Yttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län

Transkript

1 JUL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen S&r^S STOCKHOLMS LÅNS LANDSTING TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Kim Örtenblad. Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting är som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarig för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Det är landstingets trafikförvaltning som tar fram det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafiknämnden har remitterat ett förslag till reviderat Regionalt trafikförsörjningsprogram till Tillväxt- och regionplanenämnden. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Förslag till yttrande Handlingarnafinnstillgängliga på landstingets hemsida: Ärendets beredning Ärendet har beretts på Tillväxt- och regionplaneförvaltningen och utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan. Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över remissversionen av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län i enighet med bilagt yttrande. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen anser att trafikförsörjningsprogrammet tydligare behöver knyta an till Stockholmsregionens långsiktiga utmaningar och tydliggöra kollektivtrafikens roll och betydelse för hela regionens utveckling. Förvaltningen önskar en beskrivning av de rumsliga förutsättningarna i regionen och anser att några av målen och måltalen i trafikförsörjningsprogrammet behöver utvecklas. I vissa fall kan detta inne-

2 jjll Tillväxt- och regionplaneförvaltningen VS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE bära geografiskt nedbrutna måltal, i andra fall behövs ett jämlik- och jämställdhetsperspektiv kopplas till målen. Förvaltningen skulle gärna se att trafikförsörjningsprogrammet innehöll ett mer utvecklat resonemang kring kollektivtrafiken som medel för att uppnå en ökad tillgänglighet till olika typer av regionala målpunkter, detta kan göras genom att utveckla de nedbrutna målen som hör till det övergripande målet attraktiv region. Bakgrund Trafikförsörjningsprogrammet är en strategisk politisk plattform och regionens viktigaste dokument för kollektivtrafikens utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska redovisa behovet av kollektivtrafik, sätta upp mål för kollektivtrafiken inom länet och över länsgräns samt bedöma förhållandet mellan den trafik som ska omfattas av allmän trafikplikt och den som bedöms kunna drivas på kommersiella villkor. Vad ett trafikförsörjningsprogram ska innehålla finns reglerat i Kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1056). Trafiknämnden föreslår en ny målmodell där den övergripande visionen är "Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion". De tre övergripande målen beskriver vad som ska känneteckna kollektivtrafiken år 2030, därefter följer nedbrutna mål som beskriver utvalda fokusområden. Ökat kollektivt resande Konkurrenskraftigt - Tryggt - Tillgängligt Smart kollektivtrafiksystem - Miljöanpassat Säkert Resurseffektivt Attraktiv region - Pålitligt Sammanhållet - Tillväxtskapande Till de nedbrutna målen hör ett antal måltal, vilka ska ge en övergripande bild om kollektivtrafikens utveckling. Måltalen ska också peka på vilka aktörer som bidrar till att målen nås. Överväganden Stockholmsregionen står inför långsiktiga samhällsutmaningar. RUFS 2010 och samrådsförslaget för RUFS 2050 pekar på ett antal utmaningar som

3 Jill Tillväxt- och regionplaneförvaltningen S f ^ Z STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3(4) TJÄNSTE UTLÅTANDE kopplar till transportsystemet men som programförslaget inte relaterar till. Därtill finns det skärgårdspolitiska programmet för Stockholms läns landsting och den delregionala utvecklingsplanen för Stockholms kust och skärgård som pekar på skärgårdens särskilda utmaningar. En god tillgänglighet är till exempel en grundläggande förutsättning för att det ska vara möjligt att bo, verka i och besöka skärgården. Samtidigt ser befolkningsutvecklingen och de demografiska förutsättningarna annorlunda ut i skärgården jämfört med på fastlandet. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen anser att trafikförsörjningsprogrammet tydligare bör knyta an även till dessa utmaningar och tydliggöra kollektivtrafikens roll och betydelse för hela regionens utveckling. Förvaltningen anser mot bakgrund i utmaningarna och de övergripande regionala målen i RUFS 2010 och i samrådsförslaget för RUFS 2050 att några av målen och måltalen i trafikförsörjningsprogrammet kan utvecklas. Programförslaget behandlar inte de rumsliga förutsättningar för transportsystemet som råder i regionen. Mål och måltal är utformade så att det endast är möjligt att följa utveckingen på en aggregerad nivå. Förvaltningen önskar en beskrivning av de rumsliga förutsättningarna och i vissa fall geografiskt nedbrutna mål. Detta gäller till exempel för kollektivtrafikens marknadsandel, det råder olika förutsättningar för en ökad kollektivtrafikandel i länets mer tätbebyggda delar i jämförelse med de mindre tätbebyggda områdena. Vidare kan det i vissa reserelationer vara mer önskvärt att öka kollektivtrafikandelen än i andra. När det gäller beskrivningen av dagens resande önskar förvaltningen att Trafikförsörjningsprogrammet också förhåller sig till hur resandet ser ut för alla transportslag och hur det skiljer sig bland olika grupper och på vardagar/helger. Den resvaneundersökning som genomfördes under 2015 visar bland annat att andelen som åker bil är högre på helgerna och att olika grupper har olika resmönster. För att utveckla en attraktiv och kapacitetsstarkt kollektivtrafik som är tillgänglig för alla och för att det ska vara möjligt att följa upp utvecklingen och tillse att rätt åtgärder görs, bör jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet problematiseras och belysas. Trafikförsörjningsprogrammets strategiska betydelse skulle stärkas om kollektivtrafikens roll för en ökad tillgänglighet till olika typer av regionala målpunkter, bl. a till bytespunkter för nationella flyg-, hamnar-, buss och spårförbindelser, lyfts. Att förbättra den regionala och storregionala tillgängligheten till Arlanda är en prioriterad fråga för Stockholmsregionen. Även en problematisering av hur kollektivtrafiken kan bidra till en ökad tillgänglighet till natur, kultur och anläggningar för rekreation och fritid är önskvärt. Detta är aspekter som lyfts fram i samrådsförslaget för RUFS

4 JUL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen S^>ta STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN och som starkt bidrar till att kunna vara en attraktiv region och därför kan också mål och måltal om hur kollektivtrafiken kan bidra till en ökad tillgänglighet till dessa regionala funktioner och målpunkter utformas. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen anser att det är av största vikt med en fortsatt dialog och ett tätt samarbete kring mål och måltal i de fortsatta processerna med både traflkförsörjningsprogrammet och RUFS Programförslaget innehåller ett kapitel om resurseffektiv bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling. Förvaltningen är positiv till att sambandet mellan bebyggelse och kollektivtrafik lyfts då detta i samspel är ett av planeringsmålen i den regionala utvecklingsplanen. I programförslaget återfinns dock ett stycke om var och hur bebyggelse bör utformas. Förvaltningen anser att Trafikförsörjningsprogrammet i detta fall bör peka på vikten av bebyggelsestrukturens utformning och därefter förespråka en bebyggelseutveckling och en bebyggelsestruktur som ligger i linje med RUFS. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konskevenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program, Miljöutmaning 2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Kim Ortenblad Regionplanerare

5 Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplanenämnden FÖRSLAG TILL YTTRANDE Trafikförvaltningen Stockholm TN Yttrande över Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Inledning Tillväxt- och regionplanenämnden har fått Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län på remiss. Svaret har beretts utifrån landstingets uppdrag som regionplaneorgan. Synpunkter Stockholmsregionens långsiktiga utmaningar Tillväxt- och regionplanenämnden instämmer i den utmaning som programförslaget pekar på när det gäller möjligheterna att utveckla en attraktiv kollektivtrafik i en region med en snabbt växande befolkning. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) pekar även på fler utmaningar som regionen står inför, en del av dessa är tydligt kopplade till transportsystemet och dess möjlighet att bidra till en attraktiv regionutveckling. I planarbetet med RUFS 2050 återfinns utmaningen att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad tillgängliget och ekonomisk tillväxt, där utmaningen är att möjliggöra rörlighet och skapa en god tillgänglighet med mindre klimatpåverkan och som gynnar ekonomisk tillväxt. Men också att förändra resvanor, sättet att transportera varor och gods och i vissa avseenden påverka invånarnas livsstil. Andra utmaningar är inte lika tydligt kopplade till transportsystemet men det är ändå är en mycket viktig pusselbit, till exempel att vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande, där utmaningen bland annat är att motverka inomregionala skillnader mellan innerstad och ytterstad, mellan stadsbygd och landsbygd och mellan den norra och södra länsdelen. Även det skärgårdspolitiska programmet för Stockholms läns landsting och den delregionala utvecklingsplanen för Stockholms kust och skärgård pekar på skärgårdens särskilda utmaningar. Tillväxt- och regionplanenämnden anser att det är bra om trafikförsörjningsprogrammet tydligare knyter an till även dessa utmaningar och tydlig-

6 Stockholms läns landsting 2(4) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN gör kollektivtrafikens roll och betydelse för hela regionens utveckling. Det skulle sannolikt också ytterligare stärka förankringen hos regionens aktörer för både trafikförsörjningsprogram och RUFS som två av landstingets starkaste strategiska dokument, att de tar ett tydligt gemensamt avstamp i regionens långsiktiga utmaningar. När det gäller förankringen av viktiga strategiska dokument, däribland trafikförsörjningsprogrammet, vill Tillväxt- och regionplanenämnden också lyfta fram värdet av en bred politisk förankring bland länets aktörer. Kollektivtrafikens betydelse för en attraktiv storstadsregion Tillväxt- och regionplanenämnden skulle gärna se att trafikförsörjningsprogrammet innehöll ett mer utvecklat resonemang kring kollektivtrafiken som medel för att uppnå bibehållen och/eller ökad tillgänglighet till natur, kultur och anläggningar för rekreation och fritid. Att alla människor kan ta sig till olika typer av målpunkter med hjälp av hållbara transporter är en viktig del i att nå de övergripande regionala målen och att kunna vara en attraktiv storstadsregion. Detta kan göras genom att utveckla de nedbrutna målen som hör till det övergripande målet attraktiv region. Tillväxt- och regionplanenämnden vill också starkt betona vikten av internationell och nationell tillgänglighet för stockholmsregionen, och att detta bör lyftas fram i målen. Från ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv kan det också vara bra att belysa de differentierade rumsliga förutsättningarna för olika grupper att transportera sig. Därtill önskar Tillväxt- och regionplanenämnden också en diskussion kring kollektivtrafikens betydelse för, och potentiellt stora bidrag till, en förbättrad folkhälsa. Tillväxt- och regionplanenämnden stödjer bedömningen att den upphandlade kollektivtrafiken fortsatt behöver vara väl utbyggd och utgångspunkten att resenärerna ska erbjudas ett sammanhållet kollektivtrafiknät som är attraktivt och tillgängligt och överblickbart för alla. När det gäller de principer för vad som ska känneteckna ett länstäckande trafikutbud är det viktigt att dessa principer också utgår ifrån mål och förhållningssätt i RUFS 2050, som är under framtagande. Kollektivtrafikens betydelse för smart stadsutveckling Ett hållbart transportsystem bör, som programförslaget föreslår, utgå från att kollektivtrafikandelen av de motoriserade resorna ska öka men en lika viktig utgångspunkt bör också vara att kunna ersätta vissa resor med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, IKT, samt att utveckla arbetet med påverkansåtgärder. Med en kraftigt ökad befolkning och ansträngda finansiella ramar för utbyggnad av kollektivtrafiken, behöver kraftfulla in-

7 Stockholms läns landsting 3 (4) FORSLAG TILL YTTRANDE satser göras för att effektivisera och digitalisera kollektrafikarbetet. Informations- och kommunikationsteknologiska aspekter saknas i nuvarande programförslag. Möjligheterna att samordna, optimera och kundanpassa kollektivtrafikförsörjningen har blivit större tack vare olika IKT-lösningar och starkt utökad kommunikations- och datakapacitet. Här kan landstinget samordna sina resurser och kompetenser inom forskning och innovation, regionplanering och trafikplanering. Detta skulle på ett mer påtagligt sätt kunna genomsyra trafikförsörjningsprogrammet. Tillväxt- och regionplanenämnden är positiv till att programförslaget lyfter fram och betonar vikten av "hela resan", det är även positivt att replipunkter nämns. Dock bör trafikförsörjningsprogrammet i sammanhanget också lyfta fram cykeln och cykelns roll för ett hållbart resande. Möjligheten till kombinationsresor och smidiga byten mellan exempelvis cykel och kollektivtrafik är i många fall avgörande för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det är därför oerhört viktigt att det finns tillgång till bra cykelförbindelser i form av regionala och lokala cykelstråk och goda cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken. Utbyggnaden av de regionala cykelstråken har en stor betydelse för kollektivtrafiken, vilket bör betonas i Trafikförsörjningsprogrammet. Stockholmsregionens rumsliga utveckling Tillväxt- och regionplanenämnden önskar, med utgångspunkt i de utmaningar regionen står inför, en tydligare problematisering av de rådande och framtida rumsliga förutsättningarna för transportsystemet i regionen. Det borde också vara angeläget att tydligare beskriva och problematisera hur resandet ser ut för olika transportslag och hur vardags- och fritidsresor skiljer sig åt. Detta skulle kunna leda till geografiskt nedbrutna mål liksom mål för viktiga reserelationer. Detta är viktigt med hänsyn till de olika förutsättningarna för en ökad kollektivtrafikandel i länets mer tätbebyggda delar i jämförelse med de mindre tätbebyggda områdena. Tillväxt- och regionplanenämnden ser positivt på att det finns måltal för restider mellan regionala stadskärnor. Ett av de övergripande målen i RUFS är att hålla samman hela regionen. Den övergripande rumsliga strukturen pekar också på vikten av tvärförbindelser i transportsystemet. Nämnden önskar därför ett resonemang kring varför måltalet enbart gäller stadskärnor på samma regionhalva. Samt kring måltalet om en restidskvot på 1,9, om huruvida det bedöms tillräckligt för att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftigt jämfört med bilen. Tillväxt- och regionplanenämnden är positiv till att trafikförsörjningsprogrammet särskilt lyfter fram sambandet mellan bebyggelse och kollektivtra-

8 Stockholms läns landsting 4(4) FORSLAG TILL YTTRANDE fik, att bebyggelsen utvecklas i samspel med kollektivtrafikens utveckling är ett av planeringsmålen i RUFS programförslaget återfinns ett stycke om var och hur bebyggelse bör utformas. Tillväxt- och regionplanenämnden anser att Trafikförsörjningsprogrammet i detta fall bör peka på vikten av bebyggelsestrukturens utformning och därefter förespråka en bebyggelseutveckling och en bebyggelsestruktur som ligger i linje med RUFS. När det gäller det framtida behovet av kollektivtrafik vill Tillväxt- och regionplanenämnden flagga för att nya framskrivningar är under framtagande. I fortsatt arbete med Trafikförsörjningsprogrammet bör de nya siffrorna användas. Trafikförsörjningsprogrammets relation till andra strategiska dokument Tillväxt- och regionplanenämnden vill även framhålla att trafikförsörjningsprogrammet skulle tjäna på att tydliggöra programmets förhållande till andra viktiga strategiska måldokument, styrdokument och processer inom transportområdet, till exempel den nationella planen för transportsystemet, länsplan för regional transportinfrastruktur, En Bättre Sits, Sverigeförhandlingen, trafikförvaltningens stomnätsplan, den regionala cykelplanen, kommunala trafikstrategier m.m. Detta i kombination med en tydlig koppling till ett genomförande av programmet skulle klargöra trafikförsörjningsprogrammets sammanhang och vilka förutsättningar som råder. Tillväxt- och regionplanenämnden ser fram emot fortsatt gott samarbete kring det nya trafikförsörjningsprogrammet och den nya regionala utvecklingsplanen för Stockholms län.