DIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran. 1/8/15 Grafisk teknik 1

Transkript

1 DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1

2 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto ppi: Antalet sampel per tum Digital bild 1/8/15 Grafisk teknik 2

3 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning): Antalet sampel per en tum Ju högre ppi desto bättre representation av den kontinuerliga bilden (fotot) Högre ppi kräver mer minne ppi bör därför inte vara onödigt hög Vilket ppi ska man välja då???? 1/8/15 Grafisk teknik 3

4 ppi = 72 1/8/15 Grafisk teknik 4

5 ppi = 36 1/8/15 Grafisk teknik 5

6 ppi = 18 1/8/15 Grafisk teknik 6

7 DIGITALA BILDER Pixelbaserade Om bilden är i färg består den av en kanal för varje delfärg som den byggs upp av. T. Ex. En RGB-bild för visning på skärmen har tre kanaler, medan en CMYK-bild avsedd att tryckas har fyra kanaler. 1/8/15 Grafisk teknik 7

8 DIGITALA BILDER Pixelbaserade Bitdjup: Antalet bitar som används i datorn för att representera tonstegen i datorn. Det vanligaste är 256 tonsteg. 1/8/15 Grafisk teknik 8

9 DIGITALA BILDER RGB Rött, Grönt och Blått, eller RGB, är de kulörer som används vid inläsning av en färgbild. Det är också dessa kulörer som datorns skärm återger. 1/8/15 Grafisk teknik 9

10 DIGITALA BILDER CMY(K) När man ska trycka färgbilder använder man vanligtvis kulörerna Cyan, Magenta, Gul och Svart. Detta kallas alltså fyrfärg. 1/8/15 Grafisk teknik 10

11 DIGITALA BILDER Indexerad färg Används när man vill använda mindre antal kulörer. Ex. GIF-bilder. En bild i indexerat läge rymmer upp till 256 kulörer, som är definierade i en palett där varje palettruta innehåller en kulör och ett nummer. Samma minnesstorlek som en gråskalebild samt en palett. 1/8/15 Grafisk teknik 11

12 DIGITALA BILDER Hur mycket minne? bit/pixel Streck 1 2 toner Gråskala toner Indexerad färg kulörer RGB 3*8=24 256^3=16.7 miljoner kulörer 1/8/15 Grafisk teknik 12

13 DIGITAL RASTRERING Grundproblem Eftersom tryck generellt inte kan reproducera olika gråskalor av en färg, måste originalbilden transformeras till en binär bild. Detta kallas för rastrering. 1/8/15 Grafisk teknik 13

14 DIGITAL RASTRERING Grundproblem Con-tone Halftoned Prepress Halftoning Print Image Image 1/8/15 Grafisk teknik 14

15 DIGITAL RASTRERING Grundproblem Hur ska bildytan delas upp i färgade och ofärgade delytor för att ge intryck av en kontinuerlig bild? 1/8/15 Grafisk teknik 15

16 DIGITAL RASTRERING Grundproblem Rasterprinciper Sluten eller splittrad punkt Regelbunden återkommande struktur eller oregelbunden 1/8/15 Grafisk teknik 16

17 DIGITAL RASTRERING Exempel Regelbunden rastrering med sluten punkt 1/8/15 Grafisk teknik 17

18 DIGITAL RASTRERING Exempel Oregelbunden rastrering med splittrad punkt 1/8/15 Grafisk teknik 18

19 KONVENTIONELLA RASTER Upprepad struktur (rastercell) Splittrad eller sluten punkt 1/8/15 Grafisk teknik 19

20 RASTERCELL Pixel (/ett antal pixlar) Rastercell Andelen av ytan som täcks med svart bestäms av pixelns (/områdets) värde. 1/8/15 Grafisk teknik 20

21 RASTERCELL Rastercell Originalbild Rastrerad bild 1/8/15 Grafisk teknik 21

22 RASTERTÄTHET I konventionell rastrering är det alltid samma avstånd mellan intilliggande rasterpunkternas centrum. 1/8/15 Grafisk teknik 22

23 RASTERTÄTHET lpi (rastertäthet): Antalet rasterceller per tum Ju högre lpi desto bättre bildåtergivning (?!) Hög lpi kräver stabilare tryckpress o.s.v. Leder ett hög lpi alltid till bättre tryckkvalitet???!!! (Besvaras senare) 1/8/15 Grafisk teknik 23

24 RASTERTÄTHET För att omvandlingen från pixlar till rasterpunkter ska bli så bra som möjligt krävs det att det finns minst fyra gånger så många pixlar som rasterpunkter, dvs inläsningsupplösningen är två gånger så hög som rastertätheten. 1/8/15 Grafisk teknik 24

25 TUMREGEL Sambandet mellan ppi och lpi ppi = Önskat mått *2* lpi Originalets mått Ex. Du har en småbildsdia (24 x 36 mm) och vill trycka bilden 120 mm bred med rastertätheten 133 linjer/tum. Alltså måste du läsa in bilden med en upplösning på minst 887 punkter/tum. 1/8/15 Grafisk teknik 25

26 Exponeringspunkt RASTERCELL dpi: Antalet exponeringspunkter per tum Denna rastercell representerar högst = 65 gråtoner 1/8/15 Grafisk teknik 26

27 lpi & dpi lpi: Antalet rasterceller per tum. En rastercell består av exponeringspunkter dpi: Antalet exponeringspunkter per tum Kvoten mellan dpi och lpi (dpi/lpi) bestämmer hur stor rastercellen är 1/8/15 Grafisk teknik 27

28 SAMBANDET MELLAN lpi & dpi 2 dpi + 1= antalet gråtoner lpi 1/8/15 Grafisk teknik 28

29 SAMBANDET MELLAN lpi & dpi (Exempel) Anta att dpi är fixt till 600 lpi = 150 ger bara 17 gråtoner lpi = 100 ger bara 37 gråtoner lpi = 50 ger 145 gråtoner Ger högre lpi nödvändigtvis upphov till bättre tryck??? Nej! 1/8/15 Grafisk teknik 29

30 Hög lpi, få antal gråtoner 1/8/15 Grafisk teknik 30

31 Lägre lpi, fler gråtoner 1/8/15 Grafisk teknik 31

32 Låg lpi, fler gråtoner men stora rasterpunkter, dålig återgivning 1/8/15 Grafisk teknik 32

33 Uppgift (från Tenta, Aug 2005) Ett svart-vit foto har skannats med 200 ppi och ska tryckas i 600 dpi. Den skannade bilden är 1000 x 1000 pixels stor. a) Bilden AM-rastreras (upprepad struktur): Vad är det största lpi man kan använda för att följa tumregeln! Resonera! (den tryckta bilden är tänkt att bli lika stor som fotot) (1p) b) Hur stor (pixel x pixel) är den AM-rastrerade bilden? Resonera! (1p) c) Hur mycket minne behövs för att spara den AM-rastrerade bilden? Resonera! (1p) d) Hur många gråtoner blir det? Resonera! (1p) Löses på tavlan 1/8/15 Grafisk teknik 33

34 TRÖSKELRASTRERING b( m, n) = 1, 0, if if g( m, n) t( m, n) g( m, n) < t( m, n) g och b är originalbilden respektive den binära bilden. t är tröskelmatrisen. 1/8/15 Grafisk teknik 34

35 TRÖSKELRASTRERING Originalbild Tröskelmatris Rastrerad bild Denna tröskelmatris representerar 10 grånivåer. 1/8/15 Grafisk teknik 35

36 TRÖSKELMATRIS Exempel: Linje /8/15 Grafisk teknik 36

37 TRÖSKELMATRIS Exempel: Spiral /8/15 Grafisk teknik 37

38 ORDERED DITHERING b( m, n) = 1, 0, if if g( m, n) t( m, n) g( m, n) < t( m, n) t är en deterministisk och periodisk matris 1/8/15 Grafisk teknik 38

39 ORDERED DITHERING Clustered dot (Samlad punkt): Punkterna är samlade. Dispersed dot (Splittrad punkt) Punkterna är splittrade. 1/8/15 Grafisk teknik 39

40 ORDERED DITHERING Sluten punkt Splittrad punkt 1/8/15 Grafisk teknik 40

41 TRÖSKELMATRIS Sluten & Splittrad, 45 graderraster Sluten Splittrad 1/8/15 Grafisk teknik 41

42 Uppgift (Tenta aug 2004) I den här uppgiften antar vi att originalbilden är normerad och dess pixelvärden ligger mellan 0 och 1. Därför måste tröskelmatriserna normeras också! a) Skriv en 2 x 2 tröskelmatris som representerar 5 grånivåer! b) Skriv två 4 x 4 tröskelmatriser som vardera representerar 17 grånivåer. En skall vara enligt samlad punkt, och en enligt splittrad! c) Skriv en 4 x 4 tröskelmatris som representerar 9 grånivåer! d) Tröskelrastrera bilden nedan med en av tröskelmatriserna som du har designat i uppgifterna ovan. (OBS! Nämn vilken tröskelmatris du har använt) Löses på tavlan Bild 1/8/15 Grafisk teknik 42

43 TABELLRASTRERING En enkel form av rastrering är tabellrastrering Kallas också fontrastrering i viss litteratur 1/8/15 Grafisk teknik 43

44 TABELLRASTRERING Originalbild Rastrerad bild

45 TABELLRASTRERING Samlad Splittrad

46 Uppgift, (Tenta, aug 2004) Bilden nedan skall tabellrastreras och slutbilden skall innehålla 10 gråtoner. a) Hur stor bör rastercellen vara? Resonera! b) Tabellrastrastrera bilden nedan där varje 2 x 2 område i bilden representeras med en rastercell! (Glöm inte att 10 grånivåer bör representeras) Bild Löses på tavlan 1/8/15 Grafisk teknik 46

47 AM & FM RASTER AM (AmplitudModulerad) rastrering Punkternas storlek varieras, deras frekvens hålls konstant FM (FrekvensModulerad) rastrering Punkternas storlek hålls konstant, deras frekvens varieras 1/8/15 Grafisk teknik 47

48 AM & FM RASTER AM FM 1/8/15 Grafisk teknik 48

49 AM & FM Raster AM FM

50 FELSPRIDNINGSRASTER (Error Diffusion) Ett välkänt FM-raster, uppfanns 1975 Bilden genomlöps sekventiellt I varje punkt görs ett beslut om färg eller icke-färg ( 1 eller 0 ). Beräkna den differens som beslutet leder till Tag med differensen vid beräkningen av nästa punkt 1/8/15 Grafisk teknik 50

51 FELSPRIDNINGSRASTER Threshold 0.5 Originalbild Fel-Filter (*1/16) Rasrerad bild 1/8/15 Grafisk teknik 51

52 FELSPRIDNINGS RASTER Floyd & Steinberg 1/8/15 Grafisk teknik 52

53 FELSPRIDNINGS RASTER Fördelar jämfört med konventionella metoder: Bättre detaljåtergivning Bättre spridning av punkter 1/8/15 Grafisk teknik 53

54 FELSPRIDNINGS RASTER Nackdelar: Korrelerade artefakter, bäst syns i medeltonsområden. directional hysteresis, bäst syns i de mycket ljusa och mörka områdena. 1/8/15 Grafisk teknik 54

55 Exempel Rastrera bilden enligt felspridningsmetoden (error diffusion) med felfiltret nedan. Bildens pixelvärden ligger mellan 0 och 1 och tröskelvärdet antas vara 0.5. Svaret måste förstås resoneras Bild Felfilter Löses på tavlan 1/8/15 Grafisk teknik 55

56 BLANDRASTER Digitala rastreringsmetoder Konventionella raster, slutna punkter FM-raster Blandraster 1/8/15 Grafisk teknik 56

57 BLANDRASTER Exempel 1 AM + FM jämna ytor i AM-raster detaljer i FM-raster 1/8/15 Grafisk teknik 57

58 BLANDRASTER Exempel 1 1/8/15 Grafisk teknik 58

59 BLANDRASTER Exempel 2 Vissa tryckmetoder kan inte producera tillräckligt små punkter. T. Ex. Flexo-tryck. 5.2% 1/8/15 Grafisk teknik 59

60 BLANDRASTER Exempel 2 Använd en FM metod i högdager och skuggor av bilden, med minsta producerbara punkter. Använd en AM metod för resten av bilden. 1/8/15 Grafisk teknik 60

61 BLANDRASTER Exempel 2 AM Hybrid 1/8/15 Grafisk teknik 61

62 1/8/15 Grafisk teknik 62

63 1/8/15 Grafisk teknik 63

64 1/8/15 Grafisk teknik 64

65 1/8/15 Grafisk teknik 65

66 FM Halftone, 1st and 2nd generation First Second

67 KVANTISERINGSBRUS Kvantiseringsbrus definieras som skillnaden mellan originalbilden g och den binära (rastrerade) bilden b. q( m, n) = g( m, n) b( m, n) Quantization Noise Spectrum, Q är q:s Fourier-transform. Q( k,l ) 2 1/8/15 Grafisk teknik 67

68 KVANTISERINGSBRUS Ju mindre kvantiseringsbrus desto bättre rastrerad bild. Det Mänskliga ögat är mindre känsligt för variationer i högre frekvenser. Därför är det önskvärt att kvantiserings-bruset är litet i låga frekvenser. 1/8/15 Grafisk teknik 68

69 KVANTISERINGSBRUS Sluten och splittrad punkt 1/8/15 Grafisk teknik 69

70 KVANTISERINGSBRUS Felspridning 1/8/15 Grafisk teknik 70