Foto: Stefan Ideberg. Underlag inför samråd 1 om. Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i Stockholms län. AB Storstockholms Lokaltrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Stefan Ideberg. Underlag inför samråd 1 om. Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i Stockholms län. AB Storstockholms Lokaltrafik"

Transkript

1 Foto: Stefan Ideberg Underlag inför samråd 1 om Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i Stockholms län AB Storstockholms Lokaltrafik

2 Ny lag om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) Den nya lagen om kollektivtrafik börjar gälla den 1 januari 2012 och innebär att dagens trafikhuvudmän ersätts av nya regionala kollektivtrafikmyndigheter i varje län. I Stockholms län blir landstinget ensamt ansvarig. Den nya kollektivtrafikmyndigheten ska definiera behovet av regional kollektivtrafik. Med regional kollektivtrafik menas kollektivtrafik inom ett län eller länsöverskridande kollektivtrafik över flera län om dess huvudsakliga roll är att tillgodose vardagspendling. Kollektivtrafikmyndigheten ska utarbeta trafikförsörjningsprogram till grund för beslut om trafikplikt, det vill säga möjlighet att organisera regional trafik genom upphandling. Programmet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län och berörda organisationer inom länet och vara beslutat senast den 1 oktober Trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla följande: 1. Mål för kollektivtrafikförsörjningen. 2. Behovet av regional kollektivtrafik i länet. 3. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, det vill säga både kommersiell trafik och sådan trafik som definieras genom allmän trafikplikt och därför ska upphandlas. 4. Åtgärder för att skydda miljön. 5. Tidsbestämda mål och åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. 6. Bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. 7. Omfattningen av färdtjänst och riksfärdtjänst och grunderna för prissättning av dessa resor. Från den 1 januari 2012 gäller fritt marknadstillträde för kollektivtrafik på kommersiell grund. Ett företag som avser att bedriva sådan trafik ska anmäla detta till berörd regional kollektivtrafikmyndighet. Detsamma gäller när företag avser upphöra med trafiken. Detta innebär att kommersiella aktörer kan bedriva trafik parallellt med den upphandlade trafiken. Svensk kollektivtrafik har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, tagit fram en vägledning för arbetet med trafikförsörjningsprogram. Arbete pågår med att ta fram särskilda vägledningar när det gäller trafikplikt och marknadstillträde. 2

3 Samråd inför trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Enligt riksdagens beslut i juni 2010 om en ny kollektivtrafiklag ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Myndigheten ansvarar för att det upprättas ett regionalt trafikförsörjningsprogram och fattar beslut om programmet. I Stockholms län kommer Trafiknämnden inom landstinget att fungera som regional kollektivtrafikmyndighet och därmed vara ansvarig för att ta fram trafikförsörjningsprogrammet. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör en plattform för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram ska tas fram med utgångspunkt i att kollektivtrafiken ska bidra till den vision som formulerats i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010: Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Trafiknämnden gav i april 2011 SL i uppdrag att utarbeta förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram. SL gavs även ansvar för att på Trafiknämndens uppdrag genomföra de samråd som krävs. SL ansvarar sedan 2009 för utformningen av landstingets trafikpolitik, vilken bland annat utvecklas i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Från och med den 1 maj 2011 finns inom SL en strategisk avdelning som kommer att ta fram förslag till det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Beslut om programmet tas i Trafiknämnden senast den 1 oktober Du läser just nu underlaget för det första samrådet, som kommer att påbörjas under maj och juni 2011 med länets 26 kommuner; samråd på politisk nivå planeras till september och oktober. Samrådet genomförs med indelning i fem sektorer: centrala, nordväst, nordost, ost och syd. Parallellt ska även samråd ske med trafikföretag och intresseorganisationer för näringsliv och resenärer. Avsikten med detta underlag är att beskriva nuläget för kollektivtrafiken i länet samt vilka utmaningar som kollektivtrafiken står inför. I samrådet önskar SL ta del av era synpunkter på detta för att få en gemensam utgångspunkt inför samråd nummer två som omfattar kollektivtrafikens mål och det fria marknadstillträdet. Arbetet kommer att ske i tre faser, där varje fas innefattar samråd. I den tredje och sista fasen kommer samråd att ske i form av en remiss. Inför samråden i varje fas utarbetas ett underlag, som behandlas och godkänns i Trafiknämnden (TN) maj - oktober november - december 2012 mars - maj september Samråd 1 Nuläge och utmaningar Samråd 2 Mål för kollektivtrafiken Fria marknadstillträdet TN TN TN Remiss Förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram Beslut TN 3

4 Kollektivtrafikens betydelse för Stockholmsregionen Regionens tillväxt och mål för utvecklingen Stockholms län växer kraftigt och beräknas öka med knappt en halv miljon invånare till Den pågående regionförstoringen i Stockholm och Mälardalen bidrar samtidigt till ökad rörlighet. För att möta denna utveckling behövs ett robust kollektivtrafiksystem, som kan öka sin marknadsandel och klara stora resandeflöden. Då finns förutsättningar att klimatkraven klaras och trängseln i vägsystemet kan minska. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010, fungerar som ett paraply för regionens utvecklingsarbete och är utgångspunkt för många regionala och lokala mål. I RUFS slås fast att länets transportsystem ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund. Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Målen i RUFS handlar om att regionen ska vara öppen och tillgänglig, ledande i tillväxt, ha god livsmiljö och vara resurseffektiv. Kollektivtrafikens nytta En nödvändig förutsättning för att flertalet av regionens mål ska kunna uppfyllas är att kollektivtrafiken fungerar väl. Den ska klara de stora resandeströmmarna, särskilt under högtrafik, och ge tillgänglighet för invånarna till viktiga målpunkter runt om i länet. Om kollektivtrafiken kan ta marknadsandelar från biltrafiken så minskar klimatpåverkan och miljöbelastningen i övrigt från trafiksektorn, samtidigt som framkomligheten för övrig trafik ökar. För att uppnå de klimatmål som föreslås i RUFS krävs att ytterligare styrmedel införs, som bromsar biltrafikens utveckling och som bidrar till att kollektivtrafikandelen kan öka. Kollektivtrafiken har också en social funktion genom att den ska fungera för alla invånare, oavsett inkomst, ålder, kön etcetera. Även resenärer med funktionsnedsättning ska kunna resa med kollektivtrafiken. En bra kollektivtrafik, som håller samman länet och som stödjer utvecklingen av arbets- och bostadsmarknader i en vidare region, är ett vitalt intresse för hela Mälarregionen. Framgångsfaktorer för kollektivtrafiken För att kollektivtrafiken ska vara framgångsrik och ha nöjda resenärer måste den fungera smidigt för det dagliga resandet. SL:s kärnvärden för kollektivtrafiken är enkelhet, pålitlighet och helhetssyn. Det ska vara lätt, bekvämt och snabbt att åka kollektivt. Kollektivtrafiksystemet måste vara lätt att förstå och att använda. Perspektivet ska vara hela resan från dörr till dörr. 4 Foto: Toby Maudsley Informationen ska vara tydlig och aktuell, hållplatser och stationer ska vara välskötta och gångvägarna dit säkra. Kollektivtrafiken ska upplevas som trygg och tillförlitlig med hög komfort. Historiskt har flera faktorer bidragit till uppbyggnaden av den sammanhållna och konkurrenskraftiga kollektivtrafiken i Stockholms län. Den parallella utbyggnaden av tunnelbanan och staden under talen, samordningen av kollektivtrafiken genom bildandet av SL 1967, pendeltågens tillkomst från 1968 och det länsövergripande månadskortet som infördes 1971 har varit viktiga steg. På senare år har kollektivtrafiksystemet utvecklats genom bland annat stombusslinjer och Tvärbanan. Höjd kvalitet och ökat utbud är nyckelfaktorer som höjt attraktiviteten hos kollektivtrafiken. Händelser i omvärlden har också haft betydelse för resandet med kollektivtrafiken i minst lika stor omfattning. Bilsamhällets snabba utveckling under främst och 60-talen påverkade kollektivtrafikresandet negativt, medan exempelvis höjt bensinpris och införandet av trängselskatten har varit positivt för resandet med kollektivtrafiken.

5 Sammanhållen och attraktiv kollektivtrafik Dagens samhällsfinansierade kollektivtrafik Stomtrafiken utgör basen i SL:s linjenät i form av ett grovmaskigt nät av spår- och busstrafik som täcker hela länet och förbinder kommuncentra med centrala Stockholm. Stomtrafiken, som huvudsakligen går i radiella stråk men till viss del även är tvärgående, karakteriseras av tydlighet och hög turtäthet. Den erbjuder snabba och gena förbindelser och körs med pendeltåg, tunnelbana, lokalbanor och buss. Stomtrafiken tar hand om cirka 70 procent av samtliga påstigande under ett vardagsdygn. Antal påstigande i SL-trafiken Totalt hade SL-trafiken resenärer och cirka påstigningar en vanlig vardag Av andelen påstigande stod tunnelbanan för 45 procent, busstrafiken för 40 procent, pendeltågen för 10 procent och lokalbanorna för 5 procent. Om man ser till antalet resta personkilometer var resandet mera jämnt fördelat mellan tunnelbana (35 procent), buss (35 procent), pendeltåg (25 procent). Lokalbanorna stod även för 5 procent av antalet personkilometer. Källa: SL Waxholmsbolaget ansvarar för trafiken i skärgården och Stockholms hamnområde, som är uppdelad på skärgårdstrafik, hamntrafik och godsbefordran. Skärgårdstrafiken består av flera linjetyper direktlinjer sommartid till och från Stockholm och en bastrafik mellan kärnöar och replipunkter, där även mellanliggande öar trafikeras. Sammantaget trafikeras 130 öar och antalet passagerare är 1,8 miljoner per år. Omkring 60 procent av resorna görs under perioden juni till augusti. I hamntrafiken, Slussen Djurgården, görs drygt två miljoner resor per år. Utöver länstrafikbolagens tågtrafik i Mälardalen bedriver SJ idag ett regionalt tågsystem, där upphandling och planering sker via regionens gemensamma bolag MÄLAB. SJ har gradvis minskat trafikutbudet och regionen måste därför skjuta till allt större bidrag för att upprätthålla en acceptabel turtäthet och kapacitet. Resandet i den regionala tågtrafiken har från starten 1997 ökat från 8 till 15 miljoner resenärer per år, vilket har lett till en allt större trängsel på tågen i rusningstid. Kommersiell kollektivtrafik idag Den kommersiella trafiken har med en vid definition, som även omfattar båttrafik, långväga järnvägstrafik, regional busstrafik, taxi med mera, uppskattats till cirka 15 procent av den totala kollektivtrafiken, i antal resor. Andelen är ännu större om man räknar per personkilometer. Med en snävare definition utifrån begreppet regional kollektivtrafik är utbudet smalare. Med Uppsalapendeln, Arlanda express och flygbussarna görs mellan 10 och 15 miljoner resor per år, vilket kan jämföras med över 400 miljoner resor per år i SL-trafiken. Under högtrafik, då kapaciteten är ansträngd i de centrala delarna av länet, kompletteras stomtrafiken med direkttrafik med buss mellan områden med stor efterfrågan. De lokala busslinjerna i kommunerna trafikerar kommuncentrum samt bostads- och arbetsplatsområden och ansluter ofta till stomtrafiken. Landsbygdstrafiken förbinder länets landsbygd med kommuncentrum och kan vara anropsstyrd. Nattrafiken omfattar dagtrafikens stomlinjenät men körs glesare och mer grovmaskigt. SL ansvarar även för färdtjänsten som utförs med taxi och specialfordon samt för närtrafiken som kompletterar färdtjänsten. Foto: Jan E Svensson 5

6 Kollektivtrafikens konkurrenskraft Sett till det totala resandet är bilen det vanligaste färdmedlet i Stockholms län. Av alla resor i länet en vintervardag 2009 gjordes 24 procent med SL, 44 procent med bil och resterande 32 procent med gång eller cykel. Gång 29% Cykel 3% Antal Andel resor Bil 44% SL under ett vardagsdygn, och under maxtimmen hela 80 procent. I kommuner långt från regioncentrum har kollektivtrafiken lägst marknadsandelar med undantag för Upplands Bro, Järfälla och Haninge, som har det gemensamt att alla har tillgång till pendeltåg. Över det känsliga och hårt belastade Saltsjö-Mälarsnittet var SL:s marknadsandel i genomsnitt 58 procent av det motoriserade resandet under ett vardagsdygn 2009, det vill säga ej inräknat gång- och cykeltrafik. Att trafikflödena mellan regionhalvorna fungerar smidigt har stor betydelse för att motverka den obalans som finns mellan den norra och södra regionhalvan när det gäller utbud av arbetsplatser och bostäder. SL 28% SL 24% Gång 3% Andel personkilometer Antal personkilometer Cykel 1% Bil 68% Arbetspendlingen i Stockholm-Mälarregionen domineras av inpendlingen till centrala Stockholms län procent av all pendling över länsgräns inom östra Mellansverige har Stockholms län som utgångspunkt eller mål. Antalet inpendlare till länet var år 2006 cirka , och antalet utpendlare cirka Av pendlingen över Stockholms länsgräns sker 60 procent med bil, medan tågpendlingen ökar snabbast. Kollektivtrafikens kundgrupper För att få en ökad förståelse av resenärernas förutsättningar och resvanor beskriver SL invånarna i länet över 15 år i tre grupper: bilister (35 procent), växlare (26 procent) och vardagsresenärer (39 procent). Gruppen bilister använder mest bil och reser endast någon eller några gånger per månad med SL, då oftast till city. Här finns viss potential för fler kollektivtrafikresenärer. Potentialen begränsas dock av att merparten av denna grupp till vardags reser på ett sådant sätt att restiden med kollektivtrafik inte anses konkurrenskraftig. Det totala resandet i länet, fördelat på färdmedel, i antal resor och resta personkilometer. Skillnaderna mellan figurerna visar tydligt att bil ofta väljs för längre resor, medan gång och cykel främst används för kortare förflyttningar. Källa: SL:s Trafikplan 2020 Kollektivtrafiken är dimensionerad för vardagsresandet under morgonens och eftermiddagens rusningstid. Då är den som mest effektiv, samtidigt som trängseln i vägtrafiken begränsar bilens konkurrenskraft. Kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen är beroende av flera faktorer. Positiva faktorer är bland annat hög turtäthet samt konkurrenskraftiga restider och priser jämfört med bilen. Kollektivtrafikens konkurrenskraft sjunker generellt vid höjd levnadsstandard på grund av ökat bilinnehav men också beroende på högre tidsvärdering. Kollektivtrafikens marknadsandel är störst i innerstaden och sjunker med avståndet från regioncentrum. Till och från innerstaden åker 67 procent av resenärerna med Gruppen växlare varvar mellan att resa med bil, gång, cykel och kollektivtrafik. I denna grupp finns en större potential för fler kollektivtrafikresor, eftersom de redan har kunskap om SL-trafiken och väljer SL för hela eller delar av sin resa när det är mest fördelaktigt. Gruppen vardagsresenärer, med en stor andel kvinnor och unga personer, reser redan idag kollektivt i hög grad. Det är viktigt att kollektivtrafiken kan behålla dessa resenärer. Samtidigt är potentialen att ytterligare öka deras kollektivtrafikresande mera begränsad. Bland dem som regelbundet pendlar över länsgräns finnas också en potential för fler resenärer med kollektivtrafik. Fritidsboende och turister är de största kundgrupperna i skärgårdens båttrafik, medan arbetspendlare och bofasta utgör mindre men trogna resandegrupper. Eftersom skärgårdstrafiken till övervägande del betjänar öar utan fast vägförbindelse med land, tillhör även 6

7 i övrigt bilburna resenärer Waxhomsbolagets återkommande kunder. Prissättning av kollektivtrafiken Kundernas krav när det gäller biljetter och biljettsystem är att det ska vara enkelt. Det ska vara enkelt att välja biljettyp, lätt att betala och använda samt vara prisvärt. SL:s nuvarande prissystem är en kombination av olika system för prissättning. För dem som sällan åker med kollektivtrafik finns enkelresor med avståndstaxa i ett system med få zoner för att göra det enkelt. För vardagsresenärerna som reser med periodbiljetter finns en trohetsrabatt som ger mer rabatt ju längre period biljetten avser. Periodbiljetterna innehåller även ett takpris. Kunden betalar ett fast pris för en periodbiljett och får sedan resa hur mycket man vill i hela länet under perioden. Sammantaget är resenärerna relativt nöjda med SL:s nuvarande prissättningssystem, särskilt vardagsresenärer som reser ofta och har periodbiljett. Resenärer som reser mer sällan upplever att det finns en obalans mellan enkelbiljetter och periodbiljetter. Periodbiljetterna upplevs som prisvärda och enkla att köpa, medan enkelbiljetter bedöms som relativt dyra, både i förhållande till periodkort och till bilkostnaden. För den upphandlade länsöverskridande kollektivtrafiken finns prissamarbeten mellan de berörda bolagen. Prissättningen i den regionala tågtrafiken är kommersiellt satt (även för de banor där trafiken handlas upp) och biljettpriset upplevs av många resenärer som högt. Även för Waxholmsbolaget gäller att det ska vara lätt att köpa biljett och att tillgängligheten till olika försäljningsställen ska vara god. Periodkort kan köpas på bland annat turistbyråer och samtliga SL Center, där även Waxholmsbolagets kontantkort kan laddas. Däremot säljs kontantbiljetter endast ombord på fartygen. För periodkort gäller enhetstaxa, det vill säga samma pris oavsett reslängd, och för kontantresor är taxan avståndsrelaterad med indelning i sex zoner. En samordning av Waxholmsbolagets betalsystem med SL Access planeras. Resenärernas priskänslighet är generellt relativt låg och styrs inte enbart av biljettpriset utan även av omvärldsfaktorer som trängselskatten, parkeringstaxor, bensinpriset och den allmänna ekonomiska utvecklingen. Resenärerna är mer känsliga för enstaka stora prishöjningar än flera små. För att täcka kollektivtrafikens behov av stora investeringar framöver finns en möjlighet att höja priserna. Det bör i så fall ske stegvis och genom flera mindre höjningar i stället för enstaka, stora höjningar. Den negativa effekten av prishöjningar kan delvis kompenseras genom utbyggt utbud och en god kvalité i den trafik som erbjuds. Pendlare är i allmänhet mer priskänsliga än sällanresenärer. Dagens sammanhållna prissystem är en viktig del av landstingets trafikpolitik. De relativt sett billiga periodkorten med enhetlig taxenivå inom länet gynnar en hög kollektivtrafikandel. De gör det möjligt även för människor med lägre inkomster att resa och bidrar till en sammanhållen arbetsmarknad. Tillgänglighet för alla SL har under de senaste åren förbättrat tillgängligheten betydligt för resenärer med funktionsnedsättning. Förbättringar har främst gjorts i buss- och tunnelbanesystemet, som har absolut flest resenärer. Insatser görs även av övriga infrastrukturhållare. Mycket arbete återstår dock fortfarande till dess att hela kollektivtrafiksystemet kan användas för resenärer med funktionsnedsättning. Drygt 30 procent av resenärerna med funktionsnedsättning reser med SL-trafiken varje dag. Av resenärerna med funktionsnedsättning anser 45 procent att det generellt är lätt att resa med kollektivtrafiken, 23 procent svarar att det är svårt och resterande 32 procent tycker att det varken är lätt eller svårt. Waxholmsbolaget arbetar sedan länge med att förbättra tillgängligheten vid terminaler och ombord på fartygen i såväl skärgårdstrafiken som i hamntrafiken (Djurgårdsfärjorna). Tillgänglighetsarbetet berör inte bara fartyg och terminaler utan också service- och informationsåtgärder. Det är också viktigt att övriga kollektivtrafikaktörer arbetar för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för resenärer med funktionshinder. Ökade miljökrav Även om kollektivtrafiken har stora miljöfördelar jämfört med trafiken med privatbil, så behöver också miljöpåverkan från kollektivtrafiken minskas. SL har definierat fem principer som ska prägla miljöarbetet: 1. SL ska aktivt delta i, initiera och driva på utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem procent av SL:s spårtrafik ska drivas med el från förnybara källor. 3. SL ska ha hög kompetens i miljöfrågor. 4. Vid inköp av nya spårfordon ska minst 98 procent av materialet vara möjligt att källsortera vid demontering. 5. SL ska fortsatt arbeta med att få fler att åka kollektivt. Vid utgången av 2010 drevs 36 procent av SL:s bussar med förnybara drivmedel. Målet är att hälften av 7

8 bussarna ska drivas av förnybara drivmedel vid utgången av Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar från SL:s trafik per personkilometer minskar kontinuerligt, liksom bullerbelastningen. Waxholmsbolaget har under många år bedrivit miljöarbete genom att testa och införa ny teknik, alternativa bränslen, bättre körteknik med mera. Syftet har varit både att förbättra den egna verksamheten och att inspirera och sätta press på leverantörer och samarbetsparter. För Waxholmsbolaget är det särskilt angeläget att minska användningen av fossila bränslen och de skadliga utsläppen till luft samt att minimera skador och obehag från fartygens svallvågor. Även övriga kollektivtrafikaktörers miljöarbete är viktigt. Stora åtaganden för fortsatt utveckling Ambitioner i kollektivtrafiken Den kraftiga tillväxten av boende och verksamheter i länet ökar efterfrågan på kollektivtrafik i ungefär samma takt som befolkningsökningen. Det ställer höga krav på att utbudet av kollektivtrafik utvecklas i motsvarande omfattning. Tillväxten innebär en årlig ökning med ungefär resor under morgonens högtrafiktid. Dagens resmönster förväntas i stort bibehållas till 2020 med en stor andel lokala resor och en stor andel resor med mål i innerstaden. SL arbetar kontinuerligt med att förbättra och utveckla kollektivtrafiken med visionen att bidra till att Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Flera stora projekt är redan påbörjande eller ligger i startgroparna och medför generella förbättringar av resstandarden i länet. Därtill kommer trängselsituationen i spårtrafiken att förbättras. Satsningarna beräknas medföra att kollektivtrafikresandet nästan kan hålla jämna steg med den fortsatta ökningen av bilresandet. De största utbyggnadsbehoven Enligt RUFS 2010 anges följande utbyggnadsbehov som viktiga för kollektivtrafiken: Ökad spårkapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet, egna spår för pendeltågstrafiken och även ökad kapacitet för tunnelbanan över snittet. Kapacitetsstark kollektivtrafik behöver byggas ut till de snabbt växande sektorerna i nordost och ost. Fler förbindelser i tvär- och diagonalled behövs som knyter ihop regionala stråk och stadskärnor och erbjuder attraktiva alternativ till bilen. Busstrafiken som kompletterar spårtrafiken behöver samlas i gena stråk, få bättre bytesmöjligheter till övriga trafikslag och högre turtäthet. Framkomligheten för busstrafiken behöver förbättras genom att den prioriteras framför biltrafiken. Fortsatt utveckling enligt investeringsplaner och RUFS Investeringsbehovet för kollektivtrafiken till 2020 omfattar drygt 80 miljarder kronor enligt genomförandestrategi för landstingets åtaganden i RUFS Då inräknas även investeringar i depåer och fordon samt reinvesteringar. Beslutad medfinansiering från staten med flera parter är drygt 6 miljarder kronor av de dryga 80. Större investeringar är utbyggnad av Tvärbanan mot Solna och Kista och upprustning av Roslagsbanan. Andra planerade investeringar är Saltsjöbanan (Tvärspårväg Ost), etappstart av Spårväg Syd, ny bussterminal vid Slussen, fortsatt utbyggnad av Spårväg City och nytt signalsystem för tunnelbanans Röda linje. Dessutom gör staten investeringar i spår för pendeltågen. Den största satsningen gäller Citybanan, som ger ny spårkapacitet för pendeltågen över Saltsjö- Mälarsnittet. Till denna utbyggnad bidrar bland annat även landstinget. Andra större järnvägsínvesteringar genomförs på Nynäsbanan och Mälarbanan samt vid Södertälje. I RUFS anges även en prioritering för åtgärder för perioden 2020 till 2030, exempelvis fortsatt utbyggnad av Spårväg Syd. Det pågår också diskussioner om att förlänga Tvärbanan i nordost, att bygga ut spårtrafik från Odenplan till Nya Karolinska/Solna Centrum och att bygga ut spårtrafik till Nacka. Foto: Jan E Svensson För skärgårdstrafiken har landstinget och Waxholmsbolaget fastställt en stomtrafikstandard mellan 13 kärnöar med stor bofast befolkning och nio replipunkter på fastlandet med kollektivtrafik. Stomtrafiken ska enligt RUFS vara fullt utbyggd senast 2030 och är i dagsläget utbyggd till omkring 65 procent. Det finns ännu åtskilliga brister i bland annat standard och tillgänglighet vid replipunkterna. 8

9 Stomlinjenätets utbyggnad till Från aktuell Trafikplan

10 Foto: Melker Larsson Den regionala tågtrafiken I Mälardalen bör enligt RUFS integreras mer med den länsvisa kollektivtrafiken genom fördjupande samarbeten om trafikutbud, taxor, betalsystem och information. För att åstadkomma en fortsatt regionförstoring i Mälardalen behövs en jämfört med idag mer utvecklad regional tågtrafik en regionpendel. Regionpendeln får två huvuduppgifter, dels som ett regionalt snabbtåg inom upptagningsområdet för SL:s pendeltåg, dels som ett traditionellt regionaltåg i övriga Mälardalen. Med en snabb, mera frekvent och kapacitetsstark regionaltågstrafik skulle exempelvis Västerås, Eskilstuna och Nyköping, som alla ligger cirka tio mil från Stockholm, kunna ingå i samma funktionella arbetsmarknadsregion som Stockholm. Kostnader och intäkter Om investeringarna på drygt 80 miljarder kronor genomförs och fullt ut belastar SL beräknas kapitalkostnaden öka från dagens 2 till drygt 7 miljarder kronor år Samtidigt beräknas de årliga driftskostnaderna öka från knappt 8 till uppemot 16 miljarder kronor till Finansiering av kollektivtrafiken sker främst genom biljettintäkter, uthyrning av lokaler, intäkter från reklam och medfinansiering samt bidrag från landstinget. Skattefinansieringsgraden för SL:s trafik har under de senaste åren legat kring 50 procent och var ,2 procent Sammanlagt investeringsbehov, bru3o, miljoner kr Investeringsbehov, RUFSåtgärder (bruco) Investeringsbehov, övriga nyinvesteringar Myndighetskrav Reinvesteringar Foto: 2018 Melker Larsson

11 Foto: Janne Danielsson Samverkan för utvecklad kollektivtrafik För att utvecklingen av Stockholmsregionen och kollektivtrafiken ska kunna fortsätta enligt regionens målsättningar krävs en kontinuerlig och konstruktiv samverkan mellan många parter samt en tydlig ansvarsfördelning. Staten (regering och riksdag) har ett övergripande ansvar och kan påverka efterfrågan på transporter genom trängselskatt, skatt på drivmedel med mera. Förslag finns att regionalisera ansvaret för trängselskatten. Kommunerna med sina planmonopol har ansvar för att bostads- och verksamhetsområden planeras och byggs på transporteffektiva sätt, så att kollektivtrafikresandet underlättas och så att nödvändiga utrymmen för kollektivtrafiksystemet ges (exempelvis infartsparkeringar och depåer). punkt i resenärernas bästa, skapa långsiktig stabilitet i kollektivtrafiken och sprida kunskap om denna. Landstinget ansvarar även genom SL och Waxholmsbolaget direkt för en stor del av kollektivtrafiken och finansierar utbyggnad av busstrafik, spårvägar, lokalbanor, bytespunkter, fordon och depåer samt kollektivtrafiken i skärgården och på Stockholms inre vatten. Trafikutövarna (upphandlade och kommersiella) har ansvar för att möta resenärerna och leva upp till deras förväntningar på resan, så att de fortsätter att åka kollektivt. Den nya lagen ger även trafikutövare möjlighet genom det fria marknadstillträdet att bidra till ett breddat utbud av kollektivtrafik. Staten genom Trafikverket och kommunerna påverkar kollektivtrafikens förutsättningar genom att bygga vägar som ökar framkomligheten för buss- och spårvägstrafiken med bland annat gena sträckningar, prioriterade körfält och signalprioriteringar. Trafikverket är även ansvarigt för järnvägsnätet. Landstinget ansvarar som regional kollektivtrafikmyndighet för att utreda och prioritera strategiska utvecklingsprojekt som styr mot de regionala målen, planera en attraktiv kollektivtrafik med utgångs- Foto: Melker Larsson 11

12 Utmaningar Kollektivtrafiken står inför ett antal utmaningar. Förutsättningarna påverkas av den snabba tillväxten i regionen, av miljökrav och av trafikanternas förväntningar men också av den nya lagstiftningen. för trafiken Ökande efterfrågan Befolkningen ökar kraftigt och det är redan nu trångt i trafiksystemet, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Kollektivtrafiken har samtidigt en avgörande betydelse för att bidra till en hållbar regionförstoring samt upprätthålla rörligheten och tillgängligheten i länet. Det blir en stor utmaning att behålla och helst även öka kollektivtrafikens marknadsandel samtidigt som belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar. Ökade miljökrav I RUFS 2010 finns målet om en region med god livsmiljö. Därutöver blir de nationella, regionala och lokala miljökraven allt tuffare. Detta innebär att utsläppen av luftföroreningar och koldioxid samt buller och markintrång måste minska. Enligt RUFS 2010 är det nödvändigt att kollektivtrafiken tar marknadsandelar från biltrafiken om klimatmålen ska nås. Dessutom måste kollektivtrafikens egen miljöpåverkan minska. Foto: Janne Danielsson Foto: Janne Danielsson Tillgänglighet för alla Ett mål i RUFS 2010 är att regionen ska vara öppen och tillgänglig för alla. Landstingets och SL:s vision när det gäller tillgänglighet är att SL:s allmänna kollektivtrafik ska upplevas som det mest attraktiva resealternativet för resenärer med funktionsnedsättning. Även om mycket har gjorts återstår det en hel del för att uppfylla visionen. Tunnelbanan och busstrafiken i innerstaden har den mest utvecklade tillgängligheten med god information, små nivåskillnader mellan plattform och fordon och tillgängliga terminaler och stationer. Arbete pågår med att åtgärda de brister som ännu finns på pendeltågen och lokalbanorna. Förbättringar i tillgängligheten behöver även göras i Waxholmstrafiken och i regionaltågstrafiken. och för organisation och utförande Finansiering av ökande trafik och stora projekt För att klara de kommande årens stora ambitionsökningar behöver kollektivtrafiken öka sina intäkter antingen genom ökade biljettintäkter, ökade bidrag från landstinget eller medfinansiering. Alternativt måste kostnaderna begränsas genom att prioriteringar görs mellan kommande investeringar. Det är en utmaning att finna nya finansieringsmöjligheter och att samtidigt undvika lösningar som innebär stora risker. Helhet i resupplevelsen och samordning mellan upphandlad och kommersiell trafik För resenären är det viktigt att resan upplevs som en helhet utan besvärade friktion när det gäller vem som utför trafiken, hur man betalar eller vem som finansierar trafiken. 12

13 För resenären märks sådan friktion främst i pris- och betalsystemen över länsgränser och vid kajen vid övergång mellan land- och båttrafik. Det finns även risk för att ny friktion kan uppstå mellan upphandlad och kommersiell trafik. För att öka kollektivtrafikens attraktivitet och därmed resandet med kollektivtrafiken behöver därför befintliga och tillkommande aktörer inom kollektivtrafiken finna gemensamma lösningar. Resenärerna ska inte behöva tänka på vilket kollektivtrafikföretag de åker med vid varje tillfälle. Detta ställer krav på gemensamma mål och på samordning av informations- och betalsystemen. Enligt lagen har även trafikutövarna rätt att förvänta sig ett fritt och konkurrensneutralt tillträde till kollektivtrafikens infrastruktur. Arbetet med vägledning för detta pågår på initiativ av Svensk kollektivtrafik, men det måste även vara en fråga i det fortsatta arbetet med trafikförsörjningsprogrammet i Stockholm. Samspelet med stadsutveckling och samverkan mellan aktörer Alla aktörer kommunerna, landstinget, Trafikverket, trafikutövarna och kollektivtrafikmyndigheten har olika roller för att tillsammans utforma det hållbara resandet i Stockholmsregionen med hela dess komplexitet. För att lyckas behöver aktörerna samspela väl i planer, inriktningar och budgetar. Detta arbete underlättas av gemensamma utgångspunkter och gemensamma mål. Den nya lagen om kollektivtrafik är ett sätt att uppmuntra kollektivtrafikens aktörer att utveckla detta arbete ytterligare. Foto: Janne Danielsson 13

14 Frågor för samrådet I detta samrådsunderlag ges en övergripande bild av hur kollektivtrafiken fungerar idag, samtidigt som några av de större utmaningarna tecknas. Nästa steg är att fundera på vilken kollektivtrafik Stockholmsregionen behöver i framtiden i ett resenärsperspektiv, i kommunerna, i länet och i en vidare region. Några frågor som stöd för diskussionen: 1. Vilka är kollektivtrafikens viktigaste uppgifter? 2. På vilket sätt kan kollektivtrafiken bidra till en positiv utveckling i kommunen och regionen? 3. Vilka utvecklingsbehov finns för dagens kollektivtrafik i kommunen, länet och Mälardalen? 4. På vilka sätt kan kommunen och andra aktörer stödja kollektivtrafikens utveckling? Kontaktperson för trafikförsörjningsprogrammet: Anna Pontusson Strategisk planerare

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Utveckling av den regionala tågtrafiken

Utveckling av den regionala tågtrafiken Rapport maj 2012 Utveckling av den regionala tågtrafiken Beskrivning av och behov samt möjligt trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande Denna rapport utgör en

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30

Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30 ur funktion inutilisable unbenutzbar unserviceable Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30 Föreningen TIM-pendlares yttrande om Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik - Västmanlands län

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet 2012-06-25 LJ2012/49 Avsändare Landstingsstyrelsen Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Inledning Genom en motion föreslår Inga Jonasson (V) att Länstrafiken ges

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag

Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag 1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, punkt 14 Svar på skrivelse från (S) om högre produktivitet genom trimningsåtgärder via statliga anslag Ärendebeskrivning

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet ÄRENDE 8 2012-09-14 Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Inga Jonasson,

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem

Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem 1(5) Handläggare Mats Ellman 08-686 15 97 mats.ellman@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 12 Svar på skrivelse från (MP) angående tidplan för gemensamt betalsystem Ärendebeskrivning Svar på skrivelse

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Trafikplan 2020. Externremiss

Trafikplan 2020. Externremiss Trafikplan 2020 Externremiss Projektledning: Monica Casemyr och Anna Blomquist, SL. Redaktör: Joanna Olsson. Idégrupp: Helena Sundberg, Per Ekberg, Pernilla Helander, Gunilla Glantz, Paulina Eriksson,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 1(37) 2012-05-29 REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 Beslutsversion 2(37) 2012-05-29 Förord I din hand håller du förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram

Läs mer

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?

Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht 2001. Thomas Höjemo thomas@snt.nu Syfte och metod Syftet med

Läs mer

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal träffat mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen Översyn av taxor och biljettsystem och andra aktuella frågor hos kollektivtrafiken i Stockholmsregionen Svensk Kollektivtrafik Årskonferens 17-18 september 2015 Kristoffer Tamsons (M) Trafiklandstingsråd

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22

Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt Upphandling Trafik 2016 2014-10-22 2014-10-22 Innehållsförteckning Rekommendation för beslut om allmän trafikplikt... 3 1. Allmänt... 3 2. Beskrivning av

Läs mer

Kristdemokraterna i Stockholms stad och län TRAFIKPROGRAM Ett hållbart resande i Stockholmsregionen www.stockholm.kristdemokraterna.

Kristdemokraterna i Stockholms stad och län TRAFIKPROGRAM Ett hållbart resande i Stockholmsregionen www.stockholm.kristdemokraterna. Kristdemokraterna i Stockholms stad och län TRAFIKPROGRAM Ett hållbart resande i Stockholmsregionen 1 www.stockholm.kristdemokraterna.se Kristdemokraterna i Stockholms stad Kristdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018

Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014-2018 Dnr KS-2012-712 sid 1 (8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum Remissvar 2013-01-11 Peter Thörn, 054-540 10 31 peter.thorn@karlstad.se Region Värmland Remiss - Regionalt trafikförsörjningsprogram för

Läs mer

Foto: Janne Danielsson. Information för dig som vill sälja SL-biljetter

Foto: Janne Danielsson. Information för dig som vill sälja SL-biljetter Foto: Janne Danielsson Information för dig som vill sälja SL-biljetter Foto: Marcus Kurn 2 Att bli återförsäljare eller ombud för SL Vi är glada att du är intresserad av att sälja vårt sortiment. Det är

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna

Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Låt trängselskatteintäkterna bekosta den utökade SLtrafiken! Fakta om högeralliansens svek mot stockholmarna Inledning Kraven på kollektivtrafiken är höga i vår region. Människors vardag måste fungera

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting Infrastruktur och trafik Kollektivtrafik Sara Rhudin Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation

Läs mer

Kollektivtrafiksatsningar i Stockholm

Kollektivtrafiksatsningar i Stockholm 2014-05-22 1 Kollektivtrafiksatsningar i Stockholm 2014-05-15 Björn Holmberg Stabschef 2014-05-22 2 Samhällsuppdraget Genom kollektivtrafiken bidrar Trafikförvaltningen till att Stockholm är Europas mest

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 15 februari 2012

Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 15 februari 2012 MINNESANTECKNINGAR 1 (10) Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Marklund 0589-87005 rebecka.marklund@arboga.se Datum 2012-02-15 Anteckningar från pendlarmötet i Arboga, 15

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.

GRENSELØSE DATA. Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide. Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech. Grenseløse data GRENSELØSE DATA Exempel från projektet Smart Mobil Reseguide Maria Jernbäcker, projektledare Combitech AB Sverige Maria.jernbacker@combitech.se Om projektet Smart Mobil Reseguide Smart

Läs mer

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti

Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Delårsrapport 2014 TN (inkl helårsbedömning) januari augusti Dnr TN 2014-08 Innehållsförteckning I korthet 1 Medborgarperspektivet 2 Kollektivtrafiken ett naturligt val vid resor 2 Processperspektivet

Läs mer

Stormöte om kollektivtrafiken

Stormöte om kollektivtrafiken 1 (6) LINKÖPINGS KOMMUN Stormöte om kollektivtrafiken Minnesanteckningar Anteckningar av: Anders Netin/Karin Linkhorst 2014-03-13 Linköpings kommuns Landsbygdsgrupp, i samarbete med Landstingets kollektivtrafiknämnd

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Uppföljning av måltalen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet April 2014

Uppföljning av måltalen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet April 2014 Uppföljning av måltalen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet April 2014 Förord Det första regionala trafikförsörjningsprogrammet i Stockholms län beslutades av landstingsfullmäktige 2012. Inför

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar: REGLER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I BLEKINGE Fastställda 2011-11-14 av Kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge Reviderad 2012-10-18: Ledsagare sista stycket tillagt 1. Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst kan

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Delredovisning juli 2014 1(189) Strategisk utveckling Planering. RAPPORT 2014-01-08, rev 2014-07-01

Delredovisning juli 2014 1(189) Strategisk utveckling Planering. RAPPORT 2014-01-08, rev 2014-07-01 1(189) BILAGA 11 - Dokumentation Trafikanalys till Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län Delredovisning juli 2014 Stockholms läns landsting

Läs mer

Förslag avseende biljettautomater för zonbiljetter

Förslag avseende biljettautomater för zonbiljetter 1 (7) Datum 2011-05-11 Identitet TN 1105-121 SL 2011-04034 Trafiknämnden Förslag avseende biljettautomater för zonbiljetter Sammanfattning Biljettautomater för zonbiljetter (Cale-automater) installerades

Läs mer

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i

Läs mer

Stockholms lins landsting 1(2)

Stockholms lins landsting 1(2) Stockholms lins landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0694 Landstingsstyrelsen Överenskommelse om behörighet att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Beslut gällande utlösande av option med befintlig kundserviceentreprenör

Beslut gällande utlösande av option med befintlig kundserviceentreprenör Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (5) Identitet TN 1206-0142 Handläggare: Ragna Forslund 08-686 1959 Beslut gällande utlösande av option med befintlig kundserviceentreprenör Bakgrund I

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING Överenskommelse om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län enligt 2013 års Stockholmsförhandling 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING Överenskommelse

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Bygg ut tunnelbanan till Nacka

Bygg ut tunnelbanan till Nacka 2010 : 6 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bygg ut tunnelbanan till Nacka Sammanfattning Tunnelbanan är den billigaste typen av kollektivtrafik vid höga passagerarflöden. Konsultföretaget

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer