Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken - Att växa i takt Slutrapport

Transkript

1 Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken - Att växa i takt Slutrapport Monica Lundin Processledare

2 1 Sammanfattning Projektet har sin grund i att Ludvika och Smedjebacken står och har stått inför stora utmaningar, som grundar sig i en situation där näringslivets olika delar befinner sig i extremt expansiva faser. Denna tillväxt, som omfattar både industriell och tjänstesektor, sker i en region som tidigare, under många år har haft en negativ utvecklingstrend. Till den redan kraftfulla tillväxten i befintliga företag ska läggas planerade gruvetableringar, som om alla planerade etableringar kommer till stånd, innebär ca 700 nya arbetstillfällen direkt i gruvorna och minst lika många indirekt. Syftet med projektet är att ta vara på företagens fulla tillväxtpotential samt skapa förutsättningar för nya företag att etablera sig. Utgångspunkten för detta är att samhällssektorn ska kunna matcha näringslivets behov och skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt expansion i regionen. Projektet har genomfört ett stort antal aktiviteter som alla ligger i linje med projektets syfte och mål och har blivit genomförda på ett mycket bra sätt. En mycket gedigen kunskapsbas har byggts upp och lägger en bra grund för fortsatt implementering av uppsatt syfte och mål. Dock har projektet inte nått ända fram när det gäller förmågan att testa modeller och metoder. Med tanke på de utmaningar som projektet har haft i form av t ex byte av processledare med tio månader kvar av projekttiden, byte av kommunalråd och tre olika förvaltningschefer på Ludvika kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning så har projektet genomlevt ett antal nystarter under projektperioden. Detta tillsammans med andra försvårande omständigheter som att gruvstarterna inte kom igång som planerat, en styrgrupp som inte helt och fullt prioriterades av näringslivet och att den från början höga ambitionsnivån därför fick justeras till lägre nivå har naturligtvis påverkat projektet. Projektet har dock tacklat de uppkomna situationerna väl och har under rådande omständigheter styrt om projektet för att ändå uppnå en så hög måluppfyllelse som möjligt. Den övergripande målsättningen om att skapa lokal och regional tillväxt genom uppbyggnad av en neutral samverkansplattform med gemensam syn på behov av utvecklingsinsatser och förnyelse har kommit en bit på väg. En bra grund för en framtida samverkansplattform har lagts genom det arbete som påbörjats inom projektet och i samband med det så kommer även näringslivets behov av infrastruktur och planeringsfunktioner säkerställas på sikt. De aktiviteter inom infrastrukturområdet; åtgärdsvalstudien, arbetet med målbild, strategi och samverkansplattform samt att tänka annorlunda i den nationella infrastrukturplaneringen har alla bidragit på sitt sätt till att en bra grund är lagd för fortsatt arbete för fortsatt tillväxt i Ludvika Smedjebacken. De rapporter som har tagits fram kan även användas av andra kommuner, regionala organ och andra miljöer. Projektet hade inledningsvis goda kontakter med framför allt näraliggande kommuner/regioner, mest intensivt med aktörer på länsnivå i

3 2 Västmanland. När projektledarbytet genomfördes med tio månader kvar lades mer krut på att rädda projektet och genomföra de aktiviteter som utlovats, varpå den externa kontakten utanför kommunerna minimerades för att i stället fokuseras på intern förankring i de kommunala verksamheterna och näringslivet i Ludvika och Smedjebacken. Det är projektledningens och styrgruppens förhoppning, de försvårande omständigheterna till trots, att projektet har öppnat upp för och förstärkt diskussionen kring tillväxt, infrastruktur och samhällsplanering som efter projekttiden kan fortsätta i de båda kommunerna. Stort tack till alla medverkande.

4 3 Innehåll 1. Bakgrund Syfte, mål och målgrupp Syfte Mål Målgrupp Projektorganisation Arbetssätt och aktiviteter Arbetssätt Genomförda aktiviteter Rekrytering, upphandling, expertstöd genus mångfald, följeforskning Information, kommunikation, koordinering och administration Samverkan andra projekt, seminarier mm, resultatspridning Utveckling av 2 arbetsmodeller för infrastruktur/transportplanering Innovativa studier, analyser, utredningar arbetsmodeller planering, jämställdhet, samhällsbyggnad Pilotprojekt samhällsbyggande Resultat och effekter Effektmål Resultatmål Eventuella kopplingar till andra projekt Diskussion Indikatorer Informationsinsatser Slutsatser... 19

5 4 Bilagor som bifogas slutrapporten: Bilaga 1 a-c: Följeforskningsrapporter Bilaga 2: Åtgärdsvalstudie av näringslivets transportbehov Bilaga 3: Rapport samverkan om mål, strategi och plattform för infrastruktur Bilaga 4: Att våga tänka annorlunda i infrastrukturplaneringen Bilaga 5: Scenariostudie av näringslivet expansion och konsekvenser för kommunerna Bilaga 6: Tillväxtgruppens arbete Bilaga 7 a-c: Ortanalys i Smedjebacken Bilaga 8 a-d: Arbete med jämställdhet Bilaga 9: Att växa i takt. Sammanfattning av pilotprojektet Bilaga 10: Tillväxtpaketet Att växa i takt. Sammanfattning av projektet

6 5 1. Bakgrund Projektet har sin grund i att Ludvika och Smedjebacken står och har stått inför stora utmaningar, som grundar sig i en situation där näringslivets olika delar befinner sig i extremt expansiva faser. Denna tillväxt, som omfattar både industriell och tjänstesektor, sker i en region som tidigare, under många år har haft en negativ utvecklingstrend. Till den redan kraftfulla tillväxten i befintliga företag ska läggas planerade gruvetableringar, som om alla planerade etableringar kommer till stånd, innebär ca 700 nya arbetstillfällen direkt i gruvorna och minst lika många indirekt. I regionen finns kända och starka varumärken som ABB, Säfsen Resort, Spendrups, Ovako m fl. Ett alltmer globalt baserat näringsliv präglar det geografiska området och den internationella konkurrensen är påtaglig och dagsaktuell. För att långsiktigt attrahera de företag som redan finns i området att stanna kvar och skapa möjligheter för etablering av nya verksamheter möter samhällssystemet en global konkurrens, precis på samma sätt som företagen gör. För kommuner och regioner, utanför storstadsområdena, handlar det här om stora utmaningar inom flera olika områden. Sverige har goda villkor för företagande, utveckling och innovation. Samhällsystemen är transparenta och regelverket är stabilt. Trots detta har vi under senare tid upplevt en strukturomvandling med utflyttning av inledningsvis tillverkningsenheter men även senare funktioner som forsknings- och utvecklingsavdelningar. Företagen agerar snabbt och effektivt då de söker efter de bästa villkoren för företagets utveckling i ett globalt perspektiv. Att ett företag funnits på en ort under hundra år är ingen garanti för att det blir kvar i framtiden. De goda grundförutsättningar som finns för företagande, innovation och tillväxt i Sverige behöver vidareutvecklas för en långsiktigt hållbar tillväxt. En del av detta handlar om hur samhällssektorn ska kunna svara upp mot företagens behov i ett globalt perspektiv. Den mångåriga utvecklingen med allt glesare befolkning i de industriellt präglade och perifera regionerna och en växande befolkning i storstadsområdena har fått stora konsekvenser för samhällsbyggandet. Resurser har i hög grad allokerats till tillväxtregionerna. Förutsättningarna för detta ser olika ut i tillväxtregioner och i områden som under många år haft en negativ utvecklingstrend. Det är därför viktigt för Sverige och Europa att utmana system, traditioner och arbetssätt inom samhällssektorn. För att göra det var projektet tänkt att utföra experiment och testa nya modeller inledde Region Dalarna en dialog med Tillväxtverket för att undersöka möjligheterna för ett projekt med Ludvika/Smedjebacken. En internationellt präglad perifer och industriell region som Ludvika/Smedjebacken bedömdes ha goda förutsättningar att vara en experimentverkstad och spjutspets i arbetet för att förnya och utveckla en traditionstyngd och

7 6 könssegregerad miljö. Metoder och modeller som utvecklas var tänkta att löpande kommuniceras och spridas till angränsande miljöer och till kommuner med liknande utmaningar. Den övergripande frågan som ställdes var i korthet: Hur ska samhällsfunktionerna kunna svara upp mot företagens investeringar och tillväxt? Aktuella frågor var allt ifrån ABB:s mycket begränsade möjligheter att transportera sina största transformatorer till kund till om en utbyggnad av vindkraft försvårar möjligheterna för en tillväxt inom besöksnäringen. Näringar ställs mot varandra och en samhällsbyggnadssektor som under många år planerat för negativ utveckling ska ställas om för ett samhälle i extrem tillväxt med inflyttning och behov av bostadsbyggande som följd. Exempel på kritiska framgångsfaktorer för en fortsatt stark tillväxt är bland annat: Bilden av regionen, regionens attraktionskraft med konsekvenser för möjligheter att attrahera såväl kapital till nyetableringar som nyckelkompetenser Effektiva och pålitliga transporter är centrala framgångsfaktorer insatsvaror och färdiga produkter måste kunna transporteras in från underleverantörer och ut till kund. Detta förutsätter en omfattande utveckling av transportinfrastrukturen både på väg och järnväg. Tillgång på arbetskraft med rätt kompetens förutsätter inflyttning, inpendling, integration och utbildningsmöjligheter. 700 nya arbetstillfällen i gruvnäringen kan innebära ca 800 sysselsatta i andra näringar. Följden av denna sysselsättningspåverkan blir behov av 290 småhus och 320 lägenheter, vilket innebär behov av en effektiv och smart samhällsplaneringsprocess. Energiförsörjning den förväntade utvecklingen av energipriser och den ökade klimatproblematiken är en fråga som är viktig för den svenska industrin. Gruvornas framtida elkraftsförsörjning är avgörande för tillväxten. De kommunala, regionala och nationella planeringsorganen är dimensionerade för den dagliga verksamheten och saknar ofta flexibilitet och utvecklingsmedel. Tillgång till riskvilligt kapital är begränsat i regioner utanför storstadsområdena vilket riskerar att hämma tillväxten. Utgångspunkten för projektet var därför att ha ett helhetsperspektiv på behovet av utvecklingsinsatser men projektet kom att fokusera på några av de ovan nämnda framgångsfaktorerna, nämligen infrastruktur och samhällsplanering. Projektet har finansierats av Tillväxtverket, Region Dalarna, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun samt Falun Borlänge-regionen. Slutlig budget för projektet var 4,85 mkr. Parallellt med innevarande projekt har Samarkand drivit ett projekt om kompetensförsörjning som har finansierats av Region Dalarna. Dessa två projekt har gått sida vid sida men slutredovisas var för sig. Mot denna bakgrund presenteras nedan projektets syfte och mål.

8 7 2. Syfte, mål och målgrupp 2.1 Syfte Ytterst motiveras projektet av de snabba globala förändringsprocesser som sker hos de internationella världsledande företagen. Globaliseringen ställer nya krav på samhällssektorerna i regioner som ligger utanför de som vi traditionellt betraktar som våra tillväxtregioner. Ambitionen med Tillväxtpaketet är att utifrån näringslivets behov och de särskilda krav som stora investeringar och nyetableringar ofta ställer, till exempel krav på flexibilitet och snabba beslut, utveckla modeller, arbetssätt och rutiner som gör att samhällets aktörer på ett effektivt sätt kan mobilisera och hantera de frågor som är hinder för näringslivets tillväxt på kort och lång sikt utan att ge avkall på de demokratiska processerna. Syftet är att ta vara på företagens fulla tillväxtpotential samt skapa förutsättningar för nya företag att etablera sig. Utgångspunkten för detta är att samhällssektorn ska kunna matcha näringslivets behov och skapa nödvändiga förutsättningar för en fortsatt expansion i regionen. Globaliseringen ställer krav på förnyelse och förändring av såväl företag som samhälle och utbildning. Genom att testa vår förmåga i detta avseende i en så extremt expansiv industriregion som Ludvika Smedjebacken-området är, ställs alla förändringskrav och behov på sin spets. Detta gör Ludvika och Smedjebackens kommuner till en mycket bra arena att testa modeller och metoder för lärande, hållbar och tillväxtorienterad planering. Projektet har hela tiden haft syftet för ögonen och genomförda projektaktiviteter uppfyller enligt vår bedömning helt projektets syfte. Dock har projektet på grund av olika anledningar och förseningar inte nått ända fram när det gäller förmågan att testa modeller och metoder. Dessa anledningar beskrivs mycket ingående i följeforskningsrapporten, vilket finns bifogad som bilaga 1. Men i korta drag rör det sig om att: projektet var försenat redan från första början byte av kommunalråd skedde 2014 i båda kommunerna projektet flyttades till Samhällsbyggnadsförvaltningen från kommunstaben tre olika förvaltningschefer på Samhällsbyggnadsförvaltningen under projektperioden byte av projektledare när 10 månader kvarstod av projektperioden Ludvika kommun har haft en svår ekonomisk situation att hantera flera år gick från första projektskissen till att projektet startade så vissa förutsättningar har hunnit förändras, t ex har gruvstarterna kraftigt skjutits på framtiden jämfört med vad som var tänkt från början. svag kontinuitet och deltagande i styrgruppen 2.2 Mål Projektets övergripande målsättning är att skapa lokal och regional tillväxt genom uppbyggnad av en neutral samverkansplattform med gemensam syn på behov av utvecklingsinsatser och

9 8 förnyelse och ett samstämmigt arbete för fortsatt tillväxt i regionen. Det handlar om att skapa regional attraktivitet för att internationellt baserade företag såväl inom industriell som tjänstesektor ska kunna utvecklas i en region som ligger utanför Sveriges tillväxtregioner. Det innebär bland annat att den internationella miljön måste synliggöras och att både långsiktiga och flexibla system samt arbetssätt skapas för att säkerställa näringslivets behov av infrastruktur och planeringsfunktioner. Att utveckla och testa metoder som bidrar till framtidstro och attitydförändring i en traditionell och industriell miljö är viktiga delar av projektet. Avsikten är att projektet ska generera kunskap och lärandemodeller som kan spridas till andra miljöer. Samarbeten med näraliggande kommuner/regioner såväl i Dalarna som i Örebro och Västmanland har initierats och vidareutvecklingen av dessa samarbeten är en naturlig del av projektet. Pga de faktorer som har försvårat genomförandet, vilket beskrivits ovan, så når måluppfyllelsen inte ända fram. Den övergripande målsättningen om att skapa lokal och regional tillväxt genom uppbyggnad av en neutral samverkansplattform med gemensam syn på behov av utvecklingsinsatser och förnyelse har ändå kommit en bit på väg. En bra grund för en framtida samverkansplattform har lagts genom det arbete som påbörjats inom projektet och i samband med det så kommer även näringslivets behov av infrastruktur och planeringsfunktioner säkerställas på sikt. De aktiviteter inom infrastrukturområdet; åtgärdsvalstudien, arbetet med målbild, strategi och samverkansplattform samt att tänka annorlunda i den nationella infrastrukturplaneringen, har alla bidragit på sitt sätt till att en bra grund är lagd för fortsatt arbete för fortsatt tillväxt i Ludvika Smedjebacken. De rapporter som har tagits fram kan även användas av andra kommuner, regionala organ och andra miljöer. Projektet hade inledningsvis goda kontakter med framför allt näraliggande kommuner/regioner, mest intensivt med aktörer på länsnivå i Västmanland. När projektledarbytet genomfördes med tio månader kvar lades mer krut på att rädda projektet och genomföra de aktiviteter som utlovats, varpå den externa kontakten utanför kommunerna minimerades för att i stället fokuseras på intern förankring i de kommunala verksamheterna och näringslivet i Ludvika och Smedjebacken. 2.3 Målgrupp Projektet bygger på idén om en övergripande process där en samverkansplattform för näringslivets olika delar och berörda samhällssektorer byggs upp. Som redan nämnts så har ett särskilt projekt med fokus på kompetensförsörjningsproblematiken drivits parallellt av Samarkand och respektive projektledare har hållit varandra informerade om vad som händer i de två projekten. En målsättning var att konkreta samarbeten skulle byggas upp med angränsande kommuner, regioner och projekt för att ta tillvara företagens fulla tillväxtpotential. Med bakgrund av detta så har projektet riktat sig till: Företagsledare och företagare Projektledare, projektmedarbetare samt styrgrupper i angränsande projekt Medarbetare och beslutsfattare inom samhällsbyggnadssektorn, lokal och regionalt. Beslutsfattare, politiker och tjänstemän inom infrastrukturområdet på lokal, regional och nationell nivå

10 9 Under det första året riktade sig projektet främst mot de tre förstnämnda grupperna. I och med nyrekrytering av projektledare för projektets sista tio månader förstärktes arbete, kommunikation och samverkan även mot målgruppen inom infrastrukturområdet. Den största utmaningen har varit att få kontakt och locka företagsledare och företag till projektaktiviteter, vilket är förståeligt med tanke på hur dessa prioriterar sin tid. Vi bedömer ändock att vi haft en relativt god måluppfyllelse i det fallet tack vare att projektledarna själva har tagit kontakt och kommunicerat med företagsledare och företagare om projektet samt förhört sig om näringslivets behov. 3. Projektorganisation Beställare och projektägare är Ludvika kommun. Den operativa delen av projektet har letts av en projektledare, även kallad processledare, som visstidsanställts på heltid av Ludvika kommun och finansierats inom Tillväxtpaketet. Projektet leddes till en början av Jan Lindström, förvaltningschef på Stöd och Styrning fram till att Jonas Andersson anställdes i januari När denne valde att sluta sin tjänst anställdes Monica Lundin i slutet av december 2014 som sedan drivit projektet till avslut. Ursprungligen var deltidstjänster för information/kommunikation, koordinering och genomförande av aktiviteter samt administration planerad till en omfattning av ca 75 %. Det realiserades dock aldrig utan den tid som lagts av kommunala tjänstemän i Ludvika kommun har rört ekonomi och administration som utförts av projektekonom samt koordinering/ informationsinhämtning från, de under projekttiden, tre förvaltningschefer vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Insatser vad gäller kommunikation och information har handlats upp via Ludvika kommuns befintliga ramavtal. Viktiga medarbetare i projektet har varit företagsledare och andra nyckelpersoner i Ludvika/Smedjebacken och regionalt. En framgångsfaktor är hur aktivt dessa har kunnat delta i projektet. Processledaren har i den mån det varit möjligt haft löpande kontakt med näraliggande projekt och kommuner, såväl i Dalarnas som Örebro och Västmanlands län. Nedan ses de personer som har varit ledamöter i styrgruppen. Där fler personer anges har byten skett och den sist nämnda var ledamot vid projektets slut. Ludvika kommun (ordf) Maria Strömkvist, Leif Pettersson Smedjebackens kommun Leif Nilsson, Fredrik Rönning Länsstyrelsen Maria Norrfalk

11 10 Trafikverket Ingemar Freij, Catherine Kotake Säfsen Resort Per Wester, Christer Rosén ABB Carl-Johan Linér Nordic Iron Ore Christer Lindqvist Grängesberg Iron Petter Eriksson, John Toweman Spendrups Jörgen Forsberg, Björn Deborg Region Dalarna Leif Nilsson, Kent Söderlund Tillväxtverket Lars Wikström, Ingrid Arltoft-Henriksson, Daniel Fahlander, Camilla Karlsson, Isaac Karlsson 4. Arbetssätt och aktiviteter 4.1 Arbetssätt Tanken med projektet var att genom att utveckla modeller och utveckla lärandet använda Ludvika Smedjebacken som en testbädd och experimentverkstad. Genom styrgruppen byggdes ett samarbete upp som skapar möjligheter för Trafikverket att snabbt få tillstånd en bred dialog kring de olika stegen i infrastrukturplaneringsprocessen. Det fungerade precis som det var tänkt och ledde också fram till att arbete med målbild, strategi och samverkansplattform genomfördes. Två arbetsmodeller för infrastruktur och transportplanering skulle föreslås samt ett antal gemensamma innovativa studier har tagits fram. Vad gäller samhällsplanering så var syftet att inte bara arbeta snabbare med befintliga verktyg och processer. Syftet var också att ta fram tre arbetsmodeller för planering, jämställdhet och samhällsbyggnad samt att ett pilotprojekt inom samhällsbyggande skulle genomföras. Efter att den nya processledaren anställdes i december 2014 tog denne fram en nulägesanalys för projektet, vilken innehöll en analys av projektets ekonomi och måluppfyllelse samt att en plan drogs upp för slutförandet av projektet. Detta presenterades på styrgruppsmötet i mars och styrgruppen ställde sig bakom förslaget. Det konstaterades då att projektet släpade efter gällande vissa aktiviteter inom infrastrukturdelen samt att de ekonomiska medlen inte hade upparbetats som det var tänkt. En ansökan med förslag till ändringsbeslut vad gäller budget och aktiviteter lämnades därför in till Tillväxtverket i samband med lägesrapporteringen i april Denna ändring godkändes också och nedanstående aktivitetsrubriker är de som godkändes.

12 Genomförda aktiviteter Rekrytering, upphandling, expertstöd genus mångfald, följeforskning Rekrytering av processledaren drog initialt ut på tiden, vilket försenade projektet. Upphandling av följeforskare och genus-jämställdhetsexpert genomfördes även under projektets första månader Information, kommunikation, koordinering och administration Ursprungligen var det tänkt att projektet skulle inneha en 75 % -ig tjänst som skulle arbeta med information, kommunikation och koordinering. Utfallet blev inte så utan i processledarens arbete inrymdes ledning och koordinering av projektet samt att denne informerat och kommunicerat kring projektet. Tjänster inom kommunikation såsom pressmeddelanden och framtagande av två trycksaker har handlats upp. FalunBorlänge-regionen arbetade med att ta fram en kommunikationsplan. Aktiviteterna har skett enligt plan, förutom att den första processledaren började när fyra månader redan gått av projekttiden. Administrativa tjänster har utförts av kommunekonom på enheten Stöd och Styrning Samverkan andra projekt, seminarier mm, resultatspridning Projektet har samverkat med de övriga projekten inom Tillväxtverkets arbete med Tillväxtskapande samhällsplanering. Den första processledaren hade särskilt utbyte med projektet i Storuman och den andra processledaren hade kunskapsutbyte med projektet i Garpenberg. Utöver detta så har ett samarbete skett med projektet Återetablering av gruvnäringen i Västmanlands län som dessutom är en del av projektet Den Attraktiva Regionen. Kontakt med olika intressenter har även hållits t ex med Intresseföreningen Bergslaget, Tåg i Bergslagen, Bergskraft, Partnerskap Bergslagbanan, High voltage valley samt Samarkand som drivit delprojektet om kompetensförsörjning och attraktivitet. I projektets slutskede har även Tillväxtpaketet bidragit till att Bergslagspendelns Intressegrupp har startats upp. Denna sistnämnda grupp arbetar för att skapa bättre förutsättningar för ett ökat resande längs järnvägssträckan Ludvika-Smedjebacken-Västerås. Processledaren har deltagit i flertalet seminarier om tillväxt, regional utveckling, kollektivtrafik samt även informerat om Tillväxtpaketet i många sammanhang, både stora som små. Det rör sig om allt från ledningsgrupper på kommunal och regional nivå till att berätta om projektet på ett frukostmöte. Det ska dessutom framhållas att processledaren har arbetat väldigt mycket internt och externt, med kontaktskapande och förankring i kommunernas förvaltningar samt ut mot näringslivet. Två sammanfattande trycksaker har tryckt upp. Dels en trycksak som beskriver pilotprojektet som genomfördes före Tillväxtpaketet, se bilaga 9, vilken på ett bra sätt beskriver bakgrunden till projektet och dels en trycksak som på ett lättfattligt sätt beskriver de huvudsakliga aktiviteterna i Tillväxtpaketet, se bilaga 10. I slutskedet av projektet hölls ett slutseminarium i Ludvika på temat Tillväxt, näringsliv och transporter där projektet samt tre av de genomförda studierna presenterades samt att diskussion fördes kring hur de båda kommunerna nu vill gå vidare med detta arbete.

13 Utveckling av 2 arbetsmodeller för infrastruktur/transportplanering Näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken behöver säkerställas på lång sikt. En åtgärdsvalsstudie genomfördes för att kartlägga transportbehoven samt lyfta fram kort- och långsiktiga behov av utveckling se bilaga 2. Tre tankesmedjor arrangerades där näringsliv, myndigheter, kommuner och regionala företrädare deltog. Näringslivet ser brister under fem huvudrubriker: Järnväg, tunga transporter och/eller stora volymer Väg, främst mot Mälardalen samt i nord-sydlig riktning Vägvisning Kollektivtrafik, för arbetspendling, tjänsteresor och besökare Samverkan och kommunikation. I åtgärdsvalsstudien togs även en målbild fram. Den målbilden låg som grund för studien om målbild, strategi och samverkansplattform, se bilaga 3. Dessa två studier tillsammans ger en väldigt bra bild av hur Ludvika och Smedjebacken framöver behöver arbeta för att säkerställa näringslivets behov av transporter med det är egentligen den andra studien som utgör den första arbetsmodellen. Åtgärdsvalstudien tillhör aktivitetsmässigt under nästa rubrik, innovativa studier. Den andra arbetsmodellen handlar om hur kommuner, regioner och näringsliv har fått en förändrad roll i infrastrukturplaneringen genom att staten söker finansiering från annat håll, se bilaga 4. Hur kan kommunerna ta vara på de möjligheterna? Rapporten analyserar hur processen ser ut och vilka utmaningar och hinder för samverkan som finns, exempelvis inom planeringsprocessen, kalkylmetoder, åtgärdsval och medfinansiering. Den pågående Sverigeförhandlingarn visar på att regionala beräkningar av nytta och ekonomi bör komplettera de vanliga samhällsekonomiska kalkylerna, och ligga till grund för statliga krav på finansiell motprestation från regioner. Med utgångspunkt i sitt strategi- och målarbete bör Ludvika och Smedjebacken tydliggöra effekterna för det regionala näringslivet, samverka för planering med stråkperspektiv samt räkna på nyttor som grund för medfinansiering Innovativa studier, analyser, utredningar Som tidigare nämnts har en åtgärdsvalstudie om näringslivets transportbehov genomförts under 2014 och 2015 samt att ett seminarium kring resevaneundersökning i Dalarna genomfördes under En studieresa genomfördes även till Gällivare i april för att studera hur man där arbetat med samhällsplaneringen i Gällivare kommun arbetsmodeller planering, jämställdhet, samhällsbyggnad Den första arbetsmodellen handlar om kommunens planering, se bilaga 5. Långsiktig planering förutsätter att kommunens förvaltningar har gemensamma utgångspunkter. Sex olika scenarier för Ludvikas och Smedjebackens tillväxt har analyserats och studien ger rekommendationer för hur kommunerna kan utveckla ett förvaltningsövergripande arbetssätt:

14 13 Scenariostudiens resultat bör användas för att diskutera behoven av samordning och planering, och för att säkerställa att alla förvaltningar drar samma slutsatser. Gränssnitten mellan förvaltningarna blir mer tydlig och man agerar med större framförhållning och mer strategiskt. Samtliga förvaltningschefer bör mötas kontinuerligt för att samordna utvecklingsfrågorna. Även samordning mellan kommunerna kan behövas. De kommunala styrdokumenten bör systematiseras för att underlätta målstyrningen och mer konsekvent samhällsplanering. Studiens resultat bör användas för att motivera beslut i långsiktiga planeringsåtgärder. Den andra arbetsmodellen handlar om hur samhällsbyggnadsförvaltningen i Ludvika har arbetat fram en jämställdhets- och mångfaldsplan med hjälp av en arbetsgrupp bestående av jämställdhetsombuden på förvaltningen och förvaltningschefen med stöd av en extern processledare, se bilaga 8 a-c. De började med att analysera alla berörda områden utifrån den statistik som fanns tillgänglig, bland annat medarbetarenkät från 2012 och sjukfrånvarostatistik från 2014, som båda fanns uppdelade på kön. Planen innehåller de mål och aktiva åtgärder som krävs för att säkerställa alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter enligt diskrimineringslagen. Åtgärderna är tidsatta för planperioden, dvs och uppföljning av planen ska göras årligen. Fler förvaltningar inom Ludvika kommun har visat intresse av hur samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med framtagande av planen. Den tredje arbetsmodellen inom samhällsbyggnad har syftet att utveckla nya arbetsmetoder där samhällsbyggnadsförvaltningen i Ludvika satsade på en grupp unga och drivna medarbetare som fått utbildning i grupputveckling och ledarskap, se bilaga 6. Målet var att hitta kreativa lösningar och nyskapande planeringsprocesser och arbetsmodeller för att minska hanteringstiderna inom förvaltningen. Tillväxtgruppen, som den kallas, har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp tagit fram en handlingsplan för fortsatt arbete med exempelvis projektanvisningar, arbetsbeskrivningar, attraktiv arbetsgivare och andra organisatoriska projekt- och utvecklingsfrågor Pilotprojekt samhällsbyggande Pilotprojektet avseende nya angreppssätt för att göra ortsanalyser har gått helt enligt plan och arbetet har även dokumenterats för att kunna sprida metoden till andra kommuner. Smedjebackens kommun började under hösten 2014 arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Bland annat gjordes en SWOT-analys för att inventera kommunens styrkor och svagheter. Som ytterligare underlag krävs en bred faktabas, men även att kommunen gör ställningstaganden och prioriteringar. Under våren 2015 genomfördes en offensiv medborgardialog enligt metoden för ortsanalys. Samhällsplanerare, stadsarkitekt, näringslivschef och kommunalråd har arrangerat möten och workshops på åtta orter samt träffat företagare, nyanlända, pensionärer, skolungdomar, grannkommuner, förvaltningar och politiker. Efter varje möte har en sammanfattning lagts ut på kommunens hemsida. Med dialogerna som grund har en vision och fem fokusområden för det strategiska arbetet i kommunen formulerats. Se bilaga 7 a-c.

15 14 Aktiviteter % upparbetat Beräknad kostnad (tkr) Rekrytering, upphandling, expertstöd genus mångfald, följeforskning Information, kommunikation, koordinering, administration Samverkan andra projekt, seminarier, resultatspridning Utveckling av 2 arbetsmodeller för infrastruktur/transportplanering Innovativa studier, analyser, utredningar, infrastruktur/transport arbetsmodeller planering, jämställdhet, samhällsbyggnad Pilotprojekt samhällsbyggande Totalt Resultat och effekter Effektmål Övergripande effektmål Projektets fokus på förnyelse innebär gränsöverskridande samverkan mellan branscher och offentliga aktörer. Insatser, arbetssätt och kommunikationen kring projektet skulle bidra till att: Områdets internationella karaktär blir känd Kommunernas attraktionskraft ökar Fortsatt tillväxt i företagen samt att exportandelen ökar Befolkningen får mer positiva attityder till sin kommun och sin region Nyskapande samverkansplattformar mellan företag, utbildningssamordnare, offentlig och ideell sektor Utvecklat samarbete med näraliggande kommuner i Västmanland och Örebro län Följeforskaren gör bedömningen att projektet inte har bidragit nämnvärt till ovanstående mål. Dock menar följeforskaren att om den samverkansplattform för infrastrukturutveckling som diskuterats på seminarier och workshops så är målet om detta uppfyllt. Projektet menar dock att en bra grund har lagts för alla dessa mål genom de genomförda aktiviteterna och att projektet på sikt kommer att bidra till en högre måluppfyllelse i alla målen än vad som nu kan skönjas. Måluppfyllelsen har låtit vänta på sig pga de förseningar och försvårande omständigheter som redan beskrivits under syfte. Effektmål inom infrastruktur Delar av regionens näringsliv är mycket järnvägsberoende, andra delar har behov av omfattande vägtransporter, t ex Spendrups och Säfsen Resort. Så var det redan när ansökan skrevs. Det

16 15 konstaterades att i de fall någon eller några av de planerade gruvorna öppnas står regionen för stora utmaningar. Såväl insatsvaror som färdigprodukter måste effektivt kunna transporteras till och från regionen. Vidare är regionens näringsliv beroende av väl fungerande pendlingsmöjligheter till arbete och utbildning. Projektet var tänkt att på sikt resultera i investeringar i såväl järnvägsnätet som i vägnätet genom att en modell för ett nära samspel mellan Trafikverket, kommunen och företagen etableras. Under 2014 genomfördes en åtgärdsvalstudie som kartlade näringlivets transportbehov i Ludvika och Smedjebacken, se bilaga 2. Denna studie lägger en mycket bra grund tillsammans med att projektet under det sista halvåret initierat ett arbete kring infrastruktur och att en samverkansplattform mellan kommunerna, Trafikverket, regionala organ och företagen ska kunna skapas. Projektet har mycket goda förhoppningar om att en sådan samverkansplattform kommer etableras. Bilaga 3 beskriver det arbete som utförts kring målbild, strategi och samverkansplattform. Ett utredningsarbete genomfördes även i detta sammanhang kring hur man kan tänka nytt i den nationella infrastrukturplaneringen och hur man som en mindre kommun kan agera gentemot Trafikverket och departement, se bilaga 4. Båda dessa arbeten kommer att ge stora effekter när de nu planeras att implementeras och användas av kommunerna. Effektmål inom samhällsplanering Målet var att utveckla planeringsformer- och rutiner som är så flexibla att de kan anpassas och fungera effektivt och möta de krav som ställs, såväl i tider av stark tillväxt som i stagnation. Projektet har under det senaste halvåret genomfört en scenariostudie om näringslivets expansion och vilka effekter det får för den kommunala verksamheten i Ludvika kommun, se bilaga 5. I det arbetet ingick även att se hur kommunen behöver jobba över förvaltningsgränserna för största effektivitet och flexibilitet. Den delen kom p g a försening och andra försvårande omständigheter aldrig så långt som att utveckla explicita planeringsformeroch rutiner men ett bra material med rekommendationer finns framtaget för att fortsätta utveckla detta. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ludvika genomförde också en satsning på en grupp unga, drivna medarbetare inom ramen för Tillväxtpaketet, se bilaga 6. De har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram en handlingsplan för fortsatt arbete med exempelvis projektanvisningar, arbetsbeskrivningar och andra organisatoriska projekt- och utvecklingsfrågor Resultatmål Gränsöverskridande mötesarenor, aktiviteter som tydliggör regionen och stark tillväxt ska inspirera medborgare och inflyttare att flytta till regionen. De övergripande resultatmål som sattes upp i projektet var: Ökad inflyttning till regionen Nyetableringar av företag 2 nya samverkansnätverk

17 16 Följeforskaren gör bedömningen att projektet inte nämnvärt har bidragit till att det första målen faktiskt uppfylls, det är dock inflyttning till kommunen pga andra orsaker än just projektet. Enligt Nyföretagarcentrum har nyetableringar i Ludvika och Smedjebacken minskat under perioden Dock har grunden för ett nytt samverkansnätverk lagts. Projektet har inte nått ända fram pga de förseningar och olyckliga omständigheter som redan beskrivits. Resultatmål inom infrastruktur var: Plan för att säkerställa spårkapacitet för ABB:s järnvägstransporter till exporthamn till och med år Planen kommuniceras löpande inom ramen för projektet tillsammans med Trafikverket, ABB, Region Dalarna och Ludvika kommun. Åtgärder genomförda eller planerade så att gruvnäringens transporter kan påbörjas enligt gruvbolagens planer för driftstart. Ovako, Spendrups, ABB och andra större transportköpares förtroende för transportsystemet ska öka. Smedjebackens och Ludvikas pendlingsutbyte med andra kommuner ökar. Åtgärder på riksväg 50 genom Ludvika förbereds enligt samverkansavtal Genomfart Ludvika bana väg som tecknas mellan Ludvika kommun och Trafikverket. Utveckling av ny arbetsmodell (pilot) tillsammans med Trafikverket, kommunerna, regionala organ och näringslivet. Projektet bedömer måluppfyllelsen som följer: ABB har sedan 2012 varit så kallad auktoriserad sökande, vilket innebär att företaget är en formell aktör i Trafikverkets tidtabellprocess. Detta innebär att ABB ett år i sänder tilldelas kapacitet som i stort tillgodoser deras behov. Denna kapacitet är definierad som en fast tid varje vecka vilket innebär att ABB kan planera och genomföra sina transporter av transformatorer. Det har dock inte varit möjligt att fastställa spårkapaciteten i en särskild plan eftersom Trafikverket fastställer detta i en årlig process. Eftersom gruvstarterna har skjutits på framtiden och ter sig tämligen osäkra så har det inte heller varit möjligt att få tillstånd planerade eller genomförda åtgärder för gruvnäringen. Kommunikation med Trafikverket och gruvbolagen har dock förts under hela projektperioden. Transportsystemets kapacitet har inte förändrats nämnvärt under perioden varför Ovako, Spendrups, ABB och andra transportköpares förtroende för transportsystemet inte bedöms ha ökat. Följeforskaren har inte funnit någon jämförande pendlingsstatistik mellan åren men projektet bedömer att utifrån kontakter med Dalatrafik så har Smedjebackens och Ludvikas pendlingsutbyte med andra kommuner inte ökat nämnvärt under projektperioden. Samverkansavtal mellan Ludvika kommun och Trafikverkat har tecknats och Trafikverket har satt igång flertalet åtgärder inom både Ludvika och Smedjebackens kommuner.

18 17 Som beskrivits tidigare så nådde projektet inte ända fram till en ny arbetsmodell mellan Trafikverket, kommunerna, regionala organ och näringslivet. Projektet har, som nämnts ovan, under det sista halvåret initierat ett arbete kring infrastruktur och den samverkansplattform som utretts och diskuterats är grunden för att ett samspel mellan dessa parter ska kunna skapas. Projektet har mycket goda förhoppningar om att en sådan samverkansplattform kommer etableras. Ett utredningsarbete genomfördes även i detta sammanhang kring hur man kan tänka nytt i den nationella infrastrukturplaneringen och hur man som en mindre kommun kan agera gentemot region, Trafikverket och departement. Båda dessa arbeten kommer att ge stora effekter om de nu implementeras och används av kommunerna. Resultatmål samhällsplanering var: Ta fram nyskapande planeringsprocesser och arbetsmodeller med målet att minska hanteringstiderna så de är anpassade till de nya kraven (initialt i Ludvika). Nybyggnation av lägenheter och färdigställande av attraktiva tomter ska snabbas upp så att behovet av bostäder inte ska vara en begränsning för tillväxten inom kommunerna Ludvika och Smedjebacken. Utveckling och test av ny arbetsmodell för ortsklassificering (initialt i Smedjebacken). Projektet har under det senaste halvåret genomfört en scenariostudie om näringslivets expansion och vilka effekter det får för den kommunala verksamheten i Ludvika kommun. I det arbetet ingick även att se hur kommunen behöver jobba över förvaltningsgränserna för största effektivitet och flexibilitet. Den delen kom p g a försening och andra anledningar aldrig så långt som att utveckla explicita planeringsprocesser och arbetsmodeller men ett bra material finns framtaget för att fortsätta utveckla detta. Samhällsbyggnadsförvaltningen i Ludvika genomförde också en satsning på en grupp unga, drivna medarbetare inom ramen för Tillväxtpaketet. De har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram en handlingsplan för fortsatt arbete med exempelvis projektanvisningar, arbetsbeskrivningar och andra organisatoriska projekt- och utvecklingsfrågor. Den ovan nämnda scenariostudien tjänar som ett underlag till det bostadsförsörjningsprogram som Ludvika kommun nu tar fram. Smedjebacken har under projektperioden arbetat med sin översiktsplanering, vilket gör att tillsammans med Ludvikas arbetes så är det andra målet på väg att uppfyllas. Smedjebacken har under projektperioden utvecklat och testat en ny arbetsmodell för ortsklassificering, vilket har fått ett mycket bra utfall, se bilaga 7 a-c. 6. Eventuella kopplingar till andra projekt Projektet har samverkat med de övriga projekten inom Tillväxtverkets arbete med Tillväxtskapande samhällsplanering. Den första processledaren hade särskilt utbyte med projektet i Storuman och den andra processledaren hade kunskapsutbyte med projektet i Garpenberg. Utöver detta så har ett samarbete skett med projektet Återetablering av

19 18 gruvnäringen i Västmanlands län som dessutom är en del av projektet Den Attraktiva Regionen. Kontakt med olika intressenter har även hållits t ex med Intresseföreningen Bergslaget, Tåg i Bergslagen, Bergskraft, Partnerskap Bergslagsbanan, High Voltage Valley, Samarkand och Bergslagspendelns Intressegrupp som startats upp i projektets slutskede med stöd av Tillväxtpaketet. 7. Diskussion Den del som varit mest framgångsrikt i projektet är de planerade aktiviteterna som alla också har blivit genomförda på ett mycket bra sätt. Dessa projektaktiviteter beskrivs under stycket Arbetssätt och aktiviteter. En mycket gedigen kunskapsbas har byggts upp och lägger en bra grund för fortsatt implementering av uppsatt syfte och mål. Med tanke på de utmaningar som projektet har haft i form av t ex byte av processledare med tio månader kvar av projekttiden, byte av kommunalråd och tre olika förvaltningschefer på Ludvika kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning så har projektet genomlevt ett antal nystarter under projektperioden. Detta tillsammans med andra försvårande omständigheter som att gruvstarterna inte kom igång som planerat, en styrgrupp som inte helt och fullt prioriterades av näringslivet och att den från början höga ambitionsnivån därför fick justeras till lägre nivå har naturligtvis påverkat projektet. Vår bedömning är dock att projektet har tacklat de uppkomna situationerna väl och att projektledningen har agerat så gott den kunnat under rådande omständigheter och styrt om projektet för att ändå uppnå en så hög måluppfyllelse som möjligt. En sak som blev tydlig när projektet fick omdirigeras vid årsskiftet 2015 var att den externa kommunikationen då ersattes med mer intern kommunikation och förankring. Med tanke på processledarens placering på Samhällsbyggnadsförvaltningen så har processledaren arbetat mycket ut mot andra enheter, framför allt gentemot kommunalråd, näringslivsenhet, Samarkand, näringsliv och naturligtvis Smedjebackens kommun. Denna omdirigering var nödvändig då processledaren var i behov av att internt förankra projektets inriktning och förslag till aktiviteter. Det kan konstateras att projektettiden på två år är för knapp för att uppnå stora genomgripande förändringar. Det påpekades även i ansökan. Dock är målsättningen att de uppkomna resultaten ska implementeras i ordinarie verksamhet. Det är mest troligt i dagsläget att Ludvika kommuns arbete kommer att fortsätta med scenariostudien, mål- strategi och samverkansplattform tillsammans med arbetet hur kommunerna kan agera för att göra sin röst hörd i den nationella infrastrukturplaneringen. Arbetet med Tillväxtgruppen och framtagande av en Jämställdhet- och mångfaldsplan är genomfört inom Ludvika kommuns Samhällsbyggnadsförvaltning och det är nu upp till ledningen där att förvalta och om möjligt utveckla dessa arbeten. Med tanke på den ekonomiska situationen så har diskussioner förts om att lägga ner den s k Tillväxtgruppen. Övriga resultatmål var:

20 19 Ny modell/metod för kommunal planering är dokumenterad och kan spridas till andra kommuner. Påverkansarbetet inom infrastrukturområdet har gett resultat och förutsättningar för att få ut godset finns inom överskådlig tid. Det var projektets avsikt att hinna dokumentera en ny modell/metod för kommunal planering men varken Tillväxtgruppen eller Scenariostudien kom så långt i sitt arbete. Projektet kom igång med infrastrukturdelen på allvar under projektets sista tio månader och en bra grund har lagts för ett fortsatt arbete med påverkan om ökade resurser och ökad kapacitet till järnvägen. Som en positiv bieffekt kan nämnas att järnvägsbron i Grängesberg (utmed riksväg 50) kom med i den nationella transportplanen. 8. Indikatorer Nedan presenteras de indikatorer som redovisats till Tillväxtverket. Aktivt deltagande i projektarbetet 15 kv 13 män Medverkan i interna utvecklingsarbeten i kommunerna Deltagare vid spridningsaktiviteter 130 kv 100 män 180 kv 240 män Medverkande företag 32 Samverkan andra projekt 20 kv 15 män Samverkansplattformar (styrgruppen) 13 kv 9 män 9. Informationsinsatser Projektet har i den externa kommunikationen informerat om att insatserna är medfinansierade av Tillväxtverket samt att varje presentation av projektet innehåller denna information. Tillväxtverkets logotyp har exponerats tillsammans med övriga finansiärer. Tillväxtpaketets webplats är: Slutsatser Projektledningen hoppas och tror att trots försvårande omständigheter har projektet öppnat upp för och förstärkt diskussionen kring tillväxt, infrastruktur och samhällsplanering som efter projekttiden kan fortsätta i de båda kommunerna. Det hade varit önskvärt med en mer sammanhållen styrgrupp med högre närvaro från vissa näringslivsrepresentanter men i dagens läge är det samtidigt svårt att kräva detta av företag i ständig utveckling. Projektledningen har dock gjort sitt bästa i att kommunicera med alla representanter. De flesta av dem upplever också att de har fått god information mellan mötena. Inför kommande projekt vore det värdefullt att få en avsiktsförklaring från de medverkande. Det vore även värdefullt om berörda

21 20 chefer/tjänstemän inom de kommunala verksamheterna hade kunnat delta mer och få mer information, t ex genom en referensgrupp. Olika andra initiativ kring tillväxt och gruvetablering har tagits från kommunstaben, vilket hade varit fördelaktigt att koordinera med projektet. Projektledningen tycker att den upphandlade följeforskningen har varit värdefull. I och med processledarens placering på Samhällsbyggnadsförvaltningen och dessutom inte i samma lokaler som förvaltningen så har arbetet även blivit isolerat lokaliseringsmässigt sett och följeforskaren har därför varit en bra reflekterande part och bollplank. När projekt ska planeras framöver är det viktigt att initialt fundera på processledarens tillhörighet i organisationen så att internkommunikationen kan fungera så bra som möjligt. I det här fallet hade det varit värdefullt att sitta närmare ledande politiker då projektet egentligen styrdes från den nivån via styrgruppen. När projektet gick in i omstartsläge vid årsskiftet 2015 prioriterades den utåtriktade kommunikationen ned p g a att processledaren hade fullt upp med att styra om projektet mot ökad måluppfyllelse och att kommunicera internt. Att rekrytera eller upphandla en resurs för just kommunikation, vilket var tanken från början, är därför en god idé för att säkerställa att kommunikationsdelen inte faller mellan stolarna. Tyvärr fungerade inte återkopplingen till de privata aktörer som deltog i seminarier/workshops. Det är en given del i en kommunikationsplan som bör finnas med i projektledningens styrdokument. Rent administrativt bör lägesrapporterna ligga med längre mellanrum än vad som gjordes i innevarande projekt. Så mycket energi som möjligt ska läggas på planerade aktiviteter i projektet. På det stora hela så är det positivt att Ludvika och Smedjebackens kommuner genom projektet utvecklat en mer omfattande dialog än tidigare. Vi kan också konstatera att många kommunala tjänstemän och politiker har fått en ökad förståelse för hur infrastruktur planeras och vi ser med stor tillförsikt fram emot ett utvecklat arbete kring målbild, strategi och samverkansplattform inom området infrastruktur. Ludvika och Smedjebackens kommuner har allt att vinna på att gemensamt finna en målbild och strategi för denna viktiga fråga.