Arbetsintegrerande sociala företag. - så jobbar vi i Motala kommun

Transkript

1 Arbetsintegrerande sociala företag - så jobbar vi i Motala kommun

2 Alla får plats i det öppna, stolta och nyskapande Motala Alla som vill och kan ska kunna få en sysselsättning. Det är vår tydliga ambition för kommunen. Motala tar nu stora steg framåt i utvecklingen av den sociala ekonomin. Ett av resultatmålen i kommunens lokala utvecklingsprogram, LUP, är social hänsyn för sysselsättning. Nu gör vi verkstad för att förverkliga det målet. För de som av olika anledningar hamnat långt ifrån arbetsmarknaden; av utbrändhet, funktionshinder, missbruk, sjukdom eller något annat; erbjuder den sociala ekonomin en möjlighet till att återfå makten över sitt eget liv och skaffa sig egen försörjning. Individen får ett sammanhang, rutiner, skaffar sig nätverk och framför allt, en meningsfull sysselsättning. För individen är vinsterna alltså stora. För samhället är de kanske ännu större. Med den sociala ekonomin skapas en hävstång för aktivitet genom de positiva effekter som följer. Samhällets kostnader för till exempel försörjningsstöd och sjukvård minskar, liksom brottsligheten, och vi minskar risken att eventuella barn i familjen hamnar i samma utanförskap som föräldern varit i. Samtidigt ökar konsumtionen och fler bidrar med skatt. När vi använder oss av den sociala ekonomin skapar våra resurser mervärde i flera led. Vi värnar den sociala ekonomins självständighet, och vill främja både arbetsintegrerande sociala företag och andra sociala företag genom att skapa goda förutsättningar. Genom detta ska fler inkluderas och få sysselsättning i kommunen. Den sociala ekonomin inrymmer stora möjligheter för våra invånare därför ska vi satsa för fortsatt utveckling. Med vänlig hälsning Camilla Egberth Kommunstyrelsens ordförande

3 Ett enkelt hjälpmedel för stöd av socialt företagande i Motala Denna broschyr är tänkt som ett hjälpmedel för tjänstemän i Motala kommun med position att samverka med och stötta arbetsintegrerande sociala företag. På näst sista sidan hittar du kommunens policy för social ekonomi som är det styrdokument som gäller för samverkan med alla sociala företag. På baksidan kompletterar en lathund med några enkla sätt att stötta från kommunens sida. Förhoppningen är att du som tjänsteman enkelt ska kunna använda broschyren i ditt dagliga arbete och på ett smidigt och effektivt sätt bidra till de resultatmål som är kopplade till detta område. De två sista sidorna ska räcka för uppdatering vid behov när du tagit dig igenom och förstått broschyrens innehåll. Länkarna på baksidan innehåller all information du kan tänkas behöva om du vill fördjupa dina kunskaper i ämnet eller anlita externt stöd. Innan vi går in på vad arbetsintegrerande sociala företag är för något och hur vi på kommunen kan stötta så inleder vi med en berättelse om arbetsintegrering i ett socialt företag. Detta för att ge en vardagsbild av hur arbetsintegrerande sociala företag fungerar och hur de kan komplettera arbetsmarknaden i Framtidens Motala. Hoppas att broschyren kommer dig till nytta och återkoppla gärna om du har idéer eller synpunkter. Med vänlig hälsning Jonas Lagander Projekt Sociala ekonomin i Motala

4 Fallet Anna - en historia om lyckad arbetsintegrering Anna är ensamstående mor och erhåller försörjningsstöd i Motala efter att utbrändhet gjort henne långtidsarbetslös. Hennes socioekonomiska status har sjunkit rejält och därmed riskerar hon i högre grad att drabbas av ytterligare ohälsa. Annas barn löper också större risk att hamna i ett framtida utanförskap än barn från arbetande familjer med trygg ekonomi, det visar forskningen. Motala kommun låter Anna arbetsträna, med försörjningsstödet intakt, i ett socialt företag som får ersättning för arbetsträningstjänsten. Anna får nu nya arbetskamrater, rutiner och handledarstöd från dag 1 på sin nya arbetsträningsplats. Hon får även insyn i det sociala företagets verksamhet, den praktiska delen och den bakomliggande ekonomin, via dagliga arbetsmöten och veckovisa planeringsmöten. Öppenheten förvånar Anna, men hon gillar den starkt. Hon tänker tillbaka på tidigare arbetsplatser där toppstyrning varit rådande och hon inte fått reda på varför saker och ting skedde utan bara följde order. Det var på många sätt enklare, men inte lika engagerande. Konflikter som uppstår i arbetsgruppen löses med mjuka och inkluderande metoder vilket gör att de snart är överspelade och faktiskt till och med bidrar till en ökad gruppkänsla. Handledarna är mycket kompetenta i att hjälpa gruppen att hjälpa sig själv till sammanhållning och samsyn kring beslut. Anna får pröva olika verksamheter men finner snart att hon faktiskt är en ganska bra administratör. Hon trivs med att hjälpa till med pappersarbetet inom projekt som det sociala företaget utför. Efter 6 månader får företaget ett nytt projekt där Anna anställs med lönebidrag. Hennes talang för ordning och reda tas tillvara och hon blir företagets projektadministratör till 100% av sin förmåga. Arbetsträningsavtalet avslutas i samband med detta. Tjänstemannen som köpte arbetsträningsplatsen är nöjd med resultatet och glad för Annas skull. Det sociala företagets handledare stöttar henne fortfarande vid behov i hennes anställning. Hon är inte helt färdig med sin rehabilitering än. Men ett stort kliv framåt har hon tagit.

5 Istället för försörjningsstöd får nu Anna en riktig lön och betalar därmed också skatt till kommun och region. Ungefär 80% av lönen betalas av Arbetsförmedlingen, som staten äger, i form av "särskilt anställningsstöd". Annas privatekonomi ser förstås mycket bättre ut nu. Hon har råd att köpa bättre kläder och mat till hemmet. Hennes barn får julklappar precis som sina kompisar. Nu orkar Anna hjälpa till med läxläsningen och sköta hemmet på ett annat sätt än tidigare. Stressen och ångesten över den osäkra ekonomin gjorde henne mer passiv, trött och stingslig under de år hon gick på försörjningsstöd. Nu börjar allt sådant återställas igen. Det känns lite mer som det var förr i tiden innan hon brände ut sig. Hennes barn märker såklart detta och mår bättre även de. Mindre oro över sin mor och mer stöd från henne gör att de orkar med skolan bättre och höjer sina betyg. Annas sociala liv är rikare nu med nya vänner på jobbet. Ibland träffas de även på fritiden då vissa av medlemmarna gemensamt gått med i en förening och samarbetar som stödföräldrar för sina barns idrottsaktiviteter. Annas barn hittar här fler kompisar och idrotten stärker deras hälsa. Två år senare väljs Anna in som delägare i det arbetsintegrerande sociala företaget av sina arbetskamrater. Lönestödet från Arbetsförmedlingen är nedtrappat till noll och hon är tillbaka igen - både som människa och arbetskraft i samhället. Hon tar nu ansvar som kooperatör för att utveckla det sociala företaget vidare. Hennes roll som projektadministratör har visat sig vara mycket värdefull. Nu kan företaget till och med sälja projektstöd till andra företag. Mer pengar kommer in. Det sociala företaget ökar sin omsättning och anställer fler som är i den situation som Anna tidigare var i. Anna får ibland komma och berätta om sin resa från utanförskap till delägarskap i det arbetsintegrerande sociala företaget, för nya arbetstränande och för kommunens tjänstemän. Hon har blivit en förebild för många som nu vill försöka nå lika långt som hon i företaget. Vissa når dit, men andra hittar egna vägar genom att komma in på utbildning, hitta anställningar på andra arbetsplatser eller gå vidare till andra rehabiliteringsåtgärder. Alla måste hitta sin väg och alla är bra så länge en positiv utveckling sker för individ och samhälle, tänker Anna. För henne själv visade sig anställning och delägarskap i ett arbetsintegrerande socialt företag vara helt rätt väg.

6 Vad är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) Den sociala ekonomins affärsverksamheter kan se ut och organiseras på olika sätt. Motala kommuns utvecklingsarbete kring företagande inom den sociala ekonomin fokuserar i huvudsak på arbetsintegrering och anställningar med social hänsyn. För sociala företag med denna inriktning finns en definition som tagits fram av Tillväxtverket. Den lyder som följer - Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet" Ett ASF har därmed två ben att stå på i sin verksamhet: 1: Försäljning av varor och tjänster på marknaden 2: Försäljning av arbetsrehabilitering till offentligheten Organisationsformer ASF är oftast kooperativt drivna ekonomiska föreningar med delägarskap hos de anställda, enligt principen en medlem, en röst. Då kallas de för "sociala arbetskooperativ". ASF kan även vara ideella föreningar, aktiebolag ägda av en ideell förening eller ett AB (svb), vilket betyder att aktiebolaget har särskild vinstbegränsning. Huvudsaken är vad som står i stadgarna, som bör uppfylla Tillväxtverkets definition, enligt ovan. Detta ger en kvalitetssäkring som underlättar för kommunen att välja ut seriösa leverantörer av arbetstränings och sysselsättningsplatser.

7 Konsortier och kvalitetssäkring En del ASF väljer att gå ihop i så kallade konsortier där man delar på kostnader för olika verksamhetsdelar - exempelvis bokföring, upphandling, ledningssystem, handledarstöd, projekt, utbildningskostnader och kontakter med offentliga kunder. I Sverige finns flera exempel på sådana lösningar, Karriär- Kraft, Vägen Ut! Kooperativen och Kooptjänst är några av dessa. Tillsammans är man starkare och ökar sina chanser att överleva. Ett gemensamt varumärke och gemensamma rutiner skapar även en kvalitetssäkring som främjar förtroende hos kunder inom både offentligheten och näringslivet. Ofta kan dessa konsortier erbjuda hjälp till mindre fristående sociala företag. Det ingår i de kooperativa principerna att samverka med andra kooperativ, stöd av sociala arbetskooperativ kan därmed ge positiva hävstångseffekter. Demokratiskt företagande Eftersom företaget ägs av de anställda måste metoder för demokratisk styrning finnas. Detta innebär rutiner för kollektivt beslutsfattande. De dagliga besluten tas vanligen i arbetsgrupper eller av verksamhetsledare som givits mandat av de anställda (via styrelsen) till detta. En ledare eller styrelse som de anställda inte är nöjda med skall kunna röstas bort. ASF behöver dock inte alltid ägas av de anställda, men det är det vanligaste. Makt och inflytande Tillväxtverkets definition kräver dokumenterad delaktighet/medinflytande hos anställda och sysselsatta samt att ASF är helt fristående från offentlig sektor. Uppfylls definitionen får företaget listas på Tillväxtverkets hemsida som står för "sociala företag i samverkan". Att de anställda äger och driver företaget är en egenskap hos ASF som tydligt avgränsar mot offentlighet och näringsliv. Medinflytandet är också en del i rehabiliteringsmetodiken. Därför är det viktigt att offentligheten inte underminerar egenmakten hos ASF. Samarbete bör ske genom avtal, inte ekonomiska bidrag. Det bästa är om kommunen kan köpa varor och tjänster (gärna i förskott) direkt från ASF, samt upphandla med social hänsyn. Det går även att ge kompetensmässiga stöd vid behov samt tidsbegränsande fysiska stöd, 3-5år, utan att det tummar på gränserna. Mest stöd kräver ASF med LSS/SoL.

8 Mål med arbetsträningen Målet är att få människor i utanförskap att ta sig vidare till anställningar inom den reguljära arbetsmarknaden, en utbildning eller finna sin plats i det arbetsintegrerande sociala företagets egen organisation som anställd och medlem. I de allra flesta fall anställs människor med någon form av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen, men många ASF har även anställda utan detta. Ofta gynnar det arbetsrehabiliteringen att ha en mångfald av människor där de som nått sina mål kan vara med och stötta nya deltagare som förebilder. Det gäller inte minst inom ASF med deltagare som har erfarenheter från missbruksproblematik och kriminalitet. Så går det till i praktiken De som arbetstränar i ett ASF behöver handledning. Denna består av personal, oftast en person, med expertis inom Individuell coaching Grupprocesser Mötesteknik Konflikthantering Diagnoser Rehabiliteringsmetoder /arbetsterapi Karriärstöd Ofta behöver även handledaren själv handledning eftersom arbetet kan vara psykiskt utmanande. Beroende på vilka deltagare som kommer så behövs även tillgång till möjligheter för vidareutbildning. Sådant stöd kan ibland erbjudas av offentligheten men vissa större ASF arrangerar det på egen hand. ASF måste även ha god kompetens i att driva traditionell affärsverksamhet. Intäkterna från försäljning av varor och tjänster är en förutsättning för långsiktig hållbarhet. Ett ASF som gör sig för beroende av offentliga kunder och bidrag riskerar att bli sårbart vid politiska förändringar. Coompanion Östergötland erbjuder fri rådgivning till nya ASF om detta. Ett sätt att stärka affärskompetenser är även att ha erfarna företagare i styrelsen eller som mentorer.

9 Finansiering Finansiering av ASF kan ske på olika sätt. Oftast sker utveckling och uppstarter via projektmedel och/eller att offentligheten stöttar på olika sätt. Arvsfonden, Leader och olika EU-fonder är återkommande möjligheter. I kommuner som har egna sociala investeringsfonder finns även en intern möjlighet att hitta projektmedel. Motala kommun har sådana medel avsatta. Upphandling med social hänsyn där kommunen kräver att ett visst antal personer anställs med exempelvis lönebidrag är en finansieringsmetod många hoppas ska hjälpa ASF-sektorn mer storskaligt. Information om detta hittar du på upphandlingsmyndigheten.se samt i rapporterna på projekthemsidan. Att gå till banken och få lån är ofta svårt för ett ASF på grund av dess särartade verksamhet. Banker har vanligen inte kunskap om vad ett icke vinstdrivande företag med en social agenda kan innebära i risk och vinst. Detta är ett nationellt problem som många menar hindrar utvecklingen av ASF. För att hjälpa ASF och andra verksamheter inom sociala ekonomin att få tillgång till finansiellt kapital har en nationell stödstruktur etablerats som mot rimliga avgifter ska kunna erbjuda förlagsinsatser, kreditgarantier och mikrolån - Mikrofonden Sverige. All relation med finansinspektionen sker centralt och regionala fristående mikrofonder etableras inom samma konsortium. I vårt län har Mikrofonden Östergötland precis startats upp. Vi i Motala har möjlighet att kapitalisera den regionala mikrofonden med medel som öronmärks för vår lokala sociala ekonomi. Har din förvaltning möjlighet att bidra till detta kan långsiktig tillväxt av ASF-sektorn underlättas. Mikrofonden ger även en möjlighet för näringslivet att stötta genom CSRinsatser. På vissa håll i landet bidrar även fackliga organisationer med medel. Metoder för att mäta samhällseffekter Mätning av resultat från sociala satsningar kan beställas från olika håll. SROI, socioekonomiskt bokslut och VISOREK är exempel på metoder. Dessa innebär samtliga att sociala effekter beskrivs i kronor och ören för att primärt beräkna offentliga budgetbesparingar. De kostar vanligen ett par hundra tusen att genomföra. Kontakta projektet vid intresse för mer information.

10 Fördelar med ASF för individen Solskenshistorier från arbetsintegrerande sociala företag finns det gott om både i Sverige och i utlandet. ASF tillför mervärde framför rehabiliteringsoch sysselsättningslösningar erbjudna av offentlighet och näringsliv genom att erbjuda jämlikt inflytande och möjlighet att växa som människa genom ansvarstagande. Detta gör att människor känner sig både sedda, behövda och litade på. Inkludering, delaktighet och ökade incitament till lärande främjas. Att vara anställd inom ASF innebär makt och ansvar över en affärsverksamhet tillsammans med andra människor med liknande bakgrunder. ASF är och känns "på riktigt". Detta skapar gemenskap och en äkta situation av att vara behövd. Individer ges ekonomisk trygghet och möjlighet att delta till 100% av sin egen förmåga i en meningsfull sysselsättning. Allt detta främjar egenmakt vilket bidrar till hälsa och ökar förutsättningar för ett rikare socialt liv. Fördelar med ASF för offentligheten För offentligheten innebär en välfungerande "ASF-sektor" bättre möjligheter att nå sina resultatmål och spara in på budgetmedel. När systemet levererar innebär det ökade skatteintäkter, lägre försörjningsstödsflöden, lägre kostnader för rättsväsende och sjukvård. Sociala verksamheter som avknoppats från kommuner till ASF har i många fall visat sig bli mer framgångsrika i denna form, med ökad omsättning och fler anställda som resultat. Därmed kan stöd och satsningar för fler ASF även ses som reguljärt tillväxtarbete. I bästa fall ökar även tillit och stolthet inom befolkningen när utanförskapet minskar. Fördelar med ASF för näringslivet Många företag idag vill vara med och ta social hänsyn. Synsättet att enbart ekonomistiska värden räknas börjar alltmer suddas ut på marknaden. Genom att anlita ASF, exempelvis som underleverantörer, kan näringslivet bidra till att fler människor inkluderas i samhället. Därtill ökar dessa personers köpkraft med en riktig lön vilket främjar den lokala handeln. Såtillvida stärks även det lokala näringslivet genom ökad omsättning. Att anlita ASF är också en enkel metod för att uppfylla krav på social hänsyn i offentliga upphandlingar. Som en del av sitt CSR-arbete väljer ibland företagare att ingå i styrelser för sociala företag eller erbjuda dem mentorskap. Detta är ett effektivt sätt att stödja företagande inom sociala ekonomin för näringslivets aktörer.

11 Motala kommuns policy Inledning Den sociala ekonomin utgör den tredje samhällssektorn där organisationer finner sin drivkraft i olika samhällsmål och återinvesterar sina vinster för att främja dessa. Den sociala ekonomin innefattar både frivilliga insatser och affärslösningar. Här återfinns ideella föreningar, sociala företag, kooperativ och stiftelser. Den sociala ekonomin ska inkludera gränslöst över socioekonomi, åldrar och etniciteter med syftet att bidra till delaktighet, jämlikhet och lärande. Motala kommun ser den sociala ekonomin som en organisatoriskt fristående samarbetspartner för att främja innovationer, meningsfull sysselsättning, jämlik hälsa och ett rikare socialt liv för alla. Policy för social ekonomi beskriver den politiska inriktningen och ett gemensamt förhållningssätt i hela kommunorganisationen. Kommunstyrelsen ansvarar med stöd av kommunledningsförvaltningen för att policyn implementeras. Policy för social ekonomi I Motala ska den sociala ekonomin utvecklas genom en mångfald av aktörer som tar ansvar för olika sociala, miljömässiga och ekonomiska verksamheter. Detta ska bidra till en utveckling av Motalas tillväxt genom att öka attraktiviteten för boende, företagande och besök. Motala ska arbeta aktivt för att stärka den sociala ekonomin och synliggöra dess verksamheter både internt och externt. Kommunen ska aktivt sträva efter ett ökat samarbete med viktiga aktörer inom området samt bidra till att sociala företag startas och fortlever i Motala. Kommunen ska också uppmuntra goda relationer och samarbeten mellan sociala företag, föreningsliv och näringsliv. Kommunala stödstrukturer ska utgå från resursjämlikhet och respekt för den sociala ekonomins fristående ställning och egenansvar. Socialt entreprenörskap ska uppmuntras och stöttas, men konkurrera på samma villkor som näringslivet. Motala kommuns förvaltningar och bolag ska ta ansvar och bidra till att stötta den sociala företagarsektorn utifrån sina respektive områden, möjligheter och resurser. Detta lägger en grund för ett inkluderande och attraktivt samhälle i framtidens Motala; den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden.

12 Lathund för stöttning av ASF Förankra dina ASF-relaterade aktiviteter i policy för social ekonomi och LUP. Ge inte bidrag i pengar, gör direktinköp av varor och tjänster istället (gärna i förskott). Överväg att köpa sysselsättnings och arbetsträningsplatser från ASF om du har en sådan position. Tidsbegränsade fysiska stöd som lokaler och utrustning är lämpligt till nya ASF, kompetensutveckling är lämpligt stöd för alla ASF när behov föreligger. Upphandla med krav på social hänsyn när möjlighet finns. Låt ASF-deltagare med försörjningsstöd behålla detta under arbetsträningen tills de är redo för nästa steg. Rekommendera och främja fristående finansierings och rådgivningslösningar som Mikrofonden Östergötland och Coompanion. Inkludera gärna ASF i projektsamarbeten och nätverk. Ser du en möjlighet till avknoppning av kommunal verksamhet till ASF, kontakta projekt sociala ekonomin i Motala. Vill du veta mer? Här hittar du info om Motala kommuns strategier för social ekonomi, samt om arbetsintegrerande socialt företagande och finansiering: motala.se/socialekonomi sofisam.se coompanion.se mikrofonden.se Kontakt Jonas Lagander Projekt Sociala Ekonomin i Motala jonas.lagander@motala.se