Transkript

1 På energifallet.se hittar du allt! Ett livsviktigt skolmaterial för en energismart framtid! Lärarhandledning Årskurs f-3

2 Om Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har cirka medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är vår drivkraft. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Ju fler vi är, desto större kraft har vi att förändra samhällsutvecklingen till det bättre. Vi arbetar med att påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval, som är en del i vårt arbete med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval. Energifallet är Naturskyddsföreningens stora satsning på att lyfta klimat- och energifrågor i grundskolan. Kul att du vill vara med! För uppdateringar, mer material och nyhetsbrev energifallet.se Text: Anna Bengtsson, sakkunnig energi/naturskyddsföreningen Pedagogisk utformning: Henrik M Lindgren/Strobilus, Anna Blomqvist och Anna Bengtsson/Naturskyddsföreningen Omslagsfoto: Ulrica Zwenger Illustration: Erik Espmark och Filmic Art/Angie Gaal (Energitjuv) Layout: Espmark & Espmark Korrektur: Catrin Hellmark ISBN: Tryckeri Åtta45, Stockholm 2013 Energifallet är ett skolprojekt som Naturskyddsföreningen genomför med stöd av Energimyndigheten.

3 Innehåll Inledning Energifallet utgår från målen i Lgr 11 5 Spännande material på Energifallets hemsida 5 Så här är lärarhandledningen uppbyggd 5 Ge er ut tillsammans! 6 Skolan Energismarta dagar 7 Tankar om energi 10 Jakten på energitjuvarna 15 Hemmet På spaning vart tar energin vägen? 17 Vi undersöker hur många gånger öppnas kylskåpet? 18 Energismarta familjen 20 Samhället Uppfinnaren 21 Spela spel forma framtiden 27 Pryldetektiverna 28 Kopieringsunderlag 29

4 Naturskyddsföreningen vill förändra världen tillsammans med skolan. Just nu sker ett enormt energislöseri. Varje timme, varje minut och varje sekund slukas gigantiska mängder energi i Sverige. Detta trots att energin kostar massor med pengar och påverkar både klimatet och miljön. Dessutom går energin ofta åt helt i onödan, utan att vi får någon nytta av den. Varför är det så? Det tycker vi är ett mysterium. Det finns ju så mycket vi kan göra åt saken! I Energifallet får alla grundskoleelever vara med och lösa mysteriet. Eleverna får snoka efter energitjuvar i skolan, leta energislöseri hemma hos sig och fundera över hur samhället kan bli energismartare. Samtidigt får de kunskap om energin, klimatet och förutsättningarna för en hållbar utveckling. Energifallet är indelat i lektioner och som lärare är det därför enkelt att sätta igång direkt. Det går att arbeta med hela utbildningsmaterialet från början till slut, eller välja övningar ur det och sätta ihop egna lektioner. Materialet är framtaget i dialog med ett antal skolor och pedagoger och de flesta av övningarna kan appliceras på flera ämnen. Genom Energifallet vill Naturskyddsföreningen visa lösningar, sprida framtidstro och möjlighet att agera till Sveriges unga - tillsammans kan vi förändra världen! Utbildning är det mest kraftfulla vapen man kan använda för att förändra världen Nelson Mandela, vinnare av Nobels fredspris och före detta president i Sydafrika Lärdom är att plötsligt förstå något man alltid förstått, men på ett nytt sätt DORIS LESSING, brittisk författare och vinnare av Nobelpriset i Litteratur Skolan har en livsviktig uppgift. De unga måste få smak på att en energismart värld är möjlig Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen 4 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

5 Lärarhandledningen utgår från elevernas vardag och de platser som unga befinner sig på: hemmet, skolan och samhället. Avsnittet Skolan innehåller lektionsförslag som handlar om vad klassen kan göra för att minska skolans energianvändning, medan Hemmet fokuserar på hur familjen tillsammans kan bli energismartare. Avsnittet Samom Energifallet Energifallet utgår från målen i Lgr 11 Energifallet utgår från målen och kunskapskraven i Skolverkets läroplan för grundskolan från år 2011 (Lgr 11). I dess inledande kapitel står att läsa att skolan har en viktig uppgift när det handlar om att ge eleverna överblick och sammanhang och att det i all undervisning är angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både till att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Vidare anges i skolans övergripande mål och riktlinjer att varje elev som lämnar grundskolan: Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Ur kursplanerna för årskurs f-3 anges bland annat att undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Enkla fältstudier och observationer i närmiljön (biologi, fysik och kemi). Enkla naturvetenskapliga undersökningar (biologi, fysik och kemi). Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Lekar och rörelse i natur-och utemiljö (idrott). Energifallet bidrar till att uppfylla samtliga av ovanstående mål och kunskapskrav. Spännande material på Energifallet.se Den här lärarhandledningen beskriver hur man kan jobba med Energifallet i årskurs f-3. Det går utmärkt att arbeta med Energifallet bara genom att använda lärarhandledningen, men lektionerna blir ännu mer spännande om man även hämtar material från Energifallets hemsida. Där finns bland annat roliga bildspel, korta filmer och Energibiblioteket med massor av bra länkar. Hemsidan innehåller även Klassens energibok ett verktyg som gör att eleverna tillsammans kan skapa digitala böcker om Energifallet. Gå in på energifallet.se så hittar du materialet där! Om skolan vill, finns det även stöd för att arbeta mer långsiktigt med energifrågor. På Energifallets hemsida finns till exempel en Handlingsplan som ger stöd för att arbeta vidare med energieffektivisering på hela skolan, och en lista med Energismarta tips för skolbyggnader, som innehåller förslag på åtgärder som fastighetsägaren kan genomföra. Så här är lärarhandledningen uppbyggd ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 5

6 hället handlar om de val man gör i sin vardag och hur de påverkar våra möjligheter att nå en hållbar utveckling. Till sist innehåller lärarhandledningen även verktyg som kan vara bra att ha under arbetet med Energifallet, till exempelen lista med Energismarta tips och kopieringsunderlag till de olika lektionerna. Lektionsförslagen i lärarhandledningen innehåller några återkommande rubriker. Under rubriken Verktyg i lärarhandledningen presenteras de hjälpmedel som finns tillgängliga längst bak i lärarhandledningen. Rubriken Verktyg på Energifallet.se presenterar istället det extramaterial som är fritt tillgängligt på Energifallets hemsida (energifallet.se). Rubriken Så här gör du förklarar hur övningen går till, medan Dokumentation ger förslag på hur den kan dokumenteras. Under rubriken Att diskutera i klassrummet ges förslag på frågeställningar att ställa och till sist presenteras kortare fakta under rubriken Bakgrund. Lektionen Energismarta dagar utgör utgångspunkten i Energifallet och passar bra som introduktion för att väcka nyfikenhet och få igång tankar hos eleverna. Lektionen består bland annat av en film. Bildspelet i lektionen Tankar om energi utgör faktabasen, och är bra att följa upp filmen med. Det är upp till dig som lärare att avgöra om övningarna i lektionsförslagen ska göras under en eller flera lektioner, eller arbetas med som ett tema under en längre tid. De flesta övningarna är avgränsade och ska kunna genomföras på en eller två lektioner. Tanken är att övningarna snarare ställer frågorna till eleverna, för att de ska börja reflektera över sitt eget beteende, än att de i varje enskilt fall ger alla svaren. Årskursindelningen kan ses som ett förslag; samma övningar kan användas i olika åldersgrupper, bara man ändrar lite i dem. Ge er ut tillsammans! Flera av lektionerna i Energifallet kan, helt eller delvis, genomföras utomhus. Elever som är utomhus ibland lär sig att uppskatta naturen, vilket underlättar förståelsen för miljöfrågor. För att skolans mål ska nås är det också av stor betydelse att eleverna får möjlighet att vistas i sin närnatur. Undervisning utomhus ger eleverna möjlighet att använda hela kroppen och alla sinnen. Forskning visar också att unga människor som vistas regelbundet i naturen ofta är friskare, mindre stressade, har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och bättre minne än andra unga. Lämpliga lektioner att göra utomhus med årskurs f-3 är Jakten på energitjuvarna, Uppfinnaren och Pryldetektiverna. Lycka till! Varför skolan? Energifallet tar avstamp i elevernas vardag och själva skolan är en viktig del av undervisningsmaterialet. Det är där jakten på energitjuvarna börjar. Idag slukar nämligen många av de svenska skolorna massor av energi. Eftersom de också utgör en sjättedel av landets alla lokaler blir det sammanlagda energislöseriet stort. Priset vi betalar är högt och syns både på el- och värmefakturorna och i vår påverkan på klimatet och miljön. Som tur är finns stora möjligheter till förändring! Energimyndigheten menar till exempel att skolornas energislukande kan minska med en femtedel bara genom att belysningen och ventilationen ses över. 6 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

7 Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energi i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna tillsammans fundera över hur vi kan bli mer energismarta. Lektion Energismarta dagar Den här övningen utgör startskottet för att i klassen, eller helst på hela skolan, genomföra energismarta dagar. Övningen kan vara fristående, men förslagsvis genomförs den som en introduktion till Tankar om energi och resten av övningarna i Energifallet. Målet är att öka elevernas kunskaper om hur energi används och på vilka sätt man kan minska skolans energislukande. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Energismarta tips Energispanar-filmen Handlingsplan Klassens energibok Så här gör du: Minimera energianvändningen i klassrummet: släck alla lampor, stäng av datorer och andra apparater. Visa sedan filmen. Tänd gärna ett stearinljus när Energispanar-filmen är slut. Använd det mörka klassrummet för att prata om vad energi är och hur vi använder energi. En idé kan vara att samtala om vad som skulle hända om det blev ett långt strömavbrott. Prata också om hur ni kan göra för att bli mer energismarta. Fokusera på elenergi, men diskutera även värme och transporter. Låt elevernas tankar vara utgångspunkten. Lyft alla tankar, även de som rör sådant som är svårare att påverka själv. Skriv ner elevernas funderingar. Om ni vill kan ni även fördjupa samtalet genom att prata om klimatförändringarna och om varför vi måste bli mer energismarta. Bildspelet från övningen Tankar om energi kan vara en bra utgångspunkt! Introducera sedan de energismarta dagarna. Detta är dagar då ni jobbar extra intensivt med att försöka minska er energianvändning. Till exempel kan ni genomföra fler av övningarna i det här materialet. Det är bra om dagarna genomförs i följd och gärna på hela skolan. Om ni vill göra arbetet mer långsiktigt kan ni sedan utse en veckodag, kanske onsdagar, till den energismarta dagen då alla funderar extra mycket på energieffektivisering. Det hela kan också resultera i att ni inom skolan utformar en mer långsiktig handlingsplan för en energieffektivare skola. ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 7

8 Dokumentation: Dokumentera gärna arbetet i Klassens energibok. Om ni arbetar med flera av övningarna i materialet kan ni även ordna en utställning, till exempel på skolans bibliotek, med allt ni producerat och massor av energismarta tips. Passa också på att ta kontakt med lokala medier och tipsa dem om att göra ett reportage om ert arbete. Att diskutera i klassrummet: Vad tänkte vi på när vi såg filmen? Vad tänker vi på när vi hör ordet energi? Var i klassrummet finns energi? Vad skulle vi sakna om det blev ett långt strömavbrott? Hur kan vi använda energi smartare här på skolan? Hemma? I samhället? Bakgrund: Energi finns överallt. Det går inte att se eller ta på energi. Däremot kan man se vad energin gör, för energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Allt som lever på vår jord behöver energi för att överleva. Människor och djur får i sig energi genom att äta. Växter växer genom att fånga in energi från solljuset via fotosyntesen. Om vårt samhälle skulle bli utan energi i form av el, värme och transporter skulle många problem uppstå. Utan el fungerar varken belysning eller apparater. Internet och mobiltelefonnätet slocknar. Det skulle inte gå att laga mat i skolköket eller använda diskmaskinen. Utan el skulle vattenledningarna tömmas och vi skulle inte längre kunna tvätta oss, spola i toaletten eller dricka vatten. Sjukhus och banker skulle slås ut direkt. Utan värme blir det snabbt väldigt kallt och utan olje- och eldrivna transporter skulle vi bli tvungna att cykla och gå så fort vi ska någonstans. Att resa långt blir omöjligt. Posten kommer inte fram och affärerna kan inte fylla på med nya varor. Att sluta använda energi är omöjligt och inget att sträva efter. Däremot måste vi bli mer energismarta! Detta innebär att vi behöver övergå till att använda förnybar energi från solen, vinden, vattnet och skogen. Som tur är ger solen oss ständigt gånger mer energi än vi behöver. Vi i Sverige måste också försöka använda mindre energi än vi gör idag. Som tur är har vi stora möjligheter! Vi lever i ett samhälle som slukar mängder med energi i onödan och vi kan minska vår energianvändning avsevärt bara genom att stoppa slöseriet. Vad kan man då göra för att använda mindre energi? Ta en titt på Energifallets Energismarta tips! 8 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

9 skolan Varför måste vi övergå till förnybar energi? Idag använder vi väldigt mycket fossil energi. Till exempel använder vi här i Sverige massor med fossil energi till alla våra transporter. Den fossila energin består av naturgas, stenkol och olja. När dessa bränslen används släpps växthusgaser (bland annat koldioxid) ut i atmosfären. Gaserna förstärker växthuseffekten så att jordens klimat förändras på ett farligt vis. Den förnybara energin från sol, vind, vatten och biobränslen (till exempel ved) ökar inte mängden koldioxid i atmosfären och är därför bättre för klimatet. De förnybara energikällorna är också mycket säkrare än kärnkraften som innebär allvarliga risker. Det blev senast tydligt genom olyckan i Fukushima i Japan. Kärnkraften är dyr och det är oklart hur det farliga kärnavfallet ska lagras. Dessutom leder uranbrytningen till omfattande miljöpåverkan och skadar människors hälsa. Finns det något mer än fossila bränslen som påverkar klimatet? Det finns flera saker som påverkar klimatet. Jordbruket är ett exempel: processer i marken och fisande kossor (och andra idisslare) leder till växthusgasutsläpp som värmer vår planet. Samtidigt ger jordbruket oss också många fördelar, utöver matproduktionen, som variationsrikedom bland växter och djur. Varför måste vi använda mindre energi? Vi i Sverige använder väldigt mycket energi, så vi måste försöka minska vår energianvändning. Detta beror på att miljön påverkas även när vi tillvaratar den förnybara energin. Till exempel stör vattenkraften de fiskar som simmar i våra älvar. Vindkraftverken kräver stor plats, vilket gör att skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Även produktion av biobränslen kan medföra att skogar huggs ner, eller kan leda till minskad matproduktion om bönder väljer att odla biobränslen istället för mat. Solkraft påverkar miljön ganska lite och framför allt genom att själva tillverkningen av solfångare och solceller kräver energi och material. ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 9

10 Lektion Tankar om energi Den här övningen innehåller ett bildspel som kan vara en utgångspunkt för att prata om energi och klimat. Övningen ger kunskaper om människans beroende av naturen, men också om hur vi påverkar den. Målet är att eleverna får förståelse för varför det är så viktigt att vi alla blir energismartare. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Energismarta tips Bildspel Så här gör du: Visa bildspelet och prata om bilderna tillsammans i klassrummet. Använd gärna informationen i lärarhandledningen som utgångspunkt. Ni behöver inte diskutera allt, men den ger förslag på sådant som kan vara viktigt och intressant att fundera över. Antingen kan bildspelets alla bilder visas i ett svep, eller också kan ni arbeta med några bilder om dagen. Använd gärna experimenten i övningen Uppfinnaren för att förklara begrepp och göra undervisningen mer spännande. Dokumentation: I denna övning är samtalet viktigast, men till exempel kan eleverna göra teckningar av vad de tänker på när de hör ordet energi. 1. Hitta energin Att diskutera i klassrummet: Vad tänker vi på när vi hör ordet energi? Vad är energi? Bakgrund: Allt är energi! Energi kan finnas lagrad i allt möjligt, till exempel i mat, olja, ved och sopor. Det finns även energi i vattnet i ett vattenfall och i luften när det blåser. Det går inte att se eller ta på energi. Däremot kan man se vad energin gör, för energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Maten vi äter gör ju till exempel att vi både kan gå och springa. Energi kan varken tillverkas eller förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. Detta kallas för energiprincipen. Ibland sägs att man får energi av att sova, men det är inte sant. Nog blir vi piggare, men eftersom energi inte kan tillverkas kan kroppen inte få mer energi utan att vi till exempel äter mat. 10 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

11 skolan Hur används energi i samhället, hemmet och skolan? Samhället: I Sverige använder vi väldigt mycket energi. Vår energianvändning skulle dessutom vara ännu högre om man räknade in den energi som behövs för att tillverka alla de varor vi köper in från utlandet. Man brukar säga att det finns 40 % tre sektorer i Sverige som använder energi: transporter, industrier och bostäder, bostäder se bilden. Transporter slukar fossila bränslen, till exempel olja, och orsakar därför stora växthusgasutsläpp. Industrins energi utgörs framför allt av el och biobränslen, men även av fossila bränslen. Bostäder innefattar allt från hemmen till vägbelysningen. Bostäderna slukar framför allt energi i form av el och fjärrvärme, men också biobränslen och fossila bränslen. Elen i Sverige kommer mestadels från kärnkraft och vattenkraft, men även vindkraften bidrar. Sveriges fjärrvärme kommer till stor del från biobränslen, till exempel flis och pellets, men också från fossila bränslen. 23 % transporter 37 % industrin Hemmet: I Sveriges bostäder används ungefär 60 procent av energin till uppvärmning av rummen, 20 procent används till varmvattnet och resterande 20 procent till hushållens el. Elen i hemmet används som på bilden. Skolan: Nära två tredjedelar av den energi som används i skolan behövs till uppvärmning av lokaler och vatten. Den resterande tredjedelen behövs för att hålla igång belysning, fläktar, datorer, kök och tvättutrustning. Denna energi utgörs av el och de största eltjuvarna är fläktar och belysning. Sveriges skolor slukar väldigt mycket energi. Enligt Energimyndigheten skulle skolornas energianvändning kunna sjunka med en femtedel bara genom att belysning och fläktar ses över. 26 % hemelektronik 26 % belysning 22 % kyl & frys 26 % övrigt 2. Behövs energi? Att diskutera i klassrummet: Varför behövs energi? Varför behövs vägguttag, element och bilbränsle? Varför behöver vi och djuren mat? Vad händer när vi rör på oss? Varför mår blommor bra av mycket ljus? Krukväxter trivs till exempel nära soliga fönster. Bakgrund: Energi behövs överallt. Vägguttag förser oss med elektricitet som gör att apparater kan fungera, medan element ofta är fyllda med varmt vatten som avger värmeenergi till luften i våra rum. Bilbränsle innehåller kemiskt bunden energi som gör att våra fordon kan röra sig. Människor och djur behöver energi för att överleva. När vi äter mat får vi i oss energi i form av kolhydrater. Energin gör att vi kan röra oss, men krävs också för att hålla uppe kroppstemperaturen och göra så att alla våra inre organ kan fungera. När vi tränar rör vi oss extra mycket och då använder kroppen mer energi än vid vila. Det är därför vi kan känna oss hungriga och behöver äta, det vill säga ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 11

12 tillföra mer energi, efter ett hårt träningspass. Även växter behöver energi, men de behöver inte äta som vi människor. Istället kan de tillvarata energin i solens strålar genom fotosyntesen. För att överleva behöver de därmed stå på en ljus plats, gärna i ett fönster. 3. Fånga energin Att diskutera i klassrummet: Vad behöver en växt för att kunna växa? Hur kan vi fånga energi för att använda den till olika saker? Bakgrund: Nästan all energi kommer från solen och den ger oss hela tiden gånger mer energi än vi kan använda. Det gäller bara att fånga energin! Växter kan tillvarata solens energi direkt genom fotosyntesen. Även energin i de fossila bränslena naturgas, stenkol och olja (till exempel bensin) är solenergi som bundits in genom fotosyntesen. De fossila bränslena har nämligen bildats av döda växter och djur som under många miljoner år utsatts för höga temperaturer och tryck. Tillsammans med uran hör de fossila bränslena till de icke förnybara energikällorna. Dessa bildas inte särskilt snabbt och kan därmed ta slut. Uran, som används i kärnkraftverk, är ett mycket energirikt ämne som finns i begränsad mängd på jorden. Energi från sol, vind, vatten och biobränslen kallas förnybar energi då den har sitt ursprung i solen som ständigt tillför ny energi. Solceller tillvaratar energin direkt från solljuset, medan vindkraftverk tillvaratar energin i vinden. Vindar uppstår när luft värms av solen och därmed stiger uppåt. Det gör den eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. Energi från solen värmer även vattnet i haven och sjöarna och gör att vattnet avdunstar och bildar moln, som stiger. Förr eller senare börjar det regna, kanske i bergen, och vattenfall bildas. Vattenkraftverk tillvaratar energin i det fallande vattnet. Bioenergi, till exempel ved, kommer från dagens växter och innehåller solenergi som bundits in genom fotosyntesen. 4. Spelar det någon roll? Att diskutera i klassrummet: Har någon varit i ett växthus? Hur känns det att vara i ett växthus? Hur känns det att vara utanför växthuset? Skillnad? Vad är växthuseffekten för något? Hur kan vi påverka växthuseffekten? Bakgrund: Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, till exempel koldioxid, är växthusgaser. Växthusgaserna fångar in lite av den värme som är på väg att lämna jorden och gör att den stannar aningen längre på vår planet. Detta kallas för växthuseffekten. Utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden vara ungefär 30 grader kallare än idag. Problemet är att vi människor har ökat mängden växthusgaser i atmosfären så att för mycket 12 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

13 skolan Hur har vi människor ökat mängden växthusgaser i atmosfären? Det har vi gjort framför allt genom att använda för mycket fossila bränslen. Fördelen med de fossila bränslena, till exempel olja, är att de innehåller väldigt mycket energi som är enkel att omvandla till användbar energi. Nackdelen är att det släpps ut stora mängder koldioxid när de fossila bränslena används mycket mer än jordens växter kan ta upp igen via fotosyntesen. Problemet förstärks av att vi människor har huggit ner många av jordens skogar. Dessutom orsakar vår höga köttkonsumtion stora utsläpp av växthusgaser. Bland annat beror det på att kossor och får rapar och fiser ut växthusgaser som bildas i deras magar. Även när vi eldar biobränslen (till exempel ved) släpps koldioxid ut, men förhoppningsvis växer ett nytt träd upp där det nedhuggna trädet stod. När det nya trädet växer tar det upp koldioxid och på så sätt ökar inte atmosfärens koldioxidmängd av biobränslen. När vi använder energi från de andra förnybara energikällorna, det vill säga sol, vind och vatten, tillförs heller ingen koldioxid till atmosfären och därför är de mycket bättre för klimatet än fossila bränslen. Det spelar alltså stor roll vilken energi vi använder! av värmen fördröjs. Det gör att jordens temperatur nu ökar och att klimatet håller på att förändras på ett mycket allvarligt vis. Världen kommer inte att gå under, men vårt samhälle kommer att påverkas på många sätt. Om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser, till exempel koldioxid, kommer det att bli så varmt att flera av jordens växt- och djurarter får svårt att överleva. Det kommer även att bli kraftiga oväder med mycket nederbörd i vissa områden och extrem torka i andra. Samtidigt kommer havsytan att stiga, vilket innebär allvarliga problem för människor som bor i kustområden. 5. Hållbar energi Att diskutera i klassrummet: Vilken energi är bäst? Bakgrund: I ett hållbart samhälle kan människorna få sina behov tillgodosedda, samtidigt som jorden behandlas på ett sätt som gör att även kommande generationer får sina behov uppfyllda. Hållbar energi är därmed sådan energi som fyller våra behov utan att ta slut eller förstöra jorden, idag eller på sikt. Fossil energi är inte hållbar energi. Den finns i begränsade mängder och den skadar miljön, bland annat genom koldioxidutsläppen som orsakar den globala uppvärmningen. Energi från kärnkraftverk är inte heller ett hållbart alternativ. Även om kärnkraftverken omgärdas av stora säkerhetssystem finns ständigt en risk för olyckor med förödande konsekvenser som följd. Dessutom finns ämnet uran, som används i kärnkraftverken, bara i begränsad mängd och att bryta det ur marken är varken bra för miljön eller människors hälsa. Vi vet inte heller hur vi ska lagra det mycket far- ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 13

14 liga kärnavfallet, som måste hållas isolerat i år. Vi måste övergå till att använda förnybar energi från solen, vinden, vattnet och skogen. Men att använda för stora mängder förnybar energi är inte heller hållbart. Det beror på att miljön påverkas även när vi tillvaratar den förnybara energin. Till exempel stör vattenkraften växt- och djurlivet i och kring våra älvar. Vindkraften stör landskapsbilden, bullrar och kräver plats, vilket bland annat gör att skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Även produktion av biobränslen kan medföra att skogar huggs ner, eller leda till minskad matproduktion om bönder väljer att odla biobränslen istället för mat. Solkraft påverkar framför allt miljön vid tillverkningen: att bygga solfångare och solceller kräver både energi och material. Eftersom all energianvändning påverkar miljön är det enda hållbara att använda lagom mycket förnybar energi. 6. Vara energismart Att diskutera i klassrummet: Vad innebär det att vara energismart? Vilket är ditt bästa tips för att använda mindre energi? Bakgrund: Energi finns överallt: i maten vi äter, i vinden som blåser och i elen från vägguttaget. Här i Sverige använder vi väldigt mycket energi, ungefär tio gånger mer per person än i Indien. Vårt samhälle fullkomligen slukar energi! Det håller inte i längden, speciellt inte om energin kommer från fossila bränslen och kärnkraft. Som tur är har vi goda möjligheter att göra något åt saken. Klotet är generöst mot oss och det finns massor av förnybar energi som vi kan ta tillvara. Vi har också stora möjligheter att banta vår energianvändning. Stora mängder energi går idag till spillo, utan att vi får någon nytta av den. Om vi kan minska energiläckaget har vi vunnit mycket! Det gäller bara att världen blir betydligt mer energismart. Här har politikerna ett stort ansvar, men det finns också saker både barn och vuxna kan göra själva. Kolla in Energifallets Energismarta tips för massor av goda idéer! 14 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

15 skolan Lektion Jakten på energitjuvarna I den här övningen spanar klassen efter skolans energitjuvar det vill säga sådant som slukar energi och gör att energianvändningen ökar. Sedan får eleverna fundera ut sätt att oskadliggöra tjuvarna. Målet är att eleverna lär sig hur ni tillsammans kan bli energismartare. Verktyg i lärarhandledningen: Verktyg på Energifallet.se: Bilder på energitjuvar Energismarta tips Svarskort Klassens energibok Så här gör du: Kopiera bilderna på de tre energitjuvarna. Bilderna representerar tre olika nivåer av energitjuvar från den lite snällare tjuven, som använder lite energi, till den grövre tjuven, som är en riktig energislukare. Antingen kan du som lärare fästa tjuvbilderna på apparater och saker i skolan som använder energi, eller också kan elever i årskurs 4-6 göra detta (se lärarhandledningen för årskurs 4-6). Tabellen på nästa sida kan du använda om du vill beräkna hur mycket energi olika saker slukar. Det är dock inte särskilt noga att de olika nivåerna av energitjuvar placeras helt rätt. Det viktigaste är att resonera kring vad som använder mycket respektive lite energi och att fundera över vilken roll det spelar om en apparat är igång lång eller kort tid. Tänk på både elenergi, värme och transporter. ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 15

16 Tjuvbilderna kan också fästas på saker som inte direkt använder energi, men som ändå leder till att den totala energianvändningen ökar, till exempel mat svinn, öppna fönster (när det är kallt ute) och onödig pappersförbrukning. Det kan också finnas energitjuvar utomhus, till exempel bilar och belysning. Låt sedan eleverna gå på jakt efter energitjuvarna. Till sin hjälp har de ett svarskort med tre kolumner en för varje nivå på energitjuvarna. På svarskortet skriver de upp vilka energitjuvar de hittar. Diskutera sedan hur ni kan hålla de värsta energitjuvarna borta. Om ni vill kan ni utse energidetektiver i klassen som är särskilt ansvariga för att hålla efter vissa energitjuvar. Byt energidetektiver varje vecka. Dokumentation: Gör tillsammans en plansch där ni presenterar era bästa sätt att hålla energitjuvarna borta. Sätt upp planschen i skolan och ge den till rektorn. Ta gärna kontakt med ett fastighetsbolag i kommunen och fråga om er plansch kan mejlas ut till alla hyresgäster. Dokumentera också arbetet i Klassens energibok. Bakgrund: En apparats totala elanvändning hänger ihop med hur mycket el den behöver varje sekund (apparatens effekt) och hur lång tid den är igång. På många elektriska apparater kan man utläsa effekten på en liten etikett eller skylt. Effekten mäts i enheten watt (W) eller kilowatt (kw). En kilowatt är samma som watt. Genom att multiplicera effekten och tiden i timmar (h) får man fram ett värde på energianvändningen. Effekt (kw) x Tid (h) = Energi (kwh) Exempel: En kaffebryggare med en effekt på W som är igång i en timme om dagen använder Wh eller 1,0 kwh energi per dygn. Ett akvarium med en effekt på 55 W som är igång dygnet runt (24 h) använder Wh eller 1,32 KWh. Det finns även energitjuvar som är svårare att uppskatta storleken på, men som använder mycket energi ändå. Bilar och element är exempel på sådana energitjuvar. Det finns också många apparater som drar energi helt i onödan när de står i standbyläge. Stänger man istället av dem helt och hållet minskar energislöseriet. Bland Energifallets Energismarta tips finns fler förslag på hur man kan hålla energitjuvarna borta! Apparat Effekt Adventsljusstake 21 W Akvarium 200 l 55 W Bärbar dator 40 W Bärbar dator i standbyläge 5 W Dammsugare W Dator 110 W Dator i standbyläge 15 W Diskmaskin W Glödlampa 60 W Kaffebryggare W Kopiator 500 W Kopiator i standbyläge 50 W Kylskåp 130 W Laserskrivare 600 W Lågenergilampa 7 W Mikrovågsugn W Mobilladdare 7 W Mobilladdare i standbyläge 2 W Människa i viloläge 1 W/kg Människa som tränar hårt 4 W/kg Spisplatta 2 000W Telefon 7 W Teve 115 W Teve i standbyläge 5 W Ugn W Vattenkokare W 16 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

17 Hemmet Detta avsnitt handlar om hur man kan minska energianvändningen där hemma. Övningarna uppmuntrar eleverna att undersöka hur energi används i hemmet och fundera kring vad som går att påverka och vilka lösningar som är möjliga. Lektion På spaning vart tar energin vägen? I den här övningen går eleverna hem och spanar efter sådant som använder energi. Målet är att eleverna får förståelse för att det finns en hel del energitjuvar även i hemmet, men att det också finns mycket man kan göra åt dem. Verktyg i lärarhandledningen: Energismarta tips Spaningskort Så här gör du: Kopiera spaningskorten och låt eleverna få med sig dem hem. På varje kort kan eleverna skriva ner och rita tio saker i hemmet som använder energi. Det är bra om de funderar kring både elenergi, värme och transporter. I skolan diskuterar ni sedan vad man kan påverka och hur man kan göra det. Prata även om hur man kan påverka sådant som man inte genast kan göra något åt själv. Bakgrund: Nästan allt går att påverka! Som elev kan man göra saker själv, som att släcka lampor när man lämnar rum, eller också kan man säga till de vuxna att till exempel köra mindre bil. Det går även bra att kontakta politiker för att påverka saker i ett lite större perspektiv. Till exempel kan man skicka frågor till någon av de politiska nämnderna i kommunen de diarieför frågorna och skickar ett officiellt svar. Bland Energifallets Energismarta tips finns en massa råd om hur man kan påverka sin energianvändning. ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 17

18 Lektion Vi undersöker hur många gånger öppnas kylskåpet? I den här övningen får eleverna genomföra enkla undersökningar av hur energi används i hemmet. De får sedan öva på att dokumentera och prata om resultaten. Målet är att eleverna lär sig hur våra vanor i hemmet påverkar hur mycket energi vi använder. Verktyg i lärarhandledningen: Energismarta tips Spaningskort Så här gör du: Kopiera spaningskorten och laminera dem så att de kan användas flera gånger. Varje spaningskort innehåller en spaningsuppgift. Berätta om spaningen som ska göras under en bestämd tidsperiod, till exempel under en eftermiddag, en kväll, en dag eller en hel vecka. De olika spaningsuppgifterna är: Hur många gånger öppnas kylskåpet? Hur många timmar är teven påslagen? Hur många timmar är datorn igång? Hur länge duschar vi hemma? Hur mycket mat slängs? Hur många gånger startar bilen? Hur ofta cyklar vi? Valfri fråga. Låt eleverna få med sig var sitt spaningskort hem de kan till exempel fästa sitt kort på kylskåpet i köket. När eleverna varit hemma och spanat kan ni tillsammans diskutera resultatet i klassrummet och fundera på åtgärder. Dokumentation: Det finns flera möjliga sätt att låta eleverna redovisa och återkoppla sina iakttagelser. Kanske kan ni göra en tabell på tavlan? Eller redovisa muntligt? Kanske kan ni filma när varje elev berättar sina iakttagelser? Eller också redovisar varje elev genom att skriva en berättelse. Bakgrund: Varje gång kylskåpet öppnas strömmar varm luft in i kylskåpet. Den varma luften måste sedan kylas och då går det åt energi. Därför är det bra att tänka på att öppna dörren sällan och ha den öppen så kort tid som möjligt. Om man ska tillaga något ur frysen till middag kan man lägga det i kylen redan på morgonen. Då gör maten kylskåpet kallt medan den tinar och man slipper använda mikron. Dubbelsmart! Det är energismart att stänga av teven och datorn när de inte används. Det räcker inte att sätta dem i standbyläge, för även då används energi, och det är ju verkligen onödigt. När man duschar går det åt energi för att värma vattnet och för att transportera det från källan till badrummet. Därför är det bra att försöka använda så lite vatten som möjligt. Till exempel kan man stänga av vattnet medan man tvålar in sig och försöka att duscha lite kortare tid. 18 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

19 hemmet Hur många timmar är teven påslagen? Namn och klass: Peridod: Hur länge duschar vi hemma? Totalt Namn och klass: Peridod: Hur många gånger startar bilen? Hur många Namn och klass: timmar är Peridod: datorn igång? Totalt Namn och klass: Hur mycket mat slängs? Peridod: Totalt Namn och klass: Peridod: Hur många timmar är datorn igång? Namn och klass: Peridod: Hur många timmar är datorn igång? Totalt Namn och klass: Peridod: För att producera mat går det åt mycket energi, men framför allt släpps det ut stora mängder klimatpåverkande växthusgaser helt i onödan om maten ändå slängs. Vi slänger ungefär en tredjedel av den mat som produceras. Det är bättre att försöka återanvända resterna från gårdagens middag än att maten hamnar i soptunnan. För att avgöra om maten går att äta kan man använda sina sinnen. Smakar och luktar den okej, går det antagligen bra att äta den också. När det gäller mat är det också energismart att skippa köttet ibland. Köttproduktion är en riktig energitjuv och en enorm belastning för klimatet. Frossa i grönt istället! Bilar är riktiga energislukare och ett av våra största hot mot miljön. Dessutom behöver de flesta av dagens bilar bensin eller diesel, det vill säga fossila bränslen som ger höga utsläpp av koldioxid. Det är mycket bättre att åka kollektivt, gå eller cykla istället! Varannan bilresa i Sverige är faktiskt under fem kilometer, ett avstånd som verkligen är kort nog för att cykla. Cyklar man får man dessutom motion! Om man måste åka bil kan man tänka på att försöka vara så många i bilen att den blir full. När ni diskuterar transporter: passa på att även prata om flyget! Flyget är en riktig energitjuv, vars globala utsläpp växer kraftigt eftersom vi flyger allt mer. Flygplanen drivs med fossilt flygbränsle som ger en omfattande klimatpåverkan, vilken blir extra kraftig eftersom utsläppen sker på hög höjd. Tyvärr flyger många människor på sträckor där det till exempel skulle gå lika bra att istället välja det riktigt energismarta tåget. ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 19

20 Lektion Energismarta familjen I den här övningen får eleverna sammanfatta vad de lärt sig om energianvändning i hemmet. Målet är att eleverna får ökad förståelse för hur energi används, var energitjuvarna finns och vad familjen kan göra för att bli mer energismart. Verktyg i lärarhandledningen: Energismarta tips Inramningsmall till skrivuppgift Så här gör du: Låt eleverna självständigt skriva korta berättelser kring vad man redan idag gör för att använda mindre energi hemma samt vad man skulle kunna förbättra. Vilka energispartips har man i sin familj? Dokumentation: Låt eleven skriva i en skrivbok eller använd inramningsmallen. Bakgrund: I Energifallets Energismarta tips finns många råd på hur man kan använda mindre energi hemma. Så här kan vi spara energi hos mig! Namn och klass: Energismarta tips! Stäng av! Släck lampor i tomma rum och stäng av alla apparater när de inte används. Mycket el går till prylar som puttrar på i standbyläge: älska off-knappen! Stäng av vattnet när du duschar och tvålar in dig och vägra diska under rinnande vatten! Om du diskar i en kvart under rinnande varmvatten går det åt 75 liter vatten. Cykla mera! Och gå. Ska du bara åka en kort bit kan du lämna bilen hemma och ta cykeln eller gå. Bra för miljön och för hälsan! Fler energismarta tips! Skaffa förnybar el och värme. Byt till el och värme märkt med Bra Miljöval så får du förnybar energi baserad på sol-, vind- och vattenkraft samt biobränslen. Kontakta ditt elbolag och fråga om de har el märkt med Bra Miljöval. Förhoppningsvis är svaret ja och då är ju saken klar! En annan bra idé är att undersöka om det går att generera egen el och värme, till exempel genom att sätta solceller och solfångare på taket. Sänk Kolla kylen och frysen. temperaturen. Kontrollera temperaturen: kylen ska ha +5 grader och frysen ska Sprid energismartheten! Se till att även din familj är Mycket energi går ha -18 grader, inte kallare! Om du sänker temperaturen går det energismart. Vissa tips på den här listan kanske du inte kan åt till att värma åt mer el. Dammsug baksidan på kylen och se även till att dörren fixa själv, men du kan be din familj att hjälpa till. Sprid även ditt hem. Kan till kylskåpet eller frysen aldrig är öppen onödigt länge. Undersök du tänka dig att även om kylen och frysen är gamla energislukare och kolla i så fall energismartheten på din skola eller i din stad. skruva ner värmen om det går att byta ut dem mot nya energieffektiva varianter. överallt med en grad? Då kan du minska energianvändningen med Vädra rejält. Vädra snabbt och rejält istället för att lämna ett fönster på glänt. Ordna helst korsdrag så byts luften ut utan att runt fem procent. Stoppa väggar pappersslöseriet. och möbler kyls ner. Ta tåget! Eller bussen. Använd så lite papper som Åk kollektivt istället för att ta bilen eller flyget. Flygplan och bilar möjligt, kopiera på båda är nämligen några av våra värsta miljöbovar. De använder mycket sidorna, använd e-post. energi och deras avgaser är också farliga för miljön. Ta tåget Fyll maskinerna. Möblera om. Var en fiffig kock. Se till att fylla både Flytta möbler som står Och framför kom ihåg att du Koka upp vatten i vattenkokaren istället! och Eller bussen. Om du måste åka bil: försök att vara många Tänk på maten. diskmaskinen och elementen. Värmen kan nämligen inte låt mikron bli din bästa kompis i köket. räddar skogen samtidigt! i bilen så den blir full! tvättmaskinen innan de sätts Skippa köttet och ät mer komma ut i rummet om möblerna Använd lock på kastrullerna och se till igång. Skrapa av matresterna står i vägen. Dra för gardinerna under att kastrullens eller stekpannans botten grönsaker och baljväxter. innan diskningen istället för natten vintertid, då stannar mer värme är lika stor som spisplattan då slösar Köttproduktion är att skölja av dem. Och torka inomhus. Stäng dörren mot kylan, mot du ingen värme från plattan. Ta tillvara tvätten i luften; torkskåp verandan till exempel. eftervärmen i ugnen genom att stänga energikrävande och dessutom och torktumlare är stora Älska snabbduschen. av den innan maten är helt Källsortera klar. Tina mera. rapar och fiser kor växthusgaser som förstärker den energitjuvar! fryst mat i kylen. Kylan från maten du Testa att duscha snabbt Att göra en konservburk av återvunnet aluminium kräver tinar kan tas om hand av kylen och istället för att bada i badkar. kylen behöver mindre energi! till exempel Sätt inte bara en tiondel så mycket energi som att göra en globala uppvärmningen. Och En kort dusch kräver en heller in varm mat i kylen då blir konservburk av ny metallråvara. Och glöm inte att återvinna alla försök att minska matsvinnet kylen onödigt varm. Öka livslängden. Det går åt väldigt mycket energi för att fjärdedel tillverka alla så de mycket energi mjölk-kartonger. De kan bli nya kartonger flera gånger om, vilket återanvänd resterna från prylar och pinaler vi människor tycker att vi behöver. Vårda dina ägodelar som ett badkarsbad. både sparar träd och är energismart. och använd dem länge, så slipper det tillverkas så mycket grejer hela tiden. gårdagens middag istället! Köp second hand istället för nytt. När du köper kläder på second hand kan du spara upp till 97 procent av den energi som skulle ha gått åt för att göra nya kläder. Att köpa återanvänt innebär dessutom att vi sparar vatten och metaller. Dessutom undviker vi spridning av kemikalier till vår miljö. Semestra nära. Flyget står för den största delen av turismens luftföroreningar. Testa gärna att byta ut en långväga semester mot en semester närmare dig. 20 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

21 Samhället Detta avsnitt handlar om samhällets energianvändning och hur man kan påverka den genom de val man gör i sin vardag. Lektion Uppfinnaren Hur går experimenten till? Instruktionsfilmer finns på energifallet.se Det kan vara svårt att prata om energi, eftersom ordet inte är helt enkelt att förklara. I den här övningen finns många roliga experiment som kan underlätta undervisningen. Till exempel kan de användas som utgångspunkt när ni pratar om krångliga begrepp som energiomvandling, fotosyntes, kretslopp, växthuseffekt och förnybar energi. Målet är att eleverna får bättre förståelse för vad energi är och hur man tillvaratar energin i de förnybara energikällorna. Flera av experimenten i den här övningen passar allra bäst att göra utomhus! Verktyg på Energifallet.se: Klassens energibok Dokumentation: Låt gärna de lite äldre eleverna dokumentera experimenten genom att skriva och rita enkla laborationsrapporter. Dokumentera arbetet i Klassens energibok. Ballongbilen Det här experimentet passar bra att göra för att prata om hur energi omvandlas till bilden Hitta energin! i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: Energi behövs överallt. Ballongbilen behöver dock inte bränsle i form av bensin eller elektricitet. Istället är det luften i ballongen som gör att den får fart. Tejpa fast en liten bit av ett sugrör i mynningen på en ouppblåst ballong så luften inte far ur den så snabbt. Tejpa sedan fast sugröret (med ballongen) på en leksaksbil. Blås upp ballongen och släpp iväg bilen. Tävla om vilken bil som kör snabbast och längst! Bakgrund: Lungorna behöver energi för att blåsa upp ballongen. Allteftersom ballongen fylls överförs energin till luften i ballongen, och så länge som ballongen är stängd lagras energin där. När ballongen öppnas omvandlas den lagrade energin till rörelseenergi. Luften far åt ett håll och ballongbilen far åt det andra hållet (enligt principen om att en kraft åt ett håll alltid förutsätter en kraft åt andra hållet). ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 21

22 Hur går experimenten till? Instruktionsfilmer finns på energifallet.se Du strålar energi Det här experimentet kan exempelvis användas för att prata om hur energi omvandlas till bilden Hitta energin! i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: Skaffa en låda av papp stor nog att rymma en människa. Isolera gärna lådan med filtar eller något annat isoleringsmaterial. Stick in en termometer i lådan, gärna en elektronisk som mäter tiondels grader. Stäng in en försöksperson i lådan och avläs termometern var 30:e sekund under ungefär en kvart. Hur mycket stiger temperaturen? Släpp ut försökspersonen och vädra ur lådan så att den återfår rumstemperaturen. Gör om försöket med en dator eller en lampa i lådan. Jämför resultaten i till exempel ett diagram. Diskutera varifrån värmen kommer hos människan respektive apparaterna. Hur många watts effekt alstrar en människa? Bakgrund: När vi äter mat får vi i oss kemiskt bunden energi i form av kolhydrater som omvandlas till energiformerna värme och rörelseenergi i kroppens celler. Värmen lämnar successivt kroppen och gör att temperaturen i luften runt oss ökar det är därför det blir allt varmare i klassrummet under dagen eller i lådan efter ett litet tag. På samma vis omvandlas den elektriska energin från vägguttaget till värme i en dator eller lampa. En människa i viloläge har en effekt på ungefär en watt per kilo kroppsvikt. Försök ta reda på vilken effekt datorn och lampan har! Papperspropellern Även det här experimentet passar fint att göra för att prata om energiomvandlingar till bilden Hitta energin! i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: Klipp ut en snurra i papper och vik upp propellerbladen som på bilden. Sy fast en bit sytråd i mitten. Tänd ett stearinljus och håll papperspropellern några decimeter ovanför lågan (inte för nära, då kan papperet ta eld). Bakgrund: När ljuset brinner omvandlas den kemiska energin, som finns bunden i stearinmolekylerna, till ljus och värme. Värmen får luften ovanför ljuslågan att stiga uppåt och rörelseenergin sätter i sin tur fart på snurran. Elda knäckebröd Det här experimentet lämpar sig bäst för de lite äldre barnen. Ett förslag är att göra experimentet när ni pratar om att mat innehåller energi till bilden Behövs energi? i bildspelet Tankar om energi. 22 ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se

23 samhället Så här gör du: Låt eleverna smaka på en bit knäckebröd. Visa sedan hur man kan sätta eld på det och få det att brinna upp. Bakgrund: Varför äter man knäckebröd? Jo, för att få energi! Knäckebrödet innehåller kemiskt bunden energi som omvandlas i kroppen och gör att man kan röra sig och hålla sig varm. När man eldar knäckebrödet är det samma energi som omvandlas det går bara lite snabbare än i kroppen. När knäckebrödet brinner omvandlas den kemiskt bundna energin till värme och ljus. Titta på knäckebrödets innehållsförteckning. Vad är det i brödet som innehåller energi? Hur kom energin dit? Bygg ett minikretslopp Den här övningen kan till exempel användas för att prata om energi i naturen till bilden Fånga energin i bildspelet Tankar om energi. Så här gör du: 1. Ta en stor glasburk som är vid upptill och har ett stort lock. 2. Lägg ett lager lecakulor i botten. 3. Fyll burken till en tredjedel med jord. Om man tar plantjord är det bra att även blanda i lite utomhusjord från rabatten. Den innehåller nämligen nedbrytare. 4. Plantera några tåliga växter i jorden och vattna dem. Det behövs inte så mycket vatten. Pynta med en sten och lite pinnar. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust, men inte där det är för mycket sol. Öppna inte burken! I burken har det nu skapas ett kretslopp i miniatyr. Bakgrund: Genom fotosyntesen tar burkens växter upp vatten och koldioxid, som de tillsammans med solenergi omvandlar till kolhydrater. Dessa gör att växterna kan växa och bilda nya stammar, grenar och blad. Dessutom bildas syre som växten släpper ut i luften. I burkens jord finns nedbrytare som gör precis tvärtom: de tar upp syre och släpper ut koldioxid. Vatten avges också från växterna och stiger uppåt i burken. När vattenångan når glaset kondenserar den och bildar vattendroppar som rinner ner i jorden. Där kan växternas rötter ta upp vattnet igen. Jämför med hur vatten avdunstar från vår jord och bildar nederbörd som blir floder med vattenkraftverk i! ÅRSKURS f-3 ENERGIFALLET LÄRARHANDLEDNING ENERGIFALLET.se 23