Aktiva föräldramöten i grundskolan

Transkript

1 1 (77) Aktiva föräldramöten i grundskolan

2 2 (77) Bakgrund Aktiva föräldramöten bygger på Skolverkets och Statens Folkhälsoinstituts tankar kring hur elevers hälsa kan främjas genom samverkan mellan skola och föräldrar. En av skolans viktigaste samarbetspartners är föräldrarna och om föräldrar är positiva till skolan gynnar det både läraren och eleven. När lärare och föräldrar samarbetar på ett konstruktivt sätt påverkas klassrumsklimatet oftast till det bättre. Därför kan det vara en fördel att tillsammans med föräldrar skapa gemensamma normer och förhållningsregler kring beteende och bemötande. Syftet med Aktiva föräldramöten är att skapa förutsättningar för diskussion kring aktuella och viktiga ämnen samt att föräldrar ska få möjlighet att utbyta erfarenheter. Tanken är att mötena ska kunna genomföras med enbart föräldrar som deltagare, men även föräldrar och elever tillsammans om det önskas. En viktig del i ett fungerande samarbete är de föräldramöten som läraren bjuder in till. Om man lyckas förmedla till föräldrarna hur viktiga de är ökar sannolikheten att föräldrarna ska komma till fler möten där syftet är att föräldrar ska få möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter. Ett gott samarbete mellan skola och föräldrar är viktigt eftersom ungdomar mår bra när de märker att vuxna runt omkring dem samarbetar, vilket i sin tur kan öka ungdomars känsla av sammanhang En elev vars föräldrar är engagerade har större chans att lyckas i skolan än de som inte har det. Aktiva föräldramöten i skolan är ett material som kan användas för att öka samverkan mellan hem och skola. Inom projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal har vi fått möjlighet att arbeta fram detta material. Fokus har legat på ett ökat föräldrastöd för barn mellan 0-17år. Föräldrar efterfrågar möjligheter att skapa nätverk med andra föräldrar och då är skolan en viktig arena. Genom att använda skolan för möten mellan föräldrar ökar samtidigt kontakten mellan hem och skola. Aktiva föräldramöten gynnar dialog och samverkan. Detta skapar tryggare föräldrar och tryggare barn. I framtagandet av materialet har vi inspirerats av befintligt material inom respektive tema bland annat från hälsoenheten Poängen i Härryda Kommun och Hälsokällan i Fyrbodal.

3 3 (77) Upplägg på ett aktivt föräldramöte Inledning Förtydliga syftet med mötet, introducera temat och ge praktisk information om tider och fika. Deltagarpresentation Någon form av presentation eller uppstartsövning för att skapa en avslappnad stämning och öppna upp samtalsklimatet i gruppen. Övningar och diskussion kring teman Välj ut ett passande antal övningar och diskussionsfrågor kring det valda temat. Det kan även vara en film eller en föreläsning som ligger till grund för diskussionen. Avslutning/utvärdering Som avslutning är det bra att sammanfatta kvällens möte. Du som samtalsledare bör lyfta fram något som varit intressant/nytt/roligt/spännande med kvällens möte. Diskutera gärna hur ni ska gå vidare och vad från mötet som ska vidarebefordras till de berörda om inte deltagit. Det är viktigt att utvärdera mötet.

4 4 (77) Föräldramöte - Förväntningar på förskoleklassåret 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på förskoleklassåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Välj en övning under fliken Övningar för stora och små grupper eller välj följande: Tänk ut en bra föräldraförebild från barnböckernas värld. Låt föräldrarna ställa sig i bokstavsordning efter de förebilder de valt. Låt alla alternativt några berätta varför de valt just sin förebild. 3. Förväntningar på förskoleklassåret Övning 1. Kommunikationskort Material: tillklippta kort av styvt papper Genomförande: Ett blankt papperskort och blyertspenna till varje förälder delas ut. Skriv upp vad du har för förväntningar under förskoleklassåret på: -barnet - personalen - skolan Efter fem minuter samlas korten in. En deltagare tar upp det översta kortet i högen, presenterar sig med namn och vem man är förälder till samt läser vad som står på kortet. Övningen avslutas när alla presenterat sig. 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

5 5 (77) Föräldramöte - Uppstart år 1, 4 och 7 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på det kommande skolåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Uppstart år 1, 4 och 7 Övning 1. Var är Du född? Be föräldrarna ställa sig på en linje från norr till söder. Dela sedan upp föräldrarna i grupper med jämnt antal personer i varje grupp. Övning 2. Diskussion i smågrupper om förväntningar. Genomförande: Papper och penna delas ut. Den som bor längst söder ut är sekreterare i gruppen. Diskutera frågorna som står på tavlan. Skriv ner stödanteckningar inför den kommande diskussionen. Vilka förväntningar har ni på läsåret? Vilka förväntningar tror ni att vi lärare har på er föräldrar? Grupperna berättar vad de kommit fram till. Dokumentera ev. på blädderblock/tavlan. Övning 3 Genomförande: En förslagstunna ritas på blädderblock/tavlan. Dela ut Post-It-lappar till grupperna som diskuterar frågan om trivsel. Grupperna skriver ner sina förslag, ett på varje lapp. Placera lapparna i förslagstunnan Hur kan vi skapa trivsel i klassen? Vad kan du som förälder bidra med? Vad kan läraren bidra med? Gå igenom de inkomna förslagen och se vad vi kan göra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

6 6 (77) Föräldramöte Sömn och gränssättning 1. Inledning välkomna! Syfte med kvällens möte: Att föräldrarna får möjlighet att diskutera med varandra och ta del av olika åsikter och tips som har med sömn och gränssättning att göra. 2. Presentationsövning/Uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar i stora och små grupper. 3. Sömn och gränssättning Genomförande: Låt föräldrarna läsa bloggen (se bilaga1, sist här i möteshandledningen), fortsätt sedan med övning 1 Övning 1. Samtalsövning om sömn och gränssättning (familjens regler) Genomförande: Deltagarna sätter sig i mindre grupper. Välj ut någon/några av följande frågor som du som ledare skriver upp på tavlan eller i något presentationsprogram (gruppen eller tiden avgör hur många frågor man väljer att prata om). Vilket ansvar har föräldrar respektive ungdomar själva för att ungdomar ska få tillräckligt med sömn? Vad kan vi som familj/individ vinna på om alla sov tillräckligt? Hur kan man som förälder sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig?/hur vill ungdomar att förälder ska sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig? Vad tycker ni är det viktigaste för hälsa, sömn, kost, fysisk aktivitet eller något annat? Hur pratar man på bästa sätt om regler? Hur gör vi föräldrar när vi sätter upp regler? Tips på hur man får en bra nattsömn? Förslag på fortsättning: Delge varandra (de som vill) vad som diskuterats i gruppen. Väljer du/ni att ha eleverna med vid detta möte kan man som alternativ/komplement till frågorna ovan välja att gå vidare på följande sätt när man läst avsnittet i sömnbloggen: Genomförande: Dela ut ett papper till alla deltagare, både föräldrar och elever. Skriv upp följande frågor och be deltagarna enskilt svara på frågan.

7 7 (77) Till föräldrarna: Vad gör du som förälder för ditt/dina barn som de skulle kunna klara av själv? Till eleverna: Vad gör dina föräldrar som du egentligen skulle kunna ta ansvar för själv? Förslag på fortsättning: Låt deltagarna sätta sig familjevis och diskutera sina svar. Därefter, låt någon/några familjer som vill delge de övriga om hur diskussionerna har gått. Eventuella följdfrågor att diskutera i den stora gruppen: Varför curlar man ibland som förälder? Vilka kan fördelarna vara med curling för föräldern? 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra annan övning eller fördjupa dig i ämnet Följande filmer som berör ämnet hämtar du på Skolfront : Dödströtta elever Längd: 28 min Produktionsår: 2009 Hur ska man hantera stökiga elever i klassrummet? På Brantingskolan i Uppsala lyfts de bort från sin vanliga klass så att övriga elever kan få arbetsro. De stökiga eleverna får istället arbeta i mindre grupper och öva på sin koncentration. Vi besöker skolan och samtalar med lärare och elever. Studiodiskussion med Karin Olsson, ledarskribent Expressen, och Rossana Dinamarca (V), utbildningsutskottet. Svenska elever sover allt mindre. Dator, TV och nattliga SMS håller dem vakna och forskare varnar för att det leder till sämre intelligens. Vi träffar Alice som går i gymnasiet och nästan aldrig somnar före midnatt. Samtal med ungdomsforskaren Mats Trondman och Titti Rusk, rektor på Kungsgårdsskolan i Finland, där de har så kallade sömndagar.(tips: Se denna film tillsammans i arbetslaget innan föräldramötet genomförs)

8 8 (77) Tema: Sömn Längd: 117 min Produktionsår: 2009 Vad är sömn, varför behövs den och gör den med oss? Vad kan man göra åt sömnproblem som sömnapné och insomnia och borde det vara straffbart att köra bil när man är trött? Tonåringar och sömn är ett helt eget kapitel. Hur mycket kan man egentligen sova? Och hur länge kan man vara vaken? Vetenskapsmagasinets Rasmus Åkerblom testar att vara vaken i två dygn. Gäster hos programledaren Elisif Elvinsdotter är bland andra överläkaren Lena Leissner, stressforskaren Dan Hasson, överläkaren Jan Hedner, psykologen Marie Söderström, professorn Torbjörn Åkerstedt och Maria Spetz, VD på Motormännens Riksförbund. (Tips: Visa del av filmen på föräldramötet) Andra tips: Sov eller dö - artikel från (-01-14)

9 9 (77) 8. Bilaga Bilaga 1 Blogg från förälder Blogg från förälder - inlägg måndag kl Vilken rutten morgon så tråkigt att börja veckan så här. Men det är ju egentligen inget nytt, så här ser det ju ut nästan varje morgon. Så här gick det till i morse, en allt för ofta förekommande vardagsmorgon för oss. Jag vaknar av att väckarklockan ringer för säkert tredje gången, jag och min sambo har en förmåga att trycka på snoozeknappen rätt många gånger. Det går liksom inte att övertala kroppen att öppna ögonen direkt och genast därefter slänga benen över sängkanten och resa på sig. Därför ligger vi i tidsnöd redan innan vi har startat dagen. Vid tredje ringningen brukar vi titta lite panikartat på varandra och så börjar tävlingen om vem som ska hinna in i duschen först. Den som hinner in först är nämligen den enda som hinner duscha över huvudtaget som tur är så är ungarna ännu tröttare än oss och ännu segare på morgonen, så de har inte en chans att vinna möjligheten att lukta nyduschad innan deras skola börjar. Den som inte hinner till duschen får till uppgift att tvinga upp barnen och det är ingen vinstlott direkt. De är inte lättväckta, vi får tjata, hota, gulla och till slut tvinga upp dem så att de hinner upp innan skolan börjar...jobbigt! Finns det någon förälder här i landet som vet när sitt barn somnar egentligen? Jag är ju inte helt dum, jag ser när de går in i sina rum, jag säger go natt och allt det där, men sen är det som att de lever ett nattligt liv utan att involvera oss vuxna. Man kan höra att mobilerna piper långt in på småtimmarna, ibland hörs musik från något av rummen, och när jag gått in på Långe herr A:s blogg så ser jag att han ofta gjort inlägg vid alvarligt talat, det är ju oacceptabelt sent. Eller hur? Hur kan jag veta när mina barn verkligen somnar och hur kan vi i familjen få till en bättre morgon?

10 10 (77) 1. Inledning välkomna! Föräldramöte Lärstilar Syfte med mötet: Att diskutera olika sätt att lära sig på. Vilken stil passar dig bäst.? Jämför resultaten med varandra och se på likheter samt skillnader hos varandra. Förälder elev, elev - elev och förälder - förälder. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se under fliken Övningar för stora och små grupper eller prova någon av följande övningar: Är du höger- eller vänsterhjärnestyrd? Det sägs att din kropp avslöjar om du låter dig domineras av din vänstra eller av din högra hjärnhalva. Testa! Knäpp händerna och se efter vilken tumme som ligger överst: Hur känns det om du lägger händerna så att den andra tummen ligger överst? Vilken tumme känns bäst? Den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva och vice versa, så om den vänstra tummen ligger överst, antyder det en dominant högra hjärnhalva. Lägg armarna i kors: Vilken hand ligger uppåt på överarmen? Prova hur det känns tvärtom. Har du en preferens för ena sidan i testerna ovan? Vilken hjärnhalva är mer dominant hos dig? Det sägs också att: den som har en dominant högerhjärna helst vill sitta på vänster sida i en föreläsningssal lägger ramen först vid pusselbygge den som har en dominant vänsterhjärna helst vill sitta på höger sida i en föreläsningssal lägger pusslet bit för bit den som använder båda halvorna i samma utsträckning föredrar att sitta i mitten av en föreläsningssal tittar rakt fram på den han/hon talar med

11 11 (77) 3. Test samt diskussion om lärstilar Material: Lägg fram olika teorier om lärande eller presentera kort samt lägg ut testfomulär och penna. Garners teorier samt de olika intelligenserna finns i bilaga Genomförande: Var och en får svara enskilt på frågorna. Dela in i olika grupper om 4-5 i varje grupp. Vuxna för sig och elever för sig. Sedan får elev och förälder jämföra resultaten med varandra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

12 12 (77) 6. Bilaga Olika lärstilar: På Skolverkets webbplats utbildningsinfo.se hittar du ännu ett Kolb-test I love språk : Har du hittat din lärstil, människa? Längd: 27 minuter, från 2010 I läroplanen står det att undervisningen skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Men fungerar det så i skolan? Råd och tips för olika lärstilar och klicka på lärstilar. Där finns också test etc.

13 13 (77) Multipla intelligenser Howard Gardner Howard Gardner, professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika intelligenser. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser. De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra. De ursprungliga 7 intelligenserna är: Lingvistisk (språklig) intelligens: Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk. Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang. Logisk-matematisk intelligens: Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser. Spatial (rumslig) intelligens: Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.

14 14 (77) Musikalisk intelligens: Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke. Interpersonell (social) intelligens: Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra. Intrapersonell (reflekterande) intelligens: Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt, vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor. Till den ursprungliga listan på sju intelligenser har Gardner senare lagt en åttonde och en nionde: Natur-intelligens: Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor. Existens-intelligens: Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi. Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner. Hur är du intelligent?

15 15 (77) NLP - neurolingvistisk programmering Det vi tänker påverkar vårt beteende - vi måste alltså lära oss att tänka rätt! NLP (Neurolingvistisk programmering) är en modell som beskriver hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Neuro handlar om sinnet och hur vi organiserar vårt mentala liv. Lingvistisk handlar om språket, hur vi använder det och hur det påverkar oss. Programmering handlar om våra beteendemönster. Upphovsmännen, Richard Bandler och John Grinder, menar att hjärnan fungerar som en inlärningsmaskin som kan omskolas med hjälp av psykets egna lagar. Vi kan utveckla tekniker som leder till framgång. Tankar och fysionomi är nära förbundna med varandra; vår hälsa påverkar våra tankar och vice versa. NLP:s råd till oss är att förändra det vi gör ända tills vi uppnår det vi vill. Beteendet kan bli till en förmåga genom övning. Det hela handlar helt enkelt om att vi måste bestämma oss för vad vi vill. NLP in Education NLP in Education är en tillämpning av de neurolingvistiska rönen inom skolvärlden. Michael Grinder är f.d. speciallärare och har forskat om inlärning bland elever i riskzonen. Grinders fokus ligger på att läraren ska hjälpa varje elev ur dennes perspektiv och sedan anpassa den icke-verbala kommunikationen i inlärningssituationen för att skapa ett optimalt och positivt inlärningsklimat. Hjärnhalvorna förfogar över olika färdigheter Inom NLP kopplar man hjärnans båda halvor till följande färdigheter: Vänster Språk Läsning Hörsel Detaljer och fakta Auditiv Visuell/vänster (ord, text) Minns bäst detaljer och skriftligt språk; kräver klara, specifika, skriftliga direktiv. Vill lära sig från delarna till helheten, lär sig genom att först läsa och sedan uppleva Får sina värderingar från samhället och du - som lärare - kan därför Höger Färger Konst Känslor Former och mönster Kinestetisk Visuell/höger (bilder, symboler, mönster) Minns bäst tecken, symboler, bilder och konkreta föremål; vill ha alternativ och gillar kreativa arbetsuppgifter. Lär sig från helheten ner till delarna, vill uppleva saker i verkliga livet innan de läser om dem Motiveras av sin inre värld. För att

16 16 (77) motivera dem med fakta, statistik och din egen trovärdighet. Föredrar traditionell föreläsningsstil. kunna nå fram till dem måste du känna med dem och förstå deras värld. Du bör utgå från deras värld och undervisa i en en-till-ensituation. Mer om NLP Läs mer om NLP på: Boktips: Joseph O Connor & Ian McDermott: NLP en introduktion, Svenska förlaget, 1998.

17 17 (77) Kolbs fyra lärstilar Utskriftsversion Typ 1 Divergeraren (idégivaren) vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Divergeraren representerar nyfikenhet, fantasi, känslor samt observations- och associationsförmåga. Divergeraren lär genom konkret upplevelse och reflekterande observation. Att arbeta med praktiska uppgifter i grupp passar divergeraren, som lär genom att se på när andra arbetar praktiskt, hellre än att agera själv. Upplevelseriktade övningar, rollspel och praktikfallsdiskussioner kan vara bra sätt att lära för divergeraren. Filmsekvenser där någon visar hur något går till rent praktiskt kan vara andra sätt. Divergeraren lär sig mest genom diskussioner med andra som har samma lärstil. Nyckelfrågan för divergeraren är Varför? Typ 2 Assimileraren (förklararen) vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? Assimileraren lär sig genom experter, föreläsningar, processgenomgångar och egen forskning. Assimileraren föredrar att läsa manualer framför att pröva sig fram, men har också glädje av lärarledda lektioner och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp. Då får han/hon en bra grund av teorier att använda när han/hon skapar modeller av verkligheten. Assimileraren föredrar ofta att arbeta på egen hand och tenderar att sitta tyst och bli inåtvänd i gruppdiskussioner. Nyckelfrågan för assimileraren är Vad? Typ 3 Konvergeraren (sammanställaren) är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Konvergeraren tänker först och handlar sedan, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Konvergeraren vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar konvergeraren bra. Föreläsningar, analyserande övningar, dataanalyser och skrivet material är goda grunder för lärande. Självstudier passar i allmänhet konvergeraren, eftersom den formen av studier ger möjligheter att aktivt söka kunskap. Konvergeraren är oftast mer intresserad av uppgiftslösandet än av människor och känslor. Nyckelfrågan för konvergeraren är Hur? Typ 4 Ackommoderaren (prövaren) är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Ackommoderaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Ackommoderaren testar och styr själv sin upptäckarlusta och sitt lärande, lär sig genom experiment, genom trial and error. Ackommoderaren tycker inte om passiva inlärningsmetoder som föreläsningar, utan lär sig bäst av att arbeta i projekt eller av aktiviteter i liten grupp, t.ex. rollspel. Den här stilen beskrivs som vanlig hos studenter som behöver se helheter från olika perspektiv. Den passar bra i PBL-baserat lärande eller i självständigt praktiskt arbete. Nyckelfrågan för ackommoderaren är Om? Utskriftsversion

18 18 (77) Pask och hjärnhalvorna Två lärstrategier Gordon Pask beskriver två helt olika lärstrategier vid inlärning - en seriell (analytisk/atomistisk) och en holistisk (global) strategi. Vid en seriell lärstrategi fokuserar man sin uppmärksamhet på fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget inom ett ämnesområde steg för steg. Vid en holistisk strategi försöker man få grepp om helheten och sambanden redan från början och associerar det nya som ska läras till andra, redan bekanta, ämnesområden. Den seriella och den holistiska strategin är helt enkelt två olika sätt att skapa förståelse. Serialister och holister Ofta förknippas den seriella lärstrategin med vänster hjärnhalva och den holistiska med den högra. Det tycks vara så att man, när man ska lära in ett nytt ämnesområde, nästan alltid väljer en strategi framför en annan. Somliga av oss är serialister (analytiska/ atomistiska inlärare) och lär oss bäst på vänsterhjärnevis, genom att sätta samman delar till en helhet. Andra är holister (eller globala inlärare) och föredrar högerhjärnans sätt att lära. Vi vill ha helheten innan vi går in på detaljer. Balans mellan hjärnhalvorna Ett klokt råd är att inte låta den ena hjärnhalvan dominera alltför mycket över den andra, utan att försöka lära sig att växla mellan de båda strategierna, så att det blir råder balans mellan fakta och helhetsbild. Hjärnhalvornas specifika talanger Enligt flera av lärstilsteorierna har hjärnhalvorna sina specifika talanger även i andra avseenden. Den vänstra halvan sköter om det skrivna språket och hjälper oss också att tänka rationellt och logiskt, medan den högra halvan är inriktad på färg, form och bilder och har ett förnuft som baserar sig på intuition och känslor. Holisterna förfördelade i skolan I skolan har undervisningen av tradition riktat sig till den vänstra hjärnhalvan och dess förmågor, kanske beroende på att många lärare själva gärna lär in - och då också gärna undervisar - på vänsterhjärnevis. Analytikerna har ofta fått respons i form av uppmuntran och höga betyg, något som i förlängningen också stärkt deras självförtroende. Holisterna har inte fått lika goda chanser att visa vad de går för. Skolarbetet har handlat mer om logiskt tänkande, sekventiell strukturering och faktainlärning än om fantasi, kreativitet och helhetsperspektiv. Läs mer om serialisters och holisters lärstrategier. Testa dig! Hur står det till med balansen mellan dina båda hjärnhalvor? Här kan du testa dig med hjälp av några frågor. Vad vet du om hjärnhalvorna och deras funktioner?

19 19 (77) Här kan du testa dig med en dra- och släppövning Mer om Pask Gympa dig smart Brain Gym Ett bra samarbete mellan de båda hjärnhalvorna är ett gott utgångsläge för lärande, och faktum är att det går att öva upp samarbetsförmågan med hjälp av motoriska övningar. Läs mer om brain gym, dvs. hjärngympa. Musik för ökat lärande Läs mer om hur musik kan förbättra hjärnans arbetssätt. Holistisk och sekventiell navigering Nigel Ford, forskare vid The University of Sheffield, har genomfört studier kopplade till Pasks teorier. Studierna visar att olika individer navigerar på olika sätt i ett webbaserat informationsmaterial beroende på om de är serialister eller holister. Om hjärnan, kroppen och sinnena Mer läsning om hjärnan, kroppen och sinnena (på engelska) hittar du på: En lite mer konstnärlig sida om hjärnan Sperrys och Ornsteins forskning Det är bland annat Roger Sperrys och Robert Ornsteins forskning om hjärnhalvornas funktioner som ligger bakom det ökade intresset för inlärning och lärstilar. Läs mer om Ornsteins teorier Pasks teorier presenteras bl.a. i Learning Strategies, Teaching Strategies and Conceptual or Learning Style(1988).

20 20 (77) Bandler och Grinders teorier om sinnespreferenser - VAK Utskriftsversion Vi lär genom sinnena Modellen VAK utgår från sinnena i beskrivningen av lärstilar och använder variablerna visuell, auditiv och kinestetisk/taktil. Enligt VAK-teorin har endast en liten grupp studerande förmågan att byta inlärningskanal utifrån lärsituationen, medan majoriteten har behov av att lära "med sitt bästa sinne". Några föredrar att använda sitt visuella sinne och kan vara hjälpta av bilder, symboler och kartor av olika slag när de ska ta till sig, bearbeta eller förmedla information, medan andra är mer auditiva och föredrar att lyssna, tala och diskutera. En tredje grupp vill vara fysiskt aktiva eller använda sitt taktila sinne i lärprocessen. Kinesteterna är förlorarna i skolan De visuella och auditiva eleverna passar bra in i den traditionella skolan, eftersom mycket av informationen riktar sig till öga och öra. De verkliga förlorarna är de rena kinesteterna (20% av eleverna i den svenska grundskolan enligt lärstilsforskaren Lena Boström). Att sitta stilla och lyssna är inte deras bästa sätt att lära sig nya saker. Enligt statistiken har ca 8 elever i varje klass (bestående av 30 elever) bara en kanal påkopplad. De måste alltså översätta all information till sitt dominanta inlärningssinne. 2-3 elever kan man, som lärare, ha svårt att nå av andra skäl (sociala, psykologiska, medicinska). Många av dem som misslyckats i ungdomsskolan återkommer till skolan som vuxna för att ge studierna en andra chans. Det är alltså troligt att det även bland vuxenstuderande finns en hel del kinesteter.