Litografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Litografisk offset. Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Färg. Fuktvatten. Plåt. Gummiduk Substrat."

Torbjörn Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Litografisk offset Färg Tryckverkets principiella uppbyggnad med färg- och fuktverk. Fuktvatten Plåt Gummiduk Substrat Mottryck

2 Ark- och rulloffset Indelning efter pappersmatning Arkoffset rulloffset

3 Den litografiska principen Den litografiska principen Den oljebaserade färgen stöts bort av ett tunt vattenskikt i de icke-tryckande ytorna. Upptäcktes av Alois Senefelder 1798.

4 Den litografiska principen Youngs ekvation v, gasfas ϕ s, fastfas γ s,v l, vätskefas = γ l,v cosϕ + γ sl

5 Villkor för vätning av tryckande ytor med färg w a, icke-tryckande yta < w k, färg < w a, tryckande yta Adhesionsarbete - vätande Kohesionsarbete - sammanhållande

6 Vattenfri offset I vattenfri offset erhålls tillräckligt låg ytenergi i icketryckande ytor för att stöta bort färgen utan fuktvatten med hjälp av ett silikongummiskikt.

7 Konv. - vattenfri offset Kohesions- och adhesionsarbete, mj/ m 2 Konventionell offset Vattenfri offset Kohesionsarbete, mj/m 2 Färg Fuktvatten 80/140* - Adhesionsarbete, mj/m 2 Färg - tryckande yta Färg - icke tryckande yta 0 50 Fuktvatten - tryckande yta 70/80 - Fuktvatten - icke-tryckande yta 80/140 - OBS tabellen avser infuktad konv offsetplåt. Utan fuktvatten blir adhesionsarbetet för färg på icketryckande ytor större än färgens kohesionsarbete vilket leder till infärgning även av dessa ytor Ref. G. Ström, Wetting studies related to offset printing doktorsavhandling KTH.

icke-tryckande yta 80/140 - OBS tabellen avser infuktad konv offsetplåt.

8 SEM fotografier 1000 ggr förstoring Konventionell offset Vattenfri offset

9 Huvudtyper av offsetplåtar Positiv konventionell Negativ konventionell Positiv vattenfri Negativ vattenfri Computer to plate, CTP

10 Huvudtyper avgummidukar Icke kompressibla Intryckning: ca. 0,08 mm Kompressibla Intryckning ca. 0,15 mm 90 N/m 2 Icke kompressibel kompressibel Optimal färgöverföring från plåt till gummiduk sker vid N/m 2 enligt FOGRA Intryckningen svarar mot intryckningmellan plåt och gummiduk ,08 0,15 Intryckning, mm

0,15 mm 90 N/m 2 Icke kompressibel kompressibel Optimal färgöverföring från

11 Färgens egenskaper Tre viktiga färgegenskaper: Kulör, pigment Färgens reologi, flytegenskaper Färgens torkegenskaper, oljor och bindemedel

12 Kontroll av färg och fuktvatten Färg: Parameter Viskositet Klibb Partikelstorleksfördelning Vattenemulgering Inverkar på Punktförstoring pumpbarhet Ytsläpp, nappning pumbarhet (start) Glans, avsättningar på duk och plåt Färg/fuktbalans Fuktvatten: Parameter Riktvärde Inverkar på Koncentrat 3-4 % Emulgering Ytspänning IPA: 5-10 % Vätning tensid: 2-3% ph 5-6 Plåtoxidering, vätning Hårdhet 8-10 dh Avsättningar

avsättningar på duk och plåt Färg/fuktbalans Fuktvatten: Parameter Riktvärde Inverkar på Koncentrat

13 Huvudtyper av offsettryckpressar Arkoffset, tryckning på ark Rulloffset, tryckning på bana Coldset, tryckning på dagstidningspapper med inslagsfärg. Heatset, tryckning på SC och bestruket papper,lwc, torkning med avdunstning, ca. 130 C bantemperatur.

14 Arkoffsetpress

15 Rulloffset. heatset Rotoman heatset rulloffset press

16 Rulloffset, coldset

17 Tryckverkskonfigurationer Arkoffset Rulloffset Trecylinderverk Satellit Femcylinderverk Perfektor eller gummi mot gummi. Dagstidning: 4-high

18 Iläggare I iläggaren registreras arken Både längs- och tvärs tryckriktningen. Detta för att få passning mellan de enskilda arken samt mellan arkens överoch undersida. Man skiljer mellan framkantsoch bakkantsiläggare sk strömiläggare.

19 Generella krav på färgverk Ett färgverk ska: 1. Ge ett jämnt färgskikt på tryckformen oberoende av dess layout. 2. Anpassa färgmatningen till papperets färgbehov.

20 Huvudtyper av färgverk Det finns två huvudtyper av färgverk: 1. Valsfärgverk 2. Valsfärgverk består av ett stort antal valsar som jämnar ut färgen. Vanligt i offset. 3. Fördelar: Färgmatningen kan regleras i förhållande till papperstyp. Nackdelar: Ej perfekt infärgning, risk förspeglingar. Lång reglertid i lätta toner. 2. Filmfärgverk Det finns två huvudtyper av fimfärgverk: 1. Anilox som arbetar med en vals med såm fördjupningar, celler, som fylls med färg. Överskottsfärg raklas bort. Ger jämnt färgskikt. Färgmängden kan ej regleras utan att byta vals. Vanligt i flexo. Börjar användas i offset. 2. Två valsar som roterar emot varandra med en hastighetsdifferens. Ger jämnt färgskikt och färgmängden kan regleras. Det är dock svårt att tillverka med nödvändig noggrannhet.

Filmfärgverk Det finns två huvudtyper av fimfärgverk: 1. Anilox som arbetar med en vals med såm fördjupningar, celler, som fylls med färg. Överskottsfärg raklas bort. Ger jämnt färgskikt.

21 Färgverk Färgordning: KCMY Färgmatning regleras zonvis med färgskruvar

22 Färg- och fuktverkets uppbyggnad

23 Förberedelse för tryckning Färg läggs i färgkistan Plåten monteras på plåtcylindern

24 Inställning av färg/fuktbalans och passning från manöverbord

25 Punktförstoring - plåtexponering Vid plåtexponering fås en mekanisk punktförändring. Positiva plåtar ger en punktförminskning på 3-4 %- enheter. Negativa plåtar ger en punktförstoring på 3-4 %- enheter.

26 Punktförstoring - tryckpress I tryckpressen fås en mekanisk punktförstoring då färgen manglas mellan plåt och gummiduk. För att minimera denna effekt krävs korrekt inställning av tryckspänning mellan plåt och gumiduk. Korrekt inställning svarar i princip mot sk true rolling och tryckspänning.

27 Punktförstoring - papper När ljus träffar en pappersyta reflekteras det ej i ytan utan går ned en bit i papperets porstruktur och reflekteras med en viss spridning. Ljus som träffar en otryckt ytan men nära en tryckt yta kommer delvis att reflekteras in under den tryckta ytan och absorberas av färgen underifrån. Den tryckta ytan kommer då att se större ut.

28 Tonåtergivningskurva Den totala punktförstoringen utgörs av summan summan av mekanisk och optisk punktförstoring. Den framställs grafiskt i en tonåtergivningskurva.

29 Standardiserad punktförstoring Riktvärden för standardiserad tonåtergivning finns angina i ISO standarder. Punktförstoringen mäts som absolutprocent. Maximalt värde i mellanton, % tonvärde.

30 Optimal färghållning med NCI-metoden

31 Korrekt mottryck är viktigt För att få god färgöverföring till pappret krävs anpassning till papperstyp: Pappersstyp Intryckning, mm Högbestruket 0,10 Lättbestuket 0,15 Obestruket 0,20

32 Rengöring av plåt och gummiduk Papperspartiklar på plåt och gummiduk måste tvättas bort för att undvika tryckstörningar.

33 Vanliga tryckproblem i offset Arkoffset Flammigt tryck, mottling Avsättningar, hickies Färgtorkning på mattbestruket papper Rulloffset - dagstidning Pappersbreddning Fiberavsättningar Set-off Rub-off

34 Vanliga tryckproblem i offset, forts. Rulloffset -heatset Fiberresning Blistring Vågbildning Sprött papper

35 Papperskrav i offset Arkoffset: Ytstyrka Vattenresistens Heatset: Ytstyrka Vattenresistens Dragstyrka Öppen porstruktur och låg fukthalt pga blistringsrisk Dagstidning: Ytstyrka Vattenresistens Dragstyrka Generellt låga krav på ytjämnhet.

36 Format Arkoffset och heatset baseras på A-serien Arkoffset A3 52 * 35 cm 4 sid. A2 45 * 64 cm 8 sid. A1 70 * 100 cm 16 sid. Heatset Enkelbred - enkelrund: 63 * 96 cm, 16 sid. Avskärningslängd: 63 cm Rullbredd: 96 cm Dubbelbred: 196 cm, 32 sid. Dubbelrund: 126 cm. 32 sid Dubbelbred-dubbelrund, 64 sid. Tidningstryckning baseras på broadsheet format, ex. DN. Halvt broadsheet kallas tabloid, ex. Expressen En enkelbred och enkelrund press trycker två stående sidor bredvid varandra, tot. 4 sidor. En dubbelbred och enkelrund press trycker totalt 8 sidor. En dubbelbred och dubbelrund press trycker totalt 16 sidor.

Relevanta dokument

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket. , TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt