Lokalt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation

Transkript

1 Lokalt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation

2 RIKTLINJE 3 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Lokalt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation INNEHÅLL 1 BAKGRUND SYFTE GRUNDLÄGGANDE REGLER LOKALA REGLER REFERENSER... 6 Utfärdad av: Anne Almqvist Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

3 RIKTLINJE 5 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Lokalt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation 1 BAKGRUND I landstinget Västmanland tillgängliggörs journalinformation, för patienten, via Mina vårdkontakter. Ineras styrelse har fastställt ett nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till vårddokumentation via internet. Regelverket bygger på erfarenheter i Landstinget i Uppsala län och har föregåtts av en remissrunda i samtliga landsting och regioner. Remissen resulterade i att regelverket är uppdelat i en uppsättning grundläggande regler, och ett antal valbara regler. 2 SYFTE Alla e tjänster som visar journalinformation för patienter ska följa regelverket. Varje sjukvårdshuvudman beslutar om tillämpningen av regelverket och Landstinget Västmanlands regelverk beskrivs i denna riktlinje. 3 GRUNDLÄGGANDE REGLER Dessa regler ska uppfyllas av alla sjukvårdshuvudmän som erbjuder e tjänster för direktåtkomst till journalinformation Den enskilde ska identifieras genom säker inloggning. Den enskilde ska få upplysningar om vart man ska vända sig för att få hjälp att förstå journalinformationen, samt i vilken mån journalinformationen är begränsad. Vuxna personer från 18 år ska ha direktåtkomst till sin egen journalinformation. Vårdnadshavare ska ha direktåtkomst till sina barns journalinformation till de fyller 13 år. ( Undantag från denna regel kan i enskilda fall beviljas av verksamhetschef, och gäller då för den verksamhet som verksamhetschefen ansvarar för.) Vuxna personer ska kunna utse andra vuxna personer till ombud och ge dessa direktåtkomst till journalinformationen. Barn upp till 18 år ska inte ha direktåtkomst till sin journalinformation. (Undantag från denna regel kan i enskilda fall beviljas av verksamhetschef, och gäller då för den verksamhet som verksamhetschefen ansvarar för. ) Utfärdad av: Anne Almqvist Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

4 RIKTLINJE 6 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Lokalt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation Den enskilde ska kunna försegla sin journal och ska därefter inte ha direktåtkomst till sin journalinformation. Den enskilde ska ges möjlighet att kontrollera åtkomstlogg och därmed få information om vilken vårdpersonal och eventuella ombud som har öppnat journalen 4 LOKALA REGLER Journalinformation är tillgänglig för den enskildes direktåtkomst när den är signerad/ vidimerad eller efter att den har blivit låst i systemet. Den enskilde har möjlighet att välja om journalinformation är tillgänglig för direktåtkomst omedelbart eller med 14 dagars fördröjning. Journalanteckningar som kategoriserats med sökorden Tidiga hypoteser och Våldsutsatthet i nära relationer är inte tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Journalinformation från vårdenheterna Vuxenpsykiatri, Barn och ungdomspsykiatri, Rättpsykiatri och Ungdomsmottagning ska inte vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Journalinformation från samtliga yrkeskategorier ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Journalinformation från samtliga anteckningstyper ska vara tillgänglig för den enskildes direktåtkomst. Den enskilde ska ha direkttillgång till ett minimum av ett halvårs journalinformation från det datum landstinget erbjuder e tjänsten. 5 REFERENSER Beslutad av landstingsstyrelsen , XXX. Dnr LTV 14XXXX. Utfärdad av: Anne Almqvist Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

5 Listning över länsgräns LANDSTINGET STOCKHOLM LANDSTINGET VÄSTMANLAND Diarienummer SLL: HSN Diarienummer LtV: LTV Samverkansavtal mellan Landstinget Västmanland och Stockholms läns landsting avseende listning över länsgräns 1 Parter Landstinget Västmanland, organisationsnummer och Stockholms läns landsting, organisationsnummer Bakgrund och syfte I syfte att utveckla samarbetet och med ambitionen att vidga valfrihet över länsgränserna avtalas nedan om utökad möjlighet för länens invånare att fritt lista sig på vårdcentral/husläkarmottagning i båda landstingen från och med De effektmål som förväntas uppnås är: Ökat utbud Ökad tillgänglighet Ökad valfrihet Det öppenvårdsutbud som finansieras av respektive landsting står till förfogande för invånarna i båda landstingen. 3 Avtalets innehåll och omfattning Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland överenskommer att från och med ges invånarna i länen rätt att lista sig på valfri vårdcentral /husläkarmottagning i Stockholms läns landsting eller i Landstinget Västmanland.

6 2 Vårdcentralerna/ husläkarmottagningarna tillämpar det egna landstingets regler och rutiner för vård och omhändertagande av patient listad från det andra länet och som valt att lista sig på vårdcentralen/ husläkarmottagningen. Gällande vårdgarantin ska en listad patient från annat landsting likställas med patient i vårdlandstinget. Undantag gällande möjlighet att lista sig: Boende i särskilt boende eller inskrivna i hemsjukvården undantas möjligheten att lista sig över länsgränsen. Asylsökande m fl. och personer som saknar nödvändiga tillstånd om personen är över 18 år Undantag gällande vårdcentralen/husläkarmottagningens uppdrag till listad från annat landsting: Hembesök/vård som innebär att vårdgivaren måste resa utanför vårdlandstingets gränser. Medverkan i individuell vårdplanering enligt HSL 3f Mottagande av utskrivningsmeddelande från slutenvård undantas. Gällande konstaterande av dödsfall samt vårdintyg enligt LPT ska vårdcentralerna tillämpa det egna landstingets regler. 4 Listningsförfarande Den som vill lista sig över länsgränsen vänder sig till den vårdcentral/husläkarmottagning där den vill lista sig och fyller i en för ändamålet avsedd blankett. Även tjänsten Mina Vårdkontakter på 1177.se. kan användas, om funktionen finns för länets egna invånare. Rutinerna för hur denna begäran praktiskt hanteras sker i enlighet med respektive landstings listningsregler. Det landsting där personen valt att lista sig skall rapportera över de personer som valt att lista sig till respektive hemlandsting. Rapporteringen skall ske via elektronisk överföring senast en vecka innan varje månadsslut.

7 3 5 Specialistvårdremiss och rehabilitering 5.1 Specialistvård Respektive vårdcentral/husläkarmottagning har möjlighet att remittera för öppenvårdsbesök på specialistmottagning i det landsting där vårdcentralen/ husläkarmottagningen finns om det är patientens val. Om besöket leder till beslut om behandling inom öppen specialistvård, så krävs remiss/betalningsförbindelse från motsvarande klinik i hemlandstinget om kostnaden för den totala behandlingsinsatsen överstiger respektive landstings beslut om belopp för remiss/betalningsförbindelsekrav enligt vad som regleras i mellanlänsavtalet. Remiss/betalningsförbindelse gäller även när behandlingsinsatsen kräver utomlänsvård i ett tredje landsting. 5.2 Rehabilitering Remittering/hänvisning till rehabilitering i öppenvård sker utifrån det regelverk och utbud som gäller för länets egna invånare. 6 Besök på annan vårdcentral/husläkarmottagning än den man är listad på Patient kan besöka annan vårdcentral/ husläkarmottagning (VC B) än den vårdcentral/ husläkarmottagning patienten är listad på (VC A). VC B ersätts då enligt det interna regelverk som gäller i respektive landsting för besök på annan vårdcentral/ husläkarmottagning (så kallad otrohetsersättning). Om patient besöker en vårdcentral/hälsocentral i det landsting där patienten bor/är folkbokförd, trots att patienten är listad i annat landsting, sker ingen debitering mellan landstingen. Om patient besöker vårdcentral/husläkarmottagning i ett tredje landsting (dvs varken hemlandstinget eller det man är listad i) ersätter hemlandstinget det vårdgivande landstinget enligt samverkansnämndens antagna prislista. 7 Hjälpmedel Hjälpmedel inom vårdval primärvård förskrivs enligt vårdlandstingets regler. Vårdlandstinget ansvarar för kostnaden. Riksavtalets regler för hjälpmedel gäller därutöver.

8 4 8 Sjukresor För sjukresor gäller det regelverk som tillämpas i vårdlandstinget. Kostnaden för sjukresan debiteras hemlandstinget. 9 Informationsansvar Respektive part ansvarar för att informera olika verksamhetsområden inom respektive landsting om innehållet i detta avtal. Respektive part ansvarar för att ta fram och publicera information till befolkningen gällande vilka rättigheter och möjligheter till val som följer av detta avtal. 10 Ersättningar Ersättning till vårdcentralen/husläkarmottagningen kommer från det egna landstinget och följer de ersättningar som respektive landsting har fastställt. Ersättningen mellan landstingen regleras via Riksavtalet. Faktureringen sker efter antal besök och efter prislista som beslutats i respektive samverkansnämnd. 11 Uppföljning och samverkan Parterna ska gemensamt ansvara för att utvärdera detta avtal, samt föreslå förändringar i avtalet. Möten mellan parterna sker minst två gånger per år. En översyn av avtalet mot bakgrund av ny patientlagsstiftning 1 januari 2015 ska ske i november månad år Kontaktpersoner Landstinget Västmanland Anders Ahlgren Vårdvalsenheten Västerås E-post: anders.ahlgren@ltv.se Stockholms läns landsting Jan-Olov Wiklund Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hantverkargatan 11B Box 6909, Stockholm Telefon E-post jan-olov.wiklund@sll.se

9 5 13 Giltighetstid Avtalet gäller fr.o.m t.o.m Omförhandling 14.1 Uppsägning Respektive part kan säga upp avtalet senast 6 månader före avtalstidens utgång. Sker inte uppsägning förlängs avtalet med ytterligare ett år. Part som vill säga upp avtalet i enlighet med vad som sägs ovan skall göra detta skriftligen. Förändringar av, eller tillägg till avtalet, skall ske skriftligen och undertecknas av behörig firmatecknare Hävning Avtalet kan hävas om någondera part väsentligen brustit i sina förpliktelser i detta avtal och rättelse inte sker inom 30 dagar från det att rättelsen skriftligen begärts. Om parterna inte kan nå en frivillig överenskommelse äger parterna rätt att med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader häva avtalet Omförhandling Part äger rätt att när som helst under avtalstiden påkalla förhandlingar om förutsättningarna förändras eller om en oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för verksamheten. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser. Rätten till omförhandling innebär inte hävning eller uppsägning av avtalet såvida inte parterna är eniga om hävning eller uppsägning. Förändring av avtalets innehåll förutsätter att skriftlig överenskommelse som undertecknas av båda parters firmatecknare. Mindre förtydliganden och redaktionella ändringar kan överenskommas mellan de i avtalet utsedda kontaktpersonerna.

10 Samordning vid uppsägning Vid uppsägning av avtalet ska parterna samordnat ansvara för att ge invånarna information om avlistning och omlistning tillbaka till respektive hemlandsting. Mellan uppsägning och avtalstidens utgång bör inga nya patienter listas inom ramen för detta avtal. Pågående vårdkontakter ska i möjligaste mån avslutas. Om inte detta är möjligt ska nödvändig informationsöverföring ske till patientens hemlandsting gällande pågående behandling om inte annat överenskommits gällande fortsatt ansvar för patientens vård. 15 Tvister Brister och klagomål med anledning av detta avtal skall följas upp av parterna. Uppstår tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall parterna i första hand söka lösa tvisten genom förhandlingar, i andra hand genom att hänskjuta tvisten till allmän domstol. 16 Parternas underskrift av behörig firmatecknare Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har erhållit var sitt. Avtalet träder ikraft först efter godkännande i landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting och efter godkännande i landstingsstyrelsen i Landstinget Västmanland. Datum: Västerås Stockholm Landstinget Västmanland Stockholms Läns landsting Denise Nordström Torbjörn Rosdahl Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Catarina Andersson Forsman Landstingsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör

11 Dnr: ÖLL: Dnr: LTV: LTV Datum: Samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Landstinget Västmanland avseende valfrihet över länsgräns inom primärvård 1 Parter Örebro läns landsting, organisationsnummer och Landstinget Västmanland, organisationsnummer Bakgrund och syfte Inom ramen för de inriktningsbeslut som fattats i samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen gällande utvecklat samarbete och ambitionen att vidga valfrihet över länsgränserna avtalas nedan om utökad möjligheten för länens invånare att fritt välja/lista sig på vårdcentral/hälsocentral i båda landstingen fr.o.m De effektmål som förväntas uppnås är: Ökat utbud ökad tillgänglighet Ökad delaktighet och valfrihet Det utbud som finansieras i respektive landsting står till förfogande på primärvårdsnivån för invånarna i båda landstingen, förutom nedanstående undantag. Metod och omfattning ska vara baserad på vedertagen medicinsk praxis och evidens. 3 Avtalets innehåll och omfattning Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting överenskommer att fr.o.m ge befolkningen rätt att välja/lista sig på vårdcentral i Landstinget Västmanland eller i Örebro läns landsting. Vårdcentralerna tillämpar det egna landstingets regler och rutiner för vård och omhändertagande av patient från det andra länet. Gällande vårdgarantin ska en listad patient från andra landsting likställas med patient i vårdlandstinget. Följande omfattas inte av detta avtal:

12 Boende i särskilt boende eller inskrivna i hemsjukvården Sekretesskyddade personer Besök vid ungdomsmottagning Hembesök och hemrehabilitering Screeningverksamhet Vårdintyg LPT Subventionerade preparat utanför läkemedelsförmånen 4 Förfarande för val av vårdcentral Den som väljer vårdcentral i det andra länet, lämnar in en valblankett till den valda vårdcentralen för vidarebefordran eller direkt till Hälsovalsenheten/ Vårdvalskansliet i respektive landsting. Val av vårdcentral via Mina Vårdkontakter (MVK) kan bli möjlig under avtalstiden. Vårdvalskansliet registrerar patienten på önskad vårdcentral och meddelar vårdvalskansliet i patientens hemlandsting. Vårdvalskansliet i hemlandstinget bevakar aktuell folkbokföring för patienten, och tar initiativ till avregistrering om patient/medborgare flyttar från länet. Vårdvalskanslierna tar fram specifika tillämpningsrutiner kring val av vårdcentral i annat län. 5 Specialistvård och rehabilitering Respektive vårdcentral har möjlighet att remittera för öppenvårdsbesök på specialistmottagning i listningslandstinget om det är patientens val. Om besöket leder till beslut om behandling inom öppen specialistvård, så krävs en remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget om kostnaden för den totala behandlingsinsatsen beräknas överstiga kr. Krav på betalningsförbindelse gäller även specialistvård i ett tredje län. Kostnader för specialistvård debiteras enligt den av samverkansnämnden fastställda prislista för utomlänsvård. Möjligheten att söka sjukgymnast följer gällande valfrihetsregler. Metod och omfattning ska vara baserad på vedertagen medicinsk praxis och evidens. Ovanstående kompletterar det tecknade mellanlänsavtalet, Götlundaavtalet. 6 Besök på annan vårdcentral än den man är registrerad på Patient kan besöka annan vårdcentral (VC B) än den vårdcentral patienten är registrerad på (VC A). VC B ersätts då enligt det interna regelverk som gäller i respektive landsting för besök på annan vårdcentral. Om patient besöker vårdcentral i ett tredje landsting (d.v.s. varken hemlandstinget eller det man är listad i) ersätter hemlandstinget det vårdgivande landstinget enligt samverkansnämnden antagna prislista.

13 Om patient besöker en vårdcentral/hälsocentral i det landsting där patienten är folkbokförd, trots att patienten är listad i annat landsting, sker ingen debitering mellan landstingen. 7 Hjälpmedel Hjälpmedel inom vårdval/hälsoval förskrivs enligt samma regler som för länets invånare med de begränsningar som finns reglerade i riksavtalet. 8 Sjukresor För sjukresor gäller det regelverk som tillämpas i hemlandstinget. 9 Informationsansvar Respektive part har ett ansvar att informera olika verksamhetsområden inom respektive sjukvårdsorganisationen om innehållet i detta avtal. Respektive part har ett ansvar att ta fram och publicera information till befolkningen gällande vilka rättigheter och möjligheter till val som följer av detta avtal, samt vilka rättigheter som gäller utöver detta avtal baserat på lagstiftning och nationella överenskommelser/avtal. 10 Ersättningar Ersättning erhålls per besök. Ersättningen till vårdcentralen kommer från det egna landstinget och följer den prislista som fastställts i samverkansnämnden för respektive landsting. Fakturering mellan landstingen utgår från antal besök enligt respektive landstings prislista för utomlänspatienter. 11 Uppföljning och samverkan Parterna ska gemensamt ansvara för att utvärdera detta avtal, samt föreslå förändringar i avtal. Möten mellan parterna sker minst två gånger per år.

14 12 Kontaktpersoner Örebro läns landsting Eva Frantz Hälsovalsenheten Box Örebro Telefon Landstinget Västmanland Anders Ahlgren Vårdvalsenheten Landstingshuset Västerås Telefon Giltighetstid Avtalet gäller fr.o.m t o m med möjlighet till förlängning ett (1) år i taget. 14 Omförhandling 14.1 Översyn och revidering En översyn och revidering av avtalet ska göras inför att nya Patientlagen träder i kraft januari I samband med översynen kan avtalet sägas upp med omedelbar verkan Uppsägning Om avtalet inte sägs upp i samband med ovanstående översyn och revidering gäller följande. Uppsägning kan äga rum senast 6 månader före avtalstidens utgång. Sker inte uppsägning förlängs avtalet löpande med ytterligare ett år. Part som vill säga upp avtalet i enlighet med vad som sägs ovan skall göra detta skriftligen. Förändringar av, eller tillägg till avtalet skall ske skriftligen och undertecknas av behörig firmatecknare Hävning Avtalet kan hävas om någondera part väsentligen brustit i sina förpliktelser i detta avtal och rättelse inte sker inom 30 dagar från det att rättelsen skriftligen begärts. Om parterna inte kan nå en frivillig överenskommelse äger parterna rätt att med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader häva avtalet Omförhandling. Part äger rätt att när som helst under avtalstiden påkalla förhandlingar om villkoren förändras eller om en oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för verksamheten. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser. Rätten till omförhandling innebär inte hävning eller uppsägning av avtalet såvida inte parterna är eniga om hävning eller uppsägning.

15 15 Tvister Förändring av avtalets innehåll förutsätter att skriftlig överenskommelse som undertecknas av båda parters firmatecknare Samordning vid uppsägning. När detta avtal upphör, oavsett orsak, ska eventuella underavtal till detta avtal som omfattar den part som utträder ur avtalet automatiskt upphöra. Brister och klagomål med anledning av detta avtal skall följas upp av parterna. Uppstår tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall parterna i första hand söka lösa tvisten genom förhandlingar mellan parterna, i andra hand genom att hänskjuta tvisten till allmän domstol. 16 Parternas underskrift av behörig firmatecknare Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har erhållit var sitt. Örebro Västerås Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Marie-Louise Forsberg-Fransson Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Monica Berglund Landstingsdirektör Landstingsdirektör

16 Dnr: Avsiktsförklaring avseende Den attraktiva regionen Pilotprojekt Återetablering av gruvor i Västmanland Detta är en avsiktsförklaring mellan Länsstyrelsen i Västmanland, Trafikverket, Landstinget i Västmanland, Norbergs kommun, Fagersta kommun och Skinnskattebergs kommun (parterna) avseende deltagande och samarbete i pilotprojektet Återetablering av gruvor i Västmanland. Avsiktsförklaringen syftar till att lägga fast gemensamma villkor och former för samarbetet och bygger på Projektbeskrivning för pilotprojekt Återetablering av gruvor i Västmanland daterad Pilotprojektet ingår i Trafikverkets samverkansprojekt Den attraktiva regionen, vars syfte är att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet, där samspelet mellan rumslig (fysisk och geografisk) utveckling och transportplanering är ett huvudtema. Inriktningen för Västmanlands pilotprojekt handlar om att planera och genomföra nödvändiga förberedelser för återetablering av gruvor i norra Västmanland. Syftet och det övergripande målet med pilotprojektet är att skapa förutsättningar för god regional utveckling som gagnar regionen som helhet och berörda gruvorter/kommuner i synnerhet, då återetablering av gruvor sker i norra Västmanland. Parterna är överens om att: pilotprojektet genomförs under minst tre år, med start hösten 2013 och avslut Under hösten 2015 prövas om pilotprojektet och deltagandet i Den attraktiva regionen ska förlängas. Om endast några parter önskar förlänga sitt deltagande i projektet medför inte det att övriga parter är förpliktigade att delta i en eventuell förlängning av projektet. tillhandahålla resurser i form av tid och tillskjutna medel enligt avsnitt Resurser i projektbeskrivningen. Utgångspunkten är att eventuella åtgärdsvalsstudier för infrastruktur som genomförs i pilotprojektet huvudsakligen bekostas via den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län. Därutöver kan kostnader för genomförande av andra studier som initieras i pilotprojektet tillkomma för projektets parter. Vilka studier som i så fall ska genomföras och parternas kostnad för detta, beslutas av pilotprojektets styrgrupp. Tid för deltagande i projektets aktiviteter som regionala seminarier, åtgärdsvalsstudier avseende infrastruktur eller andra studier och aktiviteter som beslutas genomföras inom ramen för pilotprojektet tillkommer. Omfattningen i tid för projektdeltagarna för dessa aktiviteter beslutas av projektets styrgrupp. för pilotprojektet gäller dels de övergripande målen för Den attraktiva Regionen enligt projektbeskrivningen, dels de konkreta mål som enligt projektbeskrivningen arbetas fram i ett inledande skede av projektet. viktiga utgångspunkter för pilotprojektet är åtgärdsvalsstudien för transportsystemet i norra Västmanland samt att arbeta för att utveckla en attraktiv region, vilket innebär att inkludera samhällsutvecklingen i såväl länet/storregionen som helhet som i berörda gruvorter/kommuner.

17 Dnr: åtgärder som stärker den lokala arbetsmarknaden, livskvaliteten i de mindre orterna, orternas tillgänglighet till offentlig och kommersiell service samt kultur och upplevelser ska identifieras och prövas. Åtgärdernas samlade betydelse för att gruvorterna ska kunna utvecklas till hållbara samhällsbildningar från sociala och miljömässiga utgångspunkter ska behandlas inom ramen för projektet. projektorganisationen ska bestå av en styrgrupp och en projektgrupp och bemannas med fast representation enligt projektbeskrivningen. Avsiktsförklaringen har upprättats i sex likalydande exemplar och gäller från och med undertecknande till och med Västerås Eskilstuna För Länsstyrelsen Västmanlands län För Trafikverket Region Öst Anders Åhlund Länsråd Einar Schuch Regionchef Västerås Skinnskatteberg För Landstinget Västmanlands län För Skinnskattebergs kommun Denise Nordström Landstingsråd Lars Andersson Kommunstyrelsens ordförande Fagersta Norberg För Fagersta kommun För Norbergs kommun Stig Henriksson Kommunstyrelsens ordförande Åsa Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Norberg För Norbergs kommun Staffan Mood Kommunchef

18 Datum Diarienummer (7) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Ulrika Nilsson Projektbeskrivning för pilotprojekt Återetablering av gruvor i Västmanland Den attraktiva regionen Bakgrund Den attraktiva regionen är ett samverkansprojekt inom ramen för Trafikverkets forsknings- och innovationsverksamhet. Projektet handlar om att skapa en arena för regional samverkan kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Samspelet mellan rumslig (fysisk och geografisk) utveckling och transportplanering är ett huvudtema. Trafikverket är huvudman för projektet som drivs i samarbete med Boverket, Sveriges Kommuner och landsting samt Region Skåne, Regionförbundet Kalmar län, Regionförbundet Södra Småland, Regionförbundet Östsam, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Regionförbundet Gävleborg. KTH medverkar som följeforskare och ger löpande stöd och inspel till projektets centrala och regionala parter. Energimyndigheten och Tillväxtverket deltar i projektets referensgrupp. I projektet ingår sex pilotprojekt, varav Västmanlands är ett av dem. I Den attraktiva regionen fokuseras på planeringsprocessen för att framgångsrikt gå från ord till handling. Den attraktiva regionen genomförs under minst tre år, med start våren 2013 och avslut Under hösten 2015 prövas om projektet ska förlängas. Ett enskilt pilotprojekt är inte förpliktigat att delta i en eventuell förlängning. Syfte och mål Projektets syfte är att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Samspelet mellan rumslig utveckling och transportplanering är huvudtemat. Samspelet mellan regionala och kommunala aktörer behöver utvecklas så att de är sampratade i förhållande till statliga företrädare. Samspelet måste även innefatta regionala trafikmyndigheter och transportoperatörer. Företrädarskap och samsyn kräver väl utvecklade processer om de ska leda till bred enighet kring prioriteringar, hantering av konflikter och val av åtgärder inklusive en säkrad finansiering. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) kommunikationer.vastmanland@lansstyrelsen.se

19 Datum Diarienummer (7) Målen för Den attraktiva regionen är att: utveckla en djupare förståelse för hur rumslig struktur och infrastruktursystem kan samspela för att ge attraktiva regionala utvecklingsförutsättningar samt bidra till ett miljöeffektivt transportsystem och social hållbarhet utveckla metoder för att hantera intressekonflikter inom transportplaneringen mot bakgrund av de rumsliga intressekonflikter som följer av olika befolknings-, närings- och naturresursmässiga förutsättningar i respektive berörd region. skapa kompetenshöjning hos berörda aktörer (från policyskapare och regelutformare till planupprättare och projektansvariga på nationell, regional och lokal nivå) Det nationella perspektivet på dessa utmaningar är att tydliggöra hur institutionella planeringsprocesser som t.ex. regionala utvecklingsprogram eller strategier (RUP/RUS), åtgärdsvalsstudier (ÅVS) och översiktsplaner (ÖP) ska inkludera relevanta omvärldsfaktorer, samt belysa målkonflikter och konsekvenser så att prioriteringar kan göras mot en bredare kunskap än för närvarande. Det regionala perspektivet är dels att uppmärksamma de mindre orternas möjligheter att integreras i de funktionella arbets-, studie- och servicemarknader som orterna ingår i, dels att involvera de aktörer som krävs för att nå genomförbara resultat. Det kommunala perspektivet på ovanstående utmaningar är att belysa utvecklingsoch hållbarhetsfaktorer så att kommunala beslut beaktar regionala och storregionala samband och konsekvenser. Upplägg Projektets huvudaktörer är regionala företrädare för ett antal pilotprojekt. Projekten ska vara sådana att de är planerade att genomföras och således är en del i regionens framtida utvecklingsinsatser. Projekten ska ha nytta av varandra och ingå i en gemensam lärprocess utöver att vara väl förankrade i regionen. Projekten byggs upp kring två fokusområden: hur det regionala företrädarskapet kan skapa legitimitet hos kommunerna för en gemensam regional strategi som hanterar prioriteringar och effektiviseringar inom och mellan transportslagen (kollektivtrafik, personoch godstrafik) inom ramen för ett samlat regionalt utvecklingsprogram,

20 Datum Diarienummer (7) samt anpassa orter omvandlings- och utvecklingsmässigt, så att de blir integrerade i en flerkärnig regional struktur. hur den framvuxna regionala samsynen kan möta och mötas av ett nationellt perspektiv att effektivt utnyttja den samlade transportinfrastrukturen (t.ex. fjärrtåg kontra regionaltåg, nationella godskorridorer kontra persontrafik, väg/järnväg/sjötransporter/flyg). Huvudfrågeställningar I det nationella projektet ingår sex pilotprojekt. Varje pilotprojekt ska behandla ett antal sakfrågor vars inbördes beroenden ska belysas. Pilotprojekten ska också belysa ett antal processfrågor, vilket ska bidra till utveckling av roller och institutionella förutsättningar. Sakfrågor Ortsstruktur i regional och storregional skala Vilka orter växer, vid sidan av huvudorten, i en funktionell region? Vad gör att de växer? Vad spelar arbetsmarknad, arbetspendling, servicetillgänglighet för roll? Hur kan orterna komplettera varandra? Finns förutsättningar för branschspecialisering genom orter i nätverk och inte bara i storstadsregioner? Och hur kan de påverkas genom tillgänglighetsåtgärder och smartare kollektivtrafik? Boendet och bostadsmarknadens utveckling har en väsentlig roll i den regionala utvecklingen och är samtidigt ett ansvarsområde som i stor utsträckning ligger inom den kommunala samhällsplaneringen delvis som en konkurrensfråga kommuner emellan. Den befintliga infrastrukturens nyttjande i ett nationellt transportperspektiv Infrastrukturen spelar roll i både det nationella och i det regionala perspektivet, men de olika nivåernas syn och utgångspunkter prioritar åtgärder olika. För att belysa samspelet mellan orter kan samspelet mellan RUP-ÖP vara en nyckelprocess. Inom infrastruktur binder de regionala länkarna samman angränsande funktionella regioner till en framväxande utvidgad arbetsmarknad. Samspelet mellan funktionella regioner kan belysas i storregionala systemanalyser. De nationella infrastrukturstråken utgör transportkorridorer genom landet. De tre nivåerna på kommunal, regional och nationell nivå utnyttjar samma infrastruktur i samspel och i konkurrens. Infrastruktur blir inte enbart en transportvalsfråga utan också en regional utvecklingsfråga, där möjligheter till regional integration hänger samman med om närbelägna orter kan bilda effektiva nätverk. Prioritering och samspel behöver bestämmas i samspel mellan alla nivåer, där åtgärder för effektivisering och kapacitetsförstärkning utgör konfliktoch koordineringsfrågor som ska sättas in i en gemensam berättelse. I det arbetet behöver de skilda nivåerna beakta:

21 Datum Diarienummer (7) Regionförstoringens uttryck i skilda regioner och dess betydelse för arbetsmarknadens dynamik och tillväxt samt hur social och miljömässig hållbarhet kan hanteras. De olika tätorternas betydelse för tillväxt nationellt och för hållbar utveckling i samspel med sitt funktionella omland, samt hur detta kan översättas i strategier för tätortsutveckling och regionala transportformer. Hur nationella prioriteringar bidrar till Sveriges konkurrenskraft i ett globalt perspektiv samt hur nationella prioriteringar kan samspela med regionala och kommunala utvecklingssatsningar. Processfrågor Processfrågor ska behandlas i pilotprojekten utifrån de institutionella förutsättningar och ramar som gäller på lokal, regional och nationell nivå. Följande processfrågor bör aktualiseras i pilotprojekten: metoder för konflikthantering, förhandling och konsensusbyggande lärandeprocesser och gemensamt kunskapsbyggande former för intern samordning former för horisontell samordning former för vertikal samordning förutsättningar för värdeskapande processer Vid utveckling av en samlad planeringsprocess ska lokalt viktiga frågor sättas i sitt regionala sammanhang, prioriteras utifrån regional nytta samt bygga på specifika näringslivsförutsättningar, vilka i sin tur är starkt kopplade till regionens rumsliga egenskaper. Pilotprojekt Västmanland Deltagande parter i Västmanlands pilotprojekt är Länsstyrelsen, Skinnskattebergs kommun, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Landstinget/Kollektivtrafikmyndigheten samt Trafikverket Region Öst. Pilotprojektet startar hösten 2013 med avslut , om inte annat beslutas under hösten Bakgrund Gruvnäringen undersöker förutsättningarna för etablering av gruvor i nordvästra Västmanland runt För att näringslivet ska vara beredda att satsa på gruvorna krävs förutom infrastruktur som klarar att transportera malmen, även utbildad arbetskraft, goda pendlingsmöjligheter och tillgång till bostäder.

22 Datum Diarienummer (7) Under hösten och vintern 2012/2013 genomfördes en åtgärdsvalsstudie på för transportsystemet i norra Västmanland med utgångspunkt i en kommande gruvetablering i länet. Åtgärdsvalsstudien genomfördes på systemnivå och identifierade ett antal frågor som behövde fortsatt hantering för att säkra att infrastrukturen inte ska utgöra ett hinder för återetablering av gruvor i norra Västmanland. Den visade också på ett antal frågor inom ramen för fysisk planering och kompetensutveckling, där kommunerna har ansvaret. Åtgärdsvalsstudien pekade på aktörernas skilda förutsättningar vid planering av verksamhet, där långt planeringsperspektiv för gruvnäringen är mycket kort planeringsperspektiv inom ramen för infrastrukturplanering. En kärnfråga att arbeta vidare med gällde hur de två planeringsperspektiven kan mötas. Syfte och mål Syftet och det övergripande målet med pilotprojektet är att skapa förutsättningar för god regional utveckling som gagnar regionen som helhet och berörda gruvorter/kommuner i synnerhet, då återetablering av gruvor sker i norra Västmanland. Konkreta projektmål definieras i samband med målbildsarbete som genomförs i projektets inledande skede. Inriktning Inriktningen för Västmanlands pilotprojekt är återetablering av gruvor i norra Västmanland och handlar om att planera och genomföra nödvändiga förberedelser så att gruvetableringen gynnar den regionala utvecklingen i regionen som helhet och berörda gruvorter/kommuner i synnerhet. En utgångspunkt i projektet är åtgärdsvalsstudien för transportsystemet i norra Västmanland. Då studien huvudsakligen behandlade gruvnäring och transporter räcker den inte som grund för att genomföra åtgärder som gynnar utvecklingen i Västmanland. En ytterligare viktig utgångspunkt för pilotprojektet är därför att arbeta för att utveckla en attraktiv region, vilket innebär att inkludera samhällsutvecklingen i såväl regionen som helhet som i berörda gruvorter/kommuner. Utifrån detta ska åtgärder som stärker den lokala arbetsmarknaden, livskvaliteten i de mindre orterna, orternas tillgänglighet till offentlig och kommersiell service samt kultur och upplevelser identifieras. Åtgärdernas samlade betydelse för att gruvorterna ska kunna utvecklas till hållbara samhällen från sociala och miljömässiga utgångspunkter ska behandlas inom ramen för projektet. Projektarbetet inleds med ett målbildsarbete i syfte att identifiera de mål projektet ska uppnå. Målbildsarbetet kommer att bedrivas med stöd av utvecklingsmedel från Trafikverket. Genomförande och åtagande i form av redovisning och spridning av resultat beskrivs i särskild ansökan till Trafikverket. Målbildsarbetet avslutas genom att styrgruppen tar beslut om projekts mål i oktober 2014.

23 Datum Diarienummer (7) I det nationella projektet betonas att de regionala pilotprojekten ska ha koppling till processer som ändå ska göras eller pågår. Kopplingen innebär att legitimitet skapas för pilotprojektet, samtidigt som pilotprojektet kan tillföra pågående projekt/processer ny kunskap. Relevanta pågående processer på lokal, regional och nationell nivå kommer att identifieras i samband med målbildsarbetet. I arbetet med åtgärdsvalsstudien för norra Västmanland framkom att Bergslagspendeln är en viktig förbindelselänk mellan gruvområdet i Ludvika och Grängesberg och gruvorna i Skinnskatteberg-Fagersta-Norberg. Det framkom också att det redan idag finns önskemål om att bättre utnyttja banan för näringslivet och för arbets- och studiependling. En av aktiviteterna inom ramen för pilotprojektet kommer därför att vara att genomföra en åtgärdsvalsstudie för Bergslagspendeln. Förberedelse för start av åtgärdsvalsstudien kommer att genomföras parallellt med målbildsarbetet. Studien beräknas vara klar under våren Fortsatta aktiviteter inom ramen för pilotprojektet ska identifieras och konkretiseras med utgångspunkt i de mål som fastställs och beslutas i samband med projektets målbildsarbete. Organisation Pilotprojekten ingår som en del i projektorganisationen för Den attraktiva regionen, men uppbyggnaden av projektorganisationen för det enskilda pilotprojektet ansvarar varje län/region själva för. Dock förutsätts varje pilotprojekt ha en styrgrupp där pilotprojektets aktiva kommuner ingår tillsammans med en regional representant för Trafikverket samt en projektgrupp med fast representation från kommunerna. Styrgrupp: Anders Åhlund, Länsråd Länsstyrelsen Västmanland, ordförande Lars Andersson, KSO Skinnskattebergs kommun Bengt Lindgren, 2:e vice ordf KS Fagersta kommun Åsa Eriksson, KSO Norbergs kommun Tommy Levinsson, ordf Kollektivtrafiknämnden Landstinget Mikael Klingstedt, Chef Samhällsbehov Trafikverket Region Öst Projektgrupp: Ulrika Nilsson, Länsstyrelsen Västmanland, projektledare Erica Löfqvist, Länsstyrelsen Västmanland Erik Bergman, Länsstyrelsen Västmanland Nima Poushin, Skinnskattebergs kommun Stefan Lejerdahl, Fagersta kommun Helena Reimfors, Fagersta kommun Ulla-Britt Ljungberg, Norbergs kommun Lisa Ulander, Landstinget - Kollektivtrafikmyndigheten Linda Berntsen, Trafikverket Region Öst

24 Datum Diarienummer (7) Resurser Västmanlands pilotprojekt leds av Länsstyrelsen, som också står för kostnaden för att vara en del i projektet Den attraktiva regionen under perioden Parterna bidrar i pilotprojektet med egen tid och resekostnader för deltagande i styrgrupp, projektgrupp, projektseminarier och årliga höstkonferenser som genomförs inom ramen för Den attraktiva regionen. Utgångspunkten är att eventuella åtgärdsvalsstudier för infrastruktur som genomförs i pilotprojektet huvudsakligen bekostas via den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län. Därutöver kan kostnader för genomförande av andra studier som initieras i pilotprojektet tillkomma för projektets parter. Vilka studier som i så fall ska genomföras och parternas kostnad för detta beslutas av pilotprojektets styrgrupp. Bedömd tidsåtgång för parterna: Representant styrgrupp, Styrgruppsmöte 3-4 gånger/år inkl resa För- och efterarbete styrgruppsmöte Projektseminarium 1-2 gånger/år inkl resa Årlig konferens inkl resa 4-5 tim/möte 2 tim/möte 8-16 tim/år 8 tim/år Total bedömd tidsåtgång per år för styrgruppsrepresentant: tim/år inkl restid Därutöver kostnad för resor. Representant projektgrupp, Projektmöte 8-10 gånger/år inkl resa För- och efterarbete projektmöte Projektseminarium 1-2 gånger/år inkl resa Årlig konferens inkl resa 5 tim/möte 8 tim/möte 8-16 tim/år 8 tim/år Total bedömd tidsåtgång per år för projektgruppsrepresentant: tim/år inkl restid Därutöver kostnad för resor. Tid för deltagande i projektets aktiviteter som seminarier, åtgärdsvalsstudier eller andra studier och aktiviteter som beslutas genomföras inom ramen för pilotprojektet tillkommer. Omfattningen på deltagandet för projektgruppsmedlemmarna i dessa aktiviteter beslutas löpande i projektet. I projektets inledande skede med målbildsarbetet kommer tid att behöva läggas mer koncentrerat för styr- och projektgrupp för att förankra syfte, mål, aktiviteter och arbetssätt. Mer tid i inledningen på projektet ökar möjligheten att därefter bedriva projektet effektivt.

25 PM 1 (5) Datum Diarienummer SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Trafikverket Samhällsbehov Erik Bransell Borlänge erik.bransell@trafikverket.se Ansökan om utvecklingsmedel inom FOI-projektet Den attraktiva regionen, TrV dnr 2013/29499 Sökande: Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTERÅS Kontaktperson: Ulrika Nilsson Beskrivning av utvecklingsinsatsen Västmanlands pilotprojekt ansöker om utvecklingsmedel för planering och genomförande av projektets målbildsarbete i syfte att skapa och förankra en gemensam målbild för projektets fortsatta arbete. I Västmanlands pilotprojekt medverkar sex aktörer som ansvarar för planering och samhällsutveckling på lokal, regional och nationell nivå. De sex aktörerna består av tre kommuner, Länsstyrelsen, länets kollektivtrafikmyndighet samt Trafikverket. Pilotprojektets inriktning är återetablering av gruvor i norra Västmanland och handlar om att planera och genomföra nödvändiga förberedelser så att gruvetableringen gynnar den regionala utvecklingen i regionen som helhet och berörda gruvorter/kommuner i synnerhet. En utgångspunkt i projektet är den åtgärdsvalsstudie för transportsystemet i norra Västmanland som genomfördes under vintern Studien begränsades dock till frågor kring gruvnäring och transporter och räcker inte som grund för att genomföra åtgärder som gynnar utvecklingen i Västmanland. En ytterligare viktig utgångspunkt för pilotprojektet är därför att arbeta för att utveckla en attraktiv region vilket innebär att inkludera samhällsutvecklingen i såväl regionen som helhet som i berörda gruvorter/kommuner. Utifrån detta behöver åtgärder som stärker den lokala arbetsmarknaden, livskvaliteten i de mindre orterna, orternas tillgänglighet till offentlig och kommersiell service samt kultur och upplevelser prövas. Åtgärdernas samlade betydelse för att gruvorterna ska kunna utvecklas till hållbara samhällsbildningar från sociala och miljömässiga utgångspunkter behöver behandlas inom ramen för pilotprojektet. Åtgärderna kan i vissa fall samverka så att förutsättningarna ökar för att regionutvecklingen stärks så att synergier uppstår. I andra fall kan målen för Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) kommunikationer.vastmanland@lansstyrelsen.se

26 PM 2 (5) Datum Diarienummer olika åtgärdsområden stå i konflikt med varandra, vilket i sin tur kan leda till resursslöseri, att processer går i stå, att förändringar inte kommer till stånd osv. Projektet har ett brett spektra av intressenter, som omkringliggande kommuner inklusive länets storregionala kärna Västerås, näringslivet på lokal, regional och i viss mån nationell nivå, andra samarbeten som arbetar med frågor som berör utvecklingen av gruvverksamhet t ex kring kompetensförsörjning, fastighetsägare, järnvägsoperatörer med flera. I Bergslagen pågår gruvverksamhet på flera orter och ny gruvverksamhet kommer också att starta bland annat i Ludvika. Det innebär att pilotprojektet har ett antal viktiga intressenter inte bara inom utan också utom Västmanlands län, med vilka det är viktigt att skapa ett gott samarbete. Såväl Länsstyrelsen som kommunerna har inte bara ett ansvar för regional utveckling och samhällsutveckling på lokal och regional nivå utan också ett myndighetsansvar kring prövning och tillsyn av gruvverksamhet enligt miljöbalken. Målbildsarbetet är därför viktigt inte minst för aktörerna själva för att olika intressens förutsättningar vägs in vid framtagande och förankring av målbild. Utifrån pilotprojektets breda spektrum av intressenter har målbildsarbetet identifierats som en viktig framgångsfaktor för projektet och föreslås omfatta följande frågeställningar: 1. Vilka olika angelägna och i sammanhanget aktuella utvecklingsfrågor finns? 2. Vad kan vara rimliga mål för dem? 3. Vilka intressenter är berörda av dessa mål? 4. Kan målen göras tydliga utifrån en gemensamt uppfattad problembild? 5. Vilka målkonflikter finns utifrån olika intressentperspektiv? 6. Kan en förhandlingszon för det fortsatta arbetet ringas in? (Vilka frågor ska ingå i det fortsatta arbetet och vilka frågor lämnas medvetet utanför?) 7. Målformulering och målförtydliganden Målbildsarbetet förutsätts bedrivas som ett växelspel mellan pilotprojektets projektgrupp och viktiga intressenter i regionen. Projektgruppen ska medverka till att ta fram underlag som är relevanta och som ska väcka intresse för att pröva nya angreppssätt på välkända företeelser och problem. Projektgruppen har mandat från projektets styrgrupp.

27 PM 3 (5) Datum Diarienummer Styrgruppen ska ta ställning till målbildsarbetet med avseende på ambitionsnivå och avgränsning av frågor som ska finnas med i den fortsatta processen. Arbetet ska bedrivas så att pilotprojektets intressenter uppfattar att pilotprojektet kan leda framåt och inte uppfattas som en intern angelägenhet. Pilotprojektets projektgrupp blir motor när det gäller att formulera problem och olika ansatser. Projektgruppen ska också strukturera processen så att problemen prövas mot olika intressenters verklighet och fångar deras intresse att medverka till att lösa dem. Utifrån intressenternas delaktighet ska målbilder formuleras där intressenterna ser sin del i målbilden och samtidigt har respekt för att andras prioriteringar också satt sin prägel på projektet. Processen för målbildsarbetet utgår från de sju frågeställningarna enligt ovan och föreslås omfatta utredningsmoment, intressentanalys och workshops, där processen är instrumentet för att nå ett resultat. Omvärldsanalysen genomförs för att sätta pilotprojektet i ett större sammanhang. Intressentanalys genomförs för att identifiera projektets tänkbara med- och motkrafter och ligger till grund för vilka aktörer och intressenter som bjuds in till workshops. Workshops genomförs så att aktörer och intressenter utifrån sina ansvarsområden aktivt görs delaktiga i arbetet med att formulera tydliga och transparanta mål kring vilka aktörerna och intressenterna kan sluta upp. Målen beslutas av projektets styrgrupp och ligger till grund för pilotprojektets fortsatta arbete och aktiviteter. Resultat av generellt intresse för aktörer inom DAR De delar av målbildsarbetet som bedöms vara av intresse för övriga aktörer inom DAR handlar om hur processen för ett framgångsrikt målbildsarbete kan läggas upp och genomföras i ett projekt som påverkas av och berör intressenter med olika ansvar dels på lokal, regional och nationell nivå, men vilka också känner sig mer eller mindre berörda av de frågor pilotprojektet hanterar. Ett område som bör vara av extra intresse för DAR:s övriga aktörer är hur man planerar, genomför och följer upp de workshops som är förutsättningen för att få kunskap om intressenternas förutsättningar och verklighet och för att skapa delaktighet kring projektets målformulering. Skiljer sig behovet av och genomförandet av workshops för olika projekt, t ex beroende av omfattningen av antalet intressenter? Frågor av intresse för övriga aktörer i DAR kan vara: - Hur identifierar man intressenter? - Hur skapar man engagemang hos intressenterna att delta i workshops som grund för formuleringen av projektmål? - Hur engagerar man intressenter som inte vill delta i workshops, eller som säger sig vilja delta men ändå inte avsätter tid? - Hur återkopplar man till alla intressenter som deltagit vid workshops och hur

28 PM 4 (5) Datum Diarienummer lägger man grunden för att den målbild som arbetats fram i projektet också hålls levande och aktuell hos direkt och indirekt berörda intressenter? - Bör man samla intressenter med helt olika intressen och ansvarsområden vid samma workshop eller behöver man genomföra flera workshops (direkt och indirekt berörda, max antal deltagare vid workshop)? - Bör man genomföra separata workshops i aktörernas egna organisationer? - Ska man genomföra olika workshops för politiker och tjänstemän? - Vem (vilken funktion) bör representera intressenten vid en workshop? Spridning av resultat Spridning av resultatet av målbildsarbetet avser dels spridning av målbilden, dels spridning av kunskap om processen för målbildsarbetet. Spridning av resultatet m a p målbild beräknas ske via projektgruppsmedlemmar och styrgruppsrepresentanter i de egna organisationerna vid interna möten på övergripande nivå och på enhets-/avdelningsnivå. Projektgruppen kan också sprida kunskap om själva målbildsprocessen vid enskilda möten i aktörernas respektive organisationer. Spridning av projektets målbild kommer att ske i befintliga forum på regional nivå som genomförs ett antal gånger per år, till exempel vid infrastrukturdagar, Länsstyrelsens forum Samverkan för utveckling av Västmanland (SUV), möten inom ramen för Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) m fl. Spridning av resultatet kommer också att ske vid särskilda seminarier som genomförs årligen inom ramen för pilotprojektet och där de intressenter som deltagit i målbildsarbetet särskilt bjuds in samt genom information på aktörernas hemsidor inkl det nationella projektets hemsida. Inom DAR beräknas resultatet av målbildsarbetet spridas både med avseende på målbild och process vid de nationella arbetsgruppsmötena, via nyhetsbrevet och vid de årliga konferenserna eller idéseminarierna. Påverkan på mål Utvecklingsarbetet relaterar framförallt till DAR:s mål avseende att utveckla metodik för att hantera intressekonflikter inom transportplaneringen mot bakgrund av de rumsliga intressekonflikter som följer av olika befolknings-, närings-, och naturresursmässiga förutsättningarna i regionen samt DAR:s mål att skapa kompetenshöjning hos berörda aktörer. Syftet och det övergripande målet med pilotprojektet är att skapa förutsättningar för god regional utveckling som gagnar regionen som helhet och berörda gruvorter/kommuner i synnerhet, då återetablering av gruvor sker i norra Västmanland. Målbildsarbetet är grunden för att nå syftet, varför mål avseende till exempel planering av bostäder och service, infrastruktur, arbets-, studie- och