Nästa nummer av SYVI-nytt beräknas komma ut i juni.

Transkript

1 Ordförande har ordet Onsala Bästa kolleger och SYVI-medlemmar! Nu skriver vi 2013 och med en hälsning från västkusten kommer här årets första SYVI-nytt. Vi har haft en lång vinter, som ännu inte är slut. På de flesta gator och trottoarer har vi både snö- och isrester kvar och temperaturen håller sig envist under nollstrecket. Förra veckan var min man och jag på Fuerteventura och spelade golf. Vi njöt av sol och värme och badade också i havet. Tillbaka igen känns våren ganska avlägsen. Dock blir det ljusare för varje vecka som går och det får man vara tacksam för. Om det kommer att ljusna för våra elever, som ska börja den nya gymnasiesärskolan, är svårt att sia om. Själv funderar jag en hel del över, hur vi ska lyckas realisera det som Skolverket påbjuder. Här hemma i Kungsbacka har vi redan inför hösten 2013 en utvidgad elevgrupp som söker nationella program. Samtidigt har vi fått en skarpare skrivning vad gäller den obligatoriska APL:en, som ju ska kopplas till karaktärsämnena. Kan vi framöver fortfarande vad gäller APL ha ett framtida jobb som mål? SYVI har vid samrådsmöten med skolverket med eftertryck framfört vikten av att koppla APL inte bara till programmålen utan även till ett för eleven möjligt framtida arbete. Vi fortsätter att försöka påverka skolverket i detta och en av våra tidigare styrelsemedlemmar har i dagarna författat en skrivelse till Peter Gröndahl på Skolverket. Konferenskommittén har nu snickrat färdigt konferensprogrammet och som vanligt ser det både gediget och intressant ut. Så vik redan nu september för SYVI:S intressanta och matnyttiga fortbildningsdagar i Katrineholm. Programmet presenteras på annan plats i tidningen och kommer också att ligga på SYVI:s hemsida. Välkomna! Nästa nummer av SYVI-nytt beräknas komma ut i juni. Med en önskan om en bra start och en god fortsättning på år 2013 samt en ljusnande vår till Er Alla! Åsa Tholin Ordförande 1

2 SKOLVERKET, PETER GRÖNDAHL Denna artikel skulle varit med i förra numret av Syvi-nytt, men kom bort i hanteringen. Sammanställning av Peter Gröndahls föreläsning på Syvi konferansen i september 2012; Den nya gymnasiesärskolan ska karakteriseras av stor flexibilitet för både elever och huvudmän. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det finns nio nationella program och utbildningarna ska kvalitetssäkras på nationell nivå. En poängplan ersätter timplanen för gymnasiesärskolans nationella program och ett ämne ska kunna bestå av flera kurser där betyg sätts efter avslutad kurs. Det finns även individuella program, men indelningen i yrkesoch verksamhetsträning tas bort. Eleverna i gymnasiesärskolan får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar. De får rätt till stöd till inackordering. Efter avslutad utbildning ska eleverna få en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Hemkommunen är skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan. Lotta Granér 2

3 PROJEKT ZANZIBAR...EN RESA MOT EN DRÖM Inom gymnasiesärskolan finns idag elever med lindrigare former av utvecklingsstörning än vad som tidigare funnits inom vår verksamhet, och det ställer nya krav på oss som arbetar i skolan att möta dessa ungdomar. Att tillhöra särskolan för just denna elevgrupp är inte alltid enkelt då deras drömmar om bland annat resor och studier är desamma som för övriga gymnasiets ungdomar, men möjligheten att förverkliga dem är mer begränsade. Enligt skolverkets gällande riktlinjer kring betyg och bedömning så är inte heller särskolans betyg behörighetsgrundande för studier i vanlig mening utan folkhögskola är ett av fåtal alternativ för vidare studier för våra elever. I Lpf 94 beskriver man nationalisering på följande sätt: Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska,det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter,utbildningsbyten med utlandet och praktik i andra länder skall främjas. Det hela startade med att några ungdomar knackade på dörren till kontoret och kom med frågeställningen -finns det någonstans där vi kan studera vidare utomlands? Vad finns det för oss? Vi som gått på gymnasiesärskolan?! Vi hade inget direkt svar på den frågan, men kunde inte släppa tanken så vi började leta. Sökordet Folkhögskola förde oss till Zanzibar Hojskolen och en fantastisk hemsida som lockade oss mycket. Skolan vände sig till ungdomar i Norge, Sverige & Danmark. Undervisningen bestod av fyra huvudämnen, Självinsikt, Naturkunskap, Kulturförståelse och Idrott. Skolan erbjöd även projektarbeten, safari i Tanzania, dykarcertifikat, simma med delfiner och mycket mycket mera. Vi läste på hemsidan många gånger och mer och mer kom vi fram till att det här kanske skulle passa vår grupp av ungdomar. Dom skulle ges möjligheten till bra studier utomlands med ämnen som passade dom och samtidigt få sitt livs äventyr under trygga och ordnade förhållanden. Vi tittade närmare på deras utbud av kurser och kände att vi kunde utifrån gymnasiesärskolans ämnesområden se flera områden som passade in i hur mål i läroplanen kunde uppnås. I kursen kommunikation och samspel står att eleven skall ha vidgade kunskaper om människors behov och beteende, om sina egna möjligheter och begränsningar samt känna till skillnader och likheter mellan olika social och kulturella grupper, dit vi genast kopplade kurserna Självinsikt & kulturförståelse. I kursen samhällskunskap står att eleven ska ha insikt om miljöfrågornas betydelse, dit vi kopplade kursen miljökunskap.vi kände ju mer vi läste att skolans kurser hade en naturlig koppling till flera av våra egna ämnen och kursplaner. En stor anledning till att vi också fastnade för skolan var att det var en folkhögskola med nordisk ledning med möjlighet till svensk 3

4 personal vilket vi såg som viktigt då elevernas kunskaper i andra språk vanligtvis är starkt begränsade. Vårt positiva intryck av skolan fick oss till slut att ta kontakt. Vi skickade ett mail och berättade lite om oss, vilka vi var och vilken grupp av ungdomar vi jobbar med. Vi frågade om möjligheten fanns till ett samarbete och förklarade varför vi fastnat för skolan och hur vi såg möjligheten att deras undervisningen skulle passa vår målgrupp. Ganska snart fick vi svar från skolans kontaktperson i Danmark och det visade sig att skolans chef, Jan Iversen ville inleda ett samarbete med oss. Jan skickade oss en skriftlig inbjudan att besöka hans skola på ön Zanzibar i byn Paje, Tanzania...Och där var bollen i rullning på riktigt!! Vi trodde nog nästan inte det var sant i början! Där var vi nu, från att eleverna knackat på dörren och frågat efter utlandsstudier till att vi hittat en folkhögskola i Afrika som ville att vi skulle komma på ett besök för att visa oss sin verksamhet och där satt vi nu med en inbjudan i handen! Fantastiskt! Arbetet att söka pengar för att finansiera resan sattes igång. Vi sökte via Atlas, och fick beviljat ett förberedande besök. Hurra!! November 2010 fick vi våra flygbiljetter, och den 24 Februari 2011 mötte vi upp en grupp på 72 elever + lärare på Arlanda för att flyga med dom till Zanzibar och få lära känna Zanzibar Hojskolen och dess grundare Jan Iversen. Vi hade förstått att skolan hade nånting bra att erbjuda innan vi for, men det vi fick möta när vi kom dit visade sig vara högt över våra förväntningar. Vilken fantastisk skola! Eleverna vi flög ner med kom från Norge, Sverige & Danmark och skulle allesammans ner på en 4 månaders vistelse på skolan. De flesta ungdomarna var mellan år och var inställda på att få lära sig en ny kultur, möta nya människor, kanske lära känna sig själv bättre och samtidigt få vara med om sitt livs äventyr. 22 timmar senare från det att vi lämnat ett vintrigt Östersund landade vi på Zanzibar. Vi hämtades upp på flygplatsen av stora öppna lastbilar där packningen slängdes upp på taket och värmen var tryckande. Massor av nya intryck...och jag ( Regina) och Bengt-åke var nog lika spända och förväntansfulla som alla eleverna. Efter en timmes bilfärd var vi framme i byn Paje och inne på skolans område. Skolan ligger mitt i byn och har ett eget område där eleverna bor i rum fyra och fyra, undervisnings- salar låg i anslutning till boendet så som matsal, toaletter, duschar & aktivitetsområde med volleybollplan, grillplats och skolans bar. Eleverna betalade en summa för att vistas på skolan under 4 månader och då ingick resa, boende, mat 3 gånger om dagen + frukt och vatten, undervisning, vissa utflykter, 2 veckors safari i Tanzania med segeltur dit, dykarcertifikat,chans att jobba med projektarbete samt ett stort äventyr. Visum, vacinationer, försäkring och extra flygskatt betalade man extra för. 4

5 Under våra två veckor på Zanzibar fick vi vara med om.oj, oj, var ska vi börja. Vi deltog i undervisningen dagligen. Självinsikt där eleverna lekte mycket lekar i början för att lära känna varandra och sig själv, Kulturförståelse där eleverna fick lära känna den afrikanska kulturen, samarbeta i projekt med människorna i byn och hjälpa by invånarna på olika vis, Miljökunskap där eleverna hade det fantastiska havet med all växtlighet och fina djur som sitt undervisningsmaterial. Man pratade mycket kring miljötänk och hur vi människor kan påverka miljön. Idrott, som var en stor del i skolans tänk, att vara sund och motionera pratade man mycket om. Varje morgon var det gymnastikpass på stranden klockan 7, och den upplevelsen kan jag inte med ord beskriva. Soluppgång, värme, fantastisk strand, fiskare som kommer in med dagens fångst och ett peppat gäng som tränade för glatta livet...de va härligt! Vi fick vara med om olika utflykter som att besöka byar, kryddodlingar, simma bland delfiner och se på jättesköldpaddor. Vi fick vara med och se projekten i byn som skolan stöttade bla. en tvålfabrik där kvinnorna i byn först odlade en sorts sjögräs som dom senare tillverkade tvål av, byns fotbollslag, ett försök till en återvinningsstation och träffa skolbarnen i byn där eleverna ibland fick hjälpa till med undervisningen. Vi beundrade Jans tänk för skolan, hur noga han var med att tala om för eleverna vad man fick och inte fick göra. Vilken förebild han ville att eleverna skulle vara och hur man av respekt för kulturen inte fick gå klädd hur som helst. Han klargjorde tidigt för eleverna att det här inte var någon partyresa man hamnat på utan det var viktigt att visa respekt inför befolkningen. Hela tiden kände vi att allt var mycket genomtänkt och ett bra koncept! Vi kände ganska snart under resans gång att det här skulle vara möjligt att genomföra för våra elever från gymnasiesärskolan. Vi diskuterade med Jan dagligen hur man skulle kunna anpassa undervisning och aktiviteter för våra ungdomar om dom skulle gå på Zanzibar Höjskole. Han var hela tiden mycket positiv och pratade mycket om att ge alla ungdomar den här möjligheten! Två veckor gick fort och vi hade nog båda två önskat att vi var 20 år och fick stanna kvar på en 4 månaders vistelse och få va med om allt det bra som skolan hade att ge. Med oss hem i bagaget hade vi en mycket positiv syn, som jag sa tidigare, det var mycket bättre än vi tänkt oss! Jan ville se ett fortsatt samarbete, han sa ordagrant : - från den första gången vi pratade i telefonen så fick jag en positiv känsla av att det här verkar bra Hemma i vintriga Sverige igen den 11 Mars 2011 hade vi en otrolig upplevelse med oss som man skulle kunna berätta hur mycket som helst om! Vi gjorde en redovisning med ett bildspel där vi försökte återberätta allt för våra kollegor, vilket är ganska svårt att återberätta ordagrant...det måste upplevas! Nu är vi här, 2012, ett år senare och vi jobbar fortfarande för fullt med vårt projekt Zanzibar. Vi har fått en ny inbjudan av Jan att komma på 5

6 Elevernas boende och skolområde ytterligare ett besök på Zanzibar Höjskolen och denna gång med elever. Tanken är att vi ska åka med en pilotgrupp bestående av 5 elever och 3 personal. Vi har även i dagsläget inlett en diskussion med en folkhögskola här hemma i Sverige som är intresserad att att starta upp en typ av Afrikalinje för ungdomar med lätt utvecklingsstörning, där vår tanke är att den utbildningen skulle kunna avslutas med en resa till Zanzibar och deltagande i Zanzibar Höjskoles utbud som avslutning. Pilotgruppen syfte är att dels låta Jan få träffa den typ av målgrupp som vi vill ska gå detta, och dels att eleverna som reser med senare ska kunna prata för denna utbildning. I dagsläget har vi skickat in en ny ansökan till Atlas och vi söker pengar från många olika håll, om vi får ihop pengar så är tanken att vi ska åka ner till Zanzibar med pilotgruppen om ca ett år, feb/mars Vår dröm är att det är någon Folkhögskola i landet som startar upp en linje för ungdomar med lätt utvecklingsstörning där dom i slutändan får åka till Zanzibar och studera. På så vis skulle cirkeln vara sluten. Knackningen på vår dörr skulle då leda till att ungdomarnas önskan om utlandsstudier blir uppfylld. Regina Thuresson & Bengt-åke Klang Jämtlands Gymnasium, Gymnasiesärskolan 6

7 Tångodling för tillverkning av tvål Jan Iversen, föreståndare Skolbarn från byn Paje Stranden som ligger i anslutning till skolan 7

8 Läsvärd rapport från Specialpedagogiska myndigheten. Rapporten är den andra i en serie FoUskrifter som Specialpedagogisk skolmyndigheten ger ut. Nummer två i serien utgår från ett utvecklingsprojekt där delaktighet för elever med funktionsnedsättning i skolan är i fokus. Genom referat från intervjuer med elever, observationer och reflektioner knyts praktikens erfarenheter samman med vetenskapliga och analytiska resonemang. Läsaren får också en fördjupad beskrivning av den modell för delaktighet som används för att belysa olika aspekter av delaktighet. Tanken med rapporten är att skapa en medvetenhet kring begreppet delaktighet och dess innebörder och om hur skolsituationen kan se ut för elever med funktionsnedsättning. Målet är att den ska inspirera till ett fortsatt arbete med utvecklandet av pedagogik och skolmiljön, i alla dess olika delar, för att skapa bättre förutsättningar för alla elevers delaktighet. Forsknings- och utvecklingsrapporten vänder sig till professionella inom pedagogisk verksamhet och andra som är intresserade av frågeställningar kring delaktighet. Redaktörer för rapporten är Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers Lotta Granér 8

9 När Silvergruppen flyttade från Slottsskogsgatan till Karl Johansgatan fick Tryckeriet på Frölundaborg möjligheten att överta lokalen som ligger mitt i hjärtat av Majorna. Den är bättre anpassad till verksamheten och både leverantörer, kunder och övriga besökare har lättare att hitta hit. Här är det enklare för gruppen att ta sig ut på reportage och fotograferingar. I samband med flytten till Slottsskogsgatan bytte vi namn till Papper&Print. Vi jobbar bara med papper, det är materialet i allt vi gör. Därför tyckte vi att namnet Papper&Print är ett bra namn för vår verksamhet. Hårt tryck på Papper&Print En dag på Papper & Print? Totalt är vi nio personer, men alla är inte här samtidigt eftersom några jobbar kortare dagar. Vi börjar alltid morgonen med en kopp kaffe tillsammans, den som kommer först sätter på kaffet. Halv nio är det dags för morgonmöte, då planerar vi dagens arbete och fördelar arbetsuppgifterna. Sedan sätter vi igång med arbetet. Några kanske skriver artiklar till Månadsbladet, vår egen tidning som kommer ut med tio nummer per år. Vi bestämmer i gruppen tillsammans innehållet i tidningen från början till slut. Vi både skriver texten, fotar och layoutar tidningen, sen skriver vi ut den, packar och skickar den till Posten. Dagen fortsätter kanske med att vi skriver ut foldrar, broschyrer, tidningar, visitkort, vykort, lunchkuponger för restauranger med mera. Ibland tittar någon av våra kunder förbi. Vi jobbar med många fasta kunder, både förvaltningar, föreningar och privata företag. Här finns många olika arbetsuppgifter så man hinner inte tröttna. Det ingår också i jobbet att ha kontakt med kunder och leverantörer. Vi tar emot leveranser, svarar i telefon, mejlar, beställer papper och andra varor. Priser skall räknas ut på förfrågan, och vi bestämmer själva hur lång tid vi behöver för ett uppdrag. För oss är det jätteviktigt att hålla leveranstiderna, har man åtagit sig ett arbete så skall man leverera i tid! Det finns så många olika arbetsuppgifter här hos oss. Vi jobbar också med pappershantverk, vi designar och tillverkar egna block, kalendrar, etiketter, kort av alla slag. Ibland gör vi också papperssmycken! Så det finns alltid något att göra. Vi har aldrig tråkigt! Vi tycker det är ett riktigt arbete, det är fint att kunna gå hem på fredag eftermiddag och känna att vi har jobbat rejält och att kunderna är nöjda. 9

10 OM MEDLEMDSAVGIFTEN Som många av er har märkt, har ni fått en faktura på medlemsavgiften per post eller möjligen per e-post. Jag har förstått att ni uppskattar detta mer än när den som tidigare bara kom i SYVI-nytt. Det märks också på antalet inbetalningar. Det är också trevligt. Om ni till äventyrs inte fått er faktura, eller ni vill att er arbetsgivare, er arvtant eller en avlägsen släkting i USA skall betala den, ge mig då besked så faxar jag en ny fräsch faktura. Men vänligen försök få inbetalaren att ange fakturanummer så jag kan spåra er. Ibland dyker det upp suspekta kommuner med suspekta nummer och suspekta utbetalningsrutiner, då är det svårt att spåra upp er. Så snälla hjälp om möjligt!! Annars hoppas jag att vi ses så många som möjligt i Katrineholm i höst. Kom i håg att VÅR KONFERENS ÄR DEN ENDA RIKTIGA FORT- BILDNINGEN SOM RIKTAS DIREKT TILL ER: NI ÄR VÄRDA ATT BLI FORTBILDADE; NI GÖR ETT RYSLIGT VIKTIGT JOBB; NI ÄR MED SÄ- KERHET UNDERBETALDA OCH UTARBETADE OCH TRAKTAR EFTER UPPSKATTNING. SÄG DET TILL ER ARBETSGIVARE!!!!! Hälsningar Mattias kassör mats@utb.simrishamn.se

11 UTDRAG UR REGLERINGSBREVET FÖR 2013 ( till Arbetsförmedlingen) Skolverket har i uppdrag att ta fram en fortbildningsinsats för studieoch yrkesvägledare i gymnasieskolan. Arbetet ska ske efter samråd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Hjälpmedelsinstitutet. Fortbildningsinsatsen ska särskilt inriktas på hur man löser de etableringssvårigheter som unga med funktionsnedsättningar möter på arbetsmarknaden samt på det stöd från olika myndigheter som ungdomar kan få. De berörda myndigheterna ska gemensamt genomföra utbildningarna. Skolverket är huvudansvarig för att arrangera och samordna arbetet med fortbildningsinsatsen. Arbetsförmedlingen ska senast den 14 juni 2013 och i samband med årsredovisningen för 2013 redovisa arbetet med förstärkt förmedlingsstöd till unga och resulktatet av detta arbete. -Snyggt va?? /Mattias, delgivet oss vid vår senaste regionala SYVI träff i Ängelholm, av Ann Stenberg UF/AF 28 feb. 11

12 KORT OM ÅRETS FÖRELÄSARE Jessica Arvidsson Doktorand Halmstads högskola, sektionen för hälsa och samhälle. Jessicas avhandlingsarbete bedrivs inom ramen för projektet "Särskolan - och sen?". Det övergripande syftet med studien är att öka kunskaperna om övergången från gymnasiesärskolan till arbetslivet för personer med intellektuella funktionshinder med särskilt fokus på faktorer som stärker deras position på arbetsmarknaden och möjliggör en anställning. TRIS är en organisation som ansluter sig till idén om universella mänskliga rättigheter, lika för alla oavsett kön, klass, religion, etnicitet, kulturell tillhörighet, politisk ideologi och sexuell läggning. I organisationen arbetar vi för en fri debatt, ett fritt flöde av information och fri forskning om de strukturer och mekanismer som leder till förtryck av människor Jan Lindblom och Mikaela Zelmerlööw arbetar båda som utbildningsråd på Skolverket och dem kommer att tala om de Nya allmänna råden för studieoch yrkesvägledning. Dessutom tar de upp lite kring vidareutbildningar och annan kompetensutveckling för vägledare inom både särskolan och den vanliga skolan. Stefan Tengman kommer och talar om hans skrift Från särskola till Arbete. Stefan har några av oss träffat förut, då som chef för Samhall, men nu kommer han i egenskap av f.d. utredare på Socialdepartementet. Marie-Louise Saltin som ska tala om motiverande samtal beskriver sig själv så här på hemsidan Jag har arbetat med socialt arbete i 28 år och mött många människor i kris, där ett omfattande motivationsarbete och att förmedla hopp varit viktiga inslag. De arbetsområden jag arbetat inom, med rehabilitering och behandling är; socialtjänst, sjukvård, försäkringskassa och kriminalvård. Jag har arbetat både med personer enskilt och i grupp. Maria Hemström är huvudsekreterare i delegationen för jämställdhet i arbetslivet och kommer att tala om hur det ligger till med jämställdheten för personer med utvecklingsstörning. 12

13 Gunnar Åsberg hemsida presenterar honom så här: Han kallas ibland Sveriges roligaste filosof föreläsaren, författaren och estradören Gunnar Åsberg. Sedan 1990 har han roat och oroat arbetsgrupper i stora och små företag med sina underfundiga och humoristiska föredrag. Över tusen föredrag har han hållit vid personalutbildningar samt som inslag vid olika konferenser och under skilda rubriker: Kärlek och ledarskap Att utvecklas tillsammans Rätt använt är livet långt nog Om konsten att vara där du är Filosofi för kvinnor och män Gunnars centrala ord är kommunikation, etik, moralfilosofi, kärlek och livsglädje. Allt detta formar han till ett förhållningssätt och en värdegrund vi kan använda i livets möten. Som ni ser är våra två dagar fyllda av intressanta föreläsare som säkert kommer ge oss ny kraft i vårt dagliga värv. Därför uppmanar jag er att gå in på vår hemsida och anmäla er till årets fortbildning. Så väl mött på Hotell Statt och Safiren i Katrineholm! Christel Lindqvist 13

14 INFORMATION OM PROJEKTET NÅ-vidare TRIS tjejers rätt i samhället TRIS tjejers rätt i samhället är en ideell organisation som bedriver informations- och kunskapshöjande verksamhet med fokus på förebyggande arbete. År 2009 startade TRIS projekt Nå vars syfte var att kartlägga omfånget och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld i gymnasiesärskolan. Någon liknande undersökning har inte gjorts i Sverige vilket gör resultaten unika. Studien visar att den som utsätts för hedersrelaterat förtyck och våld på gymnasiesärskolan oftast är en flicka med utlandsfödda föräldrar och har en intellektuell funktionsnedsättning. Med andra ord är hon trippelt utsatt. Nå- vidare Utifrån de kunskaper och erfarenheter som TRIS har samlat på sig under projekt Nå fortsätter nu projekt Nå-vidare. Det övergripande målet med projekt Nå-vidare är att öka kunskapen om hedersrelaterat förtryck och våld bland anställda på gymnasiesärskolan samt att utveckla tydliga riktlinjer och adekvata arbetsmodeller anpassade för gymnasiesärskolans elevhälsa. Detta sker bland annat genom riktade kunskaper till gymnasieskolor om grundläggande teoretiska begrepp inom området hedersrelaterat förtryck och våld kopplat till intellektuell funktionsnedsättning och den extrema utsatthet som uppstår för den unga flickan. Vidare ska projektet utveckla en specifik handlingsplan för hur gymnasiesärskolan kan arbeta förebyggande kring frågan hedersrelaterat förtryck och våld. Projektet kommer även att utveckla konkreta verktyg för tjejgruppsverksamhet där man arbetar förebyggande med tjejer som har en intellektuell funktionsnedsättning på gymnasieskolan. Fakta om projekt Nå Ca: 120 medarbetare inom elevvården i åtta gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala har svarat på en enkätundersökning. 11 personer har djupintervjuats. Tre av dem är flickor med egna erfarenheter. Ca: 220 elever har svarat på vår elevenkät som är utformad med pictogrambilder. Ungefär en fjärdedel av eleverna har två utlandsfödda föräldrar. Närmare en tredjedel av skolpersonalen uppger att de har erfarenhet av elever som utsätts för hedersrelaterat förtyck och våld. 14

15 Utbildningerbjudande! TRIS erbjuder en halvdagsutbildning om hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Utbildningen heter Trippelt Utsatt en utbildning om hedersrelaterat förtyck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och vänder sig till olika yrkesgrupper, samhällsorgan och organisationer som möter målgruppen. Deltagare får en grundlig orientering av TRIS samlade erfarenheter om målgruppen med särskild inriktning på äktenskapstvång. Fokus är att belysa de särskilda villkor som omfattar ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för/riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtyck och våld. Pris: 6000 kr inklusive moms. Bokningsförfrågan ställs till eller Talin Davidian Inom projektet har det publicerats en e-bok Trippelt utsatt om hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten kan beställas från Kostnad 100 kr inklusive porto. Program under 2013 Under hösten 2013 (preliminärt datum 5 september) kommer TRIS anordna en konferens om hedersrelaterat förtryck och våld bland unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Konferensen vänder sig till elevhälsa, pedagoger och andra yrkesgrupper som möter målgruppen. Denna konferens har anordnats tidigare (våren 2012). Efterfrågan är mycket stor. Vill du säkra en plats, skicka mail till info@tris.se. Konferensen erbjuds till självkostnadspris 600 kr inklusive moms. I priset ingår fika, lunch och material. Plats Uppsala. Följ vårt projekt Nå-vidare Bli medlem på Och följ TRIS spännande projekt Nå-vidare och vårt arbete med hedersrelaterat förtryck och våld i gymnasiesärskolor 15

16 SYVI -en ideell förening med stor betydelse för särskolans elever Särskolans- och specialskolans yrkesvägledares ideella förening bildades i slutet av 1970-talet av yrkesvalslärare i särskolan. Under 20 år var den en regionförening inom Vägledarföreningen, men blev 1998 en fristående förening. Eftersom insatser från SYVI: s medlemmar resulterade i att antalet sjukpensioneringar sjönk dramatiskt under 1980-talet, kom föreningen under flera år att äga stor respekt bland myndigheter och politiker. Under en period på och 60-talet var Sverige det land i världen, som hade flest personer med utvecklingsstörning placerade på institutioner. Troligtvis hade detta förhållande rötter i både föreställningen om det rena folkhemmet och det känslomässiga behovet av att ta hand om dem, som kunde bli utnyttjade och illa behandlade av en cynisk omgivning. På 1970-talet började andra vindar blåsa. Samhället hade utvecklats mot större jämlikhet. Institutionerna skulle avvecklas. De utvecklingsstörda skulle bli delaktiga i det samhälle, som vi andra lever i och få arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det sistnämnda var ett stort och viktigt uppdrag, som skulle genomföras gemensamt av Skolöverstyrelsen (SÖ) och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Dessa statliga myndigheter höll till i samma hus på Karlavägen 100 i Stockholm. De inledde ett samarbete, som främst fick till resultat att det i särskolan tillsattes yrkesvalslärare. Yrkesvalslärarna skulle anordna 36 veckors prao åt grundsärskolans elever, praktik åt eleverna i yrkessärskolan och i samråd med lärare i yrkesämnen, kurator och arbetsförmedling ordna arbetsplaceringen (LSÄ 73 och AMS-handboken 1975). För sina insatser gentemot Arbetsförmedlingen fick yrkesvalslärarna ett arvode i proportion till antalet elever de hade i sitt underlag. Arbetsmarknadsstyrelsen anordnade sammankomster för att implementera uppdraget hos dem, som blivit utsedda till yrkesvalslärare och dessa fick även möjlighet till särskild utbildning under en termin. Till ett rättesnöre gav Skolöverstyrelsen ut Servicemateriel för studie-och yrkesorientering i särskolan. 16

17 SYVI bildas Särskolan var vid denna tid en vårdform och landstingen dess huvudmän. Ofta fanns särskolorna fortfarande på de stora institutionerna. Yrkesvalslärarna träffades på Arbetsmarknadsstyrelsens informationsmöten och på utbildningar och kurser. De var jämförelsevis få (omkring 70 personer) och ensamma på sina respektive orter. Ett ömsesidigt behov av kontakter var uppenbart och 1977 möttes sex yrkesvalslärare med Bo Nilsson i spetsen för att diskutera bildandet av en förening. I mötet deltog även två representanter för SÖ. Resultatet av mötet blev att SYVI bildades som en s.k. regionförening inom Vägledarföreningen. Det uppstod emellertid inom SYVI så småningom ett visst missnöje med att den medlemsavgift, som betalades till Vägledarföreningen, inte kom SYVI: s medlemmar till del i tillräckligt stor omfattning. Efter att Vägledarföreningen fördubblat sin medlemsavgift till 300 kr, beslutade årsmötet 1997 att SYVI skulle bli en egen förening bildades den fristående Riksföreningen SYVI med oförändrad styrelse. SYVI kom redan från starten på 1970-talet att spela en betydelsefull roll för sina medlemmar. Det handlade om hur man letar efter lämpliga praktikplatser och hur man närmar sig arbetsgivare och föräldrar och det handlade om att skapa förståelse för uppdraget hos lärarkollegor och skolledare. SYVI ordnade lokala sammankomster men även konferenser för medlemmar i hela landet. Den första ägde rum i Linköping Även om motgångar fanns, var det på 1980-talet ett jämförelsevis tacksamt arbete att placera särskoleelever på arbetsmarknaden. Den fulla sysselsättningens politik gällde och det fanns fortfarande kvar rätt mycket industri i landet. De statliga bidragen var frikostiga. Hundraprocentiga lönebidrag var inte helt ovanliga. Antalet nybeviljade förtidspensioner minskar från 700 till 100 per år Resultatet av yrkesvalslärarnas insatser syntes bland annat i dåvarande Riksförsäkringsverkets statistik. Antalet årligen nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag på grund av psykisk utvecklingsstörning minskade från drygt sjuhundra 1978 till omkring ett hundra Myndigheter har oftast stor respekt för statistik och den mycket kraftiga minskningen av antalet förtidspensionärer resulterade i att SYVI kom att äga respekt till och med hos regering och riksdag. Hos myndigheter fattas ibland övergripande beslut, där väl fungerande verksamheter sveps bort i en okänslig städningsprocess. AMS hade beslutat att avveckla alla de arvodestjänster man samlat på sig under flera år. Däribland fanns särskolans yrkesvalslärare, som kostade staten 2,3 miljoner årligen. 17

18 SYVI ansåg att arvoderingen från AMS var av stor betydelse, särskilt för samarbetet med arbetsförmedlingarna, men lyckades inte få AMS att ändra sig. De goda kontakterna med regering och riksdag kom nu väl till pass. Uppvaktningar ledde till att riksdagen beslutade att den statliga arvoderingen av särskolans yrkesvalslärare skulle fortsätta. SIH får i uppdrag att arvodera yrkesvalslärarna, kommunerna tar över ansvaret för särskolan Det blev Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) som mot ett årligt anslag på 5 miljoner fick regeringens uppdrag att arvodera yrkesvalslärarna. Den första juli 1995 övertog SIH arvoderingen från AMS. Den mer än fördubblade anslagstilldelningen kan troligtvis förklaras av att särskolan vid samma tid höll på att överföras till primärkommunalt huvudmannaskap och att såväl yrkesvalslärare som tillträdande studie- och yrkesvägledare förväntades bli fler. Den stora penningsumman skulle emellertid även räcka till finansiering av SYVI: s styrelsemöten. I gengäld krävde SIH, att SYVI varje år skulle leverera in statistik över hur många elever som fick anställning, arbetspraktik eller daglig verksamhet. Denna statistik kom senare att bli mycket efterfrågad och studerad. Inom SYVI fanns stor oro för vad kommunaliseringen skulle komma att innebära för särskolans studie- och yrkesvägledning. I den nya gemensamma läroplanen för grund- och grundsärskolan, som kom 1993, nämndes inte prao. Om samtidigt grundskolans studie- och yrkesvägledare kom att överta vägledningen av särskolans elever, skulle 36 veckors prao troligtvis reduceras till några få veckor eller avskaffas. De oroliga inom SYVI förutspådde även att särskolans yrkesvalslärare på alla stadier skulle ersättas av studie- och yrkesvägledare, med särskolan som ett mindre intressant bihang till sitt huvuduppdrag. Följden skulle bli att särskolans elever hade mindre erfarenhet av arbetslivet, när det var dags att göra entré i arbetslivet. SYVI: s styrelse tog ställning för det gamla yrkesvalslärarsystemet, vilket gav upphov till att studie- och yrkesvägledare, som nu arbetade i särskolan kände sig ifrågasatta. Det uppkom en viss missämja, som dock upphörde när beteckningen yrkesvalslärare i föreningens namn 2008 ersattes med beteckningen yrkesvägledare. Inför de stora förändringarna uppstod i SYVI: s styrelse ett behov att förmedla kunskap till skolledare, som fått särskolan inom sitt ansvarsområde. Med stöd av SYVI utarbetade SIH en folder där det kortfattat informerades om studieoch yrkesvägledningen i särskolan. På egen hand utarbetade SYVI: s styrelse ett material kallat Riktlinjer vid anordnande av studie- och yrkesvägledning för elever i sär- och specialskolan. 18

19 Yrkesvalslärarsystemet avvecklas 2002 fick Specialpedagogiska Institutet (tidigare SIH) regeringens uppdrag att avveckla arvodet till särskolans yrkesvalslärare. Detta var en följd av att staten överförde flera ansvarsområden till kommunerna. Skulle yrkesvalslärarna ha ett arvode för sina tjänster gentemot Arbetsförmedlingen var det respektive kommuns sak att betala ut detta. Efter att Specialpedagogiska Institutet informerat de berörda kommunerna om yrkesvalslärararvodet och att detta skulle upphöra, övertog några kommuner arvoderingen och några höjde yrkesvalslärarnas lön motsvarande arvodet. En viktig remissinstans Under den för särskolan omvälvande perioden från mitten av 1990-talet har SYVI varit remissinstans i flera utredningar. Det mest uppmärksammade remissvaret lämnades år 2000 på förtidspensionsutredningens betänkande Unga i ohälsoförsäkringen. SYVI vände sig mot att alla elever i gymnasiesärskolan skulle få sjukbidrag (senare kallat aktivitetsersättning, motsvarande pension) om de fullföljde sin skolgång efter att de fyllt 19 år. Enligt SYVI skulle de unga vänja sig vid en alldeles för god ekonomi under skoltiden och samtidigt bli mindre benägna att söka sig ut på den vanliga arbetsmarknaden. För många skulle det kännas tryggare att även fortsättningsvis vara försörjda genom Försäkringskassan än att starta ett yrkesliv med lågavlönad arbetspraktik, vilket var det alternativ som oftast stod till buds. SYVI fick inget gehör hos den dåvarande regeringen, men remissvaret uppmärksammades av en senare utredning, som hade till uppgift att se över utfallet av aktivitetsersättningen. SYVI lovordades av utredaren för sin framsynthet och i betänkandet, Brist på brådska, föreslogs att aktivitetsersättning under skoltid skulle upphöra. Detta har dock inte genomförts. Villkoren för studie och yrkesvägledningen inom särskolan är 2013 mycket annorlunda dem som rådde för tjugo till fyrtio år sedan. Mängder av arbeten inom industri och lagerhantering har försvunnit. Den totala ungdomsarbetslösheten är hög. Årskurs 10 i grundsärskolan har tagits bort, med följd att utrymmet för prao har minskat avsevärt. I läroplanen för gymnasiesärskolan har praktik ersatts av arbetsplatsförlagd utbildning, som innebär att skolans uppgift inte längre är att söka efter en arbetsplats, där möjlighet till anställning finns. En stor utmaning för studie- och yrkesvägledningen och hela skolsystemet är, att många ungdomar med utvecklingsstörning numera väljer den vanliga gymnasieskolans yrkesintroduktion eller individuellt alternativ i stället för gymnasiesärskolan. Fortfarande har emellertid Arbetsförmedlingen gott om pengar till lönebidrag och dessutom ett uppdrag att samarbeta med skolan för att underlätta elevernas övergång till arbetslivet. Inom servicesektorn finns alltjämt enklare arbeten, som inte blir utförda. Ett gott tecken är att regeringen tycks bekymra sig om framtiden för de ungdomar som har en utvecklingsstörning. 19

20 SOCIALT ARBETSKOOPERATIV. I november startades i ett samarbete mellan Ystads, Tomelillas och Simrishamns kommuner en utbildning i hur man startar ett Socialt Arbetskooperativ. I denna utbildning, som skall fortgå 2013 ut, deltager både män och kvinnor (20 till 55 år) och med boende i aktuella kommuner. Deltagarna är 10 stycken och de träffas måndagar och torsdagar tillsammans med 2 coacher. Under utbildningen/kursen går man igenom alla de olika steg som man behöver ta för att starta ett företag. Tillsammans har de nu börjat utforma ideer om hur och vad de ska kunna som ett företag. De två idéer som man samlats runt är att starta ett Café och en Second Hand verksamhet. De är de "praktiskt" möjliga "företag" de nu jobbar med. De har börjat leta efter lokaler främst i Ystad, men det är en lång process innan allt kan landa. Enligt uppgift råder viss entusiasm och optimism i gruppen, och de två coacherna jobbar bra med gruppen. Studierna bedrivs i ABF:s regi och en del pengar har kommit projektet till del från Milton-projektet?. Jag tycker att det skall bli intressant att höra hur och om det utvecklas till något bärkraftigt, och jag kommer nog att få rapporter efterhand, när det presenteras i vår samverkansgrupp. UTBYTE MED ENGLAND Mattias Schlyter Sedan ca tio år har Bollerup bedrivit regelbundet utbyte med vår vänskola Duchy College på Cornwall i Sydvästra England, det har ni nog läst om i tidigare SYVI-nytt. Det har varit positivt, lärorikt och utvecklande på alla sätt, och det kommer vi att fortsätta med. Men denna gång skickade vi iväg tvenne gossar, Anton och Erik på ett enmånaders utbytesprojekt under februari månad. De båda grabbarna, som främst är intresserade av anläggning/park åkte iväg med fyllda väskor av arbetskläder, skyddsskor, reflexvästar och varma kläder. Cornwall är ju vid denna tid inte solig, torr eller varm, men trots regn under en del veckor och blåst trivdes de förträffligt, fick arbeta med både grävare, lastare, häckar och trädgårdar i sitt anletes svett. Mycket nöjda, med nya erfarenheter och med stort självförtroende återkom de till Sveriga precis när sportlovet ändade, bara för att kasta sig iväg till sina APL platser, som nu varar till studentveckan. 20

21 Att resa, att klara av byten, att förklara varför man har stålskor i bagaget och sådant gick utmärkt. Det som var riktigt problematiskt var SNUSET, sådana droger förstod man sig inte riktigt på i skolans boende. Allt beslagtogs, och där hade hela resan kunnat ändats om ingen förståelse bringat reda i eländet. Som tur var kunde vår kontaktman, Dave (som för övrigt är den lärare som på Duchy har hand om utbytet med oss) träda in på scenen och förklara vad snus är för nått! Frid och lycka råde åter. I april/maj kommer 2 elever från Duchy till oss på Bollerup! Då får vi återgälda gästfriheten! KAMPEN OM SJÄLARNA Mattias Schlyter Nu är kampen om själarna igång på allvar! Vilken skola lyckas locka själar till sig, och vilka skolor gappar tomma? Varje själ ger ju klirrande mynt, arbetstillfälle och framtidshopp för den framgångsrika skolan! Så i den tävlingen är väl de flesta medel tillåtna eller hur? Vem kan håva in flest, vilka program är de mest lockande? Långrev, snörpvad, drivgarn, bottentrål eller harpunering ger störst fångst?? I Ystad härskar Sydskånska Gymnasieförbundet under ledning av VD:n! Han vädrade morgonluft när Bollerup ( som ju är en fristående skola, och därför med visst mellanrum måste förnya ansökan om att få driva gymnasiesärskola) gjorde ny ansökan till Skolverket. I en stort upplagd artikel i Ystads Allehanda (lokaltidningen) uppmanade han Bollerup att lägga ner sin gymnasiesärskola eftersom hans gymnasium i Ystad också erbjöd en form av det nya naturbruksprogrammet! Enligt honom fanns det ju så få elever att erbjuda detta program att det vore fel att konkurrera om dessa själar! Undertecknad blev lite purken och författade ett ganska ampert svar som publicerades i samma tidning någon vecka därefter. På Bollerup har vi bedrivit naturbruksutbildning med stor bredd och djup, både på åkrar, i djurstall, i skog och i park plus en hel del annat aktuellt inom grön sektor under 25 år, något som definitivt inte gymnasiesärskolan i Ystad på något sätt kan matcha! Det svaret uppskattades av en hel del folk, även lärare i Ystad! Resultatet blev att Bollerup naturligtvis fick förnyat tillstånd och att vi fått fler sökande till HT 13 än någonsin tidigare! Tassarna bort från Bollerup! Mattias Schlyter 21

22 Artikel hämtad från Dagens samhälle, 27 nov 2012, Kommunerna diskriminerar gymnasiesärskoleelever Magnus Tideman med flera, professor handikappvetenskap,högskolan i Halmstad Kunskaperna om vuxenlivet och möjligheterna till lönearbete för unga med intellektuella funktionsnedsättningar (utecklingsstörning) är mycket bristfällig. I vårt forskningsprojekt om hur det gått för före detta elever på gymnasiesärskolan kan vi inte dra någon annan slutsats än att dessa elever systematiskt diskrimineras. Kunskapen om vuxenlivet, särskilt möjligheterna till lönearbete, för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar (utvecklingsstörning) är mycket bristfällig. För att öka kunskapen startade 2011 ett forskningsprojekt på Högskolan i Halmstad där vi följer upp alla personer gått ut gymnasiesärskolan under åren 2001 till och med Vi kommer framöver att kunna presentera unika kunskaper om övergången från skola till vuxenliv för denna i samhällsdebatten ofta osynliga grupp. Redan nu vill vi dock lyfta kommunernas syn på sitt ansvar för gymnasiesärskoleelever, en fråga som aktualiserades i samband med datainsamlingen. Betyg är enligt svensk lagstiftning allmän handling. Kommunerna är skyldiga att skyndsamt lämna ut kopior på betyg när detta begärs. Med offentlighetsprincipen i ryggen och med godkännande från etikprövningsnämnd samt tydlig information om hur uppgifterna skulle hanteras begärde vi hösten 2011 in betyg från samtliga 290 kommuner på alla elever som slutat gymnasiesärskolan under perioden Flertalet kommuner (168 stycken) efterkom begäran inom en generöst beräknad rimlig tid (efter flera påminnelser trots bestämmelsen om skyndsam hantering) men en hel del kommuner svarade inte alls eller ville inte lämna ut de efterfrågade handlingarna. Det visade sig att en del kommuner gjorde egna bedömningar som varken var i linje med offentlighetsprincipen eller med det etiska tillståndet. Först efter flera skriftliga och muntliga kontakter och i en del fall hot om JO-anmälan var man beredd att diskutera vår begäran. 22

23 Oviljan att lämna ut de begärda handlingarna visade sig ofta bero på att kommunen haft bristande rutiner för arkivering av slutbetygen. När betyg inte återfanns i kommunens centrala arkiv eller på respektive skola försökte man i en del fall rekonstruera betygen för tidigare elever. I en kommun ombads till exempel pensionerade rektorer att ur minnet skapa listor över vilka elever som hade gått på olika program. Som en följd av att en av de tidigare rektorerna avlidit har kommunen i dag inte vetskap om vilka elever som gick ut gymnasiesärskolan under den aktuella rektorns år. Dessutom kan den statistik som Skolverket årligen redovisar över elever i gymnasiesärskolan ifrågasättas. Skolverkets statistik över antalet elever i årskurs 4 i gymnasiesärskolan mellan 2000/2001 och 2010/2011 ger en total population på elever. I vår studie har vi fått betygshandlingar för personer. Det är en skillnad på personer. Skillnaden kan förklaras av kommunernas bristande arkiveringsrutiner men också av fel vid kommunernas rapportering till Skolverket. Vissa kommuner har rapporterat åtskilliga fler elever till Skolverket än antalet betyg man lämnat till oss. Från andra kommuner har vi fått in markant fler slutbetyg än antalet elever som rapporterats till Skolverket. Det är med andra ord svårt att få klarhet i hur stor den faktiska populationen är. Att kommunen inte ha ordning på dokument är allvarligt. Något liknande skulle troligen aldrig hända om det gällt betyg för elever från den vanliga gymnasieskolan. Detta visar, menar vi, att relativt många kommuner inte tar utbildningen för gymnasiesärskolelever på tillräckligt allvar. Vill man spetsa till det kan man hävda att det rör sig om en systematisk diskriminering. Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen, nationell lagstiftning och andra styrdokument säger alla att personer ska behandlas likvärdigt oavsett funktionsförmåga. Vår erfarenhet av insamling av uppgifter i detta forskningsprojekt säger att det inte är så i praktiken 23

24 Information om samarbetet med Sveriges vägledarförening Barbro och Lotta från styrelsen besökte Sveriges vägledarförenings styrelsemöte lördagen den 19 januari på Hotell Oden i Stockholm. Vi forsätter vårt samarbete genom att delta på respektive styrelsemöte en gång per år. Vi informerade varandra om aktuella arbetsområden, vad är på gång i våra två föreningar. Gemensamma fokusområden: Gemensam tidning? Konferenser, länkning till varandras hemsidor. Uppvaktning av Utbildningsdepartementet. När det gäller SYVI:s medverkan i tidningen Vägledaren finns det tre olika förslag som lyfts. SYVI:s tidning placerad i mitten av Vägledaren. X antal sidor i Vägledaren, placeringen i tidningen är då viktig Temanummer om special- och särskolan en gång/år. Då medverkan i tidningen innebär en ganska hög kostnad så beslutas att vi arbetar vidare med idén om att medverka i ett temanummer. Marie Larsson, vår redaktör bör finnas med i redigeringsarbetet. Vårt förslag är att finnas med i ett temanummer på hösten i samband med Vägledarkonferensen då tidningen delas ut kostnadsfritt till alla konferensdeltagare. Till kommande nummer i Vägledaren, önskas bidrag från SYVI Bo Carlsson skriver en artikel om SYVI:s historia. Styrelsen skriver en artikel om föreningen arbete och blickar framåt. Mats Olof-Ors ordförande, bjuds in att delta på SYVI:s styrelsemöte i september (Stockholm.) Vi har en gemensam överenskommelse om ett utbyte då vi deltar i varandras konferenser, (en styrelsemedlem från varje förening deltar i den andres konferens utan kostnad för att vi ska få mer kunskap om respektive föreningar och dess kunskapsområden.). Mats har skickat en förfrågan till Utbildningsdepartementet om ett nytt möte angående Vägledarlyftet där Sveriges vägledarförening och SYVI i så fall ska delta. Barbro Ahlén och Lotta Granér 24

25 Styrelsen för SYVI har tittat på Sveriges Vägledarförenings etiska deklaration och riktlinjer, vi har skrivit om en del, kopierat en del och gjort lite tillägg utifrån våra elevers behov. Här följer resultatet; ETISK DEKLARATION Särskolans och specialskolans Yrkesvägledares Ideella Förening verkar för att stärka och utveckla studie,- yrkes- och karriärvägledning. Vägledningsarbetet ska präglas av professionalism och god etik. Syftet med de etiska riktlinjerna är att de ska kunna fungera som ett stöd för de som arbetar med vägledning och för de som möter vägledning. Elever i sär- och specialskolan har särskilda behov och behöver stöd genom vägledande insatser där det krävs specialkompetens för detta. Nedan följer några utgångspunkter för vägledning som är av betydelse för de etiska riktlinjerna. Vägledning är en processinriktad verksamhet och har som mål att underlätta och möjliggöra bättre livsplanering och möjligheten till studier, arbete och sysselsättning för eleverna. För många människor finns ett avstånd mellan var de är och var de vill vara. I det sammanhanget uppstår frågor och behov som vägledarna har till uppgift att besvara, underlätta och möta. Vägledning omfattar en mängd olika verksamheter och områden, privat eller offentligt inom såväl utbildnings- som arbetsmarknadssektorn. Vägledarens arbete kan beskrivas utifrån några exempel på vägledningssökandes frågeställningar och behov: Att hitta information - svårt att överblicka, många alternativ Att fatta beslut - avväga, välja, välja bort Att få hjälp på vägen - avstämning, behov av samtal och stöd Att skapa motivation - hur går jag vidare? hur ser jag framåt? Att förstå sig själv och livet - vem är jag? Att få reflektera - hur vill jag leva? vart vill jag? Att bli bekräftad - få professionell återkoppling Den professionelle vägledaren har kunskaper inom områden som berör mänskliga möten och relationer och arbetar med avsikt att uppfylla de mål och de behov som nämns ovan. Trots detta kan det i vägledningsarbetet uppstå motsättningar mellan olika intressen där skilda behov och skyldigheter måste vägas mot varandra och de etiska riktlinjerna ska kunna bidra till etisk reflektion kring dilemman. Vägledarens yrkesetik utgår från de etiska värden som kan härledas ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, EU:s resolution om vägledning 9286/04 samt ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning. 25

26 Etiska riktlinjer 1. Profession 1.1 Vägledning bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vägledare strävar efter att utveckla sin verksamhet samt att följa den utveckling som sker avseende teorier och metoder för vägledning. 1.2 Vägledaren respekterar varje människas unika och lika värde, främjar rättvisa och likabehandling och motverkar aktivt all form av diskriminering. 1.3 Vägledaren främjar individers fria och övervägda studie- och yrkesval. 1.4 Vägledaren strävar efter en god självkännedom och medvetenhet om de egna attityderna och värderingarna gentemot individ och samhälle. 1.5 Vägledaren har kunskap om och följer gällande regler för tystnadsplikt och sekretess. 1.6 Vägledaren är medveten om gränserna för den egna kompetensen och hänvisar till annan kompetens när sådan erfordras. 2. Individ 2.1 Vägledaren sätter individen i centrum och står fri från särintressen. 2.2 Vägledaren anpassar vägledningsinsatserna efter sökandes behov. 2.3 Vägledaren strävar efter att ge relevant, tydlig och objektiv information. 2.4 Vägledaren är tydlig med förutsättningarna för mötet och om sin egen kompetens. 2.5 Vägledaren hanterar uppgifter om personliga förhållanden med respekt för individens integritet. 2.6 Vägledaren strävar i urvalssituationer efter opartiskhet och neutralitet samt är beredd att motivera sina åsikter och handlingar. 2.7 Bemötandet av individer ska grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer. 3. Samhälle 3.1 För området vägledning finns lagar, förordningar och mål som reglerar och påverkar vägledningsarbetet. Vägledaren har kunskap om och utgår från dessa i sitt arbete. 3.2 Vägledaren bör sträva efter att utveckla och upprätthålla förtroendet hos medborgarna för vägledningsverksamheten och den professionella kompetensen. 26

27 Samverkan, en framgångsfaktor: - Vägledaren skall medverka vid anordningen av praktik/apl utifrån varje elevs behov, önskningar och förutsättningar i samtliga skolformer och i arbetslivet. - Informera och stötta personal på arbetsplatser inför praktik/ APL. - Medverka vid introduktion, uppföljning och utvärdering av praktiken. - Ge vägledning till eleverna och ha fortlöpande kontakt med vårdnadshavare för att finna lämpligaste utbildningsväg och arbete/sysselsättning. - Samverka med lärare, assistenter, skolledning, elevhälsoteam, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, LSS, daglig verksamhet med flera. - Sprida kunskap och aktuell information om arbetsmarknad och utbildningsutbud inom aktuell gymnasiesärskola, folkhögskolor, särvux, Komvux, yrkeshögskolor med flera samt medverka i utformandet av anpassad studiegång. Christel Lindqvist 27

28 Digitalisering av SYVI-nytt Från och med nästa nummer kommer tidningen att enbart läggas ut på hemsidan, Ni kommer alla att få en liten pling i inkorgen i form av ett nyhetsbrev när tidningen läggs ut och det blir fullt möjligt att skriva ut tidningen. Detta kommer kanske innebära minde belastning på allas våra bokhyllor. Naturligtvis tar vi gärna emot artiklar men också tankar kring digitaliseringen, både positiva och negativa åsikter. Bild av min bokhylla och ingen vacker syn! Christel Lindqvist 28

29 Särskolans och specialskolans Yrkesvägledares Ideella Förening Bjuder in till årets konferens/fortbildning den september 2013 Konferensen äger rum i Hotell Statts annex Safiren, Drottninggatan 19 Katrineholm, ca 10 minuters promenad från järnvägsstationen. Boende och middag på Hotell Statt Katrineholm, ca 2 minuters promenad från järnvägsstationen 29