Trafikförsörjningsplan 2011 för AB SL och WÅAB

Transkript

1 1 Datum Trafiknämnden Trafikförsörjningsplan 2011 för AB SL och WÅAB Bakgrund I december 2008 fick SL uppdraget att årligen, i samråd med WÅAB lämna förslag på en trafikförsörjningsplan i samband med budgeten till landstingsfullmäktige. Utgångspunkten i framtagandet av Trafikförsörjningsplan 2011 är i likhet med fjolårets, dvs. lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. I år bidrar både SL och WÅAB med varsin trafikförsörjningsplan som läggs ihop till en samlad trafikförsörjningsplan. Syftet är att ge en komplett bild av kollektivtrafiken i Stockholms län. Den överlämnas till landstingsfullmäktige våren 2011 för fastställande. SL:s del fastställdes vid styrelsesammanträdet den 21 december 2010 och WÅAB:s del vid styrelsesammanträdet den 15 februari Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna trafikförsörjningsplan 2011 för AB SL och WÅAB. Madeleine Raukas Vice verkställande direktör Ragna Forslund Trafikdirektör Bilaga Trafikförsörjningsplan 2011 för SL och WÅAB

2 Trafikförsörjningsplan 2011 AB Storstockholms Lokaltrafik Waxholms Ångfartygs AB

3

4 Innehåll 1 Så styrs kollektivtrafiken i Stockholms län 1.1 Inledning 1.2 Stockholms läns landsting 2 SL:s och WÅAB:s uppdrag i kollektivtrafiken 2.1 SL:s uppdrag 2.2 WÅAB:s uppdrag 3 Trafikförsörjningsplan 2011 Bilagor AB Storstockholms Lokaltrafik Waxholms Ångfartygs AB

5 1 Så styrs kollektivtrafiken i Stockholms län 1.1 Inledning Detta är den samlande trafikförsörjningsplanen 2011 för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Trafikförsörjningsplan 2011 ger en aktuell bild av kollektivtrafiken i Stockholms län och innehåller följande punkter i enlighet med lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik: Trafikens omfattning Åtgärder för handikappanpassning Miljöskyddande åtgärder Grunderna för prissättning Färdtjänsten Enligt ovanstående lag ska trafikhuvudmannen årligen ta fram en trafikförsörjningsplan. Stockholms läns landsting, som är kollektivtrafikansvarig, har därför i december 2008 gett SL uppdraget att efter samråd med WÅAB, Färdtjänstnämnden och Regionplane- och trafiknämnden årligen lämna förslag på en trafikförsörjningsplan i samband med budgeten till landstingsfullmäktige. Trafikförsörjningsplanens mottagare är främst Stockholms läns landsting som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken. Andra mottagare är länets kommuner, entreprenörer och intresserade invånare. Planen ger berörda aktörer möjlighet att hålla sig uppdaterade om vad som händer i kollektivtrafiken på kort sikt. 1.2 Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting har som en av sina främsta uppgifter att ge invånarna i länet tillgång till en bra och väl fungerande kollektivtrafik. Sedan årsskiftet 2010/2011 har den nyinrättade Trafiknämnden ansvar för landstingets samlade trafikverksamhet på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har det övergripande ansvaret för planering och upphandling av trafiktjänster och följer upp verksamheten. Nämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och framtagande av förslag till Trafikförsörjningsprogram och ska samverka med närliggande kommuner, landsting samt andra intressenter för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. I nämndens uppdrag ingår också att samverka med handikapporganisationer för att förenkla för äldre och personer med funktionsnedsättning att använda kollektivtrafiken. Till stöd för Trafiknämnden finns ett färdtjänstutskott samt två beredningar. Färdtjänstutskottet ansvarar för landstingets myndighetsutövning i form av prövning och beslut av färdtjänsttillstånd samt prövning och beslut om behov av ytterligare tilldelning av resor. Färdtjänstberedningen stödjer Trafiknämnden i beredningen av ärenden gällande färdtjänst. Beredningen följer upp ingångna avtal med entreprenörerna och samverkar med handikapp- och pensionärsorganisationerna. Beredningen för sjötrafik stödjer Trafiknämnden i beredningen av ärenden gällande kollektivtrafik till sjöss. Beredningen följer upp ingångna avtal med entreprenörerna och samverkar med skärgårdskommunerna och andra externa intressenter.

6 2 SL:s och WÅAB:s uppdrag i kollektivtrafiken 2.1 SL:s uppdrag SL ansvarar för trafikens omfattning och kvalitet och arbetar med att hitta nya lösningar för kollektivtrafiken i Stockholms län. Det innefattar beställning, förvaltning, utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken. SL äger stora delar av infrastrukturen i kollektivtrafiken som till exempel tunnelbanan och lokalbanorna. Trafiken utförs av entreprenörer som ska uppfylla SL:s krav på miljö, tillgänglighet, information, säkerhet och kvalitet. 2.2 WÅAB:s uppdrag WÅAB ansvarar för trafikens omfattning och kvalitet och arbetar med att förvalta och utveckla en pålitlig och effektiv kollektivtrafik i Stockholms skärgård och hamn. Det innefattar beställning, förvaltning, planering, utveckling och marknadsföring av kollektivtrafiken. WÅAB ansvarar även för godstrafiken i skärgården. WÅAB äger och har övergripande underhållsansvar för den egna flottan som består av 24 fartyg. Sammanlagt engagerar verksamheten cirka 60 fartyg. Trafiken utförs av entreprenörer som ska uppfylla WÅAB:s krav på miljö, tillgänglighet, information, säkerhet och kvalitet. 3 Trafikförsörjningsplan 2011 Trafikförsörjningsplan 2011 innehåller tre delar. Denna del, som är den första, ger en kort beskrivning av hur kollektivtrafiken styrs i Stockholms län. Den andra och tredje delen utgör SL:s och WÅAB:s trafikförsörjningsplaner. Innehållet i båda trafikförsörjningsplanerna baseras på lagen om ansvar för viss kollektiv persontrafik med ett tillägg om det ekonomiska perspektivet. Trafikförsörjningsplanerna har samma huvudrubriker i innehållsförteckningen för att underlätta navigeringen och läsbarheten. Se nedan. 1. SL-trafiken idag / Waxholmsbolagets trafik 2. Trafikförändringar Tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning 4. Ett miljövänligt resealternativ 5. Prissättning och försäljning 6. Ekonomiskt perspektiv

7 Trafikförsörjningsplan 2011

8 2011 Waxholms Ångfartygs AB Diarienummer: Bildomslag: Christer Lundin Övriga bilder: Waxholmsbolagets interna bildarkiv.

9 Innehåll 1 Waxholmsbolagets trafik Trafiken idag - ett Hela resan-perspektiv Resandet idag Långsiktiga satsningar i Waxholmsbolagets trafik 10 2 Trafikförändringar Tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning Fartyg och terminaler Personlig service och bemötande Information och kommunikation 14 4 Ett miljövänligt resealternativ Minska användningen av fossila bränslen Minska skadliga utsläpp till luft Mindre svallvågor 16 5 Prissättning och försäljning Hur Waxholmsbolaget säljer trafiken I framtiden 18 6 Ekonomiskt perspektiv 19

10 1 Waxholmsbolagets trafik Waxholms Ångfartygs AB är ett av Stockholms läns landsting helägt bolag med beställaransvar för den kollektiva linjetrafiken på vatten i Stockholms skärgård och hamn. Waxholmsbolaget har bedrivit skärgårdstrafik sedan 1869 och sedan 1968 i landstingets regi. Hamntrafiken övertogs år Bolaget äger 21 fartyg och 4 hamnfärjor, vilka drivs och bemannas av rederier enligt upphandlade avtal. Inom ramen för den annonserade trafiken ingår även trafikavtal med rederier som använder eget tonnage, samt rederier med egen trafik och egna fartyg, där Waxholmsbolaget genom avtal bidrar ekonomiskt till att Waxholmsbolagets taxa följs och att en god trafikstandard upprätthålls. 1.1 Trafiken idag - ett Hela resan-perspektiv Skärgårdstrafiken Persontrafiken i skärgården är uppbyggd kring ett linjenät med två typer av linjer. Dels upprätthålls direkttrafik från Stockholm med anlöp av bytespunkter i kommuner såsom Lidingö, Nacka och Vaxholm. Dels trafikeras kortare linjer som utgår från replipunkter vid närmaste fastland och därmed erbjuder kortast möjliga totala restid. Det kollektiva resandet via replipunkter förutsätter ett aktivt planeringssamarbete med SL, dess entreprenörer och en god samtrafik mellan båt och trafikslagen på land samt en effektiv trafikledning för att leva upp till begreppet Hela resan för resenären. För skärgårdstrafiken är denna samtrafik oumbärlig. Direkttrafiken, som har sina anor i 1850-talets pionjärtrafik, omfattar i första hand mellersta skärgården, men även några linjer mot norra och södra skärgården. Direkttrafik från Stockholm upprätthålls i huvudsak vår, sommar och höst. Antalet resor är årligen omkring 1,8 miljoner. Se vidare avsnitt 1:2. Hamntrafiken Trafiken på linjen Slussen-Djurgården - Djurgårdsfärjan - inleddes med färjor år 1897, men hade föregåtts sedan 1860 av ångslupar och dessförinnan av vevslupar och roddbåtar. Trafik upprätthålls dagtid året runt och under sommarhalvåret även kvällar. Djurgårdsfärjan är en viktig och uppskattad genväg för resande från södra Storstockholm till Djurgården. Drygt 2 miljoner passagerare färdas årligen med Djurgårdsfärjan. Se vidare avsnitt 1:2. 4 (20)

11 Godsbefordran Waxholmsbolaget upprätthåller även godsbefordran i större delen av skärgården. Huvuddelen av godstrafiken vår, sommar och höst utgår från Stavsnäs och Söderby med särskilda godsfärjor. Möjlighet finns även att sända gods med vissa passagerarturer. Vintertid fraktas allt gods med passagerarfartyg. I godsservicen ingår lastbilsbefordran från en centralt belägen terminal till godsterminaler och replipunkter för omlastning till fartyg Skärgårdstrafik Trafikutbud för bofast befolkning Waxholmsbolaget är ålagt att upprätthålla trafik året runt för den bofasta skärgårdsbefolkningen. I detta ingår även distribution av gods, bland annat livsmedel till skärgårdshandlare. Persontrafikens standard varierar beroende på trafikområdets karaktär och resandeunderlag. I landstingets Regionala utvecklingsplan RUFS 2010 har 13 kärnöar identifierats. En kärnö bedöms ha långsiktig utvecklingspotential och tillräckligt befolkningsunderlag för att exempelvis uppbära skola och livsmedelsbutik. Bytespunkten mellan landoch sjötrafik benämns i RUFS som Replipunkt och är till antalet nio. Trafikstandarden på linjer till kärnöar kommer, fullt utbyggd att ha följande grundstandard året runt. Måndag-fredag två turer från ö morgon/förmiddag och två turer till ö eftermiddag/kväll En kvällstur en bestämd dag i veckan (måndag-torsdag) som möjliggör en kvällsaktivitet på fastlandet Vid veckoslut och helger ska RUFS-trafiken även vara inriktad på fritidsboende och utflyktsresenärer 5 (20)

12 De områden i skärgården med året runttrafik som inte omfattas av den minimistandard som RUFS föreskriver, planeras utifrån en standard som benämns W-bas. Före RUFS 2001 utgjorde W-bas minimistandard för all skärgårdstrafik. W-bas har följande grundutbud. Utöver daglig trafik vid veckoslut möjlighet för bofasta att två vardagar/ vecka resa till kommuncentrum och åter över dagen. Trafikutbud för fritidsboende och övriga reguljära resebehov Ett omfattande resande till fritidsområden dimensionerar året runttrafiken på flertalet linjer. Fritidsboende utnyttjar sina fritidshus i allt högre utsträckning även höst och vinter, vilket avspeglar sig i de senaste årens ökade trafikutbud och passagerarantal. Denna kategori resande utnyttjar särskilt under vinterhalvåret möjligheten till avkortade restider, genom omstigning vid replipunkter och övriga bytespunkter mellan buss/bil och båt. Trafikutbud för turismen och rörligt friluftsliv Turismen och det rörliga friluftslivet har ett mycket starkt fäste i skärgården under sommarhalvåret. Dessa kategorier resande utgör en stor del av trafikunderlaget sommartid, men är stadd i växande även övriga årstider. För dessa kategorier resande finns under sommarhalvåret ett stort utbud direkttrafik från Stockholms innerstad, liksom från grannkommuner såsom Nacka, Lidingö, Vaxholm, Värmdö, Tyresö och Österåker. Härtill kommer turer från replipunkter i skärgårdskommuner såsom Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö. Båtlinjer i skärgården Understrukna linjenummer och namn = linje med kärnö och tillhörande replipunkt enligt RUFS Mellersta skärgården NORRA Gälnan Åsättra Väsbystrand Husarö ,13 12 Äpplarö LJUSTERÖ Fåglarö N Finnhamn Waxholmsbolagets båtlinjer 9 9 INGMARSÖ i mellanskärgården Linanäs Edö S Mjölkö Grundvik Hummelmora Anslutande SL-linje Lervik 8 SVARTSÖ St. Kalholmen SÖDRA Långvik Trälhavet Västra Östra Alsvik RESARÖ Bjurön Saxarfjärden Örsö Lådna Ytterby Halleberg SL MÖJA 14 5 N. Hjälmö Skarpö Lillsved Grinda Berg 11 a-b STAVS- 50 Frösvik Vaxholm S. Södermöja 1 BOGESUNDSLANDET RINDÖ UDDA Storholmen 4 GÄLLNÖ Solöfjärden 11 c-d Ramsö 14 Granh. Granholmen Skogsö 2 Sollenkroka LIDINGÖ 3 3 Boda Tegelön 11 c-d, 13 Gåshaga 2 Torsbyfjärden Hagede Ropsten Norra Lagnö VINDÖ Hasseludden Klippudden Kanholmsfjärden STOCKHOLM Strandvägen 15 Harö Strömkajen VÄRMDÖ Rödkobbsfjärden Nacka Strand DJURÖ Baggensfjärden Lidingöbanan SL 679 TYNNINGÖ SL 424 SL 437 SL 433, 434 SL 438 SL 434 SALTSJÖBADEN INGARÖ FÅGELBRO- LANDET Stavsnäs RUNMARÖ SANDHAMN km 1 Stockholm Vaxholm 2 Stockholm mellanliggande bryggor Vaxholm (buss) 3 Stockholm - Vaxholm (buss) Skogsö Norra Lagnö (buss) 6 (20)

13 4 Stockholm Vaxholm (buss) Tynningö Ramsö 5 Stockholm Vaxholm (buss) Stegesund 7 Stockholm Vaxholm (buss) Lindalssundet Lillsved (buss) 8 Stockholm Vaxholm (buss) Saxaröarna Grundvik 9 Stockholm Vaxholm (buss) Fåglarö Linanäs Väsbystrand 11 Stockholm Vaxholm (buss) Lillsved (buss) Grinda Boda (buss) Gällnö Sollenkroka (buss) 12 Stockholm Vaxholm (buss) Örsö Edö N Ingmarsö Finnhamn Husarö 13 Stockholm Vaxholm (buss) Lillsved/Boda (buss) Svartsö S Ingmarsö Finnhamn Husarö 14 Stockholm Vaxholm (buss) Boda/Sollenkroka (buss) Stavsudda Möja 34 Boda (buss) Svartsö S Ingmarsö (Finnhamn Husarö) 36 Åsättra (buss) N Ingmarsö Finnhamn Husarö - Möja 50 Ropsten (tunnelbana) Tranholmen Storholmen Södra skärgården Pendeltåg 15 Hagede STOCKHOLM NACKA Kanholms- Harö Strömkajen 18 fjärden Hasselö Rödkobbs- Boo VÄRMDÖ 15, 16 fjärden SL 433/434 Saltsjöbanan Stavsnäs 23 17, 18 16, 17 SANDHAMN Saltsjöbaden RUNMARÖ INGARÖ Mot Tyresö C Erstaviken SL 428 SL 805/815 Björkvik Tyresö (Trinntorp) 17, Nämdöfjärden Waxholmsbolagets båtlinjer Idöborg Gränö NÄMDÖ i södra skärgården 18 Sand Anslutande SL-linjer 17 Mot Handen Mörtö Dalarö Pendeltåg Jungfrufjärden SL 839 Västerhaninge Kymmendö SL 846 Årsta havsbad 20 Hässelmara TORÖ LANDSORT Fiversätraö ORNÖ 18, 21 Lättinge 19 Nynäshamn Mysingen SL 889 Fjärdlång SL 852 SL Nynäshamn MUSKÖ 18, 21 Spränga UTÖ Rånö Ålö Nåttarö Gruvbryggan km TOR Ö Ankarudden Norrhamn 29 LANDSORT 15 Stockholm Vaxholm (buss) Sandhamn (maj-sept) 16 Stavsnäs (buss) Runmarö Sandhamn Harö 17 Stavsnäs (buss) Nämdö / Björkvik (buss) / Gränö Tyresö (buss) Saltsjöbaden (tåg) (Stockholm) 18 Stockholm Saltsjöbaden (tåg) Tyresö (buss) Ornö ö sida Fjärdlång Utö (jun-aug) 19 (Stockholm Saltsjöbaden Tyresö) Dalarö (buss) Ornö östra sida Fjärdlång 20 Dalarö (buss) Aspö Hässelmara (Ornö, färjetrafik) Björkösund (Lättinge) 21 Årsta (buss) Utö 22 Nynäshamn (tåg) Nåttarö Ålö 23 Stavsnäs (buss) Runmarö (Styrsvik) 29 Ankarudden (buss) - Landsort 7 (20)

14 Norra skärgården SL 636/637 SL 636 Simpnäs Östersjö 30 Arholma 27 SL 676 Waxholmsbolagets båtlinjer i norra skärgården Anslutande SL-linjer NORRTÄLJE SL 632/ Nationalparken Ängsö 24 Vettersö Siaröfortet Östanå 24 Gärdsvik LJUSTERÖ Solö Hemmarö Vagnsunda Skälbottna SL 631/631X SVARTNÖ VÄTÖ Furusund Norrsund SL 634 Kolsvik BLIDÖ Almvik Bromskär YXLAN 24 Bruket ÖSTRA LAGNÖ Glyxnäs 25, 28 RÅDMANSÖ Lidöfjärden Räfsnäs Kapellskär Östernäs 28 Marö 27 Gräskö Norröra Söderöra 26, 28 Svartlöga Lidö Idö 27, 31 Tjockö Fejan 27 Svartlögafjärden Kudoxafjärden Granhamnsfjärden Havssvalget Tyvö GISSLINGÖ SUNDSKÄR VIDINGE Rödlöga km 24 Stockholm Östanå (buss) Siaröfortet Nationalparken Ängsö Blidösundet / Furusund / (april-okt) 25 Solö (buss) Hemmarö Fårgångsö Furusund (buss) 26 Stockholm Östanå (buss) (Furusund) Söderöra Rödlöga (april-okt) 27 Stockholm Östanå (buss) Fejan Arholma (maj-aug) 28 Furusund (buss) Östernäs Gräskö Söderöra Bromskär (buss) Rödlöga 30 Simpnäs (buss) Arholma 30X Östersjö (buss) Granö (Arholma). Ersätter tabell 30 vid svår isbildning. 31 Räfsnäs (buss) Tjockö Fejan 31X Räfsnäs (buss) Tjockö. Ersätter tabell 31 vid svår isbildning Hamntrafik Färjelinjen Slussen-Djurgården Djurgårdsfärjan är sommartid och vid helger en av de största lokala linjerna i Stockholms innerstad. Trafiken bedrivs året runt dagtid, perioden april-september även kvällar. 1.2 Resandet idag Antalet resande med skärgårdsbåtar och färjan till Djurgården uppvisar en historiskt mycket hög nivå. Samtliga på- och avstigande passagerare räknas, varför statistiken är tillförlitlig. 8 (20)

15 1.2.1 Resande i skärgårdstrafik I nedanstående diagram visas helårsresandet åren Trots att heltäckande statistik saknas för åren före 1971 vet vi att de senaste tio årens värden är de högsta någonsin i skärgårdstrafiken års siffra, 1,8 miljoner påstigande, är den sjätte högsta. Bytesresor i skärgården, där buss, tåg eller bil utnyttjas till en bytespunkt/ replipunkt för fortsatt resa med båt, har ökat ända sedan 1920-talet, då de första vägarna successivt byggdes ut i Roslagen, Södertörn och på Värmdölandet. Vintertid är den typen av resor numera den helt dominerande. Vår, sommar och höst trafikeras dock åtskilliga skärgårdsområden av skärgårdsbåtar från Stockholm och Vaxholm. Omkring 60 procent av det totala årsresandet i skärgården, drygt 1 miljon påstigande, äger rum under sommarmånaderna juni-augusti. En växande turism i Storstockholm, det rörliga friluftslivet och många fritidsboende bidrar till dessa positiva värden. 9 (20)

16 1.2.2 Resande i hamntrafik Med undantag för åren närmast efter andra världskriget har antalet passagerare på Djurgårdsfärjan aldrig varit så många som de senaste 25 åren. Resandet med färjan över Strömmen är starkt förknippat med fritid och nöjen, inte minst under sommarhalvåret. Som mest transporterar färjorna drygt passagerare per dag. I takt med att alltfler etablissemang på Djurgården håller öppet året runt, har antalet färjepassagerare även ökat under vinterhalvåret. År 2010 reste 2,25 miljoner passagerare med Djurgårdsfärjan, varav (75 %) under perioden maj-september. Endast åren 1947 och 2001 har årsvärdet överstigit 2010 års värde. 1.3 Långsiktiga satsningar i Waxholmsbolagets trafik Särskilda direktturer Trots att stommen i skärgårdstrafiken vår, sommar och höst utgörs av snabbgående tonnage, efterfrågas ännu snabbare resor på längre linjer. Waxholmsbolaget undersöker de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för att i högtrafik sätta in särskilda direktturer som bara anlöper ett fåtal bryggor med stort trafikunderlag. Fortsatt utbyggnad av trafik till kärnöar Senast år 2030 ska trafikstandarden enligt Regionala utvecklingsplanen RUFS 2001 vara fullt utbyggd mellan de 13 kärnöarna och dess replipunkter. Redan idag uppfyller trafiken standarden till omkring 65 procent och utbyggnad sker i den takt tonnage och ekonomi tillåter med inriktning mot att trafikstandarden ska vara uppnådd redan år Mest komplicerat är det att uppnå fastlagt minimiutbud vid isläggning då endast isförstärkt relativts långsamtgående tonnage kan utnyttjas. Förstärkt vintertrafik veckoslut I vintertidtabellen finns behov av trafikförbättring vid veckoslut på linjerna i Vaxholmsområdet. Behovet gäller både kapacitets- och standardhöjning 10 (20)

17 2 Trafikförändringar års budget medger inga nämnvärda trafikförändringar i Stockholms hamn och skärgård. Förberedande planering av angelägna standardhöjningar pågår dock, vilket berör både trafiken för de bofasta och den omfattande efterfrågan sommartid. Storholmen och Tranholmen Våren 2007 utökades trafiksäsongen och den dagliga trafiken på linjen Ropsten-Tranholmen-Storholmen, där Waxholmsbolaget sedan många år har samarbetsavtal med ett rederi som bedriver egen trafik. Förbindelsen upprätthålls för närvarande perioden omkring 15/4-15/12. Båda öarna har en snabbt växande året runtbefolkning, och särskilt Storholmen har behov av trafik även vintertid. I januari 2011 övergick Storholmen till att tillhöra Lidingö stad, vilket medför att de bofasta smidigt ska kunna nå kommuncentrum på Lidingö. Waxholmsbolaget har förberett olika trafiklösningar med utgångspunkt antingen från nuvarande bytespunkt Ropsten eller från en brygga på Lidingö dit anslutande busstrafik kan ordnas. Nuvarande trafikutövare saknar i dagsläget lämpligt tonnage. Vid en trafiklösning med Ropsten som utgångspunkt vintertid bör även Tranholmen trafikeras. Tranholmen har vinterbro utlagd till Stocksund, men det är en lång gångväg från bron till allmänna kommunikationer. 11 (20)

18 3 Tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning Waxholmsbolaget har sedan 2000 specifikt arbetat med att förbättra tillgängligheten vid terminaler och ombord i fartygen i såväl skärgårdstrafiken som i hamntrafiken (Djurgårdsfärjorna). Vartannat år görs en inventering av trafikens tillgänglighet, vilken resulterar i en inventeringsrapport. Denna ligger bland annat till grund för diskussioner tillsammans med vårt samverkansråd. Det kan gälla åtgärder på både kort och lång sikt och kan avse såväl ombyggnader som andra insatser som förbättrar tillgängligheten. Arbetet med inventeringen och rapporten har utförts av en fristående handikappkonsult. Läs mer i Waxholmbolagets tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten är viktig. Ett problem är de höga trösklar som finns på ett fartyg. Dessa är dock nödvändiga ur sjösäkerhetssynpunkt. Utformningen av trösklarna beslutas av Transportstyrelsen, Sjöfartsavdelningen. 3.1 Fartyg och terminaler Fartyg i skärgårdstrafik Waxholmsbolaget äger 21 fartyg som trafikerar Stockholms skärgård. Samtliga fartyg är utrustade med en bred och stabil landgång. Ombord och vid på- och avstigning finns alltid fartygets besättning till hands. På de modernare fartygen finns en handikappanpassad toalett och ett minimum av trösklar. De äldre fartygen - dvs. de klassiska Norrskär, Storskär och Västan samt Ramsö - har något sämre tillgänglighet ombord och kräver därför större rörlighet av sina passagerare. Mer detaljerad information om varje enskilt fartyg finns i inventeringsrapporten där varje fartyg är beskrivet. På de fem nyaste fartygen har hiss installerats, vilket möjliggör att t.ex. rullstolsbundna resenärer kan nå det övre däcket. Resenärer med lindrigare gångsvårigheter samt de som använder en lätt och smidig rullstol, kan i stort sett resa med Waxholmsbolagets samtliga fartyg. Även resenärer som använder eldriven rullstol har möjlighet att komma ombord och resa med de flesta av skärgårdsbåtarna. Dock rekommenderas de att resa med de moderna fartygen där tillgängligheten och utrymmet är störst. 12 (20)

19 I Waxholmsbolagets trafik ingår även ett antal fartyg som ägs och drivs av fristående entreprenörer. Bland dessa fartyg är tillgängligheten mer varierande. Även här finns fartyg med breda landgångar med ledstänger, gott om utrymme ombord och handikappanpassad toalett. Men det finns också fartyg där man som rullstolsburen måste lyftas ombord och ner för trappstegen till salongen. I broschyren Skärgård för alla och i tidtabellerna finns en enkel beskrivning av tillgängligheten i de flesta av de fristående entreprenörernas fartyg. Fartyg i hamntrafiken (Djurgårdsfärjorna) Waxholmsbolaget har fyra färjor med mycket god tillgänglighet. Alla färjor har förutom vanliga soffor även upphöjda soffor och öppna däcksytor. Terminaler Waxholmsbolaget har tre egna terminaler belägna på Strömkajen, i Vaxholm och Stavsnäs. Terminalerna är bemannade varje dag året runt när trafik pågår och personalen bistår resenärerna vid behov. Terminalerna har god tillgänglighet med väntsal med automatisk dörröppnare och handikappanpassad toalett. Här finns också stora tydliga informationstavlor som presenterar närmast kommande avgångar. 3.2 Personlig service och bemötande Personalen ombord på fartygen finns alltid till hands för att hjälpa till vid påoch avstigning. En svårighet kan vara att lutningen på landgången ibland är extra brant - i synnerhet vid Strömkajen i Stockholm, som är en av de högsta kajerna. Landgångens lutning och höjd på insteg varierar med vattenståndet vid anlöpt brygga. Strömkajen byggs för närvarande om och kommer att få en lägre kajhöjd och tillgänglighetsanpassas enligt dagens krav. Arbetet utförs av Stockholms Hamn och Stockholms stad. Ombyggnationen av hela Strömkajen beräknas vara klar Information och kommunikation En ny och förbättrad reseplanerare har lanserats av SL och där ingår även Waxholmsbolagets trafik så att resenären kan planera hela sin resa på ett ställe. Detta innebär t ex. att man kan planera en resa från en adress på fastlandet till en adress i skärgården. Reseplaneraren är ett viktigt verktyg för att passagerare med funktionsnedsättning ska kunna planera den mest tillgängliga resan. 13 (20)

20 Waxholmsbolaget har gjort stora satsningar på att förbättra högtalarinformationen ombord. Både vad gäller den tekniska utrustningen och högtalarutrop under resa. Ombord i fartygen finns också en visuell karta (dataskärmar) som visar fartygets position i realtid samt informerar om nästa brygga. Waxholmsbolagets egen trafikupplysning svarar på allehanda frågor rörande trafiken och tillgängligheten. Resebroschyren Skärgård för alla har tagits fram tillsammans med Skärgårdsstiftelsen. Broschyren beskriver fartygens tillgänglighet samt stiftelsens områden i skärgården som rederiet trafikerar. Waxholmsbolagets hemsida har information om tillgänglighet till fartygen och tips för resa med rörelsehinder. 14 (20)

21 4 Ett miljövänligt resealternativ Waxholmsbolagets roll i den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn ger inte bara ett särskilt ansvar, utan också möjligheten och styrkan att leda och driva miljöanpassningen framåt. Under de omkring 15 år som miljöarbetet har bedrivits har ny teknologi, alternativa bränslen, bättre körteknik och mycket annat kunnat testas och utforskas. Detta görs dels för att förbättra den egna verksamheten men också för att inspirera och sätta press på leverantörer och samarbetspartners. Waxholmsbolaget är certifierat enligt ISO sedan Det egna miljöarbetet följer de mål som ställs i landstingets miljöprogram steg 5 och de områden som Waxholmsbolaget har identifierat. För Waxholmsbolaget är det tre områden som är särskilt angelägna att arbeta med: Att minska användningen av fossila bränslen Att minska de skadliga utsläppen till luft Läs mer i landstingets miljöpolitiska program Miljö steg 5 Att minimera skador och obehag från fartygens svallvågor 4.1 Minska användningen av fossila bränslen Alla fartyg drivs idag av dieselolja miljöklass 1 med en inblandning av fem procent rapsolja. Rådande krav på säkerhet gör drift med mer flyktiga bränslen mycket svårt. Tidigare tester med syntetisk diesel baserad på naturgas har visat mycket goda resultat om än till en betydligt högre kostnad än den fossila dieseloljan. Förnybar syntetisk dieselolja finns idag, men på grund av råvaror som palmolja är inte dess ursprung godtagbart. Waxholmsbolaget fortsätter att aktivt söka efter ett bränsle med högre andel förnybarhet. I samband med den pågående ombyggnaden av Strömkajen installeras en ny bränsledepå som ger möjlighet att lagra och välja olika bränslen för fartygen. Fartygens bränsleförbrukning mäts och jämförs sedan många år. Tidigare projekt såsom sparsam körning har gett bestående effekter och en allmän förståelse för det långsiktiga arbetet. Nya områden för besparing är uppvärmning och belysning av fartygen. I samband med den pågående ombyggnaden av Strömkajen fördubblas kapaciteten för landbaserad ström för att kunna värma fartygen utan att använda dieselolja. För ändamålet utrustas till en början tre fartyg med värmepumpanläggningar. För att på bästa sätt tillvarata all energi i bränslet installeras värmeåtervinning från fartygens motorer. Belysning med hög strömförbrukning ersätts med den mer strömsnåla LED-tekniken. 15 (20)

22 4.2 Minska skadliga utsläpp till luft Höga krav ställs på bästa motorteknik när motorer byts ut och nya fartyg byggs. Detta gäller såväl de egna fartygen som för entreprenörer med egna fartyg. Sedan tio år installeras också katalysatorer när nya fartyg byggs. För att ytterligare rena avgaserna pågår sedan 2008 ett försök med flera olika metoder för efterbehandling av avgaser. Utrustningen, som är särskilt anpassad för fartyg, omfattar SCR (selektiv katalytisk rening), EGR (recirkulation av avgaser) och aktivt partikelfilter. Projektet med avgasrening fortsätter och kommer att leda till kommersiell utrustning anpassad för fartyg. I samband med den pågående ombyggnaden av Strömkajen installeras utrustning för återföring av gaser vid fyllning av tankarna. 4.3 Mindre svallvågor Svallvågor är en effekt av trafiken som påverkar omgivningen. Många traditionella metoder med fartbegränsningar, anpassning av farten och återrapportering används sedan länge. Fartygens rörelser spelas också in för att vid behov kunna kontrollera att de framförs enligt krav och överenskommelser. För att ytterligare förbättra kunskapen kring hur svallvågor påverkar omgivningen behövs metoder för mätning och beräkning av dessa. Kungliga Tekniska Högskolan får genom Waxholmsbolaget bidrag under tre år för att utveckla en modell för beräkning av svallvågor vilket förhoppningsvis leder till bättre anpassade fartbegränsningar och skrovmodeller. De snabbgående fartygen utrustas med så kallade interceptorer för att förbättra fartygens gångläge och därmed minska bränsleförbrukning och svallvågor. Noggranna mätningar av svallvågorna med den nya utrustningen har visat att en minskning med upp till 20 procent är möjlig. Samtliga snabbgående fartyg har nu utrustats med interceptorer. Î Î Kungliga Tekniska Högskolans projekt fortsätter och under 2011 kommer ytterligare mätningar att utföras på Waxholmsbolagets fartyg. 16 (20)

23 5 Prissättning och försäljning 5.1 Hur Waxholmsbolaget säljer trafiken Det ska vara lätt att köpa biljett och kort och tillgängligheten till olika försäljningsställen ska vara god. Samtliga kort och biljetter kan köpas med kontokort, även kontantbiljett ombord på fartygen. Kontantbiljetter säljs endast ombord på fartygen. Periodkort och laddning av Waxholmsbolagets kontantkort, den så kallade börsen, kan göras på följande ställen: Waxholmsbolagets terminaler i Stockholm, Vaxholm och Stavsnäs Samtliga SL Center Turistbyråer (vissa säljer endast Båtluffarkortet) Ö-kortet förmedlas endast via huvudkontoret men laddning sker i Waxholmsbolagets terminaler Principer för prissättning 1. För periodkort gäller enhetstaxa, dvs. samma pris oavsett reslängd. 2. Attraktivt pris för resenärer som reser mycket under en viss period. 3. För kontantresor gäller avståndsrelaterad taxa med indelning i sex zoner för en rättvis prissättning. Rabatter ska styra den kontantbetalande resenären till att resa med kontantkortet (börsen) som ger 25 % rabatt på kontantresor. För att stimulera resande på vardagar under lågsäsong ges ytterligare 15 % rabatt vid resa med kontantkortet (börsen). 4. Prisreducering för barn, ungdomar och pensionärer. 5. Gynna resande med barn under helger (gäller endast Djurgårdsfärjan). 6. Öka intresset för skärgården bland länets barn och ungdomar genom att ge rabatt på resor för organiserade gruppresor till skärgården. Rabatten infördes under (20)

24 Betalsystem Waxholmsbolaget har sedan 1993 ett elektroniskt biljettsystem med elektroniskt laddbara periodkort och kontantkort (börsen). Systemet levererar även enklare statisk för uppföljning av de olika driftsentreprenörernas redovisning. Systemet börjar bli gammalt och slitet. Det är även svårt att få fram reservdelar till biljettmaskinerna. Ett projekt är påbörjat för samordning med SL Access. 5.2 I framtiden Målsättningen med det nya betalsystemet är att det ska leverera underlag för lösningar som i första hand ger: Fler resenärer i Waxholmsbolagets trafik - Det blir enklare och går snabbare att genomföra olika rabatterbjudanden. Nöjdare kunder - Lättare och effektivare lösningar som uppskattas. Det blir enklare att köpa biljetter och trogna kunder premieras. Säkrare intäkter Färre kan fuskåka och kontrollmöjligheterna blir bättre. En ändamålsenlig administration - Redovisningen uppfyller krav på internkontroll, kontanthanteringen minimeras, volymstatistik kan tas ut och användas som underlag för redovisning och affärsutveckling. Effektivare verksamhet En ny systemlösning som är säkrare än dagens 18 (20)

25 6 Ekonomiskt perspektiv Här presenteras det ekonomiska perspektivet i kortfattad form. Syftet är att tydliggöra vilka budgetramar Waxholmsbolaget har inför 2011 samt ge en översiktlig bild av investeringsbudgeten och planen Antaganden i budget 2011 Budgeterat landstingsbidrag har ökat med 3,2 mkr. I budget 2011 är biljettpriserna oförändrade jämfört med innevarande år. Budgeten för biljettintäkterna baserar sig på en antagen resandeutveckling på 2,5 procent i skärgårds trafiken och oförändrat resande i hamntrafiken. Personalkostnaderna innefattar kostnader för generationsskifte främst innebärande dubblering av tjänster under viss tid, samt utfasning av konsulter till egen personal. Budgeterade löneökningar uppgår till 1,5 procent enligt avtal. Budgeterat trafikutbud är oförändrat jämfört med Kostnaderna för köpt trafik bedöms öka med 4,6 procent jämfört med budget Kostnadsökningen är en följd av avtalsindex och entreprenörernas fartygsunderhåll. Underhållskostnader ökar med anledning av särskilda åtgärder i det historiska tonnaget. Drivmedelskostnad budgeteras att öka med 13 procent jämfört med budget Administrativa kostnader budgeteras att minska med 15 procent jämfört med budget Kapitalkostnader ökar i takt med ökande investeringar medan låga räntenivåer bidrar till dämpad utveckling. Resultatet budgeteras enligt fullmäktiges beslut till 100 tkr. Resultatet innehåller positiv justering av kostnaderna med 15 mkr. Resultat och budget Resultat och budget (mkr) 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Budget Landstingsbidrag Biljettintäkter Övriga intäkter Summa Personalkostnader Trafikkostnader Underhåll Driftkostnader Övriga kostnader Summa Justeringspost Summa Avskrivningar Finansnetto Resultat Skattefinansieringsgrad 68% 64% 64% 19 (20)

26 Intäkt- och kostnadsutveckling Intäkterna totalt budgeteras att öka med bidraget 3 mkr, dvs. 1,5 procent. Kostnadsökningen i budgeten är 6,1 procent. Ökningen härrör från indexuppräkning av trafikavtalen, utökat underhåll av det historiska tonnaget och högre drivmedelskostnader. Nytt löneavtal för sjögående personal om cirka 4 procent påverkar index. Drivmedelspriset på världsmarknaden har successivt höjts under 2010, vilket återspeglas i budgeten, som ökar med 13 procent jämfört med budget Konsumtionsvolymen är oförändrad. Kostnaderna innehåller en positiv justeringspost om 15 mkr för att nå målresultat. Kapitalkostnaderna ökar med 3,6 procent och avser ökade avskrivningskostnader Investeringsbudget och plan Investeringar (mkr) 2010 Budget Budget Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan Fartyg Hamn Fartyg Skärgård Anläggningar Trafikslag gemensamt Summa investeringar Finansiering Investeringar (mkr) 2010 Budget Budget Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Statsbidrag Egna medel Upplåning från SLL Summa finansiering I budgetförslaget ingår prioriterade åtgärder för fartyg och anläggningar som är nödvändiga för att säkerställa och vidareutveckla kollektivtrafikens tillförlitlighet samt bibehålla anläggningarnas status. I investeringsplanen redovisas såväl reinvesteringar, nyinvesteringar som myndighetskrav. Ett exempel på reinvesteringar är arbeten med förbättring och modernisering av Djurgårdsfärjorna och de så kallade V-fartygen, medan införskaffandet av ett helt nytt biljettsystem är ett exempel på nyinvestering. Helrenovering av det hundraåriga fartyget Västan ingår i planeringen med 20 mkr. 20 (20)

27

28 Trafikförsörjningsplan 2011

29 Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik på spår och väg. Vi möter olika kunders behov av enkla, pålitliga och prisvärda resor. Alla resor ska vara säkra och trygga. Vi bidrar genom vår verksamhet till en långsiktigt hållbar utveckling av regionen AB Storstockholms Lokaltrafik Trafikenheten Diarienummer: SL Bildomslag: Hans Ekestang Fotografer: Marcus Kurn, Janne Danielsson, Melker Larsson, Toby Maudsley och Jan E Svensson

30 Innehåll 1 SL-trafiken Trafiken idag Resandet idag Särskild kollektivtrafik Långsiktiga satsningar i SL-trafiken 10 2 Trafikförändringar Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Buss Infartsparkeringar Särskild kollektivtrafik 20 3 Tillgänglighet för resenärer med funktions - nedsättning Kunna resa Vilja resa 23 4 Ett miljövänligt resealternativ Hållbara transporter och fastigheter Tystare SL-trafik Skadliga ämnen 26 5 Prissättning och försäljning Hur SL säljer trafiken Framtida satsningar 27 6 Ekonomiskt perspektiv 28

31 NULÄGET 1 SL-trafiken 2. Nuläget SL ansvarar för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Varje dag reser drygt personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor. Den särskilda kollektivtrafiken finns till för de cirka personer i Stockholms län som är berättigade till färdtjänst. Varje dag görs ungefär färdtjänstresor och 1500 med specialfordon. SL-TRAFIKEN IDAG SLs stomlinjenät Uppsala* Norrtälje Märsta Arlanda Kårsta Bålsta* Upplands Väsby Österskär Sollentuna Roslags Näsby Jakobsberg Akalla Näsbypark Hässelby Strand Vällingby Helenelund Hjulsta Kista Danderyds Sjh Tensta Spånga Solna Solna C Sundbyberg DjursholmsÖsby Mörby C Mörby Vaxholm Karolinska Sjh Norrtull Universitetet Ropsten Lidingö Tekn Högskolan Brommaplan Alvik Fridhemsplan Frihamnen Odenplan Radiohuset T-Centralen Kungsträdgården Nacka Värmdö Nockeby St Essingen Hornstull Liljeholmen Sthlm Södra Årstaberg Slussen Henriksdal Sofia Sickla Udde Gullmarsplan Ekerö Skärholmen Älvsjö Fruängen Bandhagen Skarpnäck Saltsjöbaden N Sköndal Tyresö Högdalen Hökarängen Hagsätra Norsborg Flemingsberg Farsta Strand Södertälje C Södertälje hamn Gnesta* Dagens stomlinjer Tunnelbana Pendeltåg Stombussar Lokalbanor Bytespunkt stomlinjer Utanför Stockholms län Nynäshamn 4 (29) 14

32 1.1 Trafiken idag Stomtrafiken Spårtrafiken utgör tillsammans med 18 stombusslinjer SL:s stomtrafik. Stomtrafiken är basen i SL:s trafiknät och är ett grovmaskigt transportnät på spår och vägar över hela Stockholms län med vissa utlöpare in i angränsande län. Stomtrafiken kännetecknas av tydlighet och hög turtäthet. Andra egenskaper förknippade med stomlinjenätet är att linjerna sällan ändras och att de är välkända genom en konsekvent linjenumrering och en tydlig annonsering. En förutsättning för att stomtrafiken ska kunna erbjuda effektiva och snabba förbindelser är att den har hög kapacitet och god framkomlighet samt bra kopplingar och bytespunkter mellan näten. Stomlinjenätet gör det möjligt att resa direkt till Stockholms stad från länets övriga 25 kommuncentrum. De fyra trafikslagen som tillsammans bildar stomlinjenätet har alla olika egenskaper när det gäller till exempel kapacitet, hastighet och hållplatsavstånd. Samtliga spårsystem utom Tvärbanan är radiella och går in till Stockholms stad. Även de flesta stombusslinjer är radiella men några går i tvärled. De fyra trafikslagen Tunnelbanan trafikerar till större delen i Stockholms stad, men sträcker sig också över kommungränsen till Mörby centrum i nordost och till norra Botkyrka i sydväst. Tunnelbanans stationer ligger genomgående väl lokaliserade i Stockholms olika stadsdelscentrum. De Gröna och Röda linjerna är genomgående från norr till söder och binder därigenom samman länet. Den Blå linjen går även genom de centrala delarna av Sundbyberg och Solna på vägen mellan norra Järva och Stockholms city. Pendeltågstrafikens två huvudlinjer trafikerar länet som i ett kryss den ena linjen från Bålsta i nordväst till Nynäshamn i sydost och den andra från Märsta i norr till Södertälje och vidare till Gnesta i sydväst. De går på gemensam sträcka mellan Tomteboda till Älvsjö genom Stockholms centrala delar. De flesta pendeltågsstationerna är centralt belägna i stationssamhällen och kommuncentrum. Lokalbanorna är fem sinsemellan mycket olika spårsystem. Den kapacitetsstarkaste är Roslagsbanan som har den största geografiska täckningen och som trafikerar flertalet av nordost-kommunerna. Tvärbanan knyter samman tunnelbanans Gröna och Röda linjer med pendeltågstrafiken söder om innerstaden. Kapaciteten per tåg är förhållandevis låg beroende på att stationerna endast kan trafikeras med tvåvagnarståg. De återstående tre lokalbanorna Saltsjöbanan, Lidingöbanan och Nockebybanan har lägst antal resenärer. Det finns drygt 450 olika busslinjer varav 18 är stombusslinjer. Fyra stombusslinjer går i Stockholms innerstad. Utanför innerstaden går sju linjer huvudsakligen i radiell led och fem i tvärled medan två linjer har en kombinerad funktion. De radiella linjerna trafikförsörjer huvudsakligen de skärgårdskommuner i ost som inte har spårtrafik, nämligen Norrtälje, Vaxholm, Nacka, Värmdö, och Tyresö och dessutom Ekerö, väster om Stockholm. Fyra av stombusslinjerna i tvärled går helt eller delvis genom Stockholms närförorter. 5 (29)

33 Resterande busslinjer som inte tillhör stomtrafiken kan delas in i fem olika kategorier. Direkttrafiken Kommuntrafiken Landsbygdstrafiken Nattrafiken Närtrafiken Läs mer i RIPLAN, SLs Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län Direkttrafiken Beroende på förutsättningar och efterfrågan kan stomtrafiken (spårtrafiken och stomlinjebussarna) behöva förstärkas när kapaciteten inte räcker till. Detta sker genom direktbusslinjer som ofta ger snabb förbindelse mellan områden där det finns stor efterfrågan. Direkttrafiken som kompletterar stomlinjer av kapacitetsskäl är ett bra alternativ vid arbetspendling där det finns ett tillräckligt resandeunderlag för direktresa. Direkttrafiken trafikeras framförallt under högtrafik. Kommuntrafiken De lokala linjerna i kommunerna är ett komplement till stomlinjerna. De trafikerar många bostads- och arbetsplatsområden och erbjuder korta gångavstånd för resenärerna. Ofta ansluter de till stomtrafiken (anslutningslinjer) men kan även vara skräddarsydda för inköps- och serviceresor inom kommunen (kvarterslinjer). När efterfrågan är låg kombineras de båda funktionerna av effektivitetsskäl. Kommuntrafiken är flexibel och förändras i takt med att kommunens befolkning och bebyggelse förändras. Linjerna trafikeras på dagen (mån-fre), men har begränsat eller inget utbud på kvällar och helger. Landsbygdstrafiken Trafiken i landsbygdsområdena är de busslinjer som förbinder länets landsbygd med kommuncentrum. Landsbygdstrafiken har lokalt anpassade lösningar och erbjuder ibland bytesmöjlighet med trafik som körs av annan huvudman (t ex Upplands Lokaltrafik, Waxholmsbolaget eller vägfärja). Landsbygdstrafik kan också vara anropstyrd. Landsbygdstrafikens upptagningsområde ska omfatta minst 200 permanentboende invånare inom en radie av två kilometer. Vägarna måste vara framkomliga för normal busstrafik. Turtätheten är minst tre resmöjligheter per riktning på vardagar. I dessa fall får den samhällsekonomiska och miljömässiga bedömningen vika och tillgängligheten i tid och rum prioriteras. Övrig trafik ska vara samhällsekonomiskt motiverad. Nattrafiken Med nattrafik avses perioden mellan kvällstrafiken och morgonens dagtrafik. SLs nattrafik startar kl. 01 och avslutas kl. 05 på vardagar och kl. 06 på helger. I Stockholms län förekommer en relativt omfattande nattrafik, som har betydelse framförallt för nöjesresor på helger men även för arbetspendling på vardagsnätter. Nattrafiken består av busstrafik under vardagsnätter respektive tunnelbana på helgerna kompletterad med nattbusslinjer. Även pendeltågstrafiken kör vissa turer på helgerna under natten. Nattrafiknätet följer i princip samma linjesträckningar som stomlinjenätet gör dagtid men är mer grovmaskigt. Nattlinjerna ger resmöjligheter mellan Stockholms innerstad och tätbebyggda områden i länet. Avsteg från denna huvudprincip finns. Viss kommuntrafik med anslutning till/från stomtrafiken erbjuder nattrafik. Ett fåtal anslutande busslinjer till nattbusslinjerna går under helgnätter. Närtrafiken Närtrafiken är antingen linjelagd med tidtabell, anropsstyrd eller en kombination av dessa. Närtrafiken är öppen för alla som har SL-biljett eller färdtjänstkort. Ett av Närtrafikens viktigaste mål är att minska behovet av färdtjänstresor med taxi. 6 (29)

34 Närtrafiken underlättar för att resenärerna dels ska kunna genomföra lokala resor, dels kunna genomföra ett byte till annan allmän kollektivtrafik för vidare resa. Närtrafiken ska fortsättningsvis byggas ut med små anropsstyrda fordon. Tanken är att med småbussar kunna komma ännu närmare resenärens adress än vad dagens närtrafik förmår och därigenom ge en bättre service till resenärerna. Eftersom fordonen är mindre och kommer snabbare fram öppnas möjligheter att trafikera större områden med en förhållandevis tät tidtabell. 1.2 Resandet idag Vad påverkar resandeutvecklingen? Det finns en rad faktorer som påverkar kollektivtrafikresandet i länet; dels faktorer som SL och SLs ägare styr över såsom biljettpriser, trafikutbud och kvalité, dels omvärldsfaktorer som bensinpris, befolkningsutveckling, antal sysselsatta och bilbegränsande åtgärder som till exempel trängselskatter. Figuren nedan visar utvecklingen för SL-resandet och för en rad påverkande faktorer. Som framgår av figuren följer resandet utvecklingen av kortpriset väl. År 2005 och 2006 ökade utbudet snabbare än resandet, vilket berodde på mycket omfattande trafiksatsningar inför försöket med trängselskatt. Att resande och taxor hänger ihop framgår av att resandet stagnerande år 2003 och 2004 i samband med den relativt kraftiga prishöjningen på 30-dagarskort. Resandeutvecklingen sedan 1995 jämfört med ett antal påverkande faktorer 200 Index Bensin (95 oktan) Kr/liter Kortpris, kr KPI årsmedeltal totalt, skuggindextal Befolkning Sysselsatta Sittplatskm Påstigande per vardag = 100 Faktor År 1995 År 2009 Index Påstigande per vardag, 1000-tal Bensinpris, 95 oktan kr/liter 7,55 11, KPI årsmedeltal totalt, skuggindextal Sysselsatta 1) Befolkning Sittplatskm per år (miljoner) Pris 30-dagarskort kr Beroende på anpassning till internationella definitioner som infördes i oktober 2007 har uppgiften för 2009 justerats för att göra jämförbar med uppgiften från (29)

35 En viktig faktor för SL-resandet är utvecklingen av bensinpriset. Ett högt bensinpris gynnar resandet med kollektivtrafiken medan ett lågt bidrar till ökat resande med bil. Under de senaste åren har priset stadigt ökat. På motsvarande sätt innebär en lågkonjunktur minskat antal sysselsatta och därigenom en minskad efterfrågan på resor. Under de senaste tio åren har länet både haft högoch lågkonjunktur. Som framgår av figuren på föregående sida följer utvecklingen av resandet och sysselsättningen varandra väl. Läs mer om SL-trafiken, resandet och befolkningen i den årliga rapporten Fakta om SL och länet 2009 SL-resandet i siffror Under en vardag görs drygt 2,5 miljoner påstigningar i SL-trafiken, vilket omräknat till antal resenärer innebär drygt SL-resandet har ökat under senare år och är nu på rekordnivåer. SL:s höga resandesiffror är unika för landet och är även vid en internationell jämförelse mycket höga. Resandet med SL är koncentrerat till morgonens och eftermiddagens rusningstimmar som infaller kl. 6-9 och kl Hälften av allt resande under ett dygn sker dessa tider. Av de drygt fem miljoner personresor som genomförs i länet en vanlig vardag görs en fjärdedel med SL. Under rusningstrafiken på morgonen och kvällen är andelen betydligt högre, särskilt in mot city. År 2009 var kollektivtrafikandelen under maxtimmen in mot city 79 procent (av alla bil- och kollektivtrafikresor). Kvinnor reser mer med SL än män. I åldersgruppen år finns de flitigaste SLresenärerna. Bland dessa reser 40 procent med SL under en vardag jämfört med procent i övriga åldrar. Resandet med SL per trafikslag Flest resenärer har tunnelbanan med drygt en miljon påstigande under en vardag följt av busstrafiken med knappt en miljon påstigande, varav ombord på stombussarna. Därefter kommer pendeltågen med cirka påstigande per vardag. Övriga resenärer fördelas mellan de fem lokalbanorna från Tvärbanan med drygt påstigande, Roslagsbanan med drygt påstigande, Saltsjöbanan med över påstigande till Lidingö- och Nockebybanan med runt påstigande vardera. Flera av stombusslinjerna har fler påstigande än de minsta lokalbanorna. Resandet är allra störst med stombusslinje 4 som har drygt påstigande, fler än vad någon av lokalbanorna har. Resandet per trafikslag under ett vardagsdygn 2009 Påstigande Personkilometer Pendeltåg 10% Lokalbanor 5% Pendeltåg 25% Lokalbanor 5% Tunnelbana 45% Buss 40% Tunnelbana 35% Buss 35% 8 (29)

36 1.3 Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är till för dem som på olika sätt har svårigheter att åka med den allmänna kollektivtrafiken. För att bli berättigad dessa resor krävs särskilt tillstånd. På Färdtjänstnämndens förvaltning prövas ansökan om färdtjänst utifrån lagen (1997:736) om färdtjänst. I färdtjänstverksamheten administreras och utförs sjukresor i enlighet med lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Hos SL är färdtjänstresor och sjukresor resformer inom ramen för särskild kollektivtrafik Färdtjänsten en del av SL Sedan den 1 juli 2009 är Färdtjänsten en del av SL, med undantag för myndighetsutövningen som finns inom Stockholms läns landsting. Sammanslagningens syfte vad gäller att tillföra SL ytterligare kompetens och förbättra trafiken för funktionshindrade pågår kontinuerligt i de delar av trafik som berör tillgänglighet. Färdtjänstverksamhet och sjukresor administreras fullt ut genom SL. Ökad tillgänglighet minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Visionen är att fler ska kunna göra sina resor i en tillgänglig kollektivtrafik. Den allmänna kollektivtrafiken inklusive närtrafiken ska alltid vara det första resealternativet. Ju fler resenärer med funktionsnedsättning som kan resa på detta sätt, desto större blir möjligheten till ett friare resande. En tillgänglig och anpassad kollektivtrafik minskar behovet av individuella särlösningar och ger samtidigt äldre resenärer möjlighet att resa kollektivt längre upp i åldrarna. Resenärerna får större valfrihet och kan använda fler färdsätt än i dag samtidigt som resurserna används mer kostnadseffektivt och belastningen på miljön minskar. När fler färdtjänstresenärer reser med den allmänna kollektivtrafiken, ökar möjligheterna att satsa på förbättrad kvalitet i resandet för de resenärer som har färdtjänsten som enda resmöjlighet. 1.4 Långsiktiga satsningar i SL-trafiken I takt med att befolkningen i Stockholms län växer blir SL ett viktigt redskap för att hantera det ökade behovet av transporter utan att belasta miljön. Det kräver en utbyggnad av kollektivtrafiken på både kort och lång sikt. Spårkapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet behöver byggas ut och pendeltågen behöver på sikt få egna spår. Även tunnelbanans kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet måste höjas för att klara framtida resandevolymer. Som komplement till spårtrafiken krävs ett stombussnät med hög turtäthet. Just nu pågår det flera stora satsningar för att bygga ut SL-trafiken. 9 (29)