Snabbare universitetsnät GigaSunet

Transkript

1 Stora IT-dagen Lund, 20 November 2002 Snabbare universitetsnät GigaSunet Hans Wallberg SUNET/UMDAC Umeå universitet

2 SUNET Det svenska universitets- datornätet SUNET har till uppgift att ge universitet och högskolor tillgång till nationell och internationell data- kommunikation av hög klass. Nätet skall karaktäriseras av hög tillgänglighet och till- räcklig kapacitet. SUNET får inte vara en flaskhals i de svenska högskolornas kommunikation med varandra och med 20 november #2

3 SUNET:s roll i Internetsverige Från centrum till en spelare bland många Utveckling av samarbete för gemensamma angelägenheter (SOF, Netnod,, TU- stiftelsen, IIS, NIC-SE). Koncentration på rollen som akademiskt nät och samarbetet mellan högskolorna (även internationellt) 20 november #3

4 TJÄNSTER I SUNET Grundläggande Internetaccess och Internet-tjänster tjänster för alla universitet och högskolor i Sverige Nätkapacitet utan överbokning Exklusiv åtkomst till forskningsnät i Europa och USA genom NORDUnet-samarbetet Drift (övervakning och felsökning) dygnet runt Stöd för alla traditionella Internettjänster såsom e-post, e www, filöverföring, terminaluppkoppling, etc. 20 november #4

5 SUNET:S ORGANISATION SUNET administreras av vetenskapsrådet SUNET anställer ingen egen personal SUNET köper tjänster från universitet, högskolor och andra organisationer SUNET har en styrelse med representanter för universitet, högskolor, studenter samt KB och vetenskapsrådet Styrelsen har utsett en teknisk referensgrupp KTH svarar för driften av de centrala delarna av SUNET Umeå universitet ansvarar för samordning och utveckling av SUNET Luleå tekniska universitet har tekniskt samordningsansvar 20 november #5

6 Gamla SUNET Gamla SUNET bestod av en s.k. dubbelstjärna med 622 Mbit/sek i mitten och 155 Mbit/sek ut till hög- skoleenheterna. Nätet var i drift i 4 år. Förbindelserna var förhyrda av Banverket. 20 november #6

7 Överföringskapacitet i SUNET 10 G 10 G 1 G 155 M 622 M 10 M 34 M 1 M 100 k 10 k K 2 M november #7

8 Trafiktillväxt november #8

9 SUNET GigaSunet Generell idé: Stamnät: 10 Gbit/sek Lokalnät: 2,5 Gbit/sek 20 november #9

10 Varför så mycket kapacitet? Det gamla nätet med 622 Mbit/sek i mitten och 155 Mbit/sek som access- förbindelser var fullt utnyttjat på många ställen. Utvecklingen med en fördubbling av utnyttjandet var 9:e-12:e månad ser inte ut att stanna av. 4 år = 48 månader = minst 4 fördubblingar. 622*2 4 =9 952 Mbit/sek. 155*2 4 =2 480 Mbit/sek. 20 november #10

11 Designkriterier för ringarna När nätet är helt får ingen ort ha mer än 4 orter mellan sig och Stockholm. I händelse av godtyckligt fiberbrott eller nodbortfall får antalet aldrig överstiga 5. Expressvägar tillåtna. Ingen överbokning (4*2,5G = 10G). Spelar dessutom roll framförallt för UDP (max-30-hop-problemet) Spelar måttlig roll för RTT (fördröjningen i routrarna är inte så stor). 20 november #11

12 Stjärna eller ring? Stjärnan är något kostnadseffektivare på utrustning. Ringarna är mycket mer kostnadseffektiva på infrastrukturen (stjärnan ger mycket mer bandbreddskilometrar ). Ringarna enklare att förstärka när kapacitetstaket närmar sig. Med ringstrukturen behöver inte all trafik passera Stockholm. 20 november #12

13 Avtal (1) Avtal är tecknat mellan SUNET och Telia AB (Skanova) om hyra av 10 Gbit/sek DWDM-förbindelser samt svartfiber för lokalnäten. Dessutom ISDN för Out-Of-Band- Managenent, utrymme i Telias lokaler, viss teknisk assistans etc. Avtalstid 4 år med möjlighet till förlängning ett år. Avtalet kan även användas av enskilda högskoleenheter som avropsavtal via SUNET. 20 november #13

14 Orter och etappindelning i GigaSunet 1. Kiruna (etapp 3) 2. Luleå (etapp 1) 3. Umeå (etapp 1) 4. Sundsvall (etapp 1) 5. Gävle (etapp 3) 6. Uppsala (UU, SLU) (etapp 2) 7. Stockholm (KTH, SU, KI, HLS, SH, HHS) (etapp 1) 8. Visby (etapp 3) 9. Linköping (etapp 1) 10. Örebro (etapp 2) 11. Västerås (etapp 2) 12. Borlänge (etapp 2) 13. Karlstad (etapp 3) 14. Skövde (etapp 2) 15. Jönköping (etapp 2) 16. Borås (etapp 2) 17. Trollhättan (etapp 2) 18. Göteborg (GU, CTH) (etapp 1) 19. Malmö + Lund (etapp 1) 20. Växjö (etapp 3) 21. Halmstad (etapp 2) 22. Ronneby (etapp 3) 23. Kristianstad (etapp 3) 24. Kalmar (etapp 3) 20 november #14

15 GigaSunet i verkligheten 20 november #15

16 Världens första rikstäckande 10 Gbit/s nät (?) 20 november #16

17 Usch!!! 20 november #17

18 Avtal (2) Beställning av utrustning (via Stats- kontorets ramavtal) till Eterra/Cisco. Bland annat följande: 42 st Cisco st Cisco st OC192 (10 Gbit/sek) interface. 70 st Cisco ( Yellow Brick ). 25 st Cisco 2621 (för OOB-management mm). 20 november #18

19 Utrustning (1) På varje ort placeras 2 st. Cisco (GSR) centralt i Telias lokaler. 2 st. OC-192/STM-64 (10 Gbit/sek). 2 st. 2,5 Gbit/sek (SRP). På varje högskoleenhet placeras 2 st. Cisco ( Yellow brick ). 2,5 Gbit/sek (SRP). 4 st. Gigabit Ethernet. 8 st. Fast Ethernet. 20 november #19

20 Utrustning (2) Centralt i Stockholm placeras 5 st. Cisco terminerar inkommande 10 Gbit/ sek-förbindelser ansluter GigaSunet till både gamla delar av SUNET och till resten av Internet (både via NORDUnet och till andra ISP:er). 20 november #20

21 Out-Of Of-Band Management För att kunna nå routrarna även i händelse av kabelbrott etc. så installeras ett helt separat nät för management. Baseras på ISDN. En Cisco 2621 på varje ort kopplas till huvudroutrarnas konsolportar. Koppling mot OOB-nätet tillåts endast från SUNETs driftcentral. 20 november #21

22 Nätet på högskoleorterna, principskiss. Telestation (motsv.) A1 A2 2,5 Gbit/sek B1 B2 10 Gbit/sek 10 Gbit/sek Till Högskolans LAN Kommentar: Detta gäller alla orter utom Visby som har 2,5 Gbit/sek med 155 Mbit/sek som reservväg. 20 november #22

23 tamnätsnod 20 november #23

24 Malmö/Lund Halmstad National Internet exchange in Malmö Växjö A1 X1 A2 B1 B2 B1 B2 Mah Z1 LU SLU/Alnarp SLU/Asa Genbanken 20 november #24

25 Accessrouter Cisco november #25

26 Tänkbart scenario 20 november #26

27 Main POP in Stockholm. 5 * GSR 20 november #27

28 Stockholm region Local 100Mbit/sec within Stockholm Direct peering with other ISPs STM1/STM4 current Sunet stkpr1 stk.- pr3 kth noc1 FDDI D-GIX kth noc2 stkbb2 stk.- pr2 stkbb1 DPT-GIX ftp.sunet.se Direct peering with other ISP STM1/STM4 current Sunet Västerås Swgw NORDUnet s-gw Uppsala Linköping S1 S2 Kalmar Jönköping B 2 B 1 A 1 A 2 B 2 B 1 STM-16 Visby B 1 B 2 B 1 B 2 B 1 B 2 B 1 B 2 Universities within Stockholm, see separate picture. 20 november #28

29 Redundans För att erhålla så hög tillförlitlighet och tillgänglighet i nätet är det helt redundant genom att: Nätets topologi är ringformad vilket gäller såväl stamnätet som accessnäten på resp. högskoleort. All kommunikationsutrustning är dubblerad. Det gäller såväl routrarna i stamnätet som accessroutrarna. 20 november #29

30 Vad ger GigaSunet? Stöd för nya tillämpningar: Stöd för nya tillämpningar: Flexibelt lärande (Nätuniversitetet!) Rörliga bilder Video-utsändning on demand Nätbaserade möten Överföring av vetenskapliga data via nätet i stället för lastbil Alla pratar GRID (och ingen vet vad det är) osv 20 november #30

31 Varför GRID? Large Hadron Collider (LHC) vid CERN Lagring 0,1-1 Gbit/s 5-8 PB/år Beräkning av dagens snabbaste PC CERN 20 november #31

32 GRID: : En ny dimension till nätverket GRID avser att skapa beräknings- och lagrings- kapacitet utan motstycke genom att koppla samman datorer över höghastighetsnätverk med hjälp av avancerad middleware middleware. GRID-konceptet utnyttjar möjligheterna som uppstår då nätets kapacitet överkuggar datorns GRID utnyttjar teknik som ger användarna en samlad, säker tillgång till mängder av olika lagrings- och beräkningsresurser 20 november #32

33 Vad ger GigaSunet? Kan hantera trafikökningen av den typ av trafik vi har i dag under flera år ;-); Kapaciteten kan byggas ut successivt när nätet börjar bli fullt. Alltid tillgängligt. Alla flaskhalsar vad gäller kapacitet är lokala 20 november #33