Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm"

Transkript

1 econstor Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Fölster, Stefan Working Paper Taxesänkning, var god dröj! Effekter av taxinäringens avreglering IUI Working Paper, No. 325 Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm Suggested Citation: Fölster, Stefan (1992) : Taxesänkning, var god dröj! Effekter av taxinäringens avreglering, IUI Working Paper, No. 325 This Version is available at: Nutzungsbedingungen: Die ZBW räumt Ihnen als Nutzerin/Nutzer das unentgeltliche, räumlich unbeschränkte und zeitlich auf die Dauer des Schutzrechts beschränkte einfache Recht ein, das ausgewählte Werk im Rahmen der unter nachzulesenden vollständigen Nutzungsbedingungen zu vervielfältigen, mit denen die Nutzerin/der Nutzer sich durch die erste Nutzung einverstanden erklärt. Terms of use: The ZBW grants you, the user, the non-exclusive right to use the selected work free of charge, territorially unrestricted and within the time limit of the term of the property rights according to the terms specified at By the first use of the selected work the user agrees and declares to comply with these terms of use. zbw Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft Leibniz Information Centre for Economics

2 Industriens Utredningsinstitut THE INDUSTRIAL INSTITUTE FOR ECONOMIC AND SOCIAL RESEARCH En lista över Working P apers finns sist i denna studie Nr 325,1992 TAXESÄNKNING, VAR GOD DRÖJ! EFFEKTER AV TAXINÄRINGENS AVREGLERING av Stefan Fölster Februari 1992 o q S? Postadress Box Stockholm Gatuadress Industrihuset Storgatan 19 Telefon Telefax Bankgiro Postgiro

3 1 stefan Fölster Industriens Utredningsinstitut Box Stockholm TAXESÄNKNING, VAR GOD DRÖJ! EFFEKTER AV TAXINÄRINGENS AVREGLERING Sammanfattning Taxinäringens avreglering i Sverige har lett till stora prisökningar. Stefan Fölsters undersökning visar att priserna är betydligt högre än vad som skulle vara fallet på en effektiv marknad. Trots att viss anpassning av priserna är sannolikt innebär olika effektivitetshinder att priserna knappast når den samhällsekonomiskt bästa nivån. Problemet är att även beprövade regler för konsumentskydd och bevarandet av konkurrens satts ur spel i avregleringens hast.

4 2 Den 1 juli 1990 avreglerades taxinäringen i Sverige. Likartade avregleringar övervägs även i andra näringsgrenar. En undersökning av avregleringens konsekvenser är därför av principiellt intresse, särskilt eftersom avregleringen tvärtemot mångas förväntningar - har lett till kraftigt ökade priser. IUI driver ett forskningsprojekt om effekterna av taxinäringens avreglering som ligger till grund för denna artikel. 1 Taxinäringens reglering omfattade både priser och utbudsvolymen. Priset fastställdes som en maximitaxa av Transportrådet efter ansökan från branschorganisationen Taxiförbundet. Taxan ändrades främst med hänsyn till inträffade kostnadsökningar. I praktiken har Transportrådet låtit taxan följa konsumentprisindex. Utbudsvolymen reglerades genom en ransonering av antalet trafiktillstånd. Länsstyrelserna bestämde antalet trafiktillstånd genom en behovspröving. Det fanns ingen enhetlig praxis för behovsprövningen. I regel vägde dock taxiföreningars önskemål tungt. Behovsprövningen överläts i några fall t o m helt på den lokala taxiföreningen. Dessutom kunde Länsstyrelserna begränsa det trafikområde inom vilket tillståndet var giltigt, och de kunde ställa krav på kommenderingsplaner för utehållandet av bilar dygnet runt. Anslutning till en beställningscentral som drevs av den lokala taxiföreningen var obligatorisk. Både pr is- och Länsstyrelserna kvanti tetsregleringen är nu avskaffade. prövar dock fortfarande ansökningar om trafiktillstånd med hänsyn till den sökandes lämplighet. Dessutom är kvittoskrivande taxameter och skyltning av priser nu obligatoriska. Regeringen har också givit Konsumentverket, Statens pris- och konkurrensverk samt Näringsfrihetsombudsmannen i uppdrag att skärpa övervakningen av taxinäringen. 1 vi är tacksamma för projektfinansiering från Transportforskningsberedningen. I proj ektet ingår förutom författaren även professor Kenneth Burdett, Sten Nyberg, och Jonas Häckner.

5 3 Avregleringens omedelbara effekter Före år 1989 tilläts endast en mycket begränsad ökning av antalet bilar, främst i storstadsregionerna. Under 1989 bröts emellertid trenden. Länsstyrelserna tog uppenbarligen hänsyn till den kommande avregleringen och släppte igenom lite fler ansökningar. Efter avregleringen steg antalet bilar sedan snabbt. Diagram l. Antalet taxibilar i sverige. Källa: Trafiksäkerhetsverket Under 1980-talet och fram till avregleringen steg taxipriserna jämt med konsumentprisindex. Efter avregleringen, under andra hälften av 1990, steg priserna för konsument- och tjänsteresor med 19 procent. En långsammare taxeökning noterades för färdtj änsttransporter och skolskjuts. Transportrådet (1991:1) bedömer den sammanvägda taxehöjningen för taxitransporter under 1990 till 15 procent. Den 1 januari 1991 belades taxiresor med mervärdesskatt vilket föranledde ytterligare prishöjningar. Till synes lyckades taxibolagen att överföra hela skattebördan på konsumenten, så att taxehöjningen totalt nådde 40 procent i början på Under 1991 skedde sedan en avmattning. Priserna sjönk med 3 procent under tredje kvartalet Väntetiden har allmänt minskat. Det finns inga säkra tal för landet som helhet. I vår empiriska analys, som begränsar sig till stockholm, har väntetiden minskat med i genomsnitt 7 minuter per resa. Det fanns således tre system under loppet av två år: Reglerat, avreglerat utan moms och avreglerat med moms. Antalet bilar har under tiden anpassat sig kontinuerligt. Eftersläpningen i anpassningen av såväl antalet bilar som prisstrategier innebär att det är mycket svårt att dra empiriska slutsatser av t ex en

6 Diagram 1. Antalet taxibilar i Sverige o

7 4 enkel före-efter jämförelse. I det följande visas istället resultaten aven empirisk skattning av efterfrågestockholms län. vi pekar på förekomsten av flera och utbudsrelationerna på taximarknaden i marknadsimperfektioner och föreslår åtgärder som kan förebygga problemen. VARFÖR HAR PRISERNA ÖKAT? Den långsamma nedpressningen av priserna under 1991 års andra hälft ger upphov till förhoppningen att avregleringens prishöjande effekt varit en tillfällig avvikelse. En tillfällig prishöjning skulle kunna uppstå om taxi företag har felaktiga förväntningar om kundernas betalningsvilja. En annan möjlighet är att taxiföretag faktiskt lyckades etablera ett slags kartell som så småningom spricker så att priserna sjunker igen. Bestående prishöjning vid amerikanska avregleringar Att prishöjningen förblir tillfällig motsägs emellertid av erfarenheter från andra ställen, främst olika städer i USA, som avreglerades under 1970-talet och tidigt på 1980-talet. Tabell ~ visar pris- och kvantitetsförändringar i de avreglerade städerna jämfört med ej avreglerade städer. Tabell 1. Ändringen i genomsnittstaxa och antalet bilar i amerikanska städer mellan 1971 och 1984 i procent. ökning av genomsnittstaxa Ökning av antal bilar 7 reglerade städer 14 avreglerade städer Källa: Teal och Berglund [1987]. I flera av de avreglerade städerna steg priserna kraftigt vid

8 5 avregleringen och stabiliserades sedan eller sjönk en aningen. samtidigt sjönk produktiviteten - mätt t ex i antal resor per dag och bil - betydligt efter avregleringen. I den mån den svenska utvecklingen följer detta mönster kan vi vänta oss en bestående prishöjning till följd av avregleringen, även om priserna sjunker något från dagens nivå. Ännu viktigare är emellertid frågan om nuvarande priser är de samhällsekonomiskt mest effektiva. Detta illustreras i diagram 2. Kundernas efterfrågan på taxiresor beror på priset och tjänstens kvalitet. Tjänstens kvalitet omfattar i huvudsak hur länge kunden tvingas vänta på en bil. En kortare väntetid leder till ökad efterfrågan, vilket uttrycks som en förskjutning av efterfrågekurvan. Väntetiden beror i sin tur på antalet lediga bilar. För att hålla väntetiden konstant när antalet resor ökar - dvs längs en efterfrågekurva - måste antalet bilar öka precis så mycket att antalet lediga bilar i varje ögonblick förblir detsamma. utbudet av taxibilar bestäms av kostnaden per bil timme. på en effektiv marknad med fritt tillträde råder jämvikt vid en punkt där den marginella kostnaden för en väntetidsminskning (genom ett ökat antal bilar) motsvarar kundernas värdering av den kortare väntetiden (Beesley och Glaister, 1983). Diagram 2. utbud och efterfrågan för taxiresor. En avreglering på en annars effektiv marknad kan leda till en ökning av både pris och utbud om dessa har hållits under den marknadsklarerande nivån. 2 utöver det f inns dock i huvudsak 2 Förmodligen ledde den institutionella uppdelningen mellan prisreglerande och kvantitetsreglerande myndigheter till en begränsning av både pris och utbud under den marknadsklarerande nivån. Taxibolagen tvingades acceptera de prisökningar som Transportrådet föreskrev. Med reglerade priser hade de motiv att begära en strikt ransonering av antalet bilar för att hålla

9 Pris per resa Låg kostnad per biltimme 5 min väntetid 10 min väntetid 15 min väntetid Resor per timme Diagram 2. Utbud och efterfrågan på taximarknaden.

10 fyra marknadsimperfektioner som kan leda till en samhällsekonomiskt för hög prissättning. 6 Fallande styckkostnader Marknaden för taxiresor präglas av så kallade avtagande styckkostnader. Problemet uppstår därför att de lediga bilar som behövs för att upprätthålla en viss väntetid i mycket liknar en offentlig vara. En kort väntetid ger nytta även åt dem som inte åker taxi men som ändå betraktar snabb tillgång på taxi som en säkerhet. För taxiägarna är kostnaden av att ha lediga bilar en fast kostnad, som innebär att styckkostnaden per resa minskar ju fler resor som efterfrågas. Skalfördelar Avregleringen har lett till ett ökat antal beställningscentraler. När det finns flera beställningscentraler är chansen större att alla bilar under en beställningscentral är upptagna trots att det f inns ledig kapacitet under den andra beställningscentralen. Dessutom försämras matchningen mellan bilar och kunder, så att bilarna i genomsnitt tvingas åka längre sträckor för att komma fram till kunden. Burdett, smith och Fölster [1992] visar i en modell att en ökning av antalet beställningscentraler kan leda till både ökade priser och ökade väntetider. Trots att det finns effektivitetsvinster aven sammanslagning av beställingscentralerna kan j ämvikter finnas där flera beställningscentraler existerar samtidigt. Kartellbildning Kartellbildningen måste analyseras utifrån taxinäringens tudelade struktur. Det vanliga är fortfarande att taxiägare som äger en kapacitetsutnyttjande i varje bil så högt som möjligt. Länsstyrelserna hade sällan tillräcklig information och kompetens för en behovsprövning. De fick därför vanligtvis förlita sig på samråd med taxibolagen. I flera fall överläts behovsprövningen t o m helt på taxibolagen.

11 7 eller flera bilar också kontrollerar beställningscentralerna. Beställningscentralen bestämmer prisnivån och antalet bilar som tillåts ansluta sig. Den strukturen är förmodligen rätt stabil. Att starta en ny beställningscentral är mycket lätt för de befintliga taxiägare. Det kräver små investeringar och det blir lätt att informera kunderna om taxiägarna gemensamt ansluter sig till den nya beställningscentralen. Taxiägare som kollektiv har därför en mycket stark förhandlingsposition gentemot beställningscentralen oavsett om de äger den eller inte. 3 Slutsatsen är att risken för att en beställningscentral får monopol på bekostnad av taxiägare är liten. Den större risken ligger istället i att taxiägare kontrollerar beställningscentralen och tillsammans agerar som monopol. En sådan kartellbildning leder nödvändigtvis till en ransonering av antalet bilar och motsvarande höga inkomster per bil. Kundernas sökproblem Att hitta den billigaste beställningscentralen är ingen lätt uppgift för taxikunder. Med befintliga pristabeller är det till och med svårt att i efterhand bedöma om priset på en resa överensstämde med beställningscentralens pristabell. Att jämföra väntetider är ännu svårare. Samtidigt betalar endast en fjärdedel av taxikunderna i Stockholm själva för sin resa. Detta innebär att endast en mindre del av kunderna har motiv att söka efter låga priser. Enligt analys av t ex Farm [1989] kan sökproblem i en 3 Däremot är det betydligt svårare för en ny beställningscentral att etablera sig om den inte får stöd av befintliga taxiägare utan måste attrahera nya taxiägare. I vissa länder finns beställningscentraler som också äger bilarna. I det läget är det förmodligen mycket svårare för taxiförare att hävda sig gentemot beställningscentralen (Se även Nyberg och Häckner, 1991).

12 oligopolistisk marknad leda till priser som närmar sig monopolpriset. på taximarknaden skulle priser t o m kunna hamna över monopolpriset. Detta skulle kunna bli utfallet om kunder först bestämmer om de skall ta taxi eller inte utifrån sin kunskap om den genomsnittliga prisnivån samtidigt som de inte kan fastställa priset för en enskild resa förrän resan är avslutad. Enskilda taxiförare har då motiv att ta ut så högt pris som är möjligt utan att riskera disciplinåtgärder från sin beställningscentral. Enskilda taxiförare skapar därmed en negati v extern effekt för andra taxiförare i den mån som kunderna minskar sin efterfrågan på framtida resor. 8 EN EMPIRISK ANALYS För att bedöma betydelsen av de fyra ovan diskuterade problemen på taximarknaden har ett försök gjorts att skatta kurvorna som visats i diagram 2 för stockholmsområdet. Den empiriska metoden är en utvidgning aven metod tillämpad av Schroeter [1983]. De använda data och beräkningssättet beskrivs närmare i appendix och i Burdett, smith och Fölster [1992].4 Den empiriska analysen tillåter följande slutsatser: 1. Kundernas värdering av väntetid beräknas ur förhållandet mellan efterfrågans pris- och väntetidselasticitet. Beräkningen visar en värdering av väntetid till ungefär 480 kronor i timmen. Detta är ett mycket högre värde än vad som traditionellt tillskrivs väntetid i andra sammanhang. Det finns dock två naturliga skäl till ett högt värde. Ett är att en ökning av den genomsnittliga väntetiden innebär att även spridningen av 4 Den ekonometriska modellen består av ett system med två simultana ekvationer, där efterfrågan efter taxiresor och väntetid utgör de två beroende variablerna. Väntetid betraktas här som utbudsvariabeln medan antalet bilar behandlas som exogent. Prognosticerat antal bilar beräknas i stället ur förhållandet mellan inkomster per bil och reservationslönen. I Burdett, Smith, och Fölster [1992] erhålls liknande resultat med en köteoretisk simuleringsmodell.

13 väntetiden ökar avsevärt. Risken att komma för sent till t ex flygplanet eller ett möte värderas förmodligen högt. Det andra skälet till ett högt värde är att många kunder får sina resor betalda Kostnaden av att minska väntetiden genom extra bilar ökar icke liniärt. Att minska väntetiden med en timme genom extra bilar dygnet runt kostade 350 kronor före avregleringen och nära 3000 kronor i mitten av I jämförelse med kundernas värdering av väntetiden måste slutsatsen dras att det samhällsekonomiskt sett finns för många bilar. 3. såväl löner för taxiförare som inkomster per bil har fallit drastiskt. Nettolönen för en taxiförare ligger strax under 8000 kronor i månaden och har sjunkit med ungefär 35 procent. Under nuvarande lågkonjunktur ligger dessa nettolöner förmodligen nära men inte under den lön vid vilken taxiförare väljer att vara arbetslösa i stället. Varken taxiägare eller beställningscentraler tjänar stora vinster. Detta tyder på att den höga prisnivån inte beror på kartellbildning. ytterligare en slutsats är att så länge inträde på marknaden är fritt och alternativlönen inte ökar finns inga skäl att tro att antalet bilar kommer att minska framöver. 4. Beställningscentralers försämrade skalfördelar spelade en viss roll direkt efter avregleringen med det höga kapacitetsutnyttjande som fanns då. Med nuvarande antalet bilar har även en mindre växel nästan all tid många lediga bilar tillgängliga. Betydelsen av skalfördelar har därför minskat avsevärt. 5. Fallande styckkostnader finns. En prissänkning med 10 procent skulle leda till en efterfrågeökning med 7 procent. Samtidigt skulle väntetider knappast öka alls med nuvarande antal bilar. 5 Även Schroeter finner i sin analys av taximarknaden i Minneapolis en hög värdering av väntetiden, trots att andelen personligt betalda resor är betydligt högre där.

14 10 Undersöker man endast privatresor blir priselasticiteten över 1. Detta tyder på att taxibolagen torde kunna tjäna på rabattsystem som riktas till privatresor. Fallande styckkostnader kan emellertid inte ensam förklara prisnivåer som leder till den överkapacitet som verkar finnas. sammanfattningsvis tillåter den empiriska analysen följande resonemang: Antalet bilar är samhällsekonomiskt sett för högt. Trots att löner för taxiförare har sjunkit drastiskt är de fortfarande tillräckligt höga för att attrahera nya taxiförare. Antalet bilar kommer därför inte att sjunka med nuvarande prisnivå om inte beställningscentralerna lyckas bilda ett kartell som begränsar antalet bilar. Den direkta orsaken till överkapaciteten är således att priser är högre än de skulle vara på en effektiv marknad. Det finns fyra plausibla typer av marknadsimperfektioner som kan förklara för höga priser. Tre av dessa kartellbildning, försämrade skalfördelar och fallande styckkostnader - visas empiriskt inte vara orsaken till de höga priserna. Genom uteslutningsmetoden står därför sökproblemet kvar som huvudförklaring. Denna slutsats får också visst stöd av den drastiska prissänkningen på Arlandaresor samt beställningscentralers övergång till fasta priser som ett sätt att göra det svårare för taxiförare att ta ut överpriser. Det måste påpekas att den empiriska analysen inte avslöjar om prisnivån kommer att förbli hög eller om priserna så småningom anpassas till vad de skulle vara på en effektiv marknad. En annan reservation är att kartellbildning torde vara betydelsefullare på andra orter som har färre beställningscentraler. Även i stockholm kan naturligtvis inte uteslutas att en kartell etableras så småningom. DET SAMHÄLLSEKONOMISKA VÄRDET AV AVREGLERINGEN

15 11 En samhällsekonomisk värdering av avregleringens effekter har ett speciellt intresse därför att SPK redan 1987 genomförde en beräkning av den väntade samhällsekonomiska vinsten av avregleringen. Nu finns således möj lighet att jämföra det faktiska utfallet med det väntade. 6 Avregleringen ledde till prishöjningar för konsumenter och inkomstsänkningar för taxiförare. Dessa effekter representerar dock till stor del inkomstöverföringar som inte har något samhällsekonomiskt värde i sig. Endast reella förändringar i produktionskostnader, väntetider och konsumtionsvolymen måste således beaktas explicit i en samhällsekonomisk kostnads/ intäktskalkyl. Tabell 3 visar resultaten av kalkylen.? Värdet av avregleringen är beräknad på basis av antalet bilar och efterfrågan på resor som enligt den empiriska analysens uppskattning hade uppstått efter en tillräckligt lång anpassning. Förutom de beräknade värden av avregleringen visas SPKs kalkyl och värdena för den sammanlagda effekten av avregleringen och momsbreddningen. Resultaten tyder på att avregleringen i sig hade ett positivt samhällsekonomiskt värde trots de problemen som uppstod på marknaden. Den ökade produktionskostnaden består av alternativvärdet av fler bilar. I SPKs kalkyl antogs att produktiviteten efter avregleringen skulle öka med två procent per år. I själva verket har produktiviteten minskat drastiskt. Den största kostnaden av att antalet bilar ökar består av alternativkostnaden av taxiförarnas arbete. I kalkylen har antagits att 6 SPK anför olika alternativ för kostnads- och intäktsposterna och räknar inte ihop dessa till en enda siffra. Här redovisas det som jag tolkar som huvudscenariot, omräknat till värdena för Stockholms län.? Kalkylens förutsättningar beskrivs i appendix och i Burdett, smith och Fölster [1992].

16 12 alternativkostnaden motsvarar taxiförarnas nuvarande inkomster. I den mån taxiförarnas alternativ är att vara arbetslösa minskar naturligtvis den samhällsekonomiska kostnaden av produktivitetsförsämringen. Väntetiden har minskat mer än SPK upskattade. Än viktigare är emellertid att minskad väntetid enligt den ekonometriska skattningen har ett betydligt högre samhällsekonomiskt värde än SPK antog. Värdet aven ökad eller minskad efterfrågan på taxiresor har beräknats som priset på dessa resor. SPK anger ingen uppskattning av förväntad ökning av antalet resor. Tabell 3. Det samhällsekonomiska värdet av avregleringen för stockholms län. Miljoner kronor, 1991 års prisnivå.' Kostnads-/ intäktspost SPK Prognos 1987 Avreglering Avreglering och Momsbreddning Ökade Produktionskostnader Minskad väntetid Flera resor osäker Totalt samhällsekonomiskt värde minst I Inflationskorrigerat med nettopris index. 2 Detta anses vara en årlig produktivitetsökning som uppstår oavsett avreglering. Ett och ett halvt år har här beräknats för att spegla jämförelsen 1.Juli 1990 till 1/ Extrapolering av SPKs beräkning för vissa delar av Sverige. SLUTSATS Även om avregleringen i sig har varit samhällsekonomiskt positiv

17 innebär de ovan diskuterade marknadsimperfektionerna att avregleringens fulla potential inte har förverkligats. 13 En ståndpunkt i debatten har varit att det enbart är en tidsfråga tills marknaden löser de återstående problemen. Även om priserna pressas något från dagens nivå finns det emellertid rent principiellt ingen anledning att tro att t ex kundernas sökproblem eller kartellbildningar blir "lösta". Även om problemen efter en anpassningsperiod skulle visa sig vara förhållandevis obetydliga måste frågan ställas om det inte finns en effektivare anpassningsprocess. En långsam och ineffektiv anpassningsprocess nu tyder nämligen på att även anpassningen till framtida efterfråge- och kostnadsförändringar kommer att vara trög. Kraven att mildra kundens sökproblem och förebygga kartellbildning är väl förankrade i konsument- och konkurrenslagstiftning som appliceras på andra områden. Exempel är regleringar om skyltning av prisindex (kilopris) på livsmedel eller regleringar om leveransvägran och prissamarbete. Motsvarande regleringar för taxinäringen skulle kunna ha följande inriktning. Att få ett pris som kunden kan kontrollera kan åstadkommas på flera sätt. I grunden är kilometerbaserade priser anakronistiska eftersom marginalkostnaden per kilometer är obetydlig. Några beställningscentraler i stockholm uppger numera ett fast pris vid beställningen eller tar ett fast pris inom ett visst område. En möjlighet är således att bygga ut ett system med fasta priser inom och mellan vissa zoner. Ett alternativ till fasta priser vore ett pris per minut. Ett pris per minut skulle förmodligen bäst spegla marginalkostnaden. Båda system har också fördelen att en sofistikerad taxameter inte behövs. Med ett sådant prisindex skulle en reglering som löser både sökproblemet och kartellbildningen bestå av tre delar:

18 14 1. Varje bil får fritt välja ett prisindex upp till ett maximibelopp som bestäms av beställningscentralen. Prisindexet skall vara konstruerat så att kunden kan kontrollera att priset stämmer. Ett pris per minut är ett exempel på ett sådant prisindex Beställningscentralen måste ge uppdraget till den billigaste bilen inom närområdet eller zonen. 3. Beställningscentralen måste betjäna alla taxibilar som vill ansluta sig och uppfyller Länsstyrelsernas lämplighetskrav. Med en sådan reglering konkurrerar beställningscentraler både gentemot kunden och gentemot taxiägare. Det finns därför skäl att tro att beställningscentraler som har sämre skalfördelar slås ut. För de överlevande beställningscentralerna skulle detta kunna innebära vissa monopolvinster. Enligt resonemanget ovan är det dock svårt för beställningscentralen att ta ut avgifter från taxiägare som är mycket högre än kostnaderna. Kostnaderna för beställningscentralen är dessutom så låga att även en viss övervinst skulle ha små samhällsekonomiska konsekvenser. Även samhällsbetalda resor passar väl in i ett sådant system. Beställningscentralen skulle kunna förhandla med landstinget eller kommunen om ett maximipris. Det faktiska priset som landstinget betalar skulle dock bestämmas av den enskilde taxiförarens valda pris upp till maximipriset. Slutligen kvarstår frågan om problemet med fallande styckkostnader kan lösas. Beställningscentraler har här själva vissa möjligheter att införa tudelade tariffer, t ex månadskort 8 I alternativet fasta priser skulle beställningscentralen bestämma prisrelationer mellan resor inom avgränsade områden och mellan dessa områden. Prisrelationerna kan uttryckas i form av en tabell som finns i taxibilarna och är allmänt tillgängliga. De enskilda bilarna kan sedan ange ett prisindex som ger det faktiska priset för en resa när det multipliceras med prisrelationstalet.

19 15 eller rabatter till privatresor. Ännu större möjligheter finns för landstingen. Om landstingen förhandlade om en fast månadskostnad plus en rörlig kontantavgift som färdtjänstresenärer betalar själva skulle detta förmodligen leda till en effektivitetsvinst på taximarknaden. Landstingen skulle då slippa bestämma ransoneringsnivåer för enskildas färdtjänst.

20 16 Referenser Beesley, M E & Glaister, S,[1983], "Information for regulating: The case of taxis". The Economic Journal, Vol 93, s Burdett, K, Smith, E & Fölster, S,[1992], "Deregulation of taxis". IUI working paper. Farm, A,[1989], " Marginal- och påläggsprissättning under olika marknadsformer". Ekonomisk Debatt, Vol 5, s Nyberg, S & Häckner, J, [1992] I "Deregulating taxi services i a word of caution". IUI working paper. Schroeter, structure Economics, J R,[1983], "A and fleet size s model of taxi service under fare regu la t i on"...:!:t~h!..::e==---"b:::.;e=l-=l:...-.:::j,-,=o:.;u:::.:r",-n~a,-"l=--,-,=o::..=.f Teal, R & Berglund, M,[1987], "The impacts of taxicab deregulation in the USA". Journal of Transport Economics and Policy, s Transportrådet, [1991], 1991:1. Avreglering av taxitrafiken, Rapport SPK,[1987], "Regleringar inom bostads-, livsmedels- och transportområdena - kartläggning och analys". Bilaga 22 till Långtidsutredning 1987.

21 Appendix Den empiriska metoden som har använts här är en utvidgning av Schroeters (1983) specifikation. Den teoretiska härledningen av modelspecificationen finns hos Schroeter och återges inte här. I en senare forskarrapport publiceras den teoretiska härledningen och databasen. Modellen består av ett system av två simultana ekvationer, där efterfrågan efter taxiresor och väntetid utgör de två beroende variablerna. t w r m v p d identifierar observationen kundens väntetid i minuter taxiresor räknad i reseminuter antalet lediga bilar antalet lediga bilar för den aktuella beställningscentralen pris per genomsnittlig reseminut dummy för hög- och låg-efterfrågeperioder I simultana skattningar av efterfråge- och utbuds-relationer kan "bias" uppstå om marknaden inte befinner sig i jämvikt. Eftersom det på taximarknaden främst är antalet bilar som anpassar sig långsamt - och som var reglerad eller tydligt befann sig i en anpassningsprocess - betraktas denna variabel här som exogent. Den beroende variabeln i utbudsfunktionen är istället väntetiden som anpassar sig snabbt enligt efterfrågeförhållanden och antalet bilar. Kundernas efterfrågan är emellertid en endogen variabel och kan ge upphov till ett bias om den vid mättillfäll~na inte anpassat sig till gällande priser och antalet bilar. Specifikationen skiljer sig från Schroeters på så sätt att effekten av förändringar i beställningscentralers antal och storlek inkluderas här genom variabeln v. Dessutom tillåts väntetiden här ha en oberoende effekt på r, medan Schroeter buntar ihop väntetid och reset id till en variabel. Slutligen mäts efterfrågan här i reseminuter f medan Schroeter mäter antalet resor under antagandet att resornas tidsfördelning inte ändras över tiden. Varje observation motsvarade en efterfrågeperiod, intervaller som varade en halvtimme mellan 6:00 och 24:00. Variabelvärdena utgör genomsnittsvärden för efterfrågeperioden. Dessa värden finns för tre dagar, för en större och en mindre beställningscentral i stockholm. 9 Tillsammans utgör de 216 observationer. 9 Beställningscentralers identitet och databasen offentliggörs först vid publicering av forskarrapporten.

22 Skattningen av systemet har gjorts med s k "two-stage-leastsquare" metoden med korrigering för en första ordningens autoregressi v process. Koefficienterna för de laggade variablerna w t - 1 och r t-1 betecknas a 4 och b 4 De skattade koefficienterna blir sedan följande. Tabell 1. Resultaten av 2SLS skattningen. koefficientvärde standardfel signifikans * signifikant vid 99% nivå * * * * * * * * * Dessa koefficienter tillåter slutsatser om kundernas värdering av väntetiden. Effekter av ändringar i exogena variabler måste emellertid beräknas genom s k impakt multiplikatorer som summerar effekten aven förändring i hela systemet av simultana ekvationer.

Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm

Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Jagrén,

Läs mer

Working Paper Svenska underleverantörer och småföretag i det nya Europa

Working Paper Svenska underleverantörer och småföretag i det nya Europa econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Braunerhjelm,

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Working Paper Produktivitet och anställningsskydd. Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm

Working Paper Produktivitet och anställningsskydd. Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Kazamaki

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2001:3

INFLATIONSRAPPORT 2001:3 ENKÄTSTUDIE ÖVER SVENSKA FÖRETAGS PRISSÄTTNINGSBETEENDE Företags prissättningsbeteende är en central fråga för att förstå vilka effekter penningpolitiken har på inflationen och hur prisnivån påverkas av

Läs mer

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Working Paper De multinationella företagen, Sverige och EG. Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm

Working Paper De multinationella företagen, Sverige och EG. Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Andersson,

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm

Provided in Cooperation with: Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Andersson,

Läs mer

Working Paper Socialförsäkring genom medborgarkonto: Vilka är argumenten?

Working Paper Socialförsäkring genom medborgarkonto: Vilka är argumenten? econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Fölster,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

PRISSÄTTNING/-INFORMATION VID TAXIRESOR UPPFÖLJANDE UNDERSÖKNING, AUGUSTI 2017

PRISSÄTTNING/-INFORMATION VID TAXIRESOR UPPFÖLJANDE UNDERSÖKNING, AUGUSTI 2017 PRISSÄTTNING/-INFORMATION VID TAXIRESOR UPPFÖLJANDE UNDERSÖKNING, AUGUSTI 217 PRISSÄTTNING OCH PRISINFORMATION VID TAXIRESOR, SOMMAREN 217 SKAPAT AV: INTERMETRA BUSINESS & MARKET RESEARCH GROUP AB PROJEKTLEDARE:

Läs mer

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

Working Paper Effekter på den svenska industristrukturen av EG 1992

Working Paper Effekter på den svenska industristrukturen av EG 1992 econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Braunerhjelm,

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Working Paper Entreprenörskap, småföretag och industriell förnyelse 1968-1991

Working Paper Entreprenörskap, småföretag och industriell förnyelse 1968-1991 econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Carlsson,

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi: Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 091207 Jonas Häckner Så här gör vi: Går igenom rättningsmallen för frågorna 4-10 Efter detta kan man hämta sin tenta mot uppvisande av legitimation

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket

Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket KKV2007, v1.1, 2009-04-05 YTTRANDE 2009-11-26 Dnr 652/2009 1 (6) Marknadsdomstolen Box 2217 103 15 Stockholm Ärende Dnr A 3/09; Luftfartsverket./. Konkurrensverket Med anledning av Marknadsdomstolens föreläggande

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Färdtjänsten i Norrköping

Färdtjänsten i Norrköping Färdtjänsten i Norrköping Orsaker till minskade resor Mirza Topic & Armin Spreco Norrköping, januari 2010 Sammanfattning Resorna inom färdtjänsten har minskat under flera år och det finns behov av att

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se

Smartare priser på läkemedel. johan.stennek@economics.gu.se Smartare priser på läkemedel johan.stennek@economics.gu.se Alla får inte de bästa läkemedlen Wilking, Jönson & Bergh (Acta Oncologica, 2010) 400 kvinnor med en aggressiv form av bröstcancer går miste om

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun Riktlinjer för färdtjänst Enköpings kommun LAGEN OM FÄRDTJÄNST De grundläggande förutsättningarna för tillstånd anges i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736). Färdtjänst är till för dem som på grund av funktionshinder

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Working Paper Den svenska försvarsindustrins framtida roll: Ett samhällsekonomiskt perspektiv

Working Paper Den svenska försvarsindustrins framtida roll: Ett samhällsekonomiskt perspektiv econstor www.econstor.eu Der Open-Access-Publikationsserver der ZBW Leibniz-Informationszentrum Wirtschaft The Open Access Publication Server of the ZBW Leibniz Information Centre for Economics Fölster,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:2

Policy Brief Nummer 2014:2 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Teletjänster i KPI konsumentprofiler

Teletjänster i KPI konsumentprofiler STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(8) Teletjänster i KPI konsumentprofiler Enhetens för prisstatistik förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att konsumentprofiler används vid beräkning av index för telefoni

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng. Fråga 1. 15 poäng. Varje flervalsfråga ger 1 poäng vid rätt svar. 1 poäng vid fel svar.

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Lång sikt: Arbetslöshet

Lång sikt: Arbetslöshet Del Lång sikt: Arbetslöshet Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Tänk på att det här kapitlet

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Prisbestämning och modern matematisk nationalekonomi ett cirkelresonemang

Prisbestämning och modern matematisk nationalekonomi ett cirkelresonemang 1 Prisbestämning och modern matematisk nationalekonomi ett cirkelresonemang av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur priser bestäms enligt modern matematisk nationalekonomi. Det kommer

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Arbetsgrupp för översyn av taxibranschens verksamhetsförutsättningar

Arbetsgrupp för översyn av taxibranschens verksamhetsförutsättningar SLUTRAPPORT Bakgrund Taximarknaden på Åland är en reglerad marknad vilket innebär att konkurrensen är begränsad. Systemet bygger på att landskapet är indelat i stationsplatser och verksamhetsområden och

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Motion av Mohamad Hassan (FP) om att snarast förbättra färdtjänsten i Uppsala

Motion av Mohamad Hassan (FP) om att snarast förbättra färdtjänsten i Uppsala 4 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Davidsson Per (KLK) Åhrman Josefin (SBF) Datum 2015-08-11 Diarienummer KSN-2015-0508 Gatu- och samhällsmiljönämnden Motion av Mohamad Hassan (FP) om att snarast

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p

E D C B. F alt. F(x) 80% 40p. 70% 35p Institutionen för Samhällsvetenskap Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin den 7 januari 0 Mikroekonomisk teori A, 7,5hp: Skriftlig tentamen 0 0-7 Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Varför skiljer sig de två beräkningsmodellerna så mycket 2017?

Varför skiljer sig de två beräkningsmodellerna så mycket 2017? PM ang. de två beräkningsmodellerna av dygnskostnaderna för asylmottagande 2016, 2017 och 2018 Staffan Landin 2017-02-12 Varför skiljer sig de två beräkningsmodellerna så mycket 2017? I Migrationsverkets

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER ELASTICITETER Upplägg Definition Priselasticitet Beräkning Tolkning Korspriselasticitet Inkomstelasticitet Utbudselasticitet Definition Elasticiteten anger någontings känslighet med avseende på något annat

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:2

Policy Brief Nummer 2011:2 Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Den svenska dryckeskonsumtionen

Den svenska dryckeskonsumtionen AV JOHN EKSTRÖM Delar av den svenska dryckeskonsumtionen har tidigare varit föremål för ingående studier. Bakgrunden för det intresset har regelmässigt varit alkoholfrågan. När lul i en i dagarna publicerad

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Redovisning av KPI:s förändringstal

Redovisning av KPI:s förändringstal STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Redovisning av KPI:s förändringstal För beslut Prisenhetens förslag Prisenheten föreslår att nämnden för Konsumentprisindex fattar ett särskilt beslut om att

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer