Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C. Bilaga 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C. Bilaga 5"

Transkript

1 Rapport om routinganalys för Post och Telestyrelsen I samband med flytt av knutpunkt från Stockholm-A till Stockholm-C Bilaga 5

2 Innehåll INNEHÅLL INTRODUKTION BAKGRUND ÖVERSIKT AV INTERNETKNUTPUNKTEN I STOCKHOLM BESKRIVNING AV TEST SCENARIER INSAMLAT DATA BGP loggar Dataformulär DATAINSAMLINGSPUNKTER OCH DELTAGANDE ISPER ANSLUTNINGSMATRIS ANALYS AV DATA BGP DATA Lastgrafer per ISP BGP aktivitetsgrafer SLUTSATSER ORDLISTA... 34

3 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Post och Telestyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att rapportera om sårbarhet och stabilitet för Internet i Sverige. Rapporten består av flera delar som täcker olika aspekter av Internets stabilitet. En av dessa hanterar stabiliteten på Internet i händelse av ett bortfall av en av de större Internetknutpunkterna i Sverige. Netnod Internet Exchange Ab driver de fyra största Internetknutpunkterna, i avseende på antal deltagande operatörer. Netnod hade sedan tidigare planerat att flytta en av dessa knutpunkter från befintlig lokal till en ny lokal, och detta gav möjligheten att pröva stabiliteten kring knutpunkter i verkligheten. Den här rapporten analyserar de observationer som gjorts för routing uppdateringar, ändringar och operatörers routing policy, under flytten och en tid innan. Flytten skedde den 9:onde november 2002, med början vid midnatt och slutfördes strax innan kl 8 på morgonen den 10:onde. 1.1 Översikt av Internetknutpunkten i Stockholm. I Stockholm driver Netnod ett antal tekniker för knutpunkter. Dessa är två Cisco Systems Spatial Reuse Protocol (SRP, även kallat DPT, Dynamic Packet Transport) OC-12 (622 Mbps) och OC-48 (2.4Gbps) ringar, en Gigabit Ethernet knutpunkt och en historisk FDDI baserad Internetknutpunkt. Varje teknik är delad i två fysiskt separata delar. För SRP är dessa två fysiska nätverk de inre och yttre ringarna i SRP. Varje av de inre och yttre ringarna är anslutna till två olika SPR koncentratorer, kallade A och B. I bilden nedan representeras A och B koncentratorerna av RS1 och RS2.

4 I bilden ovan är R1 - R4 operatörernas routrar. A och B linjerna är de två dubbelriktade ringarna. FDDI konfigurationen är uppbyggt efter samma principer, där två ringar ansluts till två olika Digital Gigaswitchar, också kallade A och B. I de båda tidigare exemplen används nivå två (enligt TCP/IP modellen, se OSI/TCP/IP modellen i ordlistan) teknologins egenskaper för att hantera redundans för de båda Internetknutpunkterna. I båda fallen har de båda ringarna samma IP-subnät. För Gigabit Ethernet används två olika IP-subnät såväl som två separata Gigabit Ethernet switchar som varje ansluten operatör ansluts till med två anslutningar. Detta innebär att för Gigabit Ethernet används ingen nivå två teknik för att ge redundans. De två switcharna är inte anslutna till varandra, så varje operatör är ansluten med två länkar, en till varje switch, och varje anslutning är numrerad från två olika IP-subnät. För Gigabit Ethernet används istället för nivå två, nivå tre, dvs IP, för att skapa redundans. De två olika Gigabit Ethernet switcharna kallas också för A respektive B. FDDI och Gigabit Ethernet är sammankopplade i B platsen via en s.k. brygga. En kund anslutning till Gigabit Ethernet skulle alltså se ut som A- sidan B-Sidan Kundrouter Gigabit Ethernet Switch FDDI Switch I bilden ovan kan kundroutern representeras av en eller två fysiska routrar. För B-sidan delar alltså FDDI nätet och Gigabit Ethernet switchen i B samma nivå tre nät. Varje A och B enhet som beskrivs ovan finns i två olika bergrum som ägs och drivs av Post och Telestyrelsen. I den ovan beskrivna flytten flyttades utrustningen från A lokalen till en plats kallad C. Den flyttade utrustningen var all A-utrustningen. Vid flytten ändrades ingen av operatörernas konfiguration så alla bibehöll samma nivå tre och två adress.

5 2 Beskrivning av test scenarier 2.1 Insamlat data För analysen av effekten av bortfallet av en knutpunkt samlades olika data in från ett antal olika källor. Data består i ett antal dataformulär och loggar av BGP aktivitet från olika platser över världen. Datat kan delas in i två olika kategorier. BGP Data Dataformulär insamlade från olika ISP kunder till Netnod De insamlade BGP-loggarna fungerar som mätdata för effekterna av flytten. Dataformulären används för att bättre förstå operatörernas nätverkskonfiguration och ge en insikt i vissa av de data vi samlade in BGP loggar I den första kategorin skulle data samlas in från tio operatörer som är anslutna till knutpunkten. En av de tillfrågade operatörerna kunde dock inte delta då den utrustning de använde, inte klarade av att hantera loggning av den typ av data som krävdes för analyserna. En operatör samlade in datat men delade aldrig med sig av detta till oss. Detta innebär att endast data från åtta operatörer användes för analyserna. Den operatör som inte kunde delta är kallad ISP09 i dataanalyserna. Detta påverkar inte analys resultatet eftersom BGP protokollets konstruktion betyder att förändringar kommer att propageras till alla peers. BGP datat har betydelse för att kunna se effekterna av ett bortfall av en knutpunkt med avseende på stabilitet. BGP är det routingprotokoll som används i IP nät mellan s.k. autonomasystem, i vårt fall operatörerna. Via BGP sprids informationen om vilket vägval som just nu gäller, eller är möjligt för att nå ett visst IP nät på Internet. BGP är ett s.k. vektorbaserat routingprotokoll och lider därför av problemet med att routingkonvergens kan ta relativt lång tid (se tex 37-convergence/ för mer detaljer). Detta innebär att vid ett länk fel med en länk över vilken icke-multihop BGP utbyts kommer BGP att detektera att den motstående noden i ett annat autonomtsystem inte längre är nåbar. Den BGP noden kommer då att annonsera att den inte längre är en giltig väg. Notera att multihop BGP kan stanna uppe även vid ett länk fel eftersom detta per definition inte är bundet till direkt ansluta länkar, och kunde använda en annan knutpunk för att hålla en BGP session uppe så länge det finns routing information mellan dem. Så vitt vi vet används dock ingen multihop BGP över knutpunkten. De ISPer som deltog i insamlandet av data samlade in referens data från måndagen innan flytten ända tills måndagen efter flytten. Datat som samlades in var BGP updates som togs emot av routrar anslutna till Internetknutpunkten. Alla operatörer samlade inte in data från alla routrar som är anslutna till Internetknutpunkten, men den enda teknik med möjlighet till fler anslutna routrar är Gigabit Ethernet. Vissa operatörer samlade även in data för bara en router för både Gigabit Ethernet och SRP från samma router. Detta är inte ett problem då ett BGP update meddelande ses även genom ibgp.

6 Varje operatör bads också att skicka in en kopia av deras BGP tabell så att ett normal fall kunde etableras. Detta visade sig också användbart för att förstå operatörernas routing policy. Tyvärr ansåg dock de flesta operatörer att detta skulle lämna ut för mycket information om deras peering policy och valde att inte dela denna information Dataformulär Dataformulären består av ett antal frågor och tabeller som de ISPer som deltog i testet ombads fylla i före och efter flytten. Formulärens avsikt är att fastställa ett antal frågeställningar runt operatörernas nätverkskonfiguration. Bland annat hur deras routing policy är tänkt att hantera redundans i händelse av bortfall av en av deras anslutningar till en knutpunkt. Den ursprungliga iden var att via dataformulären skapa en bild av hur operatörerna planerat för en händelse som att en knutpunkt faller bort. Tanken var att via formulären kunna göra en jämförelse mellan den uppmätta vägen trafik tog mot den som operatörerna planerade för. För denna analys krävs dock att operatörerna avslöjar vilka avtal de har om trafikutbyte mellan sig. Detta anses normalt som väldigt känslig information, och endast tre operatörer svarade. Baserat på detta är det väldigt svårt att dra några slutsatser. Vad man dock kan konstatera ur det material som ändå lämnats in är att operatörerna verkar ha väldigt divergerande trafik val, vilket är bra. Med andra ord, olika operatörer har väldigt olika vägar som primära, sekundära etc. Många av operatörerna har inte ens Netnod som primär eller sekundär, utan andra knutpunkter, privata peering linjer eller sin transit linjer för trafiken över Netnod. Det inlämnade materialet är som sagts, för begränsat för att man skall kunna dra klara slutsatser av det, men om samma förhållanden gäller även i övrigt vore det klart positivt. Det betyder att beroendet på en enskild knutpunkt är väldigt begränsat. Ur det lilla material som finns kan man även konstatera att operatörerna inte har någon preferens mellan A och B knutpunkten för Gigabit Ethernet. Annars fanns det en möjlighet att bryggningen till FDDI knutpunkten från Gigabit Ethernet B skulle ha lett till att operatörer föredrog denna. Det verkar dock inte vara fallet. Vad man kan säga baserat på diskussioner med operatörerna om formulären och det data som kommit in är att detta är ett känsligt ämne för vissa operatörer och variationen i hur datat hanteras avspeglar sig i operatörernas övriga egenskaper, som storlek och peering policy. Operatörer som har en väldigt restriktiv peering policy är normalt mer restriktiva med att lämna ut material om vem de peerar med. Detta förhållande avspeglar sig också till viss del i operatörernas storlek och antal kunder. Materialet som lämnades in användes som förståelse vid analysen av routingdatat. 2.2 Datainsamlingspunkter och deltagande ISPer De deltagande ISPerna har valts ut helt slumpmässigt och försöker att täcka en så stor mångfald som möjligt. De representerar stora och små operatörer, så väl som operatörer med både ett nationellt och ett internationellt nätverk. Urvalet av ISPer täcker också operatörer som är anslutna till alla knutpunkter i Stockholm så väl som bara till en del av knutpunkterna i Stockholm. Data samlades in inte bara från ISPer som deltog i testet men också från ett antal andra insamlingspunkter runt världen. Främst från Packet Clearing House (PCH)

7 datainsamlingsboxar i London och på USAs öst och västkust. RIPEs Routing Information Services (RIS) box i Stockholm användes också som referens punkt. PCHs insamlingsboxar pratar BGP med ett antal routrar hos olika operatörer, sk peering sessioner, och loggar alla BGP uppdateringar de tar emot. Orsaken till att PCHs boxar används är för att få en samlad bild av BGP uppdateringarna och hur detta påverkar stabiliteten. Vid en förändrad BGP rutt kommer denna att propageras över hela världen. Enda orsaken till att den propageringen kan stoppas upp är om den rutt som en uppdatering annonseras för också täcks av en sk aggregate rutt. Under vissa omständigheter, tex en operatörs nät som använder sig av automatisk aggregering, så kommer den mer specifika ruttens annonsering inte att propageras vidare. Samma sak kan inträffa om den rutt som uppdateras bara är en back-up rutt. Man kan med andra ord säga att de uppdateringar som syns i USA för prefix över knutpunkten kan tolkas som de mer signifikanta och de som verkligen påverkade stabiliteten eftersom andra händelser, även om de syns, kan ha en relativt liten effekt för nåbarheten till Internet i stort. 2.3 Anslutningsmatris De operatörer som deltog i datainsamlandet är anslutna till Internetknutpunkten i Stockholm enligt följande ISP Gigabit DPT-622 DPT-2.5G FDDI Ethernet ISP01 X X ISP02 X X ISP03 X X ISP04 X X ISP05 X X ISP06 X X X IPS07 X X ISP08 X X ISP09 ISP10 X X X X 3 Analys av data 3.1 BGP data Generellt upptäcktes väldigt lite eller ingen aktivitet i det insamlade BPG datat som skulle antyda att större routing händelser inträffat. Detta beror antagligen på ett antal orsaker som går att finna i konstruktionen av knutpunkterna. För SRP ringarna kommer ett fel i någon av dem att hanteras på nivå två. Detta innebär att nivå tre, dvs IP och BGP aldrig kommer at detektera ett länk fel och aldrig generera BGP aktivitet, och därför aldrig att lämna några spår efter sig med BGP updates. I och med att

8 redundans hanteras på nivå två kommer heller inget att ses på nivå tre, tex via traceroute, om att trafiken tar en annan väg. Enda fallet som kunde leda till att ett fel på SRP ring får att detektera på nivå tre i ett normalfall (dvs, inget fel på anslutna routrar eller på båda ringar) vore om den andra ringen som trafiken faller tillbaka till inte skulle ha tillräckligt med bandbredd för att klara av att hantera den totala trafiklasten ensam. I testerna runt flytten av knutpunkten finns dock inget som tyder på detta. Flytten skedde dock nattetid så det går inte att dra en sådan slutsats. Vissa ISPer rapporterade fördröjningar under flytten men vi har inte sett något sådant i något av våra tester och kan inte förklara detta. Under nivå två konvergensen kan dock en kort tid av fördröjningar och paketförluster uppstå, men detta bör vara under 50ms. Vissa ISPer rapporterade en ökning av trafiken på deras internationella knutpunkter under den tid som flytten varade. Det finns dock inga spår av att rutter skulle ha flyttats till andra knutpunkter i det material som vi samlat in, eller att trafik över Netnods knutpunkter skulle ha minskat under flytten Lastgrafer per ISP Följande grafer visar trafik ökning/minskning för de deltagande ISPerna över de olika knutpunkterna de är anslutna till. Flytten skedde i slutet av vecka 44 och flytten är klart synlig i SRP2.5G och Gigabit Ethernet graferna för de operatörer som är anslutna. På grund av skalningen i MRTG programmet som används för att generera graferna blir upplösningen väldigt dålig om man vill ha med jämförelseperioder före och efter flytten. I graferna ser man dock trafiken flytta från A till B sidan. För DPT622 verkar det vara ett problem med interfaceräknarna i Cisco för DPT622 eftersom graferna visar trafik på den ring som är nere. Detta beror antagligen på att räknarna visar den totala lasten per SRP interface och inte per ring. Från graferna verkar det också som om ingen trafik flyttade från Stockholms knutpunk till andra knutpunkter i Sverige eller utomlands. Den mesta trafiken verkar ha stannat i Stockholm och flyttats över till respektive B sida. På Gigabit Ethernet knutpunkten fanns det ett driftsproblem måndagen efter flytten, vilket också syns på graferna. I graferna för SRP är den blå linjen utgående trafik för operatörerna och den gröna är inkommande trafik. I graferna för Gigabit Ethernet är Grön den utgående trafik och blått den ingående trafiken. Notera att A och B referenserna vid graferna korrelerar till namnen på ringarna och inte till de fysiska platsernas namn. Dessa är inte nödvändigtvis de samma ISP01

9 STH-DPT-622 A I grafen ser vi lasten hos ISP01 på deras DPT-622 anslutning mot A sidan. För DPT 622 verkar interface räknarna hos Cisco bara beakta det totala trafik flödet över de båda ringarna så någon trafik flytt syns inte. Dock kan man notera att trafiklasten är konstant över flytten så trafiken flyttades ej. STH-DPT-622 B I grafen ser vi lasten hos ISP01 på deras DPT-622 anslutning mot B sidan. För DPT 622 verkar interface räknarna hos Cisco bara beakta det totala trafik flödet över de båda ringarna så någon trafik flytt syns inte. Dock kan man notera att trafiklasten är konstant över flytten så trafiken flyttades ej. STH-DPT-2.5G outer I grafen visas DPT-2.5G anslutningen på den yttre SRP ringen som fanns mot A platsen som flyttades. Här ser man klart och tydligt flytten när trafiken går ner till 0 på Lördagen i vecka 44.

10 STH-DPT-2.5G inner I grafen ovan ser man hur trafiken under flytten skiftar från Den yttre SRP-2.4G ringen till den inre som visas ovan. GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B

11 MAL-DPT-622 A MAL-DPT-622 B De fyra graferna ovan visar lasten på den inre och yttre SRP ringen i Göteborg och Malmö för ISP01. Man kan notera att under flytten sker ingen ökning av trafiken, och man kan dra slutsatsen att ingen trafik flyttades från Stockholm till Göteborg eller Malmö under nertiden på knutpunkten i Stockholm ISP02 STH-DPT-622 A I grafen ser vi lasten hos ISP02 på deras DPT-622 anslutning mot B sidan. För DPT 622 verkar interface räknarna hos Cisco bara beakta det totala trafik flödet över de båda ringarna så någon trafik flytt syns inte. Dock kan man notera att trafiklasten är konstant över flytten så trafiken flyttades ej.

12 STH-DPT-622 B I grafen ser vi lasten hos ISP02 på deras DPT-622 anslutning mot B sidan. För DPT 622 verkar interface räknarna hos Cisco bara beakta det totala trafik flödet över de båda ringarna så någon trafik flytt syns inte. Dock kan man notera att trafiklasten är konstant över flytten så trafiken flyttades ej. STH-DPT-2.5G outer I grafen visas DPT-2.5G anslutningen på den yttre SRP ringen som fanns mot A platsen som flyttades. Här ser man klart och tydligt flytten när trafiken går ner till 0 på lördagen i vecka 44. STH-DPT-2.5G inner För ISP02 verkar dock en viss trafik obalans mellan inkommande och utgående trafik över ringarna finnas vilket leder till att för den inre ringen syns trafikskiftet som en ökning av utgående trafik.

13 GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B MAL-DPT-622 A MAL-DPT-622 B Även här syns i de fyra graferna för Göteborg och Malmö att ingen trafik verkar ha flyttat bort från Stockholm

14 ISP03 Gigabit Ethernet A För Gigabit Ethernet för ISP03 kan man konstatera att trafiken minskar under flytten om dock ganska obetydligt. Den dåliga upplösningen av skalan gör att detta syns väldigt dåligt. Gigabit Ethernet B Här kan man konstatera att ISP03 har mer trafik på B sidan än man har mot A sidan. Detta är antagligen en medveten routing policy. Man kan också konstatera att reservvägen för trafiken inte verkar vara över B knutpunkten eftersom trafiken är mer eller mindre oförändrad under flytten. STH-DPT-2.5G outer

15 STH-DPT-2.5G inner För ISP 03 ses dock skiftet av trafik från den inre till den yttre SRP2.5G ringen tydligt i de båda graferna ovan. GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B MAL-DPT-622 A

16 MAL-DPT-622 B Även för ISP03 kan man av de fyra graferna ovan konstatera att ingen trafik verkar ha skiftat till Göteborg eller Malmö IPS04 Gigabit Ethernet A ISP04 har i princip ingen trafik alls över A sidan av Gigabit Ethernet knutpunkten. Gigabit Ethernet B Man kan ur grafen ovan för Gigabit Ethernet trafik över B knutpunkten i jämförelse med deras A knutpunkt konstatera att deras routingpolicy antagligen är att utnyttja A endast som

17 reserv. Det innebär att en utslagen A knutpunkten inte har någon eller väldigt lite effekt för dem. STH-DPT-622 A STH-DPT-622 B Här kan man observera samma fenomen som i de övriga anslutna operatörernas DPT-622, dvs att Ciscos programvara i routern verkar hantera den inre och yttre ringen som en enhet. Detta kan bero på SRR protokollet i SRP. GBG-DPT-622 A

18 GBG-DPT-622 B MAL-DPT-622 A MAL-DPT-622 B Även för ISP04 kan vi konstatera att ingen trafik flyttats till de övriga knutpunkterna då ingen ökning syns på deras lastgrafer ISP05

19 Gigabit Ethernet A Med de två graferna ovan kan man precis som för andra operatörer tidigare, konstatera att ISP05 använder sin anslutning till Gigabit Ethernet A som redundans för sin anslutning till Gigabit Ethernet B vid tidpunkten för flytten. Man kan också anta att operatören har ändrat denna policy i början av vecka 46. Gigabit Ethernet B STH-DPT-622 A STH-DPT-622 B För ISP05 kan man konstatera att trafiken på DPT-622s B anslutning går ner till inget vid tidpunkten för flytten. Detta är den en av de få operatörer där flytten har registrerat s i DPT- 622.

20 GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B ISP05 har ingen trafik i Göteborg vid tidpunkten för flytten och man kan också konstatera att ingen trafik verkar flytta över till Göteborg från Stockholm ISP06 Gigabit Ethernet A

21 Gigabit Ethernet B ISP06 har ingen trafik över Gigabit Ethernet alls vid tidpunkten för flytten. Trafiken kommer långt senare och därför kan ingen effekt uppmätas av flytten. STH-DPT-622 A STH-DPT-622 B Precis som många andra operatörer tidigare kan man konstatera att vissa Cisco router programvaror inte verkar registrera DPT622 ringarna som två skilda ringar. STH-DPT-2.5G outer I DPT-2.5G fallet ser man dock fortfarande tydligt att ringen tas ned och flyttas till den inre ringen.

22 STH-DPT-2.5G inner I grafen ser man hur både inkommande och utgående trafik på den inre ringen ökar vid tidpunkten för flytten GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B MAL-DPT-622 A

23 MAL-DPT-622 B Inte heller för ISP06 ser man någon ökning av trafiken i Göteborg eller Malmö vid tidpunkten för flytten ISP07 Gigabit Ethernet A Trots att ISP07 har relativt lite trafik på Gigabit Ethernet A kan man se att vid tidpunkten för flytten går trafiken från ca 7Mbps ner till ingen trafik alls för att gå upp till ca 7Mbps efter flytten. Gigabit Ethernet B Dock är den mängd trafik (ca 7Mbps) så liten att det inte går att utläsa den trafikens skift till Gigabit Ethernet B.

24 STH-DPT-622 A STH-DPT-622 B Även för ISP07 uppträder fenomenet med räknare för DPT ISP08 Gigabit Ethernet A För ISP08 ser man ett väldigt tydligt fall av trafikvolymen från strax över 4.2Mbps till ingen trafik alls.

25 Gigabit Ethernet B Det är för ISP08 dock svårare att konstatera att trafiken skiftat då den trafiken är väldigt begränsad. Man kan dock ana sig till att den ökade gröna toppen i grafen vid tidpunkten för flytten är trafiken som skiftat från A knutpunkten. STH-DPT-622 A STH-DPT-622 B För ISP08 visas dock igen ett dropp för DPT-622 id tidpunkten för flytten. Eftersom endast två anslutna operatörers grafer visar detta är det ganska säkert att detta går att hänvisa till ett programvarufel.

26 GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B MAL-DPT-622 A MAL-DPT-622 B Även ISP08 visar på avsaknad av att trafik flyttats från Stockholm till Göteborg eller Malmö.

27 IPS09 IPS09 deltog inte i testerna så deras last grafer har också utelämnats ISP10 Gigabit Ethernet A Gigabit Ethernet B ISP10 har väldigt lite trafik över Gigabit Ethernet så någon säker slutsats går inte att dra av detta, men det verkar som om en top uppträtt på Gigabit Ethernet B vid tidpunkten för flytten. STH-DPT-622 A

28 STH-DPT-622 B Hos ISP10 ser man dock att trafiken på DPT-622 faktiskt flyttar till den andra ringen vid flytten. STH-DPT-2.5G outer STH-DPT-2.5G inner Även för DPT-622 ser man att lasten flyttar från en ring till den andra vid flytten. Efter flytten verkar dock aldrig trafiken gå tillbaks.

29 GBG-DPT-622 A GBG-DPT-622 B MAL-DPT-622 A MAL-DPT-622 B Slutligen kan man också av ISP10s grafer för Göteborg och Malmö konstatera att ingen trafik flyttats tid från Stockholm.

30 3.1.2 BGP aktivitetsgrafer Genom att analysera BGP aktivitet som kan ses totalt och för de prefix som annonseras av operatörerna som deltog i testet, går det att fastställa den inverkan på routing stabilitet och ruttval som flytten hade. Grafen nedan visar den totala BGP aktiviteten som PCHs mätpunkter på USAs öst och västkust har uppmätt. Det finns olika antal peers till de två mätpunkterna vilket förklarar de olika absoluta mätetalen. Man kan notera att ingen speciell aktivitet syns vid tidpunkten för flytten. Detta tyder på att flytten inte ledde till större störningar i Internet som helhet. Om detta hade skett hade vi sett en allmän höjning av BGP aktivitet. De olika linjerna är plottning av antal BGP_WITHDRAWAL och BGP_ANNOUNCEMENT meddelanden som skickats för alla IP näts prefix och som mottagits av den programvara på PCH datorerna som pratar BGP. Följande graf visar den uppmätta aktiviteten för de prefix som de deltagande operatörerna annonserar till andra operatörer vid Netnods knutpunkter vid tidpunkten för flytten.

31 I grafen ovan kan vi se en hel del aktivitet under dygnet som leder upp till flytten, och vi ser en liten ökning av aktivitet för de prefix som annonseras av Netnods kunder vid tidpunkten för flytten. Ökningen är i princip uteslutande BGP_ADVERTISEMENT och inget är BGP_WITHDRAWAL. Detta beror antagligen på att rutten finns kvar och endast NEXT_HOP uppdateras. NEXT_HOP är dock bara en attribut förändring och genererar inget BGP_WITHDRAWAL meddelande. Detta blir tydligare om vi förstorar tidpunkten för flytten och tittar på vilken typ av BGP meddelanden som ses för prefix annonserade av Netnods kunder under bara tidpunkten för flytten.

32 Detta visar att under flytten ökade BGP re-advertisment aktiviteten. Detta beror antagligen på att den aktuella rutt eller prefix som påverkas, inte försvinner ur routing tabellen utan bara NEXT_HOP uppdateras som konstaterats tidigare. Om vi jämför BGP withdrawals meddelanden för operatörernas prefix vid Netnod, men den totala mängden withdrawals ser vi

33 Samma analys för BGP announcements visar 4 Slutsatser För att summera det insamlade datat från flytten kan man konstatera att trafiken tar den väg som den är förväntad att gå vid ett eventuellt bortfall av knutpunkt. Vissa operatörer beslöt att kontrollerat och manuellt flytta trafik medan andra lät deras routing policy ta hand om detta. Båda metoder verkar ha fungerat och gett samma resultat. Den stora majoriteten verkar ha valt att låta sin policy hantera bortfallet. Vi kan också från slutsatserna i fördröjningsmätningarna konstatera att de som tog ned sina anslutningar manuellt troligen var den främsta orsaken till de problem vi såg. Av lastgraferna kan man se att trafiken bara verkar skiftat precis under flytten, vilket också ses i routing datat där BGP_ANNOUNCEMENT ses ganska exakt med när knutpunkten kommit upp igen vilket tyder på att en klar majoritet låtit routing och policy hantera flytten av trafik. Ur redundanssynpunkt kan man konstatera att knutpunkterna i Stockholm står sig väl. Ingen knutpunkt verkar vara kritisk för alla operatörer, och operatörerna har alla valt olika vägar som reserv för den händelse en knutpunkt skulle slås ut. Knutpunkterna täcker också upp för varandra, vilket man klart ser i trafikgraferna ovan. Trafiken stannar i Stockholm om bara en av knutpunkterna går ner. Man kan med andra ord inte riskera att ett bortfall av en knutpunkt i Stockholm skulle kunna överlasta en knutpunkt i en annan del av landet. I den händelse att båda knutpunkter i Stockholm skulle slås ut, kan man anta att trafiken skulle flytta till någon av de andra knutpunkterna i landet. Hur dessa skulle hantera överflyttningen av den fulla trafiklasten från Stockholm är väldigt svårt att säga. Man kan konstatera att de tre andra orterna som Netnod opererar har totalt kapacitet att hantera ett bortfall av Stockholm.

34 Huruvida trafiken verkligen flyttas dit är upp till operatörerna att hantera via policy beslut. Vi ser redan idag att vissa operatörers trafik som primär väg, eller likvärdig väg, för publik peering använder andra knutpunkter än Netnods. Testdatat visar också att både nivå två och nivå tre verkar uppnå önskade resultat. Nivå två kan utläsas som något effektivare i termer av den tid det tar att uppnå ni BGP konvergens. Orsaken till detta står att finna i att nivå två använder sig av effektivare feldetektering för övervakning av länkar och att nivå två protokoll med inbyggda skyddsmekanismer oftast har en förutbestämd reservväg, och alltså inte behöver beräkna denna vilket nivå tre routingprotokoll behöver. Slutsatsen om snabbare nivå två konvergens stöds också av resultatet i fördröjningstestet som kördes parallellt. Värt att notera är också att modellen med flera knutpunkter i samma stad och i landet verkar ha fungerat mycket väl och så som planerat. Det är dock viktigt att påpeka att testerna gjordes vid en tidpunkt med mycket lite trafik, och det är troligt att ett test vid en tidpunkt då det funnits mer trafik antagligen skulle leda till andra resultat. Förmodligen skulle dock resultatet av ett sådant test mest peka på fördröjningar över DPT-622 ringen i Stockholm, vilket är en känd risk med tanke på den trafik volym som transportas över den i relation till dess kapacitet. 5 Ordlista BGP Border Gateway Protocol Interdomain protokoll. Hanterar vägval mellan autonomasystem och även till viss del inom dessa. Definierat av Internet Engineering Task Force i RFC1771 DPT / SRP Dynamic Packet Transport / Spatial Reuse Protocol Paketbaserad ring teknik skapad av Cisco Systems. Se FDDI Nivå två protokoll definierat av IEEE. Gigabit Ethernet OSI / TCP/IP modell SRR Singel Ring Redundacy

Nationella Internetknutpunkter. Nationella Internetknutpunkter. Vidareutveckling av operatörsövergripande infrastruktur och funktioner.

Nationella Internetknutpunkter. Nationella Internetknutpunkter. Vidareutveckling av operatörsövergripande infrastruktur och funktioner. Internet-dagarna 2000 2000-10 10-24 Vidareutveckling av operatörsövergripande infrastruktur och funktioner Hans Wallberg UMDAC 901 87 UMEÅ Hans. Wallberg @u mdac.umu.se http://www.netnod.se Syfte Eliminerasvagheterna

Läs mer

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001 Presentation Fredrik Nyman PacketFront Vad är PacketFront Svenskt företag, bildat 2001 Bakgrund: Bredbandsbolaget, Cisco, (Tele2/Netcom) Accessroutrar och hemma-switchar för bredbandsnät Prisbelönt provisionerings

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Säkerhet i gränsrouting

Säkerhet i gränsrouting Säkerhet i gränsrouting -relaterade hot och skydd - test av sårbarheter Anders Rafting, Post och telestyrelsen Michael Liljenstam, Omicron Ceti AB Agenda PTS säkerhetsarbete inom publik elektronisk kommunikation

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?

Läs mer

Internet Infrastruktur - SNUS

Internet Infrastruktur - SNUS Internet Infrastruktur - SNUS kurtis@kurtis.pp.se Jaha, och nu då? Tja som IP pris vinnare måste man väl få prata lite fritt? ;-) Det ÄR lite blandad kompott men kanske mest presentationer som jag inte

Läs mer

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET Kapitel 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Finns Internet? Och varför fungerar det då? 2 Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Routrar. - En analys av routrar och dess funktion i dagens samhälle. FÖRFATTARE: ALFREDSSON, MARCUS (MARAL420) LAURENTZ, HENRIK (HENLA728)

Routrar. - En analys av routrar och dess funktion i dagens samhälle. FÖRFATTARE: ALFREDSSON, MARCUS (MARAL420) LAURENTZ, HENRIK (HENLA728) Routrar - En analys av routrar och dess funktion i dagens samhälle. FÖRFATTARE: ALFREDSSON, MARCUS (MARAL420) LAURENTZ, HENRIK (HENLA728) KURS: DATORNÄT OCH INTERNETPROTOKOLL, TDTS09 SKOLA: LINKÖPINGS

Läs mer

Jimmy Bergman Ansvarig för utveckling och roliga skämt vid kaffemaskinen

Jimmy Bergman Ansvarig för utveckling och roliga skämt vid kaffemaskinen Jimmy Bergman Ansvarig för utveckling och roliga skämt vid kaffemaskinen Lärdomar från vår IPv6-lansering Bakgrund Vi såg det som en marknadsföringsmöjlighet Vi ville börja innan många slutanvändare använde

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL

ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL 1 ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL 2 ZYXEL PRESTIGE 660H-61 INSTALLATIONSMANUAL...3 KABLARNAS INKOPPLING... 3 DATORNS INSTÄLLNINGAR... 3 IBRUKTAGNING AV INTERNETFÖRBINDELSEN... 4 MÄRKLAMPOR...

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

UBIQUITI Powerstation5 - Config

UBIQUITI Powerstation5 - Config UBIQUITI Powerstation5 - Config Har följer en liten beskrivning på hur man snabbt kommer igång för att använda UBIQUITI Powerstation5 trådlös router för att överbrygga mycket stora avstånd. Jag var valt

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Säkerhetshot vid utbyte av trafik mellan Internetoperatörer

Säkerhetshot vid utbyte av trafik mellan Internetoperatörer DATUM RAPPORTNUMMER 2007-04-26 PTS-ER-2007:14 ISSN 1650-9862 DIARIENR 06-11670 Säkerhetshot vid utbyte av trafik mellan Internetoperatörer Beskrivning och test av sårbarheter Förord PTS arbetar med frågor

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

Brandväggs-lösningar

Brandväggs-lösningar Brandväggs-lösningar Minimera komplexiteten Nätverkstjänster Finns kända och okända Förenkla Ta bort alla onödiga tjänster Ta bort onödig trafik Ta bort onödiga hostar Spärra trafik Spärra hellre för mycket

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Verkligheten bakom gratis ISP DNS

Verkligheten bakom gratis ISP DNS Excedo Networks AB Box 3065 SE-169 03 SOLNA SWEDEN +46-(8)-501 612 00 www.excedodns.se Verkligheten bakom gratis ISP DNS En viktig förutsättning för verksamheten som är värd att betala för. Ditt företag

Läs mer

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Anders Rafting Enheten för Robust kommunikation, Nätsäkerhetsavdelningen, PTS Agenda Om infrastrukturen för elektronisk kommunikation Om behovet

Läs mer

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav Telia Centrex IP DataNet Generella krav 1 Vad du behöver veta om Centrex IP med bärartjänsten DataNet Det här dokumentet är avsedd för din telefoni/dataavdelning och innehåller information om vilka generella

Läs mer

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT

Plats för projektsymbol. Tjänsteknutpunkt PILOT Tjänsteknutpunkt PILOT NSII Nätverket för Svensk Internet-Infrastruktur Medlemmar: FMV, Frobbit, Netnod, STUPI, SUNET och TU-Stiftelsen Vi har några av världens ledande experter inom områdena DNS, tid,

Läs mer

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Kvalitetssäkring av nätverk och iptelefoni för operatörer och tjänsteleverantörer

Kvalitetssäkring av nätverk och iptelefoni för operatörer och tjänsteleverantörer Kvalitetssäkring av nätverk och iptelefoni för operatörer och tjänsteleverantörer En bra övervakning är viktig för att säkerställa god samtalskvalitet samt att kunna analysera och felsöka orsaker till

Läs mer

Kommunikations- lösningar för operatörer och företag

Kommunikations- lösningar för operatörer och företag Kommunikationslösningar för operatörer och företag Ett perfekt val för företag, operatörer och IT-bolag Skellefteå har Sveriges bästa fibernät. Det välutbyggda och tillförlitliga nätet ägs och drivs av

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Internationell utveckling av Internet. Kurtis@KPNQwest.net

Internationell utveckling av Internet. Kurtis@KPNQwest.net Internationell utveckling av Internet Kurtis@KPNQwest.net INTERNETDAGARNA 2001 Agenda Bandbredd Pris Applikationer QoS Verkliga problem 24/10/01-2 INTERNETDAGARNA 2001 Bandbredd - tillgänglighet Vi har

Läs mer

SurfinBird IX78 kopplad till PBX och kundens egen brandvägg

SurfinBird IX78 kopplad till PBX och kundens egen brandvägg SurfinBird IX78 kopplad till PBX och kundens egen brandvägg Detta dokument beskriver hur du kopplar in SurfinBird IX78 så att den tar hand om trafiken mellan kundens PBX och Telias VoIP-VC, men låter Internet-trafiken

Läs mer

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Agenda IPv6 översikt Planera IPv6 i existerande L2 nät IPv6 i existerande L3 nät Transition 2 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät

Läs mer

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf

Läs mer

Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige 2001-10-08

Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige 2001-10-08 Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet Kenneth Jaldehag Forskningsinstitut Kennethjaldehag@spse http://wwwspse/metrology Internetdagarna 2001 17-18 oktober 2001 Folkets Hus, Stockholm 2001-10-08

Läs mer

Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation. Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik

Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation. Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik Högskoleexamen Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation Routing Interior Marcus Kleihs & Johan Andersson Nätverks Projekt Routing

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

eldata.se - Drifthistorik Skrivet av Erik Liljencrantz 2008-09-24 22:50 - Senast uppdaterad 2014-09-25 10:47

eldata.se - Drifthistorik Skrivet av Erik Liljencrantz 2008-09-24 22:50 - Senast uppdaterad 2014-09-25 10:47 2014-09-25:Vid kontroll av brandväggen i serverhallen visade det sig vara strömadaptern som gett upp. Ersatt med ny strömadapter vilket under inkopplingen orsakade någon minut med instabil anslutning kring

Läs mer

Leif Finmo Linköpings universitet LIU-IT. Liu-it 2008-10-15 Leif Finmo 1

Leif Finmo Linköpings universitet LIU-IT. Liu-it 2008-10-15 Leif Finmo 1 Leif Finmo Linköpings universitet LIU-IT Liu-it 2008-10-15 Leif Finmo 1 Agenda Presentation av LiuNet idag Liu-it 2008-10-15 Leif Finmo 2 LiuNet Tre Campus områden Valla (Linköping) US (Universitets Sjukhuset)

Läs mer

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv

Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Kriswebb och Krisserver ur ett tekniskt perspektiv Av Johan Olsson vid IT avdelningen på HTU Johan.Olsson@htu.se Definition av kriswebb Kriswebb är ett system som möjliggör snabb publicering av information

Läs mer

Switch- och WAN- teknik. F4: Repe55on switching

Switch- och WAN- teknik. F4: Repe55on switching Switch- och WAN- teknik F4: Repe55on switching Kursplanering Vecka Datum Moment 3 16 jan F1 Introduk5on, LAN SWITCHING Kapitel 1 & 2 17 jan L1 4 23 jan F2 LAN SWITCHING Kapitel 3 & 4 24 jan L 5 30 jan

Läs mer

Beskrivning av PowerSoft

Beskrivning av PowerSoft BESKRIVNING AV POWERSOFT... 1 PRINCIPSKISS... 1 ANVÄNDARDEL... 2 Visningssidor... 2 Visning och hantering... 4 Diagram och tabeller... 5 KONFIGURATION... 7 Kommunikation och anslutningar... 7 Instrument...

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Nätverk, IP och säkerhet

Nätverk, IP och säkerhet Praktiska kurser och Certifiering inom STF INGENJÖRSUTBILDNING Din partner för kompetensutveckling www.stf.se Nätverk, IP och säkerhet Med ständig förbättring av praktiska kurser inom IP, nätverk och säkerhet,

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning

Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning Stiftelsen MHS-Bostäder Instruktioner och felsökningsguide för Internetanslutning VANLIGA FRÅGOR 1 NÄTVERKSINSTÄLLNINGAR, WINDOWS 2000/XP 2 Hastighet/duplex-inställningar för nätverkskort 3 Inställningar

Läs mer

Grundläggande rou-ngteknik

Grundläggande rou-ngteknik Grundläggande rou-ngteknik F1 Lärandemål för kursen Förstå sy:e och funk-on med routrar och rou-ng Kunna beskriva teori kring rou-ngprotokoll och hur trafik styrs i nätverk Kunna koppla och konfigurera

Läs mer

Följande avtal gäller mellan brf Bränneriet (org nr 716416-4944) och boende i brf Bränneriet som ansluter sig till brf Bränneriets datornätverk.

Följande avtal gäller mellan brf Bränneriet (org nr 716416-4944) och boende i brf Bränneriet som ansluter sig till brf Bränneriets datornätverk. Avtal för anslutning till Brf Bränneriets datornätverk 2014-06-18 rev.c ALLMÄNT Följande avtal gäller mellan brf Bränneriet (org nr 716416-4944) och boende i brf Bränneriet som ansluter sig till brf Bränneriets

Läs mer

Stadsnät I Praktiken

Stadsnät I Praktiken Stadsnät I Praktiken Vällingby Nät - projektet Lasse Lindblad TeliaSonera Upplägget / spelarna / rollerna / förutsättningarna Operatörsneutralt, ord med många tolkningar KISS, Keep it Simple Nätarkitektur

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

I utlandet. Före resan

I utlandet. Före resan I utlandet I samband med en resa utomlands finns det flera saker som är viktiga att tänka på. För att kunna ringa och ta emot samtal med din mobil utomlands måste din svenska operatör ha ett avtal med

Läs mer

Utvalda nätverksprodukter

Utvalda nätverksprodukter Utvalda nätverksprodukter Administrerade switchar för att ta kontroll över ditt nätverk SNMP protokoll Både koppar och fiberportar Konfigurerbar via Web-browser Temperaturområde 0 0 C-60 0 C Redundans

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202

Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202 Installation och setup av Net-controller AXCARD DS-202 Setup av Net-Controller DS202 Installation av programvara Stoppa in Axbase CD n i din CD-spelare. När skivan startat installationsprogrammet klickar

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer.

En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. Årsta 2014-05-27 En felsökningsguide för rcloud Office tjänsterna och lite manualer. rcloud molntjänster är helt beroende av att nätverket fungerar och du kan komma ut på Internet, Dina program och dina

Läs mer

IPv6- Inventering. Västkom Västra Götalands Län

IPv6- Inventering. Västkom Västra Götalands Län Västkom Västra Götalands Län Interlan Gefle AB Filialkontor Telefon Telefax epost Säte Org.nr. Norra Kungsgatan 5 Bollnäs 026 18 50 00 026 18 50 70 info@interlan.se Gävle 5565447272 Innehåll Innehåll...

Läs mer

Manual för webb-sida, GOLDen GATE, Ethernet Från och med programversion 4.00.0

Manual för webb-sida, GOLDen GATE, Ethernet Från och med programversion 4.00.0 Manual för webb-sida, GOLDen GATE, Ethernet Från och med programversion 4.00.0 1. Inloggning GOLDen GATE har en inbyggg webbserver. För att få tillträde till denna krävs en webb-läsare med stöd för java.

Läs mer

Konfigurera Routern manuellt

Konfigurera Routern manuellt Konfigurera Routern manuellt Den här guiden beskriver hur du ställer in din Internetanslutning mot Belkin Routern. Steg 1. Stäng av din Kabel eller ADSL-modem. I det fall det inte finns en på- och avstängningsknapp

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Tekniskt driftdokumentation & krishantering v.1.0

Tekniskt driftdokumentation & krishantering v.1.0 Tekniskt driftdokumentation & krishantering v.1.0 Denna driftdokumentation avser driftmiljön hos Camero AB:s webbhotell, både delade och dedikerade lösningar. Teknisk dokumentation Cameros webbhotell har

Läs mer

Guide till ett bättre wifi på kontoret

Guide till ett bättre wifi på kontoret Guide till ett bättre wifi på kontoret De trådlösa routerna och accesspunkterna är centralt för det moderna trådlösa kontoret. De förser datorer, mobiler, surfplattor och skrivare med trådlös access så

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster.

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster. S redband Valfrihet för våra hyresgäster Hus med endast fibernät Västerort och Järva nvändarguide för S redband Så här kommer du igång med Svenska ostäders fibernät TV, REN OH telefoni sid Om S redband

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 )

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 ) Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 14-11-24 dnr V 2014/853 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum November 2014 Publicerad Beslutsfattare

Läs mer

Se till att alltid starta om nätverket i den här ordningen:

Se till att alltid starta om nätverket i den här ordningen: Kapitel 2 Felsökning I det här kapitlet får du information om felsökning av routern. Snabbtips Här följer några tips om hur du rättar till enklare problem. Se till att alltid starta om nätverket i den

Läs mer

Erfarenheter av eduroam införande. Michael Lööw

Erfarenheter av eduroam införande. Michael Lööw Erfarenheter av eduroam införande Michael Lööw Bakgrund Linköpings universitet (LiU) kontaktade Linköpings Kommun 2012 - Intresse/möjlighet till eduroam på stadsbibliotek mm o För studenter Utredning om

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson Spanning Tree Network Management Säkerhet Jens A Andersson Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Säkerhet vid konvergens av nät

Säkerhet vid konvergens av nät Säkerhet vid konvergens av nät Robert Malmgren rom@romab.com Några inledande ord Gamla sanningar TV skickas via luften Telefoni skickas via teleledningar Datorer använder datornät och kablage Nya sanningar

Läs mer

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Valfrihet för våra hyresgäster. Det är enkelt att komma igång med husets snabbaste bredbandsnät!

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Valfrihet för våra hyresgäster. Det är enkelt att komma igång med husets snabbaste bredbandsnät! S redband Valfrihet för våra hyresgäster H Ä S S E L Y L KE E RG S PÅ N G J Ä RV nvändarguide för S redband Det är enkelt att komma igång med husets snabbaste bredbandsnät! sid 1 Om S redband Svenska ostäders

Läs mer

INCIDENTRAPPORT FÖR DRIFTSTÖRNING VÄSTBERGA DATACENTER, ZON 1

INCIDENTRAPPORT FÖR DRIFTSTÖRNING VÄSTBERGA DATACENTER, ZON 1 1/5 INCIDENTRAPPORT Falkenberg 2014-10-28 INCIDENTRAPPORT FÖR DRIFTSTÖRNING VÄSTBERGA DATACENTER, ZON 1 Nedan följer information om vad som orsakade det omfattande driftavbrottet i Zon 1 av Västberga Datacenter

Läs mer

Kurs: Windowsadministration II, 1DV424 Datum: 2015-01-13. Förberedelseuppgift

Kurs: Windowsadministration II, 1DV424 Datum: 2015-01-13. Förberedelseuppgift Förberedelseuppgift Inledning Under hela kursens gång kommer ni att jobba med samma fiktiva företag. Företaget är ett nystartat företag någonstans i världen. De har ett huvudkontor och ett lokalkontor

Läs mer

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala. Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Informationsöverföring Telenäten är digitala. PCM i lokalstationerna

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache

Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache Besöker och cachar Google sidor oftare om sidan uppdateras/förändras oftare? av Ulf Liljankoski http://www.liljankoski.se 2007-03-16 INTRODUKTION Vad går undersökningen

Läs mer

Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series

Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series http://www.cisco.com/en/us/docs/wireless/controller/2100/quick/guide/ctrl206q.ht ml http://www.cisco.com/univercd/cc/td/doc/product/wireless/airo1000/1000hig3/100

Läs mer

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. OCH telefoni. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster.

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. OCH telefoni. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster. S redband Valfrihet för våra hyresgäster Hus med endast fibernät innerstaden nvändarguide för S redband Så här kommer du igång med Svenska ostäders fibernät TV, REN OH telefoni sid Om S redband Innehåll

Läs mer

Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones

Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones Handbok för Din Turs mobila tjänster - för äldre mobiler som inte är smartphones Innehåll Innan du startar...1 Komma igång med programmet MobiTime...1 Ladda ned tidtabeller... 4 Uppdatera tidtabeller...7

Läs mer

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Det är enkelt att komma igång med husets snabbaste bredbandsnät! Valfrihet för dig! Söderort.

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Det är enkelt att komma igång med husets snabbaste bredbandsnät! Valfrihet för dig! Söderort. S redband Valfrihet för dig! Söderort nvändarguide för S redband et är enkelt att komma igång med husets snabbaste bredbandsnät! sid 1 Om S redband Svenska ostäders eget bredbandsnät, S redband, är ett

Läs mer

Hi-O. Intelligent teknologi för dörrmiljöer. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

Hi-O. Intelligent teknologi för dörrmiljöer. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. Hi-O Intelligent teknologi för dörrmiljöer ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 Vad är Hi-O? Innehåll Hi-O, Highly intelligent opening, är en standardiserad teknologi som gör att

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson Enum som en komponent i NGN Gert Öster Ericsson Samtal! Med Vem? Två dominerande address format för att identifiera en användare som man vill kommunicera med Nummer baserade addresser, tex Telefon nummer

Läs mer

Engcom konferensbrygga Teknisk information

Engcom konferensbrygga Teknisk information Engcom konferensbrygga Teknisk information Telefonkonferenser är idag ett naturligt verktyg för de flesta företag och organisationer. Det leder till lägre resekostnader, ökad effektivitet och produktivitet,

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Användar guide för Stadsnät

Användar guide för Stadsnät Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med

Läs mer

E-postpolicy för företag och organisationer Sammanställt av Azenna Advox AB

E-postpolicy för företag och organisationer Sammanställt av Azenna Advox AB E-postpolicy för företag och organisationer Sammanställt av Azenna Advox AB Författare: Stefan Sjödin Datum: 2002-05-12 Granskare: Jan Blomqvist Granskningsdatum: 2002-05-14 Adress: Azenna Advox AB Esplanaden

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer