No. 4 Färgrymden CIE Lab CIE Lab färgrymden eller förenklat Lab-rymden betecknas ofta som den neutrala och enhetsoberoende färgrymden. Lab-rymden har sitt ursprung i Lab-färgssytemet och är fastställd av Internationella belysningskommissionen (CIE) i Frankrike Den är baserad på subjektiva tester som bygger på ögats sätt att uppfatta färger. Väldigt förenklat skulle man kunna säga att man frågade fransmän hur de uppfattar färg och utvärderade den insamlada datan. Varje färgsystem har alltså även en färgrymd. Istället för färgsystem kan man även säga kulörsystem. 6

7 Arbetsflöde, konvertering & separation RGB och CMYK flöde När du öppnar en ny fil i något av designprogrammen måste du välja vilket färgflöde du vill jobba i: RGB eller CMYK. Vi gått igenom de olika färgsystem och färgrymderna, du vet alltså redan att RGB rymden är större än CMYK rymden. Många föredrar att börja jobba i RGB rymden just av det skälet, för att sedan konvertera till CMYK. Det viktiga är att komma ihåg att din skärm är i RGB men att din skrivare jobbar i CMYK. Här finns de olika fördelar och nackdelar med att välja det ena flödet framför det andra. Fördelar CMYK Jobbar du i ett CMYK flöde jobbar du med de färger och begränsningar filen kommer att få när du skriver ut. Om de färgkunskaper du har är från grundskolans konstlektioner, trivs du antagligen bättre i ett CMYK flöde då de påminner om när du blandar akvarellfärger. Nackdelar CMYK Har du konverterat en bild eller fil från RGB till den mindre färgrymden CMYK kan du inte konvertera tillbaka till RGB och få samma resultat som innan. Fördelar RGB RGB är en större färgrymd som ger större färgmöjligheter. Nackdelar RGB Innan tryck måste du konvertera till CMYK och färger kommer att anpassas efter det nya flödet och kanske inte se ut som du tänkt dig. Tänk på att om du tar in en bild från en kamera eller liknande så är bilden alltid i RGB, konverterar du den till CMYK kan viktig färginformation försvinna. Färgkonvertering Att konvertera en färgrymd till en annan kan jämföras med att den behöver översättas. Tänk dig att Frau RGB talar tyska och Mister CMYK talar engelska. Eventuellt ska de även parlera med Monsieur Pantone som talar franska. De behöver en tolk som har en gigantisk ordbok med alla ord i alla språk. Översatt till konverteringsteknik används CIE Lab som den gigantiska ordboken. Tolken utgörs av en så kallad färghanteringsmodul i din dator. I Mac heter den Colorsynk och i Windows Linotype. Adobe har sin egen färghanteringsmodul som heter ACE vilket är den mest rekommenderade metoden för färgkonvertering. Med hjälp av den stora ordboken CIE Lab översätter tolken ACE-motorn värdet för ursprungsfärgen Frau RGB till ett nytt värde för Mister CMYK så att Frau RGBs utseende behålls i så stor utsträckning som möjligt. Separationsmetod När en bild konverteras från RGB till CMYK innebär det att man gör en fyrfärgsseparation, eftersom man trycker då Cyan, Magenta, Gul och Svart i formation efter varandra i en tryckpress. När dessa fyra färger kombineras skapas då rätt tryckta kulörer i bilden. Ett sätt att färgseparera är med en ICC-profil. Antingen kan du konvertera din RGB-bild till CMYK med tryckeriets ICC-profil och generera en tryckoptimerad PDF-fil. Det andra sättet innebär att du lämnar bilderna oseparerade (i RGBformat), genererar den tryckoptimerade PDF-filen och skickar den till tryckeriet som färgseparerar hela PDF-filen. Mer om detta på sida

8 Pixlar och punkter Pixlar Pixlar är byggstenarna för det som du ser på skärmen. En pixel är en bestämd punkt på din skärm med en bestämd färg. Antalet pixlar som bygger upp en bild på din dator avgör hur stor bilden är och hur mycket den går att förstora. Exempelvis kan en bild ha storleken 300x500, då är bilden uppbyggd av 300 pixlar vågrätt och 500 lodrätt. I Adobe designprogrammen kan du fylla i hur många ppi (pixels per inch) din bild ska vara. För tryck rekommenderas 300ppi men för webb räcker det med 72ppi. Rasterpunker När vi trycker i offset används rasterpunkter för att bygga upp bilden: det är tryckets pixlar. När vi trycker i CMYK måste vi använda raster för att kunna få fram nyanser. Vill du exempelvis trycka en pastellrosa färg som är baserad på europaskalans (CMYK) Magenta går det till på följande sätt: Rasterpunkter med Magenta trycks upp med ett förbestämt mellanrum för att få en illusion av en mindre kulört Rosa. Skulle det sen vara lite Gult i din Rosa, så trycks rasterpunkter i en förbestämd storlek i Gult. Punkterna läggs i rader som är vinklade i olika grader då vi inte vill att den ena färger ska täcka över den andra. Läggs raderna lite fel eller om formen på rasterpunkterna är fel valda kan det bilda ett mönster i bilden som kallas för moaré. När du trycker med europaskalan med rasterpunkter så måste du tänka på vilken färg du har på pappret eftersom det är pappret som är det vita i bilden. Skulle vi trycka din pastellrosa bild på ett blått papper så skulle din Pastellrosa inte bli Rosa utan mer Lila. Tavla No. 5 Pixlar mäts i ppi, rasterpunkter mäts i dpi (dot per inch). Dessa två är likvärdiga med varandra: 300ppi (på skärmen) = 300dpi (på trycket). 8

9 ICC profiler ICC-profiler? Vad är det? Om du ber flera personer att välja en röd färg på datorn, skriva ut den hemma och jämföra utskrifterna, så kommer antagligen alla komma fram till olika nyanser av den röda färgen. Men ber du dem att använda sig av Coca Cola-röd, så får alla en referens och kommer fram till samma nyans av röd. En ICC-profil gör just detta, det är ett slags referensverktyg som hjälper till att visa en viss färg likadan på en dataskärm och utskriften. ICC-profiler har flera fördelar. Förutom att de hjälper till att åstadkomma samma färger oberoende av vilken bildskärm eller skrivare som visar kulörerna, så ser ICC-profilerna till att du får en optimal konvertering från RGB till CMYK. De hjälper till att återge färger så korrekt som möjligt genom att korrigera skillnaderna i färgrymderna vid konverteringen. Slutligen bestämmer en ICC-profil även hur mycket färg som ska tryckas. I tidningstryck använder man t.ex. mycket mindre färg än i vanliga fall, därför har dagspressen egna ICC-profiler för att säkerställa att den totala färgmängden inte överskrider 240%. Det enda sättet att ha kontroll över dina färger från källa till mål är att ha samma ICC-profil för alla dina enheter: från digitalkameran via scannern till datorn och tryckpressen eller skrivaren. Det finns olika typer av ICC-profiler. Den vanligaste och som har den största färgrymden för att återge kulörer är Adobe RGB 1998 för RGB-rymden och för CMYK-rymden används vanligen Coated Fogra39. Kalibrering För att alla olika enheter som läser in och reproducerar bilder ska ge exakt samma kulörer måste enheterna vara kalibrerade. Detta görs genom att man ställer in utrustningen mot givna likvärden, så att om bildskärmen visar en 50-procentig ton av Magenta ska det bli 50 procent på skrivaren. Deras grundläggande inställnngar ska vara korrekta. Det man ställer in när man kalibrerar är färgtemperatur, kontrast, ljusstyrka och Gamma-värde. Hur du kalibrerar din datorskärm på Mac: Gå in på Systeminställningar/Bildskärmar/Färg/Kalibrera. Därefter följer du instruktionerna för kalibrering. Resultatet av detta blir att du skapar din egen ICC-profil för bildskärmen. Hur du kalibrerar på Windows: Gå in på Kontrollpanelen. I sökrutan skriver du «Kalibrera bildskärm» och klickar sedan på «Kalibrera bildskärmsfärg». Klicka på «Nästa» i «Kalibrering av bildskärmsfärg» om du vill fortsätta. Man kan även ta hjälp av en kalibrator som man kan köpa på elektronikaffärer om man vill uppnå bästa resultat. För att vi på Gröndalspressen ska kunna återge dina valda färger så perfekt som möjligt behövs det att du jobbar med samma ICC-profil som vi gör. Mer om detta på nästa sida. Om du ska titta på ett provtryck blir det mest verklighetstroget om du använder dig av en ljuskälla med 5000 Kelvin som motsvarar dagsljus. Tavla No. 6 9

10 Färghantering i Adobe Gröndalspressens färginställningar Gröndalspressen arbetar i Adobe CC och den engelskspråkiga versionen. Om du jobbar i en äldre version av Adobe Suiten eller den svenska versionen tveka inte att höra av dig till oss om du behöver hjälp! Nu är det dags att gå från ord till handling genom att aktivera våra ICC-profiler, CSF-filer och PDF-exportinställningar på din dator och i dina Adobe program. Följ dessa steg för att ställa in din dator så att du kan göra korrekta tryckfärdiga PDF-filer. Tavla No. 7 Ladda ner Gröndalspressens profilpaket På vår hemsida hittar du vårt profilpaket som du enkelt kan ladda ner. Gröndalspressens profilpaket innehåller en mapp med inställningar för bestruket papper och en mapp med inställningar för obestruket papper. Vi rekommenderar att du installerar båda för att ge dig möjligheten att välja de bästa förutsättningar för din trycksak beroende på vilket papper du vill trycka på. Installera ICC-profiler Vi använder oss av ICC-profilen «isocoated_v2_300_eci.icc» för bestruket papper och «pso_uncoated_iso12647_eci.icc» för obestruket papper. ICC-profiler kan installeras på olika sätt och på flera ställen i datorn. Men grips inte av panik. Har du PC kan du enkelt högerklicka på profilen och välja «Installera ICC-Profil». Du kan även placera ICC-profiler manuellt. Då ska du lägga de på följande ställen: Mac OS X: Macintosh HD/Library/ColorSync/Profiles/Recommended Windows: WINDOWS/system32/spool/drivers/color 10

11 Färghantering i Adobe Installera CSF-filer För att kunna synkronisera färginställningar i Adobe programmen behöver du även installera Adobe Color Settings Files. Gröndalspressens CSF-filer heter «alloffset_best_300_feb13.csf» för bestruket papper och «alloffset_obest_f47_feb13.csf» för obestruket papper. Här placerar du våra CSF-filer: Mac OS X: Macintosh HD/Library/Application Support/Adobe/Color/Settings Windows: Program Files/Common Files/Adobe/Color/Settings (eller högerklicka på filen och välj «Installera CSF-fil») Ställ in färginställningar i Adobe Bridge Enklaste sättet att se till att alla Adobe program på din dator har samma färginställningar är genom att använda dig av Adobe Bridge. Öppna Adobe Bridge och gå till Edit/Color settings. Markera «Alloffset_Best_300_Feb13» om din trycksak ska tryckas på bestruket papper. Alternativt markerar du «Alloffset_Obest_F47_Feb13» om du föredrar obestruket papper. Klicka sedan på «Apply». Voilá! Nu finns ICC-profilerna på rätt plats i alla dina Adobe program. Installera PDF-exportinställningar Lika bra att installera Gröndalspressens PDF-exportinställningar med en gång. De heter «joboptions» och har en liten röd ratt som ikon och finns för både bestruket och obestruket papper. Vi har namngett dem «Grondalspressen_bestruket» och «Grondalspressen obestruket» för enkelhetens skull. Du placerar våra PDF-exportinställningarna här: Mac OS X: Macintosh HD/Library/Application Support/Adobe/AdobePDF/Settings Windows: Users\AppData\Roaming\Adobe\Adobe PDF Beroende på vilken version av Adobe du har kan ICC-profiler, CSF-filer och PDF-exportinställningar finnas på olika ställen i datorn. Du kan enkelt leta upp rätt mapp genom att söka efter «.icc» alternativt «.csf»och «.joboptions» i din dator. Tavla No. 8 11

12 Färghantering i Adobe Färginställningar i ditt Adobe program Oavsett om du arbetar i Photoshop, Illustrator eller InDesign och börjar arbeta med ett nytt dokument så får det nu automatiskt rätt färginställningar. Om du däremot öppnar ett dokument som du har jobbat med förut med andra färginställningar kommer programmet att fråga dig om du vill behålla den gamla färginställningen eller konvertera till Gröndalspressens färginställningar. Då ska du välja att konvertera dokumentet till våra inställningar. Du kan alltid kolla dina färginställningar i menufliken under Edit/Colour Settings. Under «Settings» ser du nu inställningen du nyss valde i Adobe Bridge. Oavsett om du valde «Alloffset_Best_300_Feb13» för bestruket papper eller «Alloffset_Obest_F47_Feb13» för obestruket ställer detta val automatiskt in ICC-profilerna för ditt dokument, de så kallade «Working spaces» för RGB och CMYK flödet. Även «Colour Management Policies» ställs in automatiskt för RGB och CMYK. Simulera tryckfärger på dataskärmen i ditt Adobe program Adobe programmen tillhandahåller möjligheten att simulera hur ditt dokument kommer att se ut när det konverteras till tryckfärger. Detta är framförallt intressant när du jobbar i RGB-läge t.ex. med en bild i Photoshop. Så här kan du se trycksimuleringen: View/Proof Setup/Document CMYK Ju bättre din skärm är kalibrerad desto närmare kommer du upplevelsen hur din trycksak kommer att se ut. Tavla No. 9 Vi valde färginställningen för bestruket papper i Adobe Bridge. Om du vill ändra till obestruket papper kan du göra det här direkt i programmets «Colour settings» under «Settings» respektive «Working Spaces». Kom dock ihåg att du då inte längre har samma färginställningar i hela Adobe Suiten! 12

13 Färghantering i Adobe Kontrollera PDF-exportinställningar i ditt Adobe program Våra PDF-eportinställningar gör att dina filer blir till korrekta tryckfärdiga PDF-filer. PDF-exportinställningarna Grondalspressen_bestruket och Grondalspressen_obestruket borde nu finnas här: InDesign: File/Adobe PDF Presets Illustrator: Edit/Adobe PDF Presets Photoshop: Edit/Adobe PDF Presets Tips: Du kan även kontrollera färginställningarna i Adobe Acrobat Pro. Öppna din PDF-fil och gå in i menun under View/Tools/Printproduction/Output Preview. Som simuleringsprofil väljer du «ISO Coated v2 300% (ECI)» för bestruket papper eller PSO Uncoated ISO12647 (ECI) för obestruket papper. Då kan du t.ex. se i fönstret «separations» att Pantone-färgerna har hängt med i pdf-exporten och att du har rätt mängd färg i ditt tryckoriginal. Om de inte skulle finnas bland PDF-inställningarna så kan du ladda upp dem direkt i programmet nu. Skapa en tryckfärdig PDF-fil Nu är det dags att exportera eller spara ditt dokument till en tryckfärdig PDF-fil. Välj Adobe PDF print och sedan «Gröndalspressen_bestruket» eller «Gröndalspressen_obestruket» beroende på ditt val av papper under Adobe PDF Preset. Våra PDF-exportinställningar tar hand om alla andra inställningar. Du kan för säkerhets skull kontrollera fliken «Output»: Gröndalspressen_bestruket: Colour Conversion: Convert to Destination (Preserve Numbers) Destination: ISO Coated v2 300% (ECI) Output intent profile name: ISO Coated v2 300% (ECI) Gröndalspressen_obestruket: Colour Conversion: Convert to Destination (Preserve Numbers) Destination: PSO Uncoated ISO12647 (ECI) Output intent profile name: PSO Uncoated ISO12647 (ECI) Tavla No

14 Tryckteknik & bokbinderi Offset Offset är en tryckteknik som är baserat på litografiskt tryck - plantryck som innebär att trycket är platt. Ytorna som inte ska befästas med färg behandlas med vatten så att färgen inte kan fästa. Plåten färgas in (varje färg har en egen tryckplåt) på de ytor som ska tryckas. Färgen förs sedan över på en gummiplatta som sedan för över den på det material (vanligen papper) som du vill trycka på. När du trycker med offset kan du bara trycka med solida färger (trycks två färger på varandra täcker den sista över den första). Folder Som namnet antyder är detta en trycksak som består av ett ark som har vikts (fold) ett antal gånger. Broschyr En broschyr är ett antal vikta blad som har lagts tillsammans och rygghäftats eller bundits på annat sätt. Bokbinderi Alla har en idé om hur ens slutprodukt ska se ut. Man har dock inte alltid tillräckliga ord för att beskriva detta. Vi har här listat en rad olika bindningstekniker som vi på Gröndalspressen producerar och kan hjälpa dig med för att din slutprodukt ska nå bästa resultat. Wire-o bindning Denna spiralbindningsmetod används till block och broschyrer och innebär att hål stansas i produkten och en spiral i plastbelagd metall håller ihop sidorna. Spiralen finns i ett flertal olika färger och storlekar. Klammerhäftning Kallas även rygghäftning. Falsade ark som är sammansatta med klamrar i ryggen. Klammerhäftningar används till broschyrer eller hörnklamrade blad. Vid känsliga produkter kan klamringen göras för hand. Limbindning/Limhäftning När trycksaken blir för tjock för häftning används limbindning. Det finns två typer av limbindningar. Det ena är hårdband som ger ett hårt pärmomslag, och det andra är mjukband där inlagan trycks i arkföljd, ryggen fräses och limmas fast på omslaget. Tavla No

15 Checklista Kalibrera dina enheter och installera Gröndalspressens profilpaket med ICC-profiler, CSF-filer och PDFexportinställningar. Ytor som ska folieras, präglas eller partiellt lackeras ska ligga som övertryck och som en separat Pantone färg som inte annars används i det aktuella dokumentet. Dokumentformatet ska ha samma mått som det skurna slutformatet. Om du vill ha bilder och objekt som ligger ända ut till trycksakens kant så måste du se till att ha utfall på minst 3mm. Bilder ska ha en upplösning på 300 dpi och bör inte förstoras mer än 130%. Använd inte linjer som är tunnare än 0,3 pkt för offset. När din trycksak ska tryckas med Pantone-färger så måste detta vara definierat i Indesign-dokumentet. Om din trycksak ska tryckas i bara CMYK så är det viktigt att det inte finns några Pantone-färger i den färdiga PDF-filen. Välj Gröndalspressens PDF-exportinställningar när du skapar ditt PDF-dokument. Då läggs skärmärken och utfall automatiskt till. Välj om du vill trycka på bestruket eller obestruket papper. Skicka dina pdf:er sida för sida och inte i uppslag. Om du däremot vill ha en folder går det bra att skicka PDF-filen som uppslag. Omslag skall ligga i uppslag vid limbindning och som enkelsidor vid ryggklamring. Limbundna trycksaker kan inte öppnas helt, ta hänsyn till falska uppslag genom att flytta ut dem ca 5mm. Ryggen på omslagets insida ska vara vit för att limmet ska fästa. Vid öppna dokument, se till att alla länkar och de typsnitt som används skickas med. Använd programmens packafunktion. Använd äkta typsnitt och manipulera inte den äkta varianten med hjälp av programmens menyer. Kontrollera att alla typsnitt verkligen är inkluderade i den slutliga PDF-filen. Om din trycksak ska wire-o bindas, undvik att placera text för nära hålningens kant. Hålningen tar 7 mm av kanten. Vid frågor kontakta Anja på prepressavdelningen på telefon eller via mail anja@grondalspressen.com 15

16 Grafisk ordlista A A-format A1=594x841 mm, A2=420x594 mm, A3=297x420 mm, A4=210x297 mm, A5=148x210 mm, A6=105x148 mm, A7=74x105 mm. Additivt färgsystem RGB är ett additivt färgsystem som innebär att man kan addera rött grönt och blått med varandra för att få färgen vitt. B Bindning/häftning Bindning och häftning är sätt att sammanbinda falsade ark. Bestruket papper Ett papper som fått ytan förbehandlad med ett bindemedel för att få bättre tryckegenskaper. C CIE-Lab Den största färgrymden och den som närmast visar de färger som ögat klarar av att uppfatta och omfattar därmed alla RGB- och CMYK-färgrymder. CMYK Cyan, Magenta, Yellow (gult), Key-colour (svart), är ett subtraktivt kulörsystem som används i exempelvis fyrfärgstryck och fyrfärgsskrivare. D Dekorfärg Tryckfärg i olika kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer (se PMS). E EPS Förkorning för Encapsulated Postscript, som är ett filformat som hanterar både objektgrafik och pixelgrafik. Europaskalan Europastandard för kulöregenskaper i Europa. F Falskt uppslag Ett uppslag i en trycksak där de omstående sidorna inte är tryckta på samma ark (till skillnad från äkta uppslag, där sidorna hör till samma ark). Falsning När man på maskinell väg viker pappersark. Folder En falsad trycksak på fyra eller fler sidor och som saknar bindning. Fyrfärgsseparation Innebär i dagligt tal färgrymdskonvertering av en digital bild från RGB till CMYK. Se även CMYK, RGB, Additativt och Subtraktivt kulörsystem. Färgkonvertering När man konverterar kulörer mellan två kulörsystem, ex, RGB till CMYK. Kallas även kulörkonvertering. Färgrymd Det spektra av färger som kan visas eller skrivas ut. Färgrymderna visar ett mått på hur många kulörer som kan visas och beskriver antal kulörer. Färgsystem är en organiserad uppordning och beteckning av färger. Olika färgsystem har olika färgrymder. H Hårdband Är en limbindningsteknik som ger ett hårt pärmomslag. Högupplöst bild En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offset behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster. I ICC-profil En standard för att berskriva kulöregenskaper hos scannrar, skärmar, skrivare, förprovtryck och tryck. Används av de flesta kulörhanteringssystem. Skapas med hjälp av en Fotospektrometer. 16

17 Grafisk ordlista K Kalibrering Att ställa in enheter mot givna likvärden så att de visar exakt samma kulörer på en bildskärm som på en skrivare. Kulörkonvertering När man konverterar kulörer mellan två kulörsystem, ex, RGB till CMYK. Kallas även färgkonvertering. L Limbindning Teknik för att binda in tjockare trycksaker som tex. böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen. M Mjukbindning En limbindningsteknik där inlagan trycks i arkföljd, ryggen fräses och limmas fast på omslaget. Moaré Det interferensmönster som uppstår då exempelvis två nät med en viss vinkelskillnad läggs ovan på varandra. Vid tryckning av exempelvis en bild eller en färgad tonplatta måste vinkeln mellan rasterlinjerna (som utgör bilden eller tonplattan) vara sådan så att inte ett störande moirémönster uppstår. O Obestruket papper Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (jämfört med bestruket papper). Offsettryck Vid offsettryck använder man sig av tryckplåtar där ytspänningen skiljer färg och fukt från varandra, varpå trycket överförs till arket via en gummicylinder. P Pixel En pixel är en bildpunkt som består av en färgblandning (till exempel RGB eller CMYK). PMS (Pantone Matching System) Är en så kallad dekorfärg. Används bl. a. om man vill trycka en speciell nyans som är svår att återskapa i fyrfärgstryck. Man blandar då fysiska färger för att återge exakt rätt nyans. ppi Pixels per inch, beskriver bilders och skärmars upplösning. Punkt Typografisk måttenhet som motsvarar 0,376 mm. Används ofta för att ange storlek på linjer och typsnitt. R Raster Ett rutnät med vågräta och lodräta linjer. Används för att skapa ett mönster som ger gråtoner och färgnyanser i trycket, då en tryckpress endast kan hantera 100% tryckande respektive icke-tryckande ytor. RGB Står för Röd, Grön, Blå och är ett färgsystem som exempelvis används i bildskärmar. S Skärmärken Är till för att visa var er trycksak ska beskäras för att säkerställa att storleken blir precis rätt. Subtraktivt färgsystemcmyk är ett subtraktivt färgsystem som innebär att man subtraherar cyan, magenta, yellow och därmed får fram färgen svart. U Utfall Man talar om utfallande bilder när man låter en bild eller tonplatta sträcka sig utanför sidformatets kant. Detta är ett sätt att säkerställa att det inte blir en vit kant mellan bilden och sidkanten. För trycksaker är det lämpligt med 3 mm utfall och för storformat 5 mm. W Wire-o Metallöglor binder samman arken, vilket medför att man kan öppna trycksaken helt platt. 17

18 18