BARNHEARING Elever ställer frågor till Järfällas politiker och tjänstemän

Transkript

1 BARNHEARING 2015 Elever ställer frågor till Järfällas politiker och tjänstemän

2 Den årliga barnhearingen är en del i Järfällas arbete med att öka elevernas inflytande i skolan och i samhället som helhet. Enligt FNs barnkonvention ska barn och unga ges rätt att framföra sin åsikt i alla beslut som rör dem. Eva Ullberg är ordförande i barn- och ungdomsnämnden och svarade på barnens frågor under barnhearingen. Politikerna var ivriga att få svara på barnens frågor. Här politikern Lennart Nilsson. 2

3 Elever från Iljansbodaskolan, Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och Källtorpskolan deltog i årets barnhearing i Järfällasalen i kommunhuset. På plats för att svara fanns en politiker från respektive parti i kommunfullmäktige och berörda tjänstemän. Barnhearing - för att öka barns inflytande När Järfälla har barnhearing får elever i förskoleklass och årskurs 1-9 ställa frågor och framföra sina åsikter direkt till kommunens politiker och tjänstemän. Det är 26 år sedan Sverige skrev under Barnkonventionen och lovade att följa dessa regler. I Järfälla har vi kommit långt med arbetet kring barnkonventionen. Det här är vår trettonde barnhearing, där barn, politiker och tjänstemän möts och samtalar med varandra utifrån barnens mognadsnivå. Även i år har ett stort antal vuxna visat engagemang och stor respekt för barnen och deras åsikter. Jag utbildar barnen i Barnkonventionen och informerar dem om att demokrati inte betyder att man kan få allt man vill ha, men att man som barn alltid har rätt att säga sin mening och att bli lyssnad på. De artiklar i Barnkonventionen vi arbetar mest med är: Atikel 2: Alla barn är lika mycket värda Och det oavsett utseende, handikapp, religion och liknande. Inga barn får bli diskriminerade. Mobbning kan vara ett sådant exempel. Alla barn har något de är bra på. Artikel 12: Alla barn har rätt till delaktighet och att bli lyssnade på Vi har pratat om skillnaden mellan delaktighet och att bestämma. Barns åsikter får inte vara villkorade. I Järfälla kommun har vi blivit mycket duktiga på att lyssna på barnen. Intresset och deltagandet har ökat mycket bland politiker och tjänstemän. Barnen märker att de kan påverka sin situation. Syftet med vår barnhearing är bland annat att uppnå detta mål. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i det främsta rummet Vi har talat om vuxenansvar, föräldraansvar och om vad det innebär. Barnkonventionen är ett skydd för all barn. Ibland måste en vuxen ta ett beslut som barnet inte håller med om, kanske för att skydda barnet. Men, barnet har alltid rätt till en förklaring utifrån sin mognadsnivå. Politiker och olika myndigheter måste alltid kunna visa att de tänkt på barnen i sina beslut. Artikel 6: Barns rätt till liv och utveckling Vi har pratat om olika situationer i samhället som strider mot denna artikel. Barn har rätt till sin barndom, och allt som tillhör den, såsom trygghet, kärlek, mat, ett hem att gå till, förskola och skola. Allt efter sina egna individuella behov. Vi har också pratat om att vi vuxna fortfarande håller på att lära oss att tänka utifrån Barnkonventionen. Barnen har jobbat mycket energiskt med att tänka ut och författa frågor till vuxna beslutsfattare. De tycker det är spännande och viktigt att få vara med och påverka sin situation. Vilket flertalet av barnen också lyckas med. Carin Hallstedt Idstam Barnombud och sakkunnig Barnkonventionen carin.hallstedt.idstam@jarfalla.se,

4 Järfälla kommun har ett samarbete med Rotary Järfälla och föreningen Barnens Träd. Alla skolor som deltar i Barnhearingen får plantera ett kompisträd på skolgården. Kompisträdet är en symbol för att alla barn har rätt att känna trygghet, få möjlighet till en god uppväxt och ett gott liv allt i enlighet med FN:s Barnkonvention. Politikern Nikoletta Jozsa var på plats för att svara på barnens frågor. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kom för att tillsammans med barnen följa upp och utvärdera politikernas och tjänstemännens svar utifrån vad barnkonventionen säger. 4

5 Elever från Källtorpskolan hälsar alla välkomna till den trettonde barnhearingen i Järfälla. Här tillsammans med Carin Hallstedt Idstam, barnombud, sakkunnig barnkonventionen och arrangör av barnhearingen. Välkommen till barnhearingen 2015! I årets barnhearing deltar elever från Iljansbodaskolan, Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och Källtorpskolan. Alla elever är elevrådsrepresentanter på sin skola. På plats för att svara på barnens frågor finns en politiker från respektive parti i kommunfullmäktige och ett antal berörda tjänstemän. Deltagare Elever Iljansbodaskolan, förskoleklass och årskurs 1-3 Kolarängskolan, årskurs 1-5 Ulvsättraskolan, förskoleklass och årskurs 1-5 Källtorpskolan, årskurs 6-9 Politiker Eva Ullberg (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden Aphram Melki (C) Anette Lindered (S), ordförande kommunfullmäktige Anita Mickos (FP), viceordförande kommunfullmäktige Nikoletta Joza (FP) Lennart Nilsson (KD) Björn Lindgren (SD) Dan Engstrand (M) Aydogmus Huelya (V) Jonas Serneholt (MP) Tjänstemän Yvonne Lagerhäll, t.f. barn- och ungdomsdirektör Margareta Forsslund, skolchef Björn Sundberg, kapacitetsansvarig Fredrik Klinghoffer, kommunjurist Kristina Lind, kostkonsult Barnombudsman Fredrik Malmberg Gäster Jonas Paulman, föreningen Barnens Träd Järfälla Rotaryklubb Rädda Barnen Medarbetare på barn- och ungdomsförvaltningen Sekreterare Inger Evertsson Fotograf Mikael Nasberg Arrangör Carin Hallstedt Idstam, barnombud och sakkunnig Barnkonventionen 5

6 Iljansbodaskolan Först står barnens frågor, därunder svaren från politiker och tjänstemän. Sist står Barnombudsmannens kommentar på svaret. 1. Nils Jag tycker att vuxna ska göra mera för att inte människor ska vara dumma mot varandra. Bra fråga, tyckte politikerna. Det är viktigt att alla får säga vad de tycker utan att bli retade. Alla människor måste ta ansvar för att ingen är dum mot någon annan. I Järfälla kommun finns en kultur- demokrati- och fritidsnämnd. Demokrati betyder att alla ska få säga sin åsikt. Politikerna tycker också att barn ska tala med någon vuxen ifall man känner att man inte blir tagen på allvar i skolan. BO: Bra fråga, alla vuxna ska lyssna på barn. 2. Kiyara a) Jag tycker att barn ska bli lyssnade på mer och att vuxna ska lyssna mer vad vi säger. Politikerna tycker att detta är en viktig fråga. Elevrådet är till för att barnen ska bli lyssnade på och att barnen ska få säga sin åsikt. Skolan är elevernas arbetsplats, så det är viktigt att de vuxna i skolan lyssnar på barnen. Om man känner att vuxna i skolan inte lyssnar kanske man kan tala med sina föräldrar. BO: Det är inte alltid som barn blir lyssnade på. b) Det borde städas mer på skolan för det är sandigt och dammigt. Sedan tycker jag att det inte borde ligga kläder överallt på golven. Politikerna tycker också att det är viktigt att det är rent i skolan. Kläderna måste man hänga upp själv. En av politikerna tog ett exempel från naturen. När vuxna skräpar ner med läskburkar och annat så gör också barnen det. Vuxna har ett ansvar att visa att man alltid plockar upp efter sig och alltid hänger upp sina kläder. BO: Städningen är superviktig. 3. Alice Jag är jätterädd för smällare runt nyår och på nyårsafton. Det känns som om dom kommer på mig. Jag tycker inte att man ska få ha sådana. Dom borde förbjudas. Politikerna svarar att det är förbjudet med smällare. Man kan be sina föräldrar ringa polisen om någon använder smällare. Fyrverkerier som gör att det blir vackra mönster på himlen är tillåtna. Hundar och katter blir rädda för och fyrverkerier. De som kommer från andra länder där det är krig blir också rädda. Det som är fest för oss kan vara en mardröm för den som har upplevt krig. BO: Du tycker att smällare är otäcka. Det finns lagar som säger att man inte får smälla så mycket. 4. Linn a) Toaletterna är jätteäckliga! Dom glömmer att spola. Äckligt när det ligger kvar efter förra besökaren. Fröknarna tjatar på att pojkarna ska sitta ner men det hjälper inte. Jag går nästan aldrig på toan i skolan för att det är så äckligt. Det är tråkigt att toaletterna inte är rena. En av politikerna berättade att han har skrivit ett förslag att toaletterna i skolan måste vara rena och det gäller också duscharna. Barn kan bli sjuka om de håller sig för länge. En av politikerna berättade om en skola som har både sitt-toa och stå-toa. 6

7 BO: Otroligt viktig fråga. Varje gång jag har varit här har det varit frågor om toaletter. Politiker: Vi kan lova att vi ska göra en insats kring detta. Jag kan i dag inte säga hur. BO: Bra! Nästa år när jag kommer hit har det hänt mycket på toalettfronten. b) Eftersom, jag är så rädd ibland, för att det finns folk som ska göra mig illa eller lura mig skulle jag tycka att det vore jättebra om flickor eller alla barn som är rädda kunde få träna på självförsvar. Bra om man får göra det i skolan. Om man känner sig rädd för någon ska man tala med mamma eller pappa. De kan då ringa polisen. Om man blir rädd för någon kan man springa därifrån eller skrika så att någon vuxen hör. En av politikerna tyckte att barn skulle kunna lära sig självförsvar på gymnastiktimmarna. Man kan också börja på karate eller judo. BO: Politikerna svarar att man kan tala med mamma och pappa. Det beror på vad man är rädd för, tänker jag. Det är jätteviktigt att man är trygg i skolan. Finns det skolhälsa, skolkurator? Bra om det finns skolkurator. Jag tycker att alla barn ska kunna känna sig trygga. På Barnombudsmannens kansli håller vi på att ta fram information som man kan läsa om på vår hemsida, Politikerna tycker att det är det värsta som finns när några barn inte får vara med utan hamnar utanför. De som är coola är ofta rädda själva. Lärarna har ett uppdrag att se till att alla får vara med. Om man ser någon kamrat som är själv och utanför kan man gå fram till den kamraten. Det finns också kamratstödjare på en del skolor, vilka kan hjälpa till. Politiker accepterar inte att barn blir kränkta i skolan. BO: Det du tar upp Elsa är en fråga som många barn tar upp. När ska vuxna kolla mer? Vad är det de borde se? Elsa: Det vore bra om vuxna kollar när man leker. 6. Nellie En gång stod en klasskamrat och rotade i min väska bland mina personliga saker. Jag sa till honom att så får du inte göra. Glömde att berätta för mina föräldrar. Jag tycker att det är otäckt att man inte ska kunna lita på kamraterna i sin skola. Politikerna tycker att det är självklart att ingen ska rota i andras grejer. Det är förbjudet att ta andras saker. Det är viktigt att tala med läraren om någon rotar i ens privata saker. Man kan bestämma vilka regler man vill ha i klassen. Det finns också trivselregler i skolan. Där kan man bestämma att ingen får rota i andras saker. Det kan vara så att alla inte förstår vad som gäller och då är det bra att ha regler. BO: Svaret är bra. Det du berättar är absolut inte ok. 5. Elsa Jag tycker att det är fel att inte alla barn på en skola kan vara tillsammans och leka i samma rum. Man kan känna sig utanför när några ska vara coola och taskiga. Vuxna borde kolla av mycket mer vad som händer. Det roligaste på Barnhearingen var att få ställa sin fråga till politikerna tycket många av eleverna. 7

8 Politikerna Dan Engstrand, Lennart Nilsson och Aphram Melki svarade på många frågor. Här tillsammans med elever från Kolarängskolan. Kolarängskolan Först står barnens frågor, därunder svaren från politiker och tjänstemän. Sist står Barnombudsmannens kommentar på svaret. 7. Neo a) Hur jobbar man i Järfälla kommun och hela landet för att sprida Barnkonventionen så att vuxna och barn lär sig. Det är ju viktigt att fler lär sig om det ska funka med Barnkonventionen! Politikerna svarar att en grupp politiker har fått i uppdrag att arbeta med demokrati och där ingår barnkonventionen. Regeringen har sagt att barnkonventionen ska bli lag. I Järfälla kommun gör barnombudet ett stort arbete. BO: Hur ska fler lära sig Barnkonventionen? Politikerna säger att i nästan alla nämnder jobbar man med barnkonventionen. Järfällas ungdomsråd är också remissinstans till kommunens förvaltningsnämnder. Kanske vi kan åstadkomma något i kultur- demokratioch fritidsnämnden. Vi kan också engagera föräldrarna. Vi bör fundera i de politiska processerna. Barn bör ha större bestämmanderätt i frågor som rör dem. BO: Det är inte alltid som barn vet om barnkonventionen och var man kan få stöd om man är rädd och mobbad. Från BO har vi chattar för barn och unga. Alla borde få det naturligt i sin skola. Det håller vi på att tala med regeringen om. b) Skulle det kunna funka, att dom som vill ha betyg kan få det, men dom som blir stressade av betyg bara får omdömen om hur man ligger till. Naturligtvis ska föräldrarna få vara med vid omdömen. Politikerna svarar att skolorna borde få bestämma själva om de vill ha betyg eller omdöme. Men det kan vara svårt om samma lärare ska sätta betyg på några barn och omdömen om andra. Neo: Jag vill förtydliga att om man vill ha betyg ska man få det men att man ändå får ett omdöme. c) Jag vill att man ska laga maten på skolan i stället för att få den transporterad hit. Jag tänker att maten får bättre kvalitet och att den skulle kunna bli billigare. En politiker säger att han också tycker att det är slöseri på miljön med biltransport. Både personal på kansliet och politiker vill att fler skolor ska få tillagningskök. Kolarängskolan och Ulvsättraskolan kommer att få det. Politikerna kommer också att jobba för att det blir mer ekologisk mat i skolan. BO: Bra svar. Politiker: Tjänstemännen talade om att det är en ambition 8

9 att det ska bli matlagning i skolorna. Ambitionen är tilllagningskök. 8. Clara Jag undrar varför man får läxor i skolan. Om man får läxor så tar man hem dom och gör dom hemma. Jag tror att då är man inte lika sugen på skolarbetet i skolan, när man lika bra kan göra det hemma. Jag tycker att man ska ha läxpass i skolan och sedan blir man ledig hemma. I skolan kan också alla barn få hjälp när något är svårt. Det blir rättvist för alla barn. Bra fråga, tyckte politikerna. Det finns skolor som ger eleverna läxor och det finns skolor som inte gör det. Alla bör få läxhjälp i skolan. Syftet med läxor är att eleverna ska ta hem läxböckerna och diskutera skolarbetet med föräldrarna. När man som elev kommer upp i gymnasiet slipper man inte läxor, då är det bra att man vet hur man ska göra, det kallas studieteknik. BO: Kan man få läxhjälp på din skola? Clara: Bara om man glömmer att lämna in, då kan man få läxhjälp. Politiker: Självklarhet att man ska få läxhjälp. Det ska finnas på varje skola, behöver man stöd ska man få det. BO: Skolverket säger att det kan vara bra med läxor, men man ska kunna göra det själv. Svåra läxor är inga bra läxor. 9. Louise Jag har hört att i vissa skolor där dom inte har läxor så går det bättre för dom barnen med skolarbetet. Om det nu är så varför kan man inte bara sluta med läxor då? Läxor kan stressa många barn och om man har egna aktiviteter så kanske man blir ännu mer stressad. Jag vet ju att man har rätt till egen tid så det blir lätt att man blir stressad när man som jag har fyra långa läxor i veckan nu. Hur ska det bli sedan när jag blir äldre, jag går ju bara i fyran nu. Då får jag ju ännu mer läxor. Politikerna tycker att man ska prata med läraren. Fyra läxor i veckan och ni går i 4:an. Det är inte meningen att man ska känna stress för att man har för många läxor och inte hinner med det man vill göra på fritiden. Rådet från politikerna är att samtala i klassen om detta och att ta upp det i elevrådet. Men alla barn ska lära sig samma saker. Alla barn måste hänga med. Man kommer inte undan läxor helt. Läxa ska vara något att öva. Man ska klara läxan själv. Den ska vara förberedd. Läxor är inget vi bestämmer centralt. Man erbjuder organiserad läxhjälp på vissa skolor, men jag tror att alla skolor har någon form av läxhjälp. Louise: Läxorna är långa. BO: Mer läxhjälp vill man ha i skolorna. Titta över hur man ska lösa detta. Politiker: Jag tycker man ska få den hjälp man behöver. Varför har man fyra långa läxor? Vad ska det leda till? BO: Ta upp det i skolan med lärarna. 10. Viggo Varför får man inte betyg före sexan? Jag vill ha det från fyran. Politikerna säger att det handlar om att alla tycker olika. Man har då hittat ett medelläge, man börjar med betyg någonstans i mitten av skolgången. När man får betyg från 6:an hinner man läsa lite mer så att man kan få bättre betyg till 9:an när man ska söka in på gymnasiet. Det vikigaste är att mamma och pappa vet vad eleven kan. BO: Bra och tydligt svar. 11. Ella Varför får inte alla barn som kommer från andra länder rätt att gå i skolan. Alla barn är ju lika mycket värda. En politiker säger att det är en mycket bra fråga och att det är alltid svårt för barn som kommer som flyktingar från krigsdrabbade länder till Sverige och till andra länder. En del barn får inte stanna i Sverige och då kan de inte heller gå i skola här. Men det betyder inte att barnen är mindre värda, men det är praktiskt omöjligt att gå i skola om man måste lämna Sverige eller något annat land som man flytt till. BO: Tänker du på barn som kommer till Sverige eller på alla barn i världen? Ella: Barn som kommer till Sverige BO: När jag frågar Skolverket säger de att barnen har rätt att gå i skolan. En del av er kanske tycker att barnen har det bra som slipper gå i skolan. Men jag kan lova er att när man måste vara hemma dag efter dag så är det inte roligt längre. Alla barn vet att de behöver gå i skola. 12. Jesper a) Det är ju ganska många krig i världen. Varför har inte alla möjlighet eller tillgång att fly till andra länder? Fler länder borde hjälpas åt att ta emot flyktingar! En av politikerna säger att alla som vill borde få komma till Sverige, men alla som behöver skydd kan inte fly. Fler utsatta barn borde få komma hit. Inom EU är det många länder som säger att de inte har råd att ta emot flyktingar Politikerna säger att de är glada över att Sverige tar emot människor som behöver skydd. BO: Det är många barn som behöver hjälp och fler länder borde hjälpa till. Det finns många länder som tar emot flyktingar. Bra fråga. b) Jag tycker att det är viktigt att säga, att vuxna behöver förbättra sig med att förstå och lära sig barnkonventionen! Alla politiker vill att barnkonventionen ska bli lag. Politikerna tycker att vuxna borde lära sig mer om barnkonventionen. Barnkonventionen har 54 artiklar, vilka alla säger att barn har rätt till ett bra liv var de än befinner sig på jorden. Barn har rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem. Jesper: Jag är nöjd med svaret. 9

10 Ulvsättraskolan Först står barnens frågor, därunder svaren från politiker och tjänstemän. Sist står Barnombudsmannens kommentar på svaret. 13. Flurije a)vad gör ni som politiker för att hjälpa barn? Politikerna ser till att det finns förskolor och skolor. Barn ska ha en bra start i livet. Det finns i kommunen en speciell grupp, en nämnd, som gör många olika saker för att hjälpa barn. På skolorna finns kuratorer som hjälper barn som har det svårt. Politikerna vill också hjälpa till med ungdomsgård och dessutom ge pengar till föreningar som arbetar med barn och ungdomar, till exempel fotbollsföreningar. BO: Om skolsköterskan inte finns på skolan hela dagen, vad händer om någon skadar sig när hon inte är där? Flurije: Om man gör illa sig kan man vända sig till någon lärare. BO: När man är ny i skolan ska man veta var man ska kunna få hjälp. b) Till BO Fredrik: Får du hjälp av andra så att du kan hjälpa barn som har det svårt? BO: Jag gör inte allt själv. Jag har många medhjälpare på mitt kansli. Vi försöker få myndigheter att tänka på barnkonventionen. Jag talar kanske med barn på förmiddagen och på eftermiddagen ringer jag till någon annan på någon myndighet för att tala om vad barn vill och framför barnens åsikter. Det är viktigt att alla som bestämmer vet vad barn vill. 14. Olivia a) Vad gör man för att göra skolorna bättre för barn? Politikerna önskar att skolan får fler och bättre betalda lärare. Man vill också minska klassernas storlek. Fler specialpedagoger står också på politikernas önskelista. Barn som har det svårt i skolan skall få bättre stöd. Olivia: Jag är nöjd med svaret. b) Toaletterna är smutsiga och borde städas oftare. Särskilt i hörnen. Politikerna säger att skolan ska se till att toaletterna blir städade. Eleverna måste se till att toaletterna inte blir nedsmutsade i onödan. Många barn vill inte gå på toaletten i skolan utan håller sig hela dagen. Olivia: Det har inte blivit renare under det senaste året. c) Vad gör ni för att hjälpa barn mot hemskheter. Till exempel allvarliga kränkningar eller hemska saker av andra personer. Politikerna svarar att Järfälla har ett barnombud som bland annat kan berätta om barnkonventionen. Politikerna har bestämt att det finns lagar som säger att inget barn får utsättas för hemskheter. BO: Man kan ringa till Barnombudsmannen under kontorstid. Vi försöker ge goda råd. Det finns BRIS. 10

11 De har öppet fler timmar än vi. Alla barn ska få veta vart man ska vända sig. På många skolor är brandkåren ute och talar om vad man ska göra om det brinner. Men socialtjänsten är sällan ute och talar om vart man ska vända sig när man mår dåligt. Politiker: Socialsekreterarna är sällan ute i skolorna. Men det finns fältarbetare från socialtjänsten som brukar komma ut i skolorna och prata med barnen. Skolkuratorn kan också komma ut i klasserna. 15. Limor a) Vad gör Barnombudsmannen? Politikerna berättar att Barnombudsmannen talar om vilka rättigheter barn har och talar om det för politikerna som bestämmer. En viktig fråga för barnombudsmannen är att hjälpa barn som utsätts för kränkande behandling i skolan. BO: Vi lyssnar på barn och unga. Vi talar med barn på sjukhus och barnhem, när barn inte kan bo hemma. b) Hur fick ni jobbet i ert parti? Politikerna säger att det ofta börjar med att man vill ändra på något. Då kan man gå med i ett parti som tycker samma sak som man själv. Man blir vald som politiker, så man representerar alla järfällabor och speciellt de som politikern har fått röster ifrån i kommunalvalet. BO: Vem får vara med i ett parti? Politikerna säger att alla som vill får vara med i ett parti. Alla partier har ungdomsförbund. I ett parti jobbar man med politik. Det är inte bara saker som man inte förstår. Att toaletterna inte är rena, om man tycker att något är bra eller dåligt, allt är politik. Alla vi som är med i politiska partier vill göra världen lite bättre. Vi har olika lösningar för att samhället ska bli bättre. Det finns olika sätt att få världen bättre. c) Hur lyckas man som politiker? Politikerna säger att man måste ha ett förtroende från både vuxna och barn. Man lyssnar mycket på människor som bor i kommunen. Som politiker vill man göra världen och samhället bättre. Det viktigaste är att man lyssnar. Jag är inte här som privatperson. Man har inte lyckats så bra som politiker om man till exempel säger något rasistiskt. 16. Felicia a) Vad gör man i kommunen om man får reda på att ett barn mår psykiskt dåligt? Inget barn ska behöva må dåligt. En skolkurator kan alltid hjälpa till. Till kuratorn kan man gå om man är ledsen för något eller om man är rädd. Mår man dåligt är det viktigt att gå till skolkuratorn. Man är aldrig ensam, det finns alltid andra barn som har samma problem som man själv. Felicia: Det var inte svar på min fråga. Det behövs ett telefonnummer dit man kan ringa. BRIS finns dit man kan ringa, telefonnummer Det beror på hur man mår dåligt. Man kan också gå till skolkuratorn. Det är värre att hålla saker inuti magen. Man får prata med kuratorn och ofta får man gå dit flera gånger. Kuratorn får inte berätta vad du har sagt. Det kan vara bråk hemma. Då kanske kuratorn säger att ni kan gå tillsammans för att prata med dina föräldrar. Om du som barn vill det så gör ni det. En kurator kan man lita på. En kurator är en vuxen som finns för att man ska kunna prata om sådant som är svårt att prata med andra vuxna eller sina kompisar om. Alla skolor har inte skolkuratorer. BO: Det är viktigt att alla har skolhälsa. Det kom en ny lag 2011 och den säger att alla skolor måste ha tillgång till skolsköterska och skolkurator. Men det betyder inte att alla skolor har kurator alltid. BO: Är det bara vuxna som kan kontakta skolkuratorn eller kan barn också göra det? Tjänsteman: Det kan jag inte svara på. Det får jag ta reda på. fortsättning på nästa sida >> Det var lite pirrigt och nervöst att ställa sin fråga i mikrofonen. Kostkonsult Kristina Lind svarade på frågor som handlade om maten i skolan. 11

12 Ulvsättraskolan, fortsättning >> fortsättning från förra sidan 12 b) Hur jobbar ni politiker med Barns Rättigheter (Barnkonventionen)? Politikerna lyssnar på barnen. Det är viktigt att komma ihåg att alla barn har lika värde. Ingen är mer eller mindre värd än någon annan. Socialnämnden i kommunen arbetar efter en lag som ska se till barnens bästa. Politikerna tycker det är viktigt att barnen vet detta. Felicia: Jag är nöjd med svaret. 17. Larsa: a) Vad gör ni politiker på jobbet? Ibland sitter politikerna på barnhearing och lyssnar på barns åsikter och tankar för att kunna fatta bra beslut. Politikerna driver kommunen framåt. I fullmäktigesalen, där barnhearingen äger rum, fattas beslut, bland annat för att barnen i Järfälla kommun ska få det bra. BO: Man blir väl politiker för att man brinner för något? Politiker: Jag kan berätta om en vanlig dag. I dag har jag varit ute på skolor och träffat rektorer. Tittade och svarade på en del mail. En del ställer frågor. Andra tycker att jag ska läsa igenom och svara på underlag om olika frågor. I kväll, efter barnhearingen, ska jag träffa några partikollegor. Jag tror att jag kommer hem vid 21-tiden i kväll. b) Varför bygger ni inte fler hus, så att människor som behöver någon stans att bo, får en plats att bo på. Det behövs fler hus. Många unga och äldre har svårt att få lägenheter. Det ska byggas nya lägenheter varje år fram till år 2030 i Järfälla. Det är viktigt att bygga både små och stora lägenheter. År 2030, om 15 år, kommer det att bo många fler i Järfälla än vad det gör i dag. Vi har sagt att i Järfälla ska vi bygga 1000 lägenheter varje år. Vi har ett bolag som vi äger och vi kan bestämma hur många lägenheter Järfällahus ska bygga. Sedan är det andra byggföretag som ska bygga men vi kan inte bestämma exakt hur mycket. Många som kommer från andra länder vill bo nära sina bekanta och släktingar. BO: Hur gör man när man bygger? Har ni gjort en barnkonsekvensanalys? Politiker: Vi för ju resonemang om att när ventilationen inte fungerar så ska den åtgärdas. Lika viktigt är det att barn har plats att leka. Nästan alla politiker vill bygga i närheten av järnvägen och bussar. Vi ska också bygga ett visst antal meter från gröna parker. Här i Järfälla bygger vi flest bostäder i hela norra Europa. En ny lekplats är redan klar. Vi tänker på barnen när vi bygger nya bostadsområden. 18. Meron Varför går ombyggnaden av stationen i Kallhäll så långsamt? En av politikerna tycker också att ombyggnaden går långsamt, men han tror att stationen blir bra när den har blivit färdig. Det är mycket som ska göras. Man tror att stationen i Kallhäll är färdig år 2016, alltså till nästa år. Ibland måste spåren stängas av under ombyggnadsarbetet och då går

13 det inga tåg alls. Det är inte kommunen som bygger om stationen. Meron: Jag är nöjd med svaret. 19. Elvis Varför kan inte personalen laga mat på vår skola. Det skulle bli mycket godare mat då tror jag. Det är meningen att det ska lagas skolmat i Ulvsättraskolans kök, berättar en sakkunnig. Skolan ska byggas till och byggas om. I dag finns ett så kallat mottagningskök, dit lagad mat kommer från något annat kök. När ombyggnaden är klar ska maten lagas på Ulvsättraskolan. Ombyggnaden ska vara klar till höstterminen Elvis: I dag är maten sådär. Jag är nöjd med svaret. 20. Kevin: Jag tycker att ni som bestämmer här i Järfälla och som bygger hus inte ska låta det vara så mycket elektroniska saker. För när det blir strömavbrott så blir det katastrof. Allt blir svart. Därför tycker jag att man ska ha olika alternativ, så att det inte blir så. En av politikerna berättar att hennes familj har ficklampor som alltid finns på samma ställe. Alla i familjen vet var ficklamporna finns så att man kan hämta dem om strömmen går. En annan politiker tycker precis som Kevin att man ska undersöka olika alternativ så att samhället inte är så sårbart, detta kallas ofta att man arbetar med samhällsskydd. Kevin: Jag har varit med om att det har blivit svart två gånger. Man skulle kunna ha spisar som går på ved istället. Jag är nöjd med svaret. BO: Jag har bott i Nepal. Där fungerar elen inte alltid. Ofta hade man el bara några timmar per dag. 21. Mikael: a) Jag undrar om dom som jobbar med barn och inte sköter sitt jobb, utan är dumma mot barn. Får dom sparken då? Politikerna svarar att vuxna ska vara snälla eftersom de är starka. Speciellt när man jobbar med barn måste man vara snäll. Om man blivit illa behandlad av en vuxen på skolan ska man tala med kuratorn, läraren eller rektorn. Den som jobbar i skola och inte är snäll får sällan sparken, de får hjälp att ändra sitt beteende. man skänka pengar till organisationer som jobbar för att alla barn i alla länder ska få gå i skola. 22. Valerija a) Jag tycker att vuxna ska ge sig tid till att lyssna på barn. Jag tycker att vuxna bestämmer lite väl mycket och vi barn bara står där. Politikerna svarar att undersökningar visar att de allra flesta barn vill ha mer att säga till om än vad de har. I barnkonventionen står att barn ska få säga vad de tycker och att vuxna ska lyssna på dem. Barn har också rätt att få veta saker som kan vara viktiga för dem att känna till. BO: Ibland lyssnar inte vuxna på barn. Järfälla kommuns och barnombudet Carin Hallstedt Idstams arbete med Barnkonventionen och med barnhearing är ett föredöme. Jag råder alltid andra kommuner att ta efter Järfällas koncept. b) Jag vill ha säkrare toaletter med ett annat lås som inte kan skruvas upp av taskiga kamrater. Man ska kunna känna sig säker på toaletten. Toaletternas lås ska absolut inte gå att öppna utifrån. Politikerna säger att det är jätteviktigt att man känner sig trygg när man går på toaletten. Prata med någon vuxen i skolan om att låsen går att öppna utifrån. Många barn håller sig hela dagen för att de inte vill gå på skoltoaletten och så får det inte vara. Det ska ju inte gå att öppna skoltoaletten utifrån. Oerhört taskigt att försöka öppna dörren när någon annan är på toaletten. 23. Noah a) Jag skulle vilja ha nya och fräschare toaletter på skolan. Det stinker hela tiden när man kommer. Ibland när jag inte kan hålla mig så får jag leta efter den fräschaste toaletten som finns på skolan. Det tar ibland mycket lång tid att leta. En politiker svarar att det inte behöver vara fel på själva toaletten när det luktar illa. På ett äldreboende var det inte toaletten som var problemet utan det var ett rör under huset som hade gått sönder och då luktade det illa på toaletten. En tjänsteman säger att man på Ulvsättraskolan ska byta ytskikt på toalettgolven till plastmatta, då luktar det inte så mycket om någon råkar kissa bredvid toalettstolen. Noah: Jag är nöjd med svaret. BO: Om man är dum mot barn ska man jobba med något annat. b) Jag undrar varför inte alla barn har rätten att gå i skolan i andra länder. I en del länder får ju till och med föräldrarna betala, och dom har ju inte alltid råd. Sverige försöker på alla sätt hjälpa fattiga länder att starta skolor och se till att både flickor och pojkar får gå i skola. Barnkonventionen säger att alla barn har rätt att gå i skola och att grundskolan ska vara gratis. I skolan ska barnet få lära sig om mänskliga rättigheter. BO: Jag har jobbat i fattiga länder. Det är fel att alla barn inte får gå i skolan. När man bor i Sverige kan Politikern Jonas Serneholt var på plats i Järfällasalen för att svara på barnens frågor. 13

14 Källtorpskolan 24. Agnes Jag tycker att vi behöver fler affärer i centrum. Inte bara mataffärer. Kom gärna och prata med oss på elevrådet på Källtorpskolan och lyssna på våra synpunkter innan ni startar upp nytt! Politikerna säger att Kallhälls centrum ska byggas ut. Det har öppnats en ny ungdomsgård i Kallhäll. Flera politiker säger att de gärna kommer till Källtorpskolan och lyssnar på elevernas synpunkter. Men politikerna kunde inte lova fler klädbutiker i Kallhälls centrum. Det beror på att det inte bor tillräckligt många i Kallhäll för att butikerna ska löna sig ekonomiskt. Agnes: Många flyttar till Kallhäll nu. Vi politiker kan inte bestämma vilka som ska öppna affärer. De som äger affärerna måste få så mycket pengar på sin affär att de kan betala sina räkningar. Vi kommer gärna till Källtorpskolan när ni har elevråd. Bjud in oss. 25. Niki a) Varför får inte alla barn lära sig om Barnens rättigheter? Politikerna säger att alla barn behöver lära sig om barns rättigheter. Alla barn blir vuxna och då behöver de känna till vilka rättigheter som barn har. Det står också i barnkonventionen att skolan ska hjälpa barn att utvecklas och att barn ska få lära sig om mänskliga rättigheter. Niki: Jag är nöjd med svaret. b) Varför är matbudgeten så låg? Kommunen avsätter ett visst antal pengar för matbudgeten. När man köper mycket mat får man mer mat för pengarna än om man köper lite, eftersom man kan förhandla med dem som säljer maten. Politikerna tycker att elevrådet ska ta initiativ till ett matråd som kan ge goda råd till dem som jobbar i köket. Niki: Ibland får vi gårdagens mat. Politiker: När man får pengar för att köpa bättre mat kan man inte kasta maten, då får man ge den mat som blev över en dag till. BO: Ni kan ge synpunkter på maten. Elever: Maten är inte god. Vissa går upp i Kallhälls Centrum och äter mat där. 26. Madeleine a) Får skolorna ta betalt för material? Om en penna går sönder måste vi betala för att få en ny. Politikerna säger att man inte får betalt för material i skolan. Det är ett brott mot lagen. Om en penna går sönder måste eleven få en ny utan att behöva betala. Om samma elev kommer varje dag och har tagit sönder sin penna måste skolan tala med eleven, men skolan får inte ta betalt. BO: Enligt Skolinspektionen ska grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. b) Det är så att om man vill åka pendeltåg så kostar det mer på stationen än på Pressbyrån. Det är en skillnad på 8 kr. Det räcker sedan bara 1 timme. Det blir mycket pengar för oss barn om vi bara ska åka till Jakobsberg och shoppa. Då åker vi ändå på reducerat pris. Här i Kallhäll finns ju heller inga klädaffärer. Det är inte Järfälla kommun som bestämmer vad det ska kosta att åka pendeltåg. Det ska införas enhetstaxa för en- 14

15 kelresor med SL, så att det blir lika dyrt att åka till Sundbyberg som till Nynäshamn. En av politikerna tycker det är konstigt att det kostar olika på stationen och i Pressbyrån. BO: Kan politikerna prata med SL så att det kostar lika mycket på stationen som i Pressbyrån? 27. Kalle a) Varför jobbar inte fler med Barnhearing? Jag tycker att det är en bra grej och att man får reda på mycket. Flera borde få inspiration från Järfälla. Politikerna svarar att det finns några kommuner som jobbar med barnhearing förutom Järfälla. Det måste finnas politiker som är intresserade av barns rättigheter, annars blir det ingenting. I år är det trettonde gången som Järfälla kommun anordnar barnhearing. BO: De flesta kommuner är inte lika engagerade som Järfälla. b) De flesta i elevrådet tycker att vi har ganska gamla och obekväma möbler. Kan inte ni komma ut och titta så kanske vi på något vis kan få extra pengar och få lite nytt. Vi tycker att vi ha rätt till en bra skolmiljö. Vi har också rätt till hela möbler, vi vistas ju här hela dagarna. Vi tror ingen vuxen vill jobba på ett kontor med trasiga möbler, där det ibland ser torftigt ut. Politikerna svarar att de vill ha en inbjudan från elevrådet så att de med egna ögon kan se hur elevernas skolmöbler ser ut. Eleverna får också rådet att tala med rektor och fråga om det inte finns pengar till nya möbler. Varje år sitter politikerna i budgetmöten och fördelar pengar till olika verksamheter. Självklart ska ni inte ha trasiga möbler. Vi måste ha en dialog med barnen. 28. Lina a) Jag vill att vi ska få ökat inflytande i skolan. Elevrådet ska vara dom som hjälper till med detta. Det innebär alla frågor från mat- schemaläggning. Elevrådet vill vara med och tycka saker. Politikerna svarar att eleverna ska ta med sig den folder som finns på varje plats under barnhearingen. Där står det om barnkonventionen. Läs upp vad det står i foldern för rektor om ni inte tycker att ni blir lyssnade på. Politikerna tycker att eleverna är duktiga på att berätta hur de vill förändra och förbättra. Lina: När det gäller möbler så har vi inte fått vara med och bestämma om vilka möbler som vi ska ha. Men det som vi fått är bra, men vi hade ändå velat vara med och bestämma. I den skola jag gick tidigare fick vi vara med och bestämma vad vi ville ha Detta har ju också med inflytande att göra. Politiker: Det är inte alltid som vi tänker på det sätt som ni gör. Var tydliga med att ni vill vara med och bestämma. b) Jag tycker att det borde vara mindre klasser så att lärarna får mer tid för alla elever. Politikerna håller med om att det borde vara mindre klasser. Man vill anställa fler lärare, men tyvärr går det långsamt. För varje år anställs det fler lärare och pedagoger så att klasserna skall kunna bli mindre eller också blir det fler lärare i redan befintliga klasser. Lina: Vi fick sex nya tjejer i klassen så då blev klassen mycket större. Politiker: Vet inte varför det blev så. Ambitionen är att göra fortsättning på nästa sida >> Järfälla ligger långt fram i arbetet med Barnkonventionen, särskilt vad gäller Artikel 12 som handlar om barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem. Barnhearingen är ett konkret exempel där barnen i Järfällas skolor får komma till tals i viktiga ämnen. 15

16 Källtorpskolan, fortsättning >> fortsättning från förra sidan mindre klasser. Går inte det ska det vara högre lärartäthet. Elev: Nu är vi för många elever. 30 elever i en klass är för mycket. Politiker/tjänstemän: Det kan bli problem när det är stor inoch utflyttning. Det är viktigast med små klasser i låg- och mellanstadiet för att fånga upp barn med speciella behov. 29. Jonas Varför skärs resurserna ner för barn med särskilt stöd? Det är illa om man skär ner resurserna för någon som har speciella behov. Den som behöver extra hjälp ska också få detta. Berätta för föräldrarna, de kan oftast tala med lärare och rektor för att eleven ska kunna få den hjälp som han eller hon har rätt till. Det står i barnkonventionen att alla barn ska behandlas lika och att alla är lika mycket värda. BO: Skär man ner resurserna? Politiker: Vi har haft denna diskussion tidigare. Man jobbar på annat sätt nu. Jag kan inte redogöra riktigt hur. BO: Man har rätt till stöd. Får man inte det kan man höra av sig till Skolinspektionen Vilda a) Varför finns det inte resurser (lärare) till alla ämnen. Till exempel i de samhällsorienterade ämnena har vi bara haft vikarier. Så vi har inte lärt oss någonting. Betygsättningen sätts av andra SO-lärare. Så sist vi hade prov så hade vi det på ett ämne som betygsattes och skrevs om i ett ämne vi över huvud taget inte läst om. Det här känns inte rättvist. Politikerna håller med om att det inte är rätt att få prov i något som man inte har läst. En politiker berättar att man i hennes klass fick prov i matte på en del som man inte hade läst. Klassen gick till rektorn, som ordnade att eleverna fick läsa om kursen. BO: Kunde ni prata med någon? Elev: Vi gick till rektorn. Politiker: Hör av er till den politiker som är ansvarig för verksamheten. Det är brist på behöriga lärare. BO: Det är bra att ni elever säger ifrån och är tydliga. b) Varför finns det inga lärare? Kan man inte höja deras löner och ändra deras arbetsvillkor så att fler blir intresserade av att bli lärare. En politiker föreslår att eleverna ska skriva till regeringen och fråga varför lärare har så låga löner. Regeringen har lovat att lärarlönerna ska höjas på sikt. Regeringen satsar 3 miljarder kronor från 2016 på detta. BO: Bra svar. 16

17 c) Vikarier som inte har utbildning beter sig som om dom inte bryr sig om oss. Vi hade en gång en vikarie som satt på lektion och målade naglarna. Hade med sig parfym i sin låda och gömde mobilen i en bok så att hon trodde att vi inte såg att hon messade. Förbjudet med parfym på skolan! Ibland blir lärare sjuka och då behövs vikarier. Ibland måste man ta in vikarier som inte har fullständig utbildning. Om man har en vikarie som målar naglarna under lektionstid så skall den personen inte få undervisa i skolan igen. Elev: Man borde inte anställa vikarier utan utbildning. Rektorn sade att den aktuella vikarien var det bästa valet. Hon är fortfarande kvar. Politiker: Den frågan tar jag med mig. Vi kommer inte ifrån att skolorna måste ta in vikarier. Den där vikarien har inte agerat som en vuxen. BO: Om man inte är lämplig som lärare ska man inte vara det. 31. Gabriel Jag tycker att även vikarier ska ha lärarutbildning. Särskilt extrautbildade eftersom det måste vara svårt att jobba runt om i olika skolor. Det är politikernas önskan att vikarierna också hade lärarutbildning. Det är ingen som vet hur många vikarier som har lärarutbildning. Men bristen på vikarier är ett stort problem. Många skolor skaffar egna vikarier. Det finns också bemanningsföretag som hyr ut vikarier. En del skolor ber lärare som har gått i pension att komma tillbaka som vikarier. Elev: De vikarier som kommer från bemanningsföretag har ofta ingen utbildning. BO: Det är viktigt att man får bra lärare. 32. Jasmine Jag går i en mindre grupp och undrar varför dom andra mindre grupperna lades ner. Varje gång man blir flyttad till en annan skola så känner man sig misslyckad. Om man har behov av stöd så måste det finnas. I Järfälla har man tagit bort många av de små undervisningsgrupperna. Anledningen till beslutet var att alla barn inte mår bra av att flytta till en helt ny skola. Eleverna går nu istället i sin vanliga skola, i den vanliga klassen. Pengarna som man sparade på att lägga ner de mindre grupperna har fördelats till skolorna för extraresurser för barn med speciella behov. När politiker bestämmer saker tycker man inte alltid lika. Det är viktigt att vi lär oss, ibland blir det inte så bra beslut. Tanken bakom var att även om man har svårt att lära sig ska man få gå tillsammans med sina kamrater. Kompisarna försvinner om man flyttas till en liten grupp i en annan skola. Jag vill att ni ska veta att anledningen till beslutet var att det skulle bli bättre. Eleverna lyssnade noga på politikernas svar. De flesta svar var elverna nöjda med, men inte alla. Björn Sundberg svarade på frågor som handlade om lokaler och miljö på skolorna. 17

18 Jag skulle vilja ställa fler frågor och prata mer med politikerna. Några av dem kunde ha svarat mer på våra frågor, tycker jag. Önskemål från elev under Barnhearingen. Det blev många timmar att sitta still. Att sträcka på sig under långa möten är alltid bra! Yvonne Lagerhäll, t.f. direktör på barn- och ungdomsförvaltningen var med på Barnhearingen. 18 Politikern Ulf Malmström svarade på barnens frågor. Hur jobbar man i Järfälla kommun och hela landet för att sprida Barnkonventionen så att vuxna och barn lär sig?

19 Järfällas Skolchef, Margareta Forsslund, svarar på barnens kloka frågor under Barnhearingen i Järfälla. Från myndigheten Barnombudsmannen kom Fredrik Malmberg för att med barnen utvärdera politikernas och tjänstemännens svar utifrån vad Barnkonventionen säger. Carin Hallstedt Idstam är arrangör och initiativtagare till Järfällas barnhearingar. Här tillsammans med ett av barnen som ställer sin fråga till Järfällas politiker och tjänstemän. 19

20 Barnombudsmannen lyssnade noga på vad barnen hade att säga. Frukt, festis och smörgås serverades i pausen för att alla skulle få lite ny energi. Utvärdering Vad var bra med dagen? 1. Man fick svar på sina frågor. Goda hamburgare. 2. Det var bra att vi fick rast. Det var också kul att vi fick svar på våra frågor. 3. Jag tycker att det var kul att ställa frågan. Det var också kul att höra andras frågor och svar. Hamburgarna och salladen var goda. 4. Att få ställa frågan till alla. 5. Att vi fick äta hamburgare och jag var mycket nöjd med mitt svar. 6. Det var att vi fick säga våra åsikter till politikerna. 7. Man fick bra svar. 8. Att säga frågan. 9. Att prata i mickrofån. Bra att få svar. 10. Jag tyckte att det var roligt att prata i mickrofån. 11. Jag tycker att det var roligt att prata i mickrofån och så var det spännande. 12. Man fick träffa politiker och att man fick ställa frågor. Prata i mickrofån. 13. Jag tycker att det var bra att få prata i mickrofånen och att lyssna på andras frågor. 14. Att vi fick träffa politiker och att vi fick hamburgare. 15. Det var kul att få ställa sig upp och det var kul att få svar på mina frågor. 16. Att prata i mickrofån var roligt. Spännande att vara där och att få träffa andra barn. 17. Att det var intressant och lärorikt. 18. Det var kul att sitta där och säga sina frågor. 19. Att få ställa frågorna, få svar på dem och maten.( Att få prata med politikerna) 20. Allt. 21. Därför att vi fick träffa politikerna. 22. Var sjuk. 23. Att prata med politiker och att vi fick hamburgare. 24. Jag tyckte att det var bra, att allt var bra uppstyrt och ordnat. Alla visste vad de skulle göra och man fick bra svar av politikerna, oftast. 25. Att få svaren och att få fråga politikerna. 26. Det var bra att de ville komma hit och vi fick väldigt bra svar av politikerna. 27. Det som var bra var att vi fick mycket bra svar. 28. Man fick svar på sina frågor. Skriv något som var dåligt Det som var dåligt var att vi fick sitta stilla så länge och vänta på alla svar. 3. Det blev lite långtråkigt eftersom man fick sitta still och det var lite samma frågor. 4. Det var lite tråkigt att lyssna på alla svar. 5. Det var inte så många som pratade. 6. Att det bara var några stycken som svarade på frågorna (samma personer) 7. Det var tråkigt att sitta still. 8. Vissa höll på med mobilen Att vänta på sin tur Att vissa av svaren var väldigt långa. 18. Inget var dåligt. 19. Politikerna svarade med lite svåra ord. 20

21 20. Inget Var sjuk Det var mindre bra att det var tätt om tid mot slutet sa ni till politikerna korta svar. 25. Det var tråkigt att politiker från alla partier inte svarade. 26. Det tog ganska lång tid. 27. Att det blev lite långa svar Fick du svar på din fråga som du ställde? Gick svaret att förstå? 1. Ja. Ja, men ibland var det lite svårt. 2. Nja, det var nästan ingen som ville svara. Lite men inte så mycket. För lite pingel med pinglan. 3. Ja, men ett svar fattade jag inte och jag tyckte att det inte blev så bra svar så jag fattade inte så mycket. 4. Jag fick svar på min fråga. Ibland var det svårt att förstå. 5. Ja det fick jag. Det gick att förstå svaren. 6. Jaa. Ja, jag förstod svaren. 7. Ja. Vissa svar gick att förstå. 8. Ja, det fick jag. Det gick att förstå svaren sådär! 9. Ja. Jag förstod svaren. 10. Ja. Jag förstod svaren. 11. Ja. Jag förstod svaren. 12. Ja det fick jag. Jag förstod svaren. 13. Ja det fick jag. Jag förstod svaren. 14. Ja. Jag förstod svaren. 15. Bara på en av tre. Jag förstod svaren. 16. Ja. Jag förstod svaren. 17. Ja, det fick jag. Ja, det gick att förstå svaren. 18. Ja. Jag föstod inte alla svaren Ja, det fick jag. Ja det gick att förstå, men lite svåra ord. 20. Ja. Jag förstod svaren. 21. Ja. Jag förstod svaren. 22. Ja. Jag förstod svaren. 23. Ja Ja, jag fick bra svar. Förutom på min sista fråga som de knappt svarade på eftersom att det skulle vara så korta svar. Svaren gick att förstå och om de inte gjorde det så förklarade de sig mer senare. 25. Ja, jag fick svar på alla mina frågor. Det gick att förstå svaren bra. 26. Ja. Jag förstod svaren. 27. Ja, det fick jag, faktiskt ganska många. Jag förstod svaren. 28. Ja. Jag förstod svaren. Vad tycker du att man ska ändra på till nästa gång? Att fler svarar på frågorna. Att någon som inte är för duktig får pingla. 3. Lite mer skaka loss och kanske bättre svar eftersom viss fick långa svar medan andra nästan inga. 4. Inte så mycket svar. 5. Att fler personer ställer upp. 6. Att fler personer ska svara på frågorna åtminstone säga sin åsikt. 7. Lite. 8. Dom vuxna ska inte hålla på med mobilen!! 9. Inget. 10. Vet inte. 11. Nej inget Få svar på alla frågor Inget. 18. Ingenting. 19. Vet inte. 20. Inget. 21. Vara lite tystare. 22. Ingenting Mer tid och kanske få lite tid efteråt då man kan prata mer med politikerna om man vill det. 25. Så att alla politiker är mer förberedda Inget. 28. Inget. Politikern Björn Lindgren var på plats i Järfällasalen. Anette Lindered är ordförande i kommunfullmäktige. 21

22 Bilaga 1 - Information till föräldrar (3) Information till föräldrar med barn som deltar i Järfälla kommuns barnhearing Hej! Jag heter Carin Hallstedt Idstam och arbetar som Barnombud och sakkunnig för Barnkonventionen i Järfälla kommun. Barnkonventionen, vad är det, kanske många undrar. Det är nu 26 år sedan beslut togs i FN om att juridiskt binda upp sig och alla länder att genomföra Konventionen om de mänskliga rättigheterna för barn. Till vardags kallas den för Barnkonventionen, men det är kanske lättare att förstå den som Barnrättskonventionen. Alla länder i världen har skrivit på avtalet, utom USA och Sydsudan. Somalia skrev under avtalet i början av Sverige skrev på för 25 år sedan. Riksdagen var enig. Del ett av Barnkonventionstexten innehåller 42 artiklar. Fyra av dessa kallas portalartiklar - huvudartiklar. De är Artikel 2 - att alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade. Mobbning i skolan kan vara ett sådant exempel. Artikel 3 - barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikel 6 - barnet har rätt till liv och utveckling. Artikel 12 - handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det. Barnkonventionen handlar också om barns rätt till delaktighet, att fritt få uttrycka sin mening i allt som berör dem. Det här är något som vi har jobbat mycket med under många år här i Järfälla kommun. Jag vill till och med säga att vi är mycket långt framme jämfört med många andra kommuner. Jag vet också att våra politiker är mycket duktiga på att komma och lyssna på barnen och även på att göra egna besök på våra förskolor och skolor. Jag håller för närvarande på att förbereda vår trettonde Barnhearing här i Järfälla. Denna gång är det barn från elevråden på Iljansbodaskolan, Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och Källtorpskolan som deltar. Hur går en barnhearing till? Jo, jag träffar vanligtvis elevråden och utbildar dem om barns rättigheter och innebörden av portalartiklarna, cirka 6 timmar per skola, till dess att barnen känner sig redo för ett politikermöte. Barnen tränar på sina frågor och de får prova i kommunfullmäktigesalen. Bara det brukar vara spännande. Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 4tr BUN kansliet Postadress: JÄRFÄLLA Carin Hallstedt Idstam, Barnombud,sakkunnig Barnkonventionen Telefon växel: Telefon: 08/ (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: 22