BARNHEARING Elever ställer frågor till Järfällas politiker och tjänstemän

Transkript

1 BARNHEARING 2014 Elever ställer frågor till Järfällas politiker och tjänstemän

2 Den årliga barnhearingen är en del i Järfällas arbete med att öka elevernas inflytande i skolan och i samhället som helhet. Enligt FNs barnkonvention, som i år firar 25 år, ska barn och unga ges rätt att framföra sin åsikt i alla beslut som rör dem. Politikern Claes Thunblad lyssnade, funderade och svarade på barnens frågor under barnhearingen. Politikerna var ivriga att få svara på barnens frågor. Här politikern Monika Lafveskans. 2

3 Elever från Berghemskolan, Nybergskolan, Olovslundskolan och Tallbohovskolan deltog i årets barnhearing i Järfällasalen i kommunhuset. På plats för att svara fanns en politiker från respektive parti i kommunfullmäktige och berörda tjänstemän. Barnhearing - för att öka barns inflytande När Järfälla har barnhearing får elever i förskoleklass och årskurs 1-9 ställa frågor och framföra sina åsikter direkt till kommunens politiker och tjänstemän. Det är 25 år sedan Sverige skrev under Barnkonventionen och lovade att följa dessa regler. I Järfälla har vi kommit långt med arbetet kring barnkonventionen. Det här är vår tolfte barnhearing, där barn, politiker och tjänstemän möts och samtalar med varandra utifrån barnens mognadsnivå. Även i år har ett stort antal vuxna visat engagemang och stor respekt för barnen och deras åsikter. Jag utbildar barnen i Barnkonventionen och informerar dem om att demokrati inte betyder att man kan få allt man vill ha, men att man som barn alltid har rätt att säga sin mening och att bli lyssnad på. De artiklar i Barnkonventionen vi arbetar mest med är: Atikel 2: Alla barn är lika mycket värda Och det oavsett utseende, handikapp, religion och liknande. Inga barn får bli diskriminerade. Mobbning kan vara ett sådant exempel. Alla barn har något de är bra på. Artikel 12: Alla barn har rätt till delaktighet och att bli lyssnade på Vi har pratat om skillnaden mellan delaktighet och att bestämma. Barns åsikter får inte vara villkorade. I Järfälla kommun har vi blivit mycket duktiga på att lyssna på barnen. Intresset och deltagandet har ökat mycket bland politiker och tjänstemän. Barnen märker att de kan påverka sin situation. Syftet med vår barnhearing är bland annat att uppnå detta mål. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i det främsta rummet Vi har talat om vuxenansvar, föräldraansvar och om vad det innebär. Barnkonventionen är ett skydd för all barn. Ibland måste en vuxen ta ett beslut som barnet inte håller med om, kanske för att skydda barnet. Men, barnet har alltid rätt till en förklaring utifrån sin mognadsnivå. Politiker och olika myndigheter måste alltid kunna visa att de tänkt på barnen i sina beslut. Artikel 6: Barns rätt till liv och utveckling Vi har pratat om olika situationer i samhället som strider mot denna artikel. Barn har rätt till sin barndom, och allt som tillhör den, såsom trygghet, kärlek, mat, ett hem att gå till, förskola och skola. Allt efter sina egna individuella behov. Vi har också pratat om att vi vuxna fortfarande håller på att lära oss att tänka utifrån Barnkonventionen. Barnen har jobbat mycket energiskt med att tänka ut och författa frågor till vuxna beslutsfattare. De tycker det är spännande och viktigt att få vara med och påverka sin situation. Vilket flertalet av barnen också lyckas med. Carin Hallstedt Idstam Barnombud och sakkunnig Barnkonventionen carin.hallstedt.idstam@jarfalla.se,

4 I år har Järfälla kommun ett samarbete med Rotary Järfälla och föreningen Barnens Träd. Alla skolor som deltar i Barnhearingen får plantera ett kompisträd på skolgården. Kompisträdet är en symbol för att alla barn har rätt att känna trygghet, få möjlighet till en god uppväxt och ett gott liv allt i enlighet med FN:s Barnkonvention. Politikern Nikoletta Jozsa var på plats för att svara på barnens frågor. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kom för att tillsammans med barnen följa upp och utvärdera politikernas och tjänstemännens svar utifrån vad barnkonventionen säger. 4

5 Elever från Tallbohovskolan hälsar alla välkomna till den tolfte barnhearingen i Järfälla. Här tillsammans med Jonas Paulman från föreningen Barnens Träd och Carin Hallstedt Idstam, barnombud, sakkunnig barnkonventionen och arrangör av barnhearingen. Välkommen till barnhearingen 2014! I årets barnhearing deltar elever från Berghemskolan, Nybergskolan, Olovslundskolan och Tallbohovskolan. Alla elever är elevrådsrepresentanter på sin skola. På plats för att svara på barnens frågor finns en politiker från respektive parti i kommunfullmäktige och ett antal berörda tjänstemän. Deltagare Elever Berghemskolan, årskurs 1-5 Nybergskolan, årskurs 1-3 Olovslundskolan, förskoleklass och årskurs 1-5 Tallbohovskolan, årskurs 1-9 Politiker Anita Mickos (FP), ordförande kommunfullmäktige Aphram Melki (C) Claes Thunblad (S) Monika Lafveskans (V) Jonas Serneholt (MP) Lennart Nilsson (KD) Manuel Marshall (KD) Nikoletta Jozsa (FP) Stefan Petterson (M) Tjänstemän Yvonne Lagerhäll, Programchef barn 6-16 år Margareta Odstam, biträdande skolchef Lena Elfvingsson, biträdande skolchef Jenny Färm, tillsynschef miljö- och hälsoskydd Karolina Berndtsson, kostkonsult Barnombudsman Fredrik Malmberg Gäster Jonas Paulman, föreningen Barnens Träd Kicki Trodin, Järfälla Rotaryklubb Inger Evertson, Järfälla Rotaryklubb Medarbetare på barn- och ungdomsförvaltningen Sekreterare Eva-Britt Göransson Fotograf Mikael Nasberg Arrangör Carin Hallstedt Idstam, barnombud och sakkunnig Barnkonventionen 5

6 Olovslundskolan Först står barnens frågor, därunder svaren från politiker och tjänstemän. Sist står Barnombudsmannens kommentar på svaret. 1. Henni Jag vill att ni som bestämmer ska ta bort alkoholisterna från Barnparken, den som ligger bredvid Riddarparken. Den är ju till för barnen! Min lillasyster tog upp denna fråga förra året och nu tar vi upp det igen. Snälla gör något! Politikerna svarar att man har gjort i ordning en plats bredvid Viksjöleden vid hundrastgården, där man ställt upp en bajamaja och en grill där de kan vara. Om man är där det är alkoholister får man gå fram till någon vuxen och säga till dem att köra bort alkoholisterna. Kommunen har ansvar för att de får hjälp, för i grunden har de ofta problem. Henni tycker inte platsen är bra, det är för många gator för alkoholisterna att passera där de kan ramla och skada sig. BO: Som barn ska man kunna känna sig trygg i parken. När man fått ett svar behöver man inte alltid vara nöjd med svaret. 2. Natascha Jag skulle vilja berätta hur rädd jag var när jag var liten och gick på förskolan. Jag var mobbad jättemycket. Blev hotad med kniv en gång och andra gånger slog dom mig. Det var 2 stycken som ideligen var på mig så fort jag var ensam. Jag var så rädd att jag inte vågade berätta för någon, inte ens mina föräldrar. Personalen såg ingenting. Mobbning är det värsta jag vet! Jag mår mycket bättre nu men kommer ihåg hur det var. Jag tycker att det skulle vara fler vuxna som ser barnen. Många politiker ville svara på den här frågan och svaret blev att skolan ska vara trygg. Mobbning är inte accepterat. Man ska inte behöva känna sig hotad i skolan, där ska man kunna växa och utvecklas och rektor har ansvaret för tryggheten i skolan. Människor som inte mår bra mobbar men det är ingen anledning att göra det och vuxna måste agera snabbt och sätta stopp för mobbningen. Det är ett vuxenansvar. Varje skola måste ha ett program mot mobbning. Det är viktigt att man vågar prata med rektor eller klasslärare om man blir mobbad. Det är modigt av dig att våga skriva om det här. När man blir äldre finns en lag om man behandlas illa, det finns det inte i skolan, men det borde det finnas. BO: Tänker du att man kunnat göra annorlunda? Det måste finnas så många vuxna i skolan att de ser när sådant här händer. Från politikerna blir svaret att man ska titta över personaloch barntäthet och att engagera fler äldre att vara skolan. BO: Var det någon som frågade dig om du var mobbad? Det ska vuxna som jobbar i skolan göra ofta. Vuxna ska agera, men även ni barn ska säga till om ni ser någon kamrat som mobbas. Enligt barnkonventionen har man rätt att känna sig trygg i skolan. 3. Aleksandr Där jag bor så ska man göra stambyte. Det kommer att ta mycket tid. Jag undrar varför man inte kan ta dit fler som jobbar så att det blir färdigt fortare. Nu kommer vi att få ha toaletterna och duscharna i källaren under en jättelång tid. Det blir lite konstigt och jobbigt att ha det så. Det blir dammigt och stökigt men fastighetsägaren är tvungen att byta stammar efter 50 år för att husen ska hålla och man inte ska få dålig lukt från avloppen. Det tar tid med reparationer för att det ska bli bra så att man inte 6

7 behöver göra om det snart igen. Att ha tio arbetare i ett badrum blir inte heller bra för då kan ju ingen jobba. När det är färdigt blir det jättefint. BO: Inte kul men det blir ju fint när det är klart. 4. Oliver Jag undrar varför det tar så lång tid innan kommunen sandar när det blir is. Sandar dom sedan för mycket, så halkar man på sanden. Kanske är sanden för grov. På skolgården är det för övrigt mycket dåligt sandat och ofta isigt. Politikerna säger att det finns bestämmelser för när man ska sanda. Du kan gå in på kommunens hemsida, och anmäla att det inte blivit sandat på er gata. Det är bra för kommunen att få veta det för kommunen kan bli ersättningsskyldig om någon halkar och skadar sig. Ansvaret tror jag ligger på skolan, jag kan ta reda på det. Säg till fröken eller be mamma eller pappa att ringa kommunen och säga att här är det inte sandat. BO: Om ni som barn ser att det är halt så är det bra att ni larmar. 5. Frida Jag ser att det är många som slänger saker och skräp på marken. Särskilt på kvällarna. Det tror jag i alla fall, eftersom det ligger där på morgonen när jag går förbi. Där jag ser skräpet finns det heller inga papperskorgar. Sätt upp fler papperskorgar och sätt dem på lämpliga ställen. Politikerna svarar att de också vill att det ska vara rent och snyggt. Man kan ringa till kommunen, , för att meddela. Det gäller även om man ser klotter. Man kan också fotografera och skicka bilden till kommunen. Man måste börja med sig själv. Det behövs fler papperskorgar, kanske ska de vara färgglada som var ett förslag på förra barnhearingen. Göteborg har orange papperskorgar. Det finns länder där man inte har papperskorgar alls men där det är rent, där har man höga böter vid nedskräpning. En elev som varit i USA påpekar att där har man höga böter vid nedskräpning. Det är också en attityd, människor är slarviga och slänger skräp på marken därför att det finns andra som plockar upp det. Kolla var det finns papperskorgar, där mycket folk samlas ska det finnas gott om papperskorgar. 6. Lilly a) På vår skola så ska dom bygga om så vi har flyttat till baracker. Jag undrar varför tar det nya bygget så lång tid. Jag ser sällan någon som jobbar där. Varför är det så? b) En gång för ett tag sedan så skulle en kompis och jag gå hem från skolan och då såg vi en svartklädd man som gick bakom oss. Vi blev rädda och började springa. Då började han också springa. Vi blev så rädda att vi gick en stor omväg för att se om han följde efter oss och det gjorde han. Sedan gömde vi oss bakom buskarna vid min kompis hus, då gick han förbi. Jag vill bara berätta att det var jätteläskikt, och att sedan har mamma ringt till skolan så att alla ska se sig om och vara försiktiga. Här svara politikerna att Järfälla växer och det blir fler barn, då behövs fler klassrum och då måste man bygga ut skolorna. Bygget måste vara planerat och alla ska få information. Ansvarig för ombyggnationen svarar att paviljongen kom i oktober för att det var tänkt att ombyggnationen skulle påbörjas då, men olika problem tillstötte ska allt vara klart. b) Ta hjälp av vuxna, ring polisen. Ni gjorde rätt som sprang därifrån. Det kan vara bra att skrika högt på hjälp. Följ aldrig med någon okänd. BO: Det första svaret är varför det tar så lång tid. En politiker vill förtydliga varför Lilly inte ser någon jobba på bygget och det beror på att man vill undvika att bygga under lektionstid. Det andra svaret är bra. Lilly tänkte smart. fortsättning på nästa sida >> Jenny Färm från miljö- och hälsoskydd svarade på barnens frågor. Det roligaste på Barnhearingen var att få ställa sin fråga tycket många av eleverna. 7

8 Politikern Jonas Serneholt var på plats på Barnhearingen för att svara på barnens frågor. Olovslundskolan, fortsättning 7.Nellie: En gång när några bråkade i matledet så kom vi försent till våran mattetid. Då fick vi inte äta så att man blev mätt. Alla blev straffade då och det blev kortare mattid. Så tycker inte jag att det ska vara. Politikerna svarar att det är inte ok att inte få äta sig mätt. Ta upp det i elevrådet. Man får inte straffa alla för att några varit dumma. Kostkonsulten säger att äta också ska vara att hinna prata och njuta av maten för att tillgodogöra sig näringen. Minst 20 minuter behövs till att bara sitta ner. BO: Är du nöjd med svaret? Nellie svarar ja. BO säger också att man inte kan straffa alla, så gör man ju inte med vuxna. 8. Tuva Jag tycker att det finns så många barn i andra länder som har det så fattigt att dom inte ens får vatten. Jag skulle vilja att det fanns någon stans på typ varje skola, där vi kan skänka grejor som man har för mycket av, som dom barnen kunde sedan få. Man vill ju också att det kommer fram till barnen. Politikerna svarar att om alla tänkte som du, skulle det inte finnas några fattiga. Det här är en fråga man kan jobba med i elevrådet och med klassläraren. Man kan samla in gamla glasögon som ersatts av nya och ta kontakt med någon organisation som kan hjälpa till att förmedla dem till de som behöver dem. Man kan skaffa en vänort och samtidigt lära sig om den och landet den ligger i. Man kan som en skola i kommunen gjort, göra änglar och sälja och skänka pengarna man får in till någon organisation. Vi i den rika världen överkonsumerar, men om alla ska leva bra kan vi inte fortsätta med det. BO: Det är otroligt bra det du tar upp. Jag har jobbat utomlands och där skulle barnen blivit glada över hur du tänker. Kvarglömda kläder i skolan som ingen hämtar kan man skänka. 9. Ella Ibland när jag ska och handla så möter jag stora killar som hälsar otrevligt på mig. Jag blir lite rädd och kränkt. Jag känner ju inte dom. Det finns vuxna som också blir rädda. Säg till någon vuxen, de har ansvar för barnen. Alla vuxna har nog känt så när de var yngre. Ibland verkar nog tonårskillar mer bullriga, störiga och farligare än de egentligen är, men ta med en kompis eller ett syskon när du går och handlar. BO: Så ska man inte behöva ha det. Är svaret du fått bra? Det du säger är jätteviktigt. 10. Solin a) Jag vill berätta att jag är mobbad och kränkt. Det har varit så svårt att jag inte ville gå till skolan. Nu får jag hjälp. Men jag är fortfarande ledsen inombords. Mobbning är något hemskt som jag önskar att ingen skulle behöva vara med om. b) Varför gör man så lite för barn som mår dåligt och har det svårt. Jag tycker att det tar alldeles för lång tid innan dom barnen får hjälp! Du är modig som tar upp det här. Enligt lagen ska ingen få bli mobbad och kränkt. Det är viktigt att prata med föräldrar, lärare eller kurator. När man känt sig mobbad och berättar det ska man få hjälp direkt. Det är förbjudet att mobba. Om man ser att någon blir mobbad är det viktigt att man rapporterar det också. Skolan ska ta ansvar och om det inte blir bättre ska mobbaren flyttas, följer man inte reglerna får man ta konsekvenserna. 8

9 BO: Det ska inte ta lång tid, det ska gå jättesnabbt. Du är modig som tar upp det och har rätt att vara trygg. Vet du vem du ska vända dig till på skolan? Solin svarar att det finns en kurator att gå till. Skolan ska stoppa mobbning och gör de inte det finns barn- och elevombud som man kan vända sig till. 11. Tara Några gånger när jag ska gå ut från maten så lägger sig några framför dörren så att jag inte kan gå ut. Dom ligger där och bara skriker och ropar Tja ungar. Jag blir kränkt och rädd av det. Men dom försvinner när fröken kommer. Här svarar politikerna att det är bra att prata med läraren och att man kan kräva att en vuxen vaktar vid dörren. Det finns pensionärsorganisationer exempelvis Kvarnen som ställer upp med rastvakter, dessutom gratis. BO: Det verkar rörigt vid matsalen, ofta blir det lugnare med fler vuxna som är med. Är du nöjd med svaret? Vad händer om du kräver en vuxen där? En politiker säger att man kan ta upp frågan i elevrådet. Vi ska inte ha det otryggt i skolan. Om det inte blir bättre kan föräldrarna ringa kommunen och säga still. En politiker skriver upp att det finns problem på skolan och ska ta upp det med ordförande i barn- och ungdomsnämnden och hoppas det ska lösa sig. 12.Alina Jag och flera som jag känner har blivit mobbade. Det brukar bli så att när man talar om det för lärarna så ordnar dom samtal med dom som mobbat och då måste dom säga förlåt. Jag tycker att det blir fel när någon tvingas till ett förlåt, då menar inte dom det, och så är det snart likadant igen. En politiker svarar att jag hör så många i Järfällas skolor som blir mobbade och det gör mig orolig. När man ber små barn säga förlåt kan det vara ett sätt att markera att det de gjort inte är rätt men när man blivit äldre hjälper inte det, utan man måste arbeta på ett annat sätt. Det är inte ok att känna sig mobbad och kränkt. En möjlighet är att man flyttar på den som mobbar. En elev undrar om det inte blir så att mobbaren fortsätter på det andra stället? Politikerna svarar att det kan man tycka men oftast sätts även andra åtgärder in, dessutom kan det vara ett sätt att bryta kompisgäng. Mobbarna är inte bara fegisar utan kan själva vara mobbade av sina föräldrar som missbrukar eller har andra problem. BO: Jättemodigt av dig att ta upp det här. Det är viktigt att se till att de som gör det här slutar. Om du hade fått bestämma, hur hade du gjort? Frågade vuxna dig om du blivit mobbad? Jättebra att du tog upp frågan och att man löser det så att det blir bra för alla. 13. Ella.H I området där jag bor finns det många som dricker och kanske använder droger så är jag rädd att gå ut på kvällarna. Det har även hänt att fyllisar har knackat på vårt fönster när vi sover. Det gör både min lillasyster och mig jätterädda och vi blir väckta av det många gånger. En gång när jag drog upp persiennen så låg det en kille nästan utan kläder och sov. Jag tycker att det borde finnas någon som åker runt och kollar i det här området ibland. Här svarar politikerna att det finns grannstödsbilar som patrullerar av områden. Dom hinner inte vara överallt men är det stökigt kan du ringa polisen som får ta reda på var bilen finns. Om det är stökigt kring en restaurang kan kommunen dra in deras alkoholtillstånd. En restaurangägare får inte servera alkohol till en redan berusad person. Det finns personer från kommunen som besöker restaurangerna i kommunen för att se hur de sköter sig. Politikerna säger att de ska ta med den här frågan till socialnämnden som har hand om alkoholtillstånden. BO: Det här låter inte bra. Är du nöjd med svaret? Många elever tyckte det var väldigt pirrigt att ställa sin fråga. Politikern Lennart Nilsson svarar på en fråga. 9

10 Politikern Monika Lafveskans svarade på många av barnens frågor. Här tillsammans med elever från Berghemskolan och Nybergskolan. Berghemskolan 14. Vincent: a) Dom gånger jag åker buss så tycker jag att det är smutsigt både inuti och utanför på bussen. Man kan inte ens se genom fönsterrutorna. Gör dom aldrig rent bussarna? Jag tycker att det är snuskigt! b) Toaletterna, både på skolan i affärer och på arbetsplatser och många andra ställen är också jättesmutsiga. Jag vill att folk ska lära sig att förstå hur slarviga dom är. Man måste lära sig att hålla rent efter sig och att känna skuld när man smutsar ner. Politikerna svarar att det är landstinget som ansvarar för SL:s trafik och inte kommunen. Ring till SL och klaga på smutsiga bussar. När det gäller skolans toaletter är det rektors ansvar att de är rena och fräscha. Den här frågan tar vi med till barnoch ungdomsnämnden. Vi måste kanske ha nolltolerans. Hygienen på skoltoaletterna är en viktig och återkommande fråga. Ytterst så är det viktigt att påpeka att barnen/eleverna ska ha samma beteende hemma och i skolan; att man spolar efter sig och inte skräpar ner. Från miljö- och bygglovsnämndens sida så har vi kontinuerlig tillsyn av våra skolor för att säkerställa att till exempel toaletterna är rena och håller bra standard. Vi har klara indikationer på att situationen blivit mycket bättre, samtidigt är vi beredda att titta på varje inkommande klagomål. BO: Just det här med toaletter brukar komma upp men i år har det varit något mindre. 15. Isak: a) När man leker på skolgården så kommer andra och hoppar på en och förstör leken. Dom är inte ensamma men dom vill leka typ krig och störa vår lek. Ibland gör det ont och det känns inte ok. Rastvakterna brukar inte se. Dom är alltid upptagna med något annat. Jag har ett förslag, och det är att vi behöver fler rastvakter. b) Det finns vissa som är ensamma på rasterna och det är inga vuxna som ser det. Det kanske blir bra med ett kompisträd. Men vuxna måste hjälpa till! Viktig fråga tycker politikerna. Ta kontakt med pensionärsorganisationerna, de organiserar rastvakter utan kostnad. I kommunen finns många unga utan jobb, anställ dem mot betalning som rastvakter. Nu finns ett samarbete mellan kommunen och Rotary om att plantera ett träd på fyra skolor i Järfälla. BO: Viktiga frågor. Ibland är det skojbråk men man vet inte när det blir allvar så man ska se till att det inte blir bråk alls. Barn ska inte vara ensamma på rasten, vuxna ska vara med som exempelvis kan starta lekar. Om man ser någon som är själv kan man gå fram och prata och fråga om hen vill vara med och sparka boll. Alla tillsammans ska hjälpa till. BO undrar hur kompisträdet ska fungera. En politiker svarar att det ska skolan bestämma tillsammans med elevrådet. BO berättar att hon som startade Friends var utanför men en kille gick fram varje dag och sa hej och det tyckte hon var så bra att hon startade Friends. 16. Thea Jag tycker att man ska ha fler rastvakter på alla skolor i vår kommun. Man kan känna sig ensam eller vara ledsen och då är det ingen som ser en när det är för lite rastvakter. 10

11 Ibland så är det så att det inte är några rastvakter alls ute. Det tycker jag är dåligt. En politiker svarar att det finns så många bra svar tidigare, men ta upp den här frågan i elevrådet. Kommunen ger pengar till skolan och rektor bestämmer om man ska köpa Ipad eller ha rastvakter. Om du pratar med läraren och din mamma så ska jag ta frågan till barn- och ungdomsnämnden. BO: Det är lite samma fråga som den förra. Thea är ej nöjd med svaret från politikerna och tycker att man måste titta efter ensamma barn, alla barn måste vara trygga. 17. Ludvig a) Jag tycker att det ser dåligt ut när vuxna dricker kaffe ute på våra raster. Då fokuserar dom sig på kaffet och inte på oss. Kaffet kan man dricka före eller efter man går ut tycker jag. b) Jag har tagit reda på att det finns ingenting som visar att Becell eller Flora är bättre än Bregott. Jag tycker att det också borde finnas att välja på skolorna. Kostkonsulten svarar att det finns så mycket tyckande om smör i skolan och att man i kommunen följer livsmedelsverkets rekommendationer. Politikerna svarar att barn behöver fett. Lärare vill ha koll på rasterna och då tar man med kaffet ut men ta upp det här i elevrådet om ni inte tycker fokus är på er. Frågan om rastvakter tas med till nämnden. 18. Natalie: Ibland när vi äter blir jag inte mätt. Det är stressigt och man blir ensam när alla stressar iväg. Det är många som känner så här. Förslag lite mer mat och även att vi sitter tillsammans lite längre! 19.Edgar Jag tycker att det är stökigt och bråkigt flera gånger i veckan i klassen. Många förstör och kladdar på våra arbeten. Dom stjäl också av varandra och från skolan. Dom som gör det här går in i klassrummen på rasterna, så fröken ser inte det. Jag tycker att det här är jättejobbigt. Politikerna svarar att man kan ta upp med fröken om hon kan låsa dörren på rasterna. Frågan tas också med till barnoch ungdomsnämnden. En politiker svarar att förutom att säga till ska man jobba med värdegrunden, man kan jobba med hur man ska vara mot varandra, ett sätt att arbeta kring Barnkonventionen. En politiker säger att det här är en fråga som skolan måste lösa. Det är inte ok att stjäla och kladda. BO: Det kan jag förstå, det verkar inte kul. Är du nöjd med svaret? Ja, ganska svarar Edgar. 20. Lovisa Vi har bara slöjd en gång i veckan och det är alldeles för lite. Man hinner absolut inte med det man ska och vill göra. Behöver en timme till. Vi är många som tycker så och man hinner dessutom sällan få den hjälp man behöver, när man så sällan har lektion i det ämnet Här svarar politikerna att intresset för slöjd är bra. Prata med slöjdläraren om det går att få fler timmar, ta även upp det i elevrådet. Slöjd är bra för matten också. Läroplanen bestämmer hur många timmar ett ämne ska ha så ta upp det i elevrådet så lärarna får se hur ni ser på det här. BO: Vad tänker du om det svar du fått? Har du tagit upp det med slöjdläraren eller i elevrådet. Nej, jag har inte hunnit, svarar Lovisa. Här svarar politikerna att det är viktigt att man blir mätt, om det är skolan som bestämmer rasterna, så ta upp det i elevrådet. Frågan tas med till barn- och ungdomsnämnden. BO: Hur funkar det i matsalen, ska man vara kvar en stund eller får man springa ut så fort man är klar? Politikern Stefan Pettersson och kostkonsult Karolina Berndtsson svarade på många frågor. Eleverna lyssnade noga på politikernas svar. De flesta svar var elverna nöjda med, men inte alla. 11

12 Nybergskolan 21. Ali Jag tycker att när man kommer från ett annat land både vuxna och barn, så ska man få lära sig mer om landet som man kommer till. Både språk och hur man gör i landet. Man måste få mer hjälp så att inte barnen får lära sina föräldrar svenska. Politikerna svara att man behöver mycket hjälp när man kommer hit och att sättas i en vanlig klass efter bara en kort tid i landet kräver mycket resurser. Det här är en viktig fråga. Barn lär sig ett språk snabbare medan föräldrar kan behöva längre tid. I svenska för invandrare ska man få information om Sverige och hur man gör här. Barn ska inte behöva lära mamma och pappa språket däremot hjälpa till när de säger fel. Du har satt tummen på en viktig fråga, vissa har lätt att lära sig språket, andra svårare. Bra och lärorikt för dig att hjälpa dina föräldrar med språket, men inte att tolka jämt. BO: Bra och viktigt att du tog upp frågan. Vad tycker du om svaret? Så där, svarar Ali. Ali tycker det är svårt när någon läser en saga och han inte förstår alla ord, då känner han sig dum. Här svarar politikerna att det viktiga är inte vem som lär sig fort eller sakta utan att du får så mycket hjälp du behöver. Det måste finnas resurser till de vuxna och barn som kommer till Sverige. Om det inte går fort blir det dåligt för alla. När man talar med BVC och skolan ska man ha en riktig tolk. Förstår du allt vi politiker pratar om, vi pratar fort. Lite, svarar Ali. 22. Gjogio Det är ofta bråk på fotbollsplanen och det finns sällan några vuxna där som kommer och hjälper oss att reda ut bråken. Om det sedan någon gång kommer någon lärare som kan stoppa bråket så säger dom bara strunt i det. Sedan fortsätter bråket i alla fall. Det tycker jag är dåligt och jag tycker att vi ska få mer hjälp av vuxna att fixa bråken. En politiker svarar att frågan kommit upp ofta. Vi tar till oss frågan och kanske äldreorganisationen och kanske unga vuxna som ska ut i arbetslivet skulle kunna vara rastvakter. Svaret är inte ok tycker Gjogio. BO: Tack för den frågan. Det är inte ok att säga strunt i det när det blir bråk. Skoltiden ska vara trygg det ska finnas vuxna på rasten, det är självklart. 23.Ilana När jag och min mamma är ute så ser jag hur människor slänger skräp och cigarettfimpar, colaburkar och mycket annat. Kan dom inte bara spara det i fickan och sedan när dom ser en papperskorg slänga skräpet där. En politiker tycker att det är helt rätt och berättar att det kommer fler och större papperskorgar. Det är viktigt att vi börjar med oss själva, att inte slänga skräp ute. Om jag med mig och mina barn och alla här inne lovar att börja med oss själva så blir det mycket bättre. BO: Det är hemskt med skräp. Vad tycker du om svaret? Bra svarar Iliana. 12

13 Barnombudsmannen Fredrik Malmberg gick igenom alla frågor och svar tillsammans med elverna och politikerna. Eleverna fick stöd av Carin Hallstedt Idstam, barnombud och sakkunning Barnkonventionen. Anita Mickos, kommunfullmäktiges ordförande, var på plats för att svara på frågor under Barnhearingen. 13

14 Tallbohovskolan 24. Jonas a) På vår skola finns det barn som röker bakom skolan. Dom går i femman-nian. Jag tycker att det är läskigt när så unga barn röker. Jag tycker också att det är konstigt att inte fler vuxna ser det här och hjälper dom att sluta. Kanske kan en kamera bakom huset hjälpa till. b) I området där jag bor finns det på flera ställen tidningsinsamlingscontainers. Jag tycker att dom borde ställas in i dom gröna sophusen som är bredvid för att några stoppar in tändstickor och eldar. Det kan ju börja ta eld i husen bredvid om någon inte ser det i tid. Hälsoinspektören svarar att det har varit inspektion på skolan och man har pratat med rektor. Skyltar har satts upp och skolan ringer föräldrarna till de barn som röker. Skyltarna som satts upp är för små och det kommer påpekas för rektor. Politikerna säger att återvinningscontainrar ska kommunen sköta men det sköts för dåligt. Dessa ska stå väl synliga därför kan de inte ställas in i rum. Be någon vuxen ta kontakt med bostadsbolaget eller lokal förvaltare, det här är ett problem och måste lösas. BO: Vad tycker du om svaret? Jonas tycker det är dåligt. Det räcker inte med skyltar, de kunde berätta hur farligt det är. Politikerna säger att det är rektors ansvar att det inte röks på skolan. Hälsoskyddsinspektören upplyser att det inte fungerar bra på skolan och att det måste bli bättre. En politiker säger att det är bra att frågan tas upp och att det blir färre och färre som röker i Järfälla. 25. Lucas Där jag bor finns det inte så mycket att leka med ute. Bara ett litet hus och en grill. Det finns över huvudtaget så lite att leka med för oss i vår ålder. Tänk vad kul det skulle vara med en rutschkana, klättervägg och gärna lite gungor. Politikerna säger att den här frågan bör Johnny Lennström som är ordförande för Järfällahus styrelse svara på. Det finns trivselpengar som hyresgästerna får vara med och bestämma över vad de ska användas till. Hyresgästföreningen brukar samla till möte och bestämma vad de ska användas till. Be någon vuxen ta reda på om och när det sker. BO: En grill och ett litet hus kan ju inte vara roligt. Vad tänker du om svaret? Jag är nöjd, svarar Lucas. En politiker berättar att nästa år kommer en fritidscheck till varje barn som gör att de får gå till en förening och spela ishockey eller prova annan idrott och en kulturcheck som gör att man kan prova på musik eller annan kulturaktivitet. 26. Maya a) På Snapphanevägen vid nr 66 så finns det en lekpark. Där finns ett rep som man ska ha när man ska klättra upp. När man klättrat upp så finns det vassa metalltrådar som jag gör mig illa på. Bra om dom kan laga det! b) Där jag bor så finns det ingen lekpark alls. Det är jättetråkigt, och det är väldigt mycket gamla människor som bor där. Politikerna svarar att man kan ringa direkt till Järfällahus om det här. Det är dom som ska förbättra. Blir det ingen förbättring kan man ringa kommunen, , som får kontakta miljö och hälsa eller tekniska avdelningen. BO: En lekplats ska kontrolleras så att man inte gör sig illa. En politiker tar på sig att prata med Järfällahus om lekpar- 14

15 ken. Det är inte bara att kolla på säkerheten utan också se till att barnen kan leka på ett kreativt sätt där. 27. Leffe a) Jag tycker inte att det är så bra för dom små barnen ute på gården. Skolbarnen gör ofta sönder staketen och smygröker i ett hörn där man ställer vagnarna. Där slänger som sedan sina fimpar. Dom sitter i kanten så att inte kameran ser. Jag har sett små barn som har ätit på fimpar där. Det är ju jättefarligt. b) När staketet på småbarnens gård är trasigt så lagas det ganska snart, men det har i alla fall hänt att det kom ett litet barn till oss på vår skolgård genom ett hål i deras staket. Jag tror att om man gjorde staketet så att det blir svårare att hoppa över så håller staketen bättre. Förskolpersonalen borde också titta lite mer runt och gå ut på gården och vara med dom små barnen i stället för att stå i en klumpo framför ytterdörren. Politikerna svarar att små barn ska inte vara ensamma ute. Fler vuxna ute på skolgården har kommit upp flera gånger. Framför till rektor, klasslärare och elevråd att ni vill ha ett högre staket. Idén med högre staket är bra för då låter fler bli att hoppa över. Fler vuxna behövs ute när det blir konflikter och mobbning. BO: Du har sett många saker. Personalen som står i klump, fimpar på marken, barn som går genom staketet, det här borde också vuxna sett. Leffe är inte nöjd med svaret. En tjänsteman från miljö- och bygglov säger att hon varit på skolan och att skolan ska skriva en rutin för hur man ska städa bort fimpar och motverka rökning på skolan. BO: Då hoppas vi det blir bättre. 28. Ysakor a) Jag har jobbat med elevrådet på vår skola i 3 år. Vi har fattat många beslut men jag undrar vart alla besluten tar vägen. Vi fattar beslut men ingen kommer tillbaks med återkoppling. b) Alla lärare har olika regler för förseningar. Vi vill ha samma regler för försening för alla lärare. Över huvud taget borde samma regler gälla på samma skola för alla barn och alla vuxna. Man ska vara sammanpratade. Politikerna svarar att det borde vara återkoppling annars är det ingen idé att ta beslut. Ta upp med rektor om förseningar. Det är viktigt att alla lärare har samma regler. Gå till rektor med protokoll och kräv svar, boka tid med rektor. Kontakta barn- och ungdomsförvaltningen om inget händer. Jag skulle dra nytta av att ha ett elevråd att lyssna på. BO: Vad tycker du om svaret på fråga a? Ysakor svarar att nya rektorer vet inte vad vi bestämt. BO: Politikerna håller med om det du säger. På fråga b får du medhåll. Hur jobbar ni med ordningsfrågorna, har ni fått vara med och ta fram regler? 29. Daniel a) Varför har jag hela min skoltid inte hört talas om Barnkonventionen? Det verkar som om lärarna inte vet att den ska läras ut. Vem har ansvaret? b) Vi tycker att uppdelade lektioner före och efter lunch blir för splittrat. Man får mindre fokus. Varför får vi inte vara med och påverka schemaläggningen. fortsättning på nästa sida >> 15

16 Tallbohovskolan, fortsättning >> fortsättning från förra sidan Politikerna svarar att alla barn i Järfälla ska känna till Barnkonventionen. Fråga rektor varför det inte skett. Rektor har yttersta ansvaret för schemaläggningen och elevrådet borde få vara med då. Carin inflikar att det ska man enligt Barnkonventionen. Det kan finnas skäl ur pedagogisk synpunkt med delad lektion till exempel vid experiment, men inte vid matte. BO: Det står i skollagen att man ska veta om Barnkonventionen. Skolnämnden kan fråga rektorn om varför inte ni fått det. Det står i skollagen att elever ska vara delaktiga i schemaläggningen. Är det ingen som ser till att rektor gör det här? Politikerna säger att det finns en skolchef som ska se till att det fungerar och att man får reda på de mänskliga rättigheterna. En politiker ska ta upp det här med skolchefen. Det finns en statlig inspektion som kontrollerar skolorna men det är kommunens ansvar att se till att det finns elevinflytande på skolorna annars kan man vända sig till Statens inspektion. 30. Donatello a) Vi tycker att det skulle vara bra om det är likvärdig kvalitet på maten alla dagar. En del dagar är matsalen halvtom, ingen äter. En del dagar är matsalen överfull och då räcker inte maten. Då får man rester om man har sen mattid och det har oftast vi. b) Om lärarna får förmiddagsfika så borde vi kunna få en frukt eller knäckebrödbit på förmiddagen. Då räcker energin fram till lunch lite bättre. Eller varför inte frukost? Det fick vi förut. Kostkonsulenten svarar att det är svårt att planera antalet portioner om det är ojämnt med gäster. Om man äter sent ska man inte alltid få äta rester. Kostchefen frågar om det finns matråd på skolan för det är ett sätt att vara med och påverka. Man kan också påverka genom elevrådet. Carin frågar kostchefen om hon kan hjälpa till så att det bildas ett matråd och kostchefen lovar återkomma. Politikerna svarar att man måste kunna anpassa antalet portioner efter antalet gäster. Frågan om frukost är en politisk fråga. En politiker är jättepositiv till frukost i skolan, det gäller i så fall att höja skolpengen så att pengen räcker till frukost. Det är en bra idé att ha ett matråd och kunna påverka runt maten. Donatello säger att de har pratat i elevrådet om att ha matråd men det har inte hänt något. En politiker svarar att det finns skolor där matrådet har påverkat så att det blev frukost. Skolans ansvar är att ni ska lära er, inte att ge frukost. BO: Vad tycker du om svaret? Donatello är nöjd med svaret, men maten är inte bättre. Det har funnits matråd men det gjorde ingen skillnad. Donatello vill ha bättre kvalitet på maten. BO: Det är inte ok att det inte finns mat kvar när man har sen lunch. 16

17 31. Elias a) Jag tycker att vi har för korta raster. Jag upplever att jag blir stressad och det är flera i min klass som känner så. Ibland hinner man inte gå till skåpen och kånkar den tunga väskan hela dagen. b) Vi tycker att det är synd att det finns lärare som helt saknar engagemang. Det är synd om dem som har tråkigt på jobbet och om oss som inte lär oss någonting. Här svarar politikerna att vi ska ha kvalitet i skolan. Föräldrars engagemang, lärares engagemang, skolan är en framtidsfråga. Lärare måste lämna sina problem utanför skolan och ge allt. Det finns lärare som inte är bra, men alla kan bli bättre i en stöttande miljö. Hemklassrum är en av hemligheten med klass 9 som gick på TV. Prata med rektor om hemklassrum och kräv svar efter viss tid. Skolan ska satsa på elever efter deras behov. En skola där de flesta inte klarar godkänt satsar därför mycket på att hjälpa de som inte klarar godkänt. Elias tycker att det gör att de som klarar godkänt inte får den hjälp de behöver för att utvecklas vidare. BO: Man har skolor där satsningen slagit väl ut för alla elever. Ha en dialog med rektor om rasterna, det är ju inte bra om ni inte kommer i tid. 32. Haneen a) Vi tycker att vi borde få utflykter med klassen. Vi får inte det numer. Förut fick vi det men nu är det slut. Vi vet att andra skolor får utflykter. Varför är det så? b) Skolsköterskan är nästan aldrig tillgänglig. Blir man skadad vet man inte vart man ska gå. Skolsköterskan borde vara på plats varje dag på skolan! Politikerna undrar vad rektor säger om det här med utflykter och det visar sig att skolan prioriterar annat, bland annat har det varit mycket inbrott på skolan. Politikerna tycker att eleverna ska kontakta kommunen och att det låter som att skolan får för lite tilldelning. Om andra skolor kan göra utflykter men inte ni är det diskriminering. Skolor som tappar elever står ofta kvar med samma utgifter. Det är inte bra att vissa skolor inte kan göra utflykter. Det finns skolsköterskor men de är borta mycket på grund av möten. BO: Ger ett skarpt svar och säger att utflykter är en resursfördelning och det kan vara diskriminering. Vad är tillgänglighet? 1 timme per vecka? 33. Susanna Jag tycker att det är fel att vi får två papper på engelska att läsa och sedan fjorton frågor att svara på efteråt. Frågorna är också på engelska. Det här får vi varje måndag och vi är några som tycker att det är svårt och för mycket. Jag tycker att man får för lite hjälp av läraren. Politikerna svarar att vi måste ha hög kvalitet i skolan. Ju mer tid man lägger ner på läxorna desto mer lär man sig, men man ska ha stöd. En elev säger att när vi frågar om stöd säger läraren att våra föräldrar ska hjälpa oss. Politikerna säger att skolan bör ordna med läxhjälp. Eleverna har frågat om läxhjälp men det finns inte nu, det fanns förut. Skolorna får resurspengar och man bör kontrollera om de får för lite pengar och om pengarna används på rätt sätt. Det vore bra om det fanns läxhjälp på alla skolor. BO: Är det här en hemläxa du tar upp i din fråga? Ja. Jag har frågat efter hjälp men fått nej. BO: Skolverket har sagt att läxor ska vara så att man kan göra dem själv hemma, de ska gås igenom i skolan först, efteråt ska man gå igenom svaret. Det verkar som det skulle behövas läxhjälp på din skola. Yvonne Lagerhäll, programchef på barn- och ungdomsförvaltningen var med på Barnhearingen. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. 17

18 Jag skulle vilja ställa fler frågor när jag ändå sitter där med politikerna. Kanske kan man ha en liten stund för spontanfrågor. Önskemål från elev under Barnhearingen. Järfälla ligger långt fram i arbete med barnkonventionen, särskilt vad gäller Artikel 12 som handlar om barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem. Barnhearingen är ett konkret exempel där barnen i Järfällas skolor får komma till tals i viktiga ämnen. 18

19 Politikerna Anita Mickos, Claes Thunblad och Manuel Marshall svarar på barnens kloka frågor och synpunkter under Barnhearingen i Järfälla. Carin Hallstedt Idstam är arrangör och initiativtagare till Järfällas barnhearingar. Här tillsammans med ett av barnen som ställer sin fråga till Järfällas politiker och tjänstemän. Från myndigheten Barnombudsmannen kom Fredrik Malmberg för att med barnen utvärdera politikernas och tjänstemännens svar utifrån vad Barnkonventionen säger. 19

20 Det blev många timmar att sitta stilla i Järfällasalen. Utvärdering Frukt, festis och smörgås serverades i pausen för att alla skulle få lite ny energi. Vad var bra med dagen? 1. Jag var sjuk. 2. När jag fick svaren. 3. Att vi åt hamburgare och svaren på frågorna. 4. Det är kul att få bestämma. 5. Det var intressant att lyssna på alla frågor. 6. Man fick bra svar och förklaringar. 7. Det var goda hamburgare. 8. Jag fick en vän, hon heter Karolina. Hon är snäll. 9. När jag och de andra hade lunch skrattade jag med mina vänner. 10. Jag var på semester. 11. Det var intressant vad dom andra barnen hade för frågor. 12. Att få träffa olika politiker och att få hamburgare. 13. Det var så kul att få träffa politikerna och ställa frågor. 14. Att jag hade längtat i typ 100 dagar till den dagen. Dagen var väldigt bra Plus att politikerna svarade jättebra. 15. Allting var bra. 16. Hela dagen var bra. 17. Det var bra. 18. Lite jobbigt att sitta still men det var kul att träffa politikerna. 19. Det var bra när jag frågade och det var jättekul. 20. Jag tycker att allting var bra. 21. Att man får säga vad man tycker. 22. Att lyssna på varandra. 23. Att så många politiker ville och kunde komma. 24. Allt var bra. 25. Det var roligt i början fast efter en timme blev det tråkigt. 26. Att man fick träffa alla och höra deras åsikter. 27. Det var bra när vi fick höra på andras frågor. 28. Det var jätteroligt men det var lite jobbigt. Kände du dig väl förberedd inför barnhearingen? 1. Ja. 2. Jag var inte förberedd men tyckte att jag fick bra svar. 3. Så där. 4. Ja. 5. Nej, jag hade glömt bort att det var den dagen. 6. Ja, det gjorde jag. 7. Ja. 8. Jag var jätteförberedd inför barnhearingen. 9. Ja det känns det som. 10. Inte helt jag skulle velat haft min fråga med mig för att få läsa på frågan flera gånger. 11. Japp. 12. Ja. 13. Jag mådde bra tills jag skulle ställa min fråga, för då blev jag nervös. 14. Ja. 15. Ja, jag var beredd. 16. Ja men jag var lite nervös men det gick över. 17. Ja jag var det. 18. Så där, jag var inte med när dom tränade för jag var sjuk. 19. Ja. 20. Ja. 21. Ja. 22. Ja. 23. Ja. 24. Nej. 25. Ja nästan. 20

21 Fick du svar på din fråga som du ställde? 1. Jag fick inte så bra svar. 2. Ja. 3. Ja det fick alla. 4. Ja. 5. Jag minns inte riktigt för alla svar var så lika. Men när jag såg svaren blev jag ganska besviken över dem. 6. Ja, det fick jag. 7. Ja. 8. Jag fick bra svar. 9. Ja, det fick jag. 10. Ja det gick bra. 11. Japp. 12. Ja. 13. Jag fick svar på min fråga. 14. Ja. 15. Ja. 16. Ja. 17. Ja. 18. Ja. 19. Ja. 20. Ja. 21. Ja. 22. Ja. 23. Ja. 24. Ja. 25. Ja det fick jag. Gick svaren att förstå? 1. Jag förstod lite. 2. Ja. 3. Ja några svar. 4. Ja eller oftast i alla fall. 5. Vissa var lättare och vissa svårare. 6. Så där. 7. Ja. 8. Jag förstod allt dom sa. 9. Ja. 10. Man fattade vad dom sa. 11. Aa lite. 12. Ja, dom var inte så krångliga med sina svar. 13. Ja. 14. Ja. 15. Ja. 16. Ja. 17. Ja. 18. Ja. 19. Ja. 20. Ja. 21. Ja. Dom var inte så krångliga med sina svar. 22. Ja. 23. Ja. 24. Ja. 25. Ja då. Vad tycker du att man ska ändra på till nästa gång? 1. Svårt att veta därför att jag var sjuk. 2. Jag vet inte. 3. Att tolka det jag inte förstod. 4. Inget! 5. Säga åt politikerna att pladdra mindre. 6. Att alla inte ska prata så länge. 7. Nej. 8. Jag vet inte. 9. Hålla tiden. 10. Att dom som ska registrera nästa gång, kommer före andra skolor. 11. Till exempel att jag måste våga säga till mina föräldrar att jag blivit mobbad och så. 12. Inget. 13. Nej inget. 14. Nej inget. 15. Lite kortare svar. 16. Ingenting. 17. Inget. 18. Att politikerna ska försöka svara kort men tydligt. 19. Nej, inget. 20. Jag vet inte. 21. Inget. 22. Ingenting. 23. Inget. 24. Nej inget. 25. Ingenting. Politikern Aphram Melki var på plats för att svara på frågor. Min åsikt är viktig! 21

22 Bilaga 1 - Information till föräldrar (3) Information till föräldrar med barn som deltar i Järfälla kommuns barnhearing Hej! Jag heter Carin Hallstedt Idstam och arbetar som Barnombud och sakkunnig för Barnkonventionen i Järfälla kommun. Barnkonventionen, vad är det, kanske många undrar. Det är nu 25 år sedan beslut togs i FN om att juridiskt binda upp sig och alla länder att genomföra Konventionen om de mänskliga rättigheterna för barn. Till vardags kallas den för Barnkonventionen, men det är kanske lättare att förstå den som Barnrättskonventionen. Alla länder i världen har skrivit på avtalet, utom USA och Somalia, som lär ha skrivit på men saknar regering. Sverige skrev på för 24 år sedan. Riksdagen var enig. Del ett av Barnkonventionstexten innehåller 42 artiklar. Fyra av dessa kallas portalartiklar - huvudartiklar. De är Artikel 2 - att alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade. Mobbning i skolan kan vara ett sådant exempel. Artikel 3 - barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6 - barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 12 - handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det. Barnkonventionen handlar också om barns rätt till delaktighet, att fritt få uttrycka sin mening i allt som berör dem. Det här är något som vi har jobbat mycket med under många år här i Järfälla kommun. Jag vill till och med säga att vi är mycket långt framme jämfört med många andra kommuner. Jag vet också att våra politiker är mycket duktiga på att komma och lyssna på barnen och även på att göra egna besök på våra förskolor och skolor. Jag håller för närvarande på att förbereda vår elfte Barnhearing här i Järfälla. Denna gång är det barn från elevråden på Vattmyraskolan, Engelska skolan, Montessoriskolan Växthuset och Aspnässkolan som deltar. Hur går en barnhearing till? Jo, jag träffar vanligtvis elevråden och utbildar dem om barns rättigheter och innebörden av portalartiklarna, cirka 6 timmar per skola, till dess att barnen känner sig redo för ett politikermöte. Barnen tränar på sina frågor och de får prova i kommunfullmäktigesalen. Bara det brukar vara spännande. Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 4tr BUN kansliet Postadress: JÄRFÄLLA Carin Hallstedt Idstam, Barnombud,sakkunnig Barnkonventionen Telefon växel: Telefon: 08/ (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: 22

23 Bilaga 1 - Information till föräldrar (3) Något som är mycket viktigt är att det ska vara barnens egna frågor och funderingar. Ingen vuxens, då blir det alldeles fel. Däremot ska barnen förankra sina frågor i sina respektive klassråd och då är det inte ovanligt att de får med sig ytterligare frågor att ställa. Sedan är det dags för barnhearing. Det är barnens hearing, det är de som bjuder in sina politiker och berörda tjänstemän. De äldre hälsar välkommen och tackar av. Detta brukar de fixa alldeles galant. Jag är bara barnens samordnare. Det är mötet mellan politiker och barn som är det viktigaste och att barnen får ställa sina frågor. Barn har inte rösträtt men är medborgare i vår kommun och då är Barnhearing ett sätt att göra barn delaktiga. Barn har rätt att ställa frågan varför och få ett svar. Svaret kanske inte alltid blir som de vill, men rätt till en förklaring har barn alltid. Jag tänker inte gå in på vilka frågor barnen ställer i nuläget, det får vi se och ni får fråga era barn. Barnhearingen onsdag 2 april Själva Barnhearingen blir på förmiddagen onsdag 2 april. Då får barnen möjlighet att ställa sina frågor direkt till politikerna. En politiker från varje parti bjuds in tillsammans med berörda tjänstemän. Vi avslutar med en gemensam lunch. Besök av Barnombudsmannen torsdag 24 april Barnen är också med på eftermiddagen den 24 april då Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kommer till Järfälla och lyfter fram barnens frågor. Fotograferings- och publiceringstillstånd Barnhearingen kommer att sammanställas i en rapport med foton som ska vara skriven så att barnen förstår. Kommunens fotograf fotograferar och ibland dyker någon tidning upp. Sist var det Kamratposten som är inbjuden även nu. Det är viktigt att ni som föräldrar ger ert medgivande till att ert barn får fotograferas och eventuellt publiceras på bild t.ex i någon tidning, på på Järfälla kommuns facebook-sida och i kommunens trycksaker. Det är också viktigt att barnen tycker att det är roligt och spännande. Barnen brukar vara mycket duktiga och de får all hjälp de behöver. Jag vill också, avslutningsvis, tillägga att det är mycket roligt att få arbeta med era duktiga barn och de får helt säkert en annorlunda upplevelse. Vänliga hälsningar Carin Hallstedt Idstam Barnombud och sakkunnig Barnkonventionen Barn- och ungdomsförvaltningen, Järfälla kommun 23