Aktiva föräldramöten i grundskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiva föräldramöten i grundskolan"

Transkript

1 1 (77) Aktiva föräldramöten i grundskolan

2 2 (77) Bakgrund Aktiva föräldramöten bygger på Skolverkets och Statens Folkhälsoinstituts tankar kring hur elevers hälsa kan främjas genom samverkan mellan skola och föräldrar. En av skolans viktigaste samarbetspartners är föräldrarna och om föräldrar är positiva till skolan gynnar det både läraren och eleven. När lärare och föräldrar samarbetar på ett konstruktivt sätt påverkas klassrumsklimatet oftast till det bättre. Därför kan det vara en fördel att tillsammans med föräldrar skapa gemensamma normer och förhållningsregler kring beteende och bemötande. Syftet med Aktiva föräldramöten är att skapa förutsättningar för diskussion kring aktuella och viktiga ämnen samt att föräldrar ska få möjlighet att utbyta erfarenheter. Tanken är att mötena ska kunna genomföras med enbart föräldrar som deltagare, men även föräldrar och elever tillsammans om det önskas. En viktig del i ett fungerande samarbete är de föräldramöten som läraren bjuder in till. Om man lyckas förmedla till föräldrarna hur viktiga de är ökar sannolikheten att föräldrarna ska komma till fler möten där syftet är att föräldrar ska få möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter. Ett gott samarbete mellan skola och föräldrar är viktigt eftersom ungdomar mår bra när de märker att vuxna runt omkring dem samarbetar, vilket i sin tur kan öka ungdomars känsla av sammanhang En elev vars föräldrar är engagerade har större chans att lyckas i skolan än de som inte har det. Aktiva föräldramöten i skolan är ett material som kan användas för att öka samverkan mellan hem och skola. Inom projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal har vi fått möjlighet att arbeta fram detta material. Fokus har legat på ett ökat föräldrastöd för barn mellan 0-17år. Föräldrar efterfrågar möjligheter att skapa nätverk med andra föräldrar och då är skolan en viktig arena. Genom att använda skolan för möten mellan föräldrar ökar samtidigt kontakten mellan hem och skola. Aktiva föräldramöten gynnar dialog och samverkan. Detta skapar tryggare föräldrar och tryggare barn. I framtagandet av materialet har vi inspirerats av befintligt material inom respektive tema bland annat från hälsoenheten Poängen i Härryda Kommun och Hälsokällan i Fyrbodal.

3 3 (77) Upplägg på ett aktivt föräldramöte Inledning Förtydliga syftet med mötet, introducera temat och ge praktisk information om tider och fika. Deltagarpresentation Någon form av presentation eller uppstartsövning för att skapa en avslappnad stämning och öppna upp samtalsklimatet i gruppen. Övningar och diskussion kring teman Välj ut ett passande antal övningar och diskussionsfrågor kring det valda temat. Det kan även vara en film eller en föreläsning som ligger till grund för diskussionen. Avslutning/utvärdering Som avslutning är det bra att sammanfatta kvällens möte. Du som samtalsledare bör lyfta fram något som varit intressant/nytt/roligt/spännande med kvällens möte. Diskutera gärna hur ni ska gå vidare och vad från mötet som ska vidarebefordras till de berörda om inte deltagit. Det är viktigt att utvärdera mötet.

4 4 (77) Föräldramöte - Förväntningar på förskoleklassåret 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på förskoleklassåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Välj en övning under fliken Övningar för stora och små grupper eller välj följande: Tänk ut en bra föräldraförebild från barnböckernas värld. Låt föräldrarna ställa sig i bokstavsordning efter de förebilder de valt. Låt alla alternativt några berätta varför de valt just sin förebild. 3. Förväntningar på förskoleklassåret Övning 1. Kommunikationskort Material: tillklippta kort av styvt papper Genomförande: Ett blankt papperskort och blyertspenna till varje förälder delas ut. Skriv upp vad du har för förväntningar under förskoleklassåret på: -barnet - personalen - skolan Efter fem minuter samlas korten in. En deltagare tar upp det översta kortet i högen, presenterar sig med namn och vem man är förälder till samt läser vad som står på kortet. Övningen avslutas när alla presenterat sig. 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

5 5 (77) Föräldramöte - Uppstart år 1, 4 och 7 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på det kommande skolåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Uppstart år 1, 4 och 7 Övning 1. Var är Du född? Be föräldrarna ställa sig på en linje från norr till söder. Dela sedan upp föräldrarna i grupper med jämnt antal personer i varje grupp. Övning 2. Diskussion i smågrupper om förväntningar. Genomförande: Papper och penna delas ut. Den som bor längst söder ut är sekreterare i gruppen. Diskutera frågorna som står på tavlan. Skriv ner stödanteckningar inför den kommande diskussionen. Vilka förväntningar har ni på läsåret? Vilka förväntningar tror ni att vi lärare har på er föräldrar? Grupperna berättar vad de kommit fram till. Dokumentera ev. på blädderblock/tavlan. Övning 3 Genomförande: En förslagstunna ritas på blädderblock/tavlan. Dela ut Post-It-lappar till grupperna som diskuterar frågan om trivsel. Grupperna skriver ner sina förslag, ett på varje lapp. Placera lapparna i förslagstunnan Hur kan vi skapa trivsel i klassen? Vad kan du som förälder bidra med? Vad kan läraren bidra med? Gå igenom de inkomna förslagen och se vad vi kan göra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

6 6 (77) Föräldramöte Sömn och gränssättning 1. Inledning välkomna! Syfte med kvällens möte: Att föräldrarna får möjlighet att diskutera med varandra och ta del av olika åsikter och tips som har med sömn och gränssättning att göra. 2. Presentationsövning/Uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar i stora och små grupper. 3. Sömn och gränssättning Genomförande: Låt föräldrarna läsa bloggen (se bilaga1, sist här i möteshandledningen), fortsätt sedan med övning 1 Övning 1. Samtalsövning om sömn och gränssättning (familjens regler) Genomförande: Deltagarna sätter sig i mindre grupper. Välj ut någon/några av följande frågor som du som ledare skriver upp på tavlan eller i något presentationsprogram (gruppen eller tiden avgör hur många frågor man väljer att prata om). Vilket ansvar har föräldrar respektive ungdomar själva för att ungdomar ska få tillräckligt med sömn? Vad kan vi som familj/individ vinna på om alla sov tillräckligt? Hur kan man som förälder sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig?/hur vill ungdomar att förälder ska sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig? Vad tycker ni är det viktigaste för hälsa, sömn, kost, fysisk aktivitet eller något annat? Hur pratar man på bästa sätt om regler? Hur gör vi föräldrar när vi sätter upp regler? Tips på hur man får en bra nattsömn? Förslag på fortsättning: Delge varandra (de som vill) vad som diskuterats i gruppen. Väljer du/ni att ha eleverna med vid detta möte kan man som alternativ/komplement till frågorna ovan välja att gå vidare på följande sätt när man läst avsnittet i sömnbloggen: Genomförande: Dela ut ett papper till alla deltagare, både föräldrar och elever. Skriv upp följande frågor och be deltagarna enskilt svara på frågan.

7 7 (77) Till föräldrarna: Vad gör du som förälder för ditt/dina barn som de skulle kunna klara av själv? Till eleverna: Vad gör dina föräldrar som du egentligen skulle kunna ta ansvar för själv? Förslag på fortsättning: Låt deltagarna sätta sig familjevis och diskutera sina svar. Därefter, låt någon/några familjer som vill delge de övriga om hur diskussionerna har gått. Eventuella följdfrågor att diskutera i den stora gruppen: Varför curlar man ibland som förälder? Vilka kan fördelarna vara med curling för föräldern? 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra annan övning eller fördjupa dig i ämnet Följande filmer som berör ämnet hämtar du på Skolfront : Dödströtta elever Längd: 28 min Produktionsår: 2009 Hur ska man hantera stökiga elever i klassrummet? På Brantingskolan i Uppsala lyfts de bort från sin vanliga klass så att övriga elever kan få arbetsro. De stökiga eleverna får istället arbeta i mindre grupper och öva på sin koncentration. Vi besöker skolan och samtalar med lärare och elever. Studiodiskussion med Karin Olsson, ledarskribent Expressen, och Rossana Dinamarca (V), utbildningsutskottet. Svenska elever sover allt mindre. Dator, TV och nattliga SMS håller dem vakna och forskare varnar för att det leder till sämre intelligens. Vi träffar Alice som går i gymnasiet och nästan aldrig somnar före midnatt. Samtal med ungdomsforskaren Mats Trondman och Titti Rusk, rektor på Kungsgårdsskolan i Finland, där de har så kallade sömndagar.(tips: Se denna film tillsammans i arbetslaget innan föräldramötet genomförs)

8 8 (77) Tema: Sömn Längd: 117 min Produktionsår: 2009 Vad är sömn, varför behövs den och gör den med oss? Vad kan man göra åt sömnproblem som sömnapné och insomnia och borde det vara straffbart att köra bil när man är trött? Tonåringar och sömn är ett helt eget kapitel. Hur mycket kan man egentligen sova? Och hur länge kan man vara vaken? Vetenskapsmagasinets Rasmus Åkerblom testar att vara vaken i två dygn. Gäster hos programledaren Elisif Elvinsdotter är bland andra överläkaren Lena Leissner, stressforskaren Dan Hasson, överläkaren Jan Hedner, psykologen Marie Söderström, professorn Torbjörn Åkerstedt och Maria Spetz, VD på Motormännens Riksförbund. (Tips: Visa del av filmen på föräldramötet) Andra tips: Sov eller dö - artikel från (-01-14)

9 9 (77) 8. Bilaga Bilaga 1 Blogg från förälder Blogg från förälder - inlägg måndag kl Vilken rutten morgon så tråkigt att börja veckan så här. Men det är ju egentligen inget nytt, så här ser det ju ut nästan varje morgon. Så här gick det till i morse, en allt för ofta förekommande vardagsmorgon för oss. Jag vaknar av att väckarklockan ringer för säkert tredje gången, jag och min sambo har en förmåga att trycka på snoozeknappen rätt många gånger. Det går liksom inte att övertala kroppen att öppna ögonen direkt och genast därefter slänga benen över sängkanten och resa på sig. Därför ligger vi i tidsnöd redan innan vi har startat dagen. Vid tredje ringningen brukar vi titta lite panikartat på varandra och så börjar tävlingen om vem som ska hinna in i duschen först. Den som hinner in först är nämligen den enda som hinner duscha över huvudtaget som tur är så är ungarna ännu tröttare än oss och ännu segare på morgonen, så de har inte en chans att vinna möjligheten att lukta nyduschad innan deras skola börjar. Den som inte hinner till duschen får till uppgift att tvinga upp barnen och det är ingen vinstlott direkt. De är inte lättväckta, vi får tjata, hota, gulla och till slut tvinga upp dem så att de hinner upp innan skolan börjar...jobbigt! Finns det någon förälder här i landet som vet när sitt barn somnar egentligen? Jag är ju inte helt dum, jag ser när de går in i sina rum, jag säger go natt och allt det där, men sen är det som att de lever ett nattligt liv utan att involvera oss vuxna. Man kan höra att mobilerna piper långt in på småtimmarna, ibland hörs musik från något av rummen, och när jag gått in på Långe herr A:s blogg så ser jag att han ofta gjort inlägg vid alvarligt talat, det är ju oacceptabelt sent. Eller hur? Hur kan jag veta när mina barn verkligen somnar och hur kan vi i familjen få till en bättre morgon?

10 10 (77) 1. Inledning välkomna! Föräldramöte Lärstilar Syfte med mötet: Att diskutera olika sätt att lära sig på. Vilken stil passar dig bäst.? Jämför resultaten med varandra och se på likheter samt skillnader hos varandra. Förälder elev, elev - elev och förälder - förälder. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se under fliken Övningar för stora och små grupper eller prova någon av följande övningar: Är du höger- eller vänsterhjärnestyrd? Det sägs att din kropp avslöjar om du låter dig domineras av din vänstra eller av din högra hjärnhalva. Testa! Knäpp händerna och se efter vilken tumme som ligger överst: Hur känns det om du lägger händerna så att den andra tummen ligger överst? Vilken tumme känns bäst? Den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva och vice versa, så om den vänstra tummen ligger överst, antyder det en dominant högra hjärnhalva. Lägg armarna i kors: Vilken hand ligger uppåt på överarmen? Prova hur det känns tvärtom. Har du en preferens för ena sidan i testerna ovan? Vilken hjärnhalva är mer dominant hos dig? Det sägs också att: den som har en dominant högerhjärna helst vill sitta på vänster sida i en föreläsningssal lägger ramen först vid pusselbygge den som har en dominant vänsterhjärna helst vill sitta på höger sida i en föreläsningssal lägger pusslet bit för bit den som använder båda halvorna i samma utsträckning föredrar att sitta i mitten av en föreläsningssal tittar rakt fram på den han/hon talar med

11 11 (77) 3. Test samt diskussion om lärstilar Material: Lägg fram olika teorier om lärande eller presentera kort samt lägg ut testfomulär och penna. Garners teorier samt de olika intelligenserna finns i bilaga Genomförande: Var och en får svara enskilt på frågorna. Dela in i olika grupper om 4-5 i varje grupp. Vuxna för sig och elever för sig. Sedan får elev och förälder jämföra resultaten med varandra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

12 12 (77) 6. Bilaga Olika lärstilar: På Skolverkets webbplats utbildningsinfo.se hittar du ännu ett Kolb-test I love språk : Har du hittat din lärstil, människa? Längd: 27 minuter, från 2010 I läroplanen står det att undervisningen skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Men fungerar det så i skolan? Råd och tips för olika lärstilar och klicka på lärstilar. Där finns också test etc.

13 13 (77) Multipla intelligenser Howard Gardner Howard Gardner, professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika intelligenser. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser. De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra. De ursprungliga 7 intelligenserna är: Lingvistisk (språklig) intelligens: Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk. Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang. Logisk-matematisk intelligens: Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser. Spatial (rumslig) intelligens: Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.

14 14 (77) Musikalisk intelligens: Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke. Interpersonell (social) intelligens: Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra. Intrapersonell (reflekterande) intelligens: Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt, vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor. Till den ursprungliga listan på sju intelligenser har Gardner senare lagt en åttonde och en nionde: Natur-intelligens: Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor. Existens-intelligens: Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi. Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner. Hur är du intelligent?

15 15 (77) NLP - neurolingvistisk programmering Det vi tänker påverkar vårt beteende - vi måste alltså lära oss att tänka rätt! NLP (Neurolingvistisk programmering) är en modell som beskriver hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Neuro handlar om sinnet och hur vi organiserar vårt mentala liv. Lingvistisk handlar om språket, hur vi använder det och hur det påverkar oss. Programmering handlar om våra beteendemönster. Upphovsmännen, Richard Bandler och John Grinder, menar att hjärnan fungerar som en inlärningsmaskin som kan omskolas med hjälp av psykets egna lagar. Vi kan utveckla tekniker som leder till framgång. Tankar och fysionomi är nära förbundna med varandra; vår hälsa påverkar våra tankar och vice versa. NLP:s råd till oss är att förändra det vi gör ända tills vi uppnår det vi vill. Beteendet kan bli till en förmåga genom övning. Det hela handlar helt enkelt om att vi måste bestämma oss för vad vi vill. NLP in Education NLP in Education är en tillämpning av de neurolingvistiska rönen inom skolvärlden. Michael Grinder är f.d. speciallärare och har forskat om inlärning bland elever i riskzonen. Grinders fokus ligger på att läraren ska hjälpa varje elev ur dennes perspektiv och sedan anpassa den icke-verbala kommunikationen i inlärningssituationen för att skapa ett optimalt och positivt inlärningsklimat. Hjärnhalvorna förfogar över olika färdigheter Inom NLP kopplar man hjärnans båda halvor till följande färdigheter: Vänster Språk Läsning Hörsel Detaljer och fakta Auditiv Visuell/vänster (ord, text) Minns bäst detaljer och skriftligt språk; kräver klara, specifika, skriftliga direktiv. Vill lära sig från delarna till helheten, lär sig genom att först läsa och sedan uppleva Får sina värderingar från samhället och du - som lärare - kan därför Höger Färger Konst Känslor Former och mönster Kinestetisk Visuell/höger (bilder, symboler, mönster) Minns bäst tecken, symboler, bilder och konkreta föremål; vill ha alternativ och gillar kreativa arbetsuppgifter. Lär sig från helheten ner till delarna, vill uppleva saker i verkliga livet innan de läser om dem Motiveras av sin inre värld. För att

16 16 (77) motivera dem med fakta, statistik och din egen trovärdighet. Föredrar traditionell föreläsningsstil. kunna nå fram till dem måste du känna med dem och förstå deras värld. Du bör utgå från deras värld och undervisa i en en-till-ensituation. Mer om NLP Läs mer om NLP på: Boktips: Joseph O Connor & Ian McDermott: NLP en introduktion, Svenska förlaget, 1998.

17 17 (77) Kolbs fyra lärstilar Utskriftsversion Typ 1 Divergeraren (idégivaren) vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Divergeraren representerar nyfikenhet, fantasi, känslor samt observations- och associationsförmåga. Divergeraren lär genom konkret upplevelse och reflekterande observation. Att arbeta med praktiska uppgifter i grupp passar divergeraren, som lär genom att se på när andra arbetar praktiskt, hellre än att agera själv. Upplevelseriktade övningar, rollspel och praktikfallsdiskussioner kan vara bra sätt att lära för divergeraren. Filmsekvenser där någon visar hur något går till rent praktiskt kan vara andra sätt. Divergeraren lär sig mest genom diskussioner med andra som har samma lärstil. Nyckelfrågan för divergeraren är Varför? Typ 2 Assimileraren (förklararen) vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? Assimileraren lär sig genom experter, föreläsningar, processgenomgångar och egen forskning. Assimileraren föredrar att läsa manualer framför att pröva sig fram, men har också glädje av lärarledda lektioner och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp. Då får han/hon en bra grund av teorier att använda när han/hon skapar modeller av verkligheten. Assimileraren föredrar ofta att arbeta på egen hand och tenderar att sitta tyst och bli inåtvänd i gruppdiskussioner. Nyckelfrågan för assimileraren är Vad? Typ 3 Konvergeraren (sammanställaren) är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Konvergeraren tänker först och handlar sedan, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Konvergeraren vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar konvergeraren bra. Föreläsningar, analyserande övningar, dataanalyser och skrivet material är goda grunder för lärande. Självstudier passar i allmänhet konvergeraren, eftersom den formen av studier ger möjligheter att aktivt söka kunskap. Konvergeraren är oftast mer intresserad av uppgiftslösandet än av människor och känslor. Nyckelfrågan för konvergeraren är Hur? Typ 4 Ackommoderaren (prövaren) är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Ackommoderaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Ackommoderaren testar och styr själv sin upptäckarlusta och sitt lärande, lär sig genom experiment, genom trial and error. Ackommoderaren tycker inte om passiva inlärningsmetoder som föreläsningar, utan lär sig bäst av att arbeta i projekt eller av aktiviteter i liten grupp, t.ex. rollspel. Den här stilen beskrivs som vanlig hos studenter som behöver se helheter från olika perspektiv. Den passar bra i PBL-baserat lärande eller i självständigt praktiskt arbete. Nyckelfrågan för ackommoderaren är Om? Utskriftsversion

18 18 (77) Pask och hjärnhalvorna Två lärstrategier Gordon Pask beskriver två helt olika lärstrategier vid inlärning - en seriell (analytisk/atomistisk) och en holistisk (global) strategi. Vid en seriell lärstrategi fokuserar man sin uppmärksamhet på fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget inom ett ämnesområde steg för steg. Vid en holistisk strategi försöker man få grepp om helheten och sambanden redan från början och associerar det nya som ska läras till andra, redan bekanta, ämnesområden. Den seriella och den holistiska strategin är helt enkelt två olika sätt att skapa förståelse. Serialister och holister Ofta förknippas den seriella lärstrategin med vänster hjärnhalva och den holistiska med den högra. Det tycks vara så att man, när man ska lära in ett nytt ämnesområde, nästan alltid väljer en strategi framför en annan. Somliga av oss är serialister (analytiska/ atomistiska inlärare) och lär oss bäst på vänsterhjärnevis, genom att sätta samman delar till en helhet. Andra är holister (eller globala inlärare) och föredrar högerhjärnans sätt att lära. Vi vill ha helheten innan vi går in på detaljer. Balans mellan hjärnhalvorna Ett klokt råd är att inte låta den ena hjärnhalvan dominera alltför mycket över den andra, utan att försöka lära sig att växla mellan de båda strategierna, så att det blir råder balans mellan fakta och helhetsbild. Hjärnhalvornas specifika talanger Enligt flera av lärstilsteorierna har hjärnhalvorna sina specifika talanger även i andra avseenden. Den vänstra halvan sköter om det skrivna språket och hjälper oss också att tänka rationellt och logiskt, medan den högra halvan är inriktad på färg, form och bilder och har ett förnuft som baserar sig på intuition och känslor. Holisterna förfördelade i skolan I skolan har undervisningen av tradition riktat sig till den vänstra hjärnhalvan och dess förmågor, kanske beroende på att många lärare själva gärna lär in - och då också gärna undervisar - på vänsterhjärnevis. Analytikerna har ofta fått respons i form av uppmuntran och höga betyg, något som i förlängningen också stärkt deras självförtroende. Holisterna har inte fått lika goda chanser att visa vad de går för. Skolarbetet har handlat mer om logiskt tänkande, sekventiell strukturering och faktainlärning än om fantasi, kreativitet och helhetsperspektiv. Läs mer om serialisters och holisters lärstrategier. Testa dig! Hur står det till med balansen mellan dina båda hjärnhalvor? Här kan du testa dig med hjälp av några frågor. Vad vet du om hjärnhalvorna och deras funktioner?

19 19 (77) Här kan du testa dig med en dra- och släppövning Mer om Pask Gympa dig smart Brain Gym Ett bra samarbete mellan de båda hjärnhalvorna är ett gott utgångsläge för lärande, och faktum är att det går att öva upp samarbetsförmågan med hjälp av motoriska övningar. Läs mer om brain gym, dvs. hjärngympa. Musik för ökat lärande Läs mer om hur musik kan förbättra hjärnans arbetssätt. Holistisk och sekventiell navigering Nigel Ford, forskare vid The University of Sheffield, har genomfört studier kopplade till Pasks teorier. Studierna visar att olika individer navigerar på olika sätt i ett webbaserat informationsmaterial beroende på om de är serialister eller holister. Om hjärnan, kroppen och sinnena Mer läsning om hjärnan, kroppen och sinnena (på engelska) hittar du på: En lite mer konstnärlig sida om hjärnan Sperrys och Ornsteins forskning Det är bland annat Roger Sperrys och Robert Ornsteins forskning om hjärnhalvornas funktioner som ligger bakom det ökade intresset för inlärning och lärstilar. Läs mer om Ornsteins teorier Pasks teorier presenteras bl.a. i Learning Strategies, Teaching Strategies and Conceptual or Learning Style(1988).

20 20 (77) Bandler och Grinders teorier om sinnespreferenser - VAK Utskriftsversion Vi lär genom sinnena Modellen VAK utgår från sinnena i beskrivningen av lärstilar och använder variablerna visuell, auditiv och kinestetisk/taktil. Enligt VAK-teorin har endast en liten grupp studerande förmågan att byta inlärningskanal utifrån lärsituationen, medan majoriteten har behov av att lära "med sitt bästa sinne". Några föredrar att använda sitt visuella sinne och kan vara hjälpta av bilder, symboler och kartor av olika slag när de ska ta till sig, bearbeta eller förmedla information, medan andra är mer auditiva och föredrar att lyssna, tala och diskutera. En tredje grupp vill vara fysiskt aktiva eller använda sitt taktila sinne i lärprocessen. Kinesteterna är förlorarna i skolan De visuella och auditiva eleverna passar bra in i den traditionella skolan, eftersom mycket av informationen riktar sig till öga och öra. De verkliga förlorarna är de rena kinesteterna (20% av eleverna i den svenska grundskolan enligt lärstilsforskaren Lena Boström). Att sitta stilla och lyssna är inte deras bästa sätt att lära sig nya saker. Enligt statistiken har ca 8 elever i varje klass (bestående av 30 elever) bara en kanal påkopplad. De måste alltså översätta all information till sitt dominanta inlärningssinne. 2-3 elever kan man, som lärare, ha svårt att nå av andra skäl (sociala, psykologiska, medicinska). Många av dem som misslyckats i ungdomsskolan återkommer till skolan som vuxna för att ge studierna en andra chans. Det är alltså troligt att det även bland vuxenstuderande finns en hel del kinesteter.

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan Firma Margareta ivarsson Kunskap Lärstilar och kommunikation Nätverksträff för Unionen, Region SjuHall Borås den 10 september 2008 Är en färskvara vars bäst-före-datum alltid har gått ut. Bengt Wahlström

Läs mer

Undervisning. Multipla intelligenser

Undervisning. Multipla intelligenser Undervisning Detta kapitel fokuserar på hur man lär sig i skolan och på hur undervisningen kan bli bättre, men också på vem det är som bestämmer om vilka undervisningsmetoder som används i klassen eller

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan AGENDA Första tiden på högskolan Stress och tekniker att möta stressen Studieplanering Lästeknik

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Feedbackfrågor för personlig utveckling.

Feedbackfrågor för personlig utveckling. Personligt frågeformulär för att precisera utgångsläget (var du står idag) och för intresseanalys om vad du tycker är intressant. Besvara nedanstående frågor genom att välja en siffra mellan 1 och 9. Räkna

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Några anteckningar i studieteknik

Några anteckningar i studieteknik Några anteckningar i studieteknik CJU Christer Johansson Utbildning E-post: info.cju@telia.com Hemsida: www.cju.se 2 Innehåll Några fakta om minnet 3 Inlärning vid olika åldrar. 3 Läshastighet. 4 Att läsa

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

PSYKOLOGISKA TYPER. Introduktion till. och TEAM SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER SVENSK UTGÅVA

PSYKOLOGISKA TYPER. Introduktion till. och TEAM SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER SVENSK UTGÅVA SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER och TEAM SVENSK UTGÅVA ELIZABETH HIRSH KATHERINE W. HIRSH SANDRA KREBS HIRSH Inledning Syftet med Introduktion till Psykologiska

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Lite om lärstilar och inlärningsstrategier

Lite om lärstilar och inlärningsstrategier Lite om lärstilar och inlärningsstrategier Lärandets Hur Lärandet sett som datoranalogi TRE BEGREPP Studiestrategi (learning/study strategy) Refererar till studenternas konkreta arbetssätt de kognitiva

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Hur kan du studera effektivt? Studieteknik

Hur kan du studera effektivt? Studieteknik Hur kan du studera effektivt? Studieteknik En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Forskning och böcker av. Kommunikation. Hur kommunicerar du? Worskshop på Lingatan. 30 november En vitamininjektion i höstmörkret

Forskning och böcker av. Kommunikation. Hur kommunicerar du? Worskshop på Lingatan. 30 november En vitamininjektion i höstmörkret Firma margareta ivarsson Worskshop på Lingatan 30 november 2006 En vitamininjektion i höstmörkret Forskning och böcker av Bosse Angelöw Matti Bergström Edward de Bono Marianne Frankenhaeuser Howard Gardner

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips Det finns flera saker du kan göra både i klassrummet och utanför klassrummet som gör att du kommer få enklare att höja dina betyg, både i SO och i andra ämnen. 1. Läs

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack. Piano. Björkstugan (Handelsvägen 20), fredagar, från 13.

Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack. Piano. Björkstugan (Handelsvägen 20), fredagar, från 13. Kosmosklubben i samarbete med Enskedeskolan erbjuder dig/ditt barn VT 2015; Schack Syfte: Att träna logiskt tänkande, koncentrationsförmåga och social kompetens. Upprepade undersökningar visar att barn

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt Firma Margareta ivarsson Föreläsning vid KY-examen Södra Vårdskolan, Halmstad 22 maj 2007 Provar du någon n annans glasögon gon ibland? Att se världen med sina egna glasögon och andras Olika nivåer att

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

Myers Briggs Type Indicator Tolkningsrapport för organisationer

Myers Briggs Type Indicator Tolkningsrapport för organisationer Tolkningsrapport för organisationer Utvecklad av Sandra Krebs Hirsh och Jean M Kummerow Europeisk Utgåva Rapport för Rita Hayworth Juni 27, 2007 CPP, Inc 800-624-1765 wwwcppcom Introduktion Myers Briggs

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

STUDIETEKNIK. Heurika

STUDIETEKNIK. Heurika STUDIETEKNIK Heurika VAD ÄR STUDIETEKNIK? Studieteknik är metoder och tekniker som används i syfte att underlätta och förbättra teoretisk inlärning. Det inkluderar exempelvis; lärstilar, hjärnan och minnet

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända. Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv.

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida.

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida. Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida http://www.ufn.gu.se/ask eller googla språkhandledning GU Välj Humanistiska fakulteten 1 Öppna föreläsningar

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

PSYKOLOGISKA TYPER i ORGANISATIONER

PSYKOLOGISKA TYPER i ORGANISATIONER SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER i ORGANISATIONER TREDJE VERSIONEN SVENSK UTGÅVA SANDRA KREBS HIRSH JEAN M. K UMMEROW Vad är MBTI? Detta häfte har utformats

Läs mer

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Tänkandets didaktik 2014-01-28 Forskningsvåren ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Peter Tillberg Blir du lönsam lille vän? Vad behövs i framtiden? Snabba samhällsförändringar Snabb

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida

Studieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning hittar du på Språkhandledningens hemsida http://www.utbildning.gu.se/student/ sprakhandledning/handelshogskolan/ 1 Öppna föreläsningar

Läs mer

Det är lätt att leka!

Det är lätt att leka! Det är lätt att leka! - En handbok med komplement till småbarns teknikanvändning Av Emilia Byggmästar, Karin Byggmästar & Anna Westerlund Innehållsförteckning Del 1 Del 2 Bakgrund till vår handbok Sammanfattning

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-12 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det.

Antalet deltagare Vill man ha ett högt tempo så är 5 spelare idealiskt. Det är bättre att öka på antalet än att minska det. Första gången ni spelar Idéspelet Här är en kortfattad vägledning för dig som ansvarar för den allra första spelomgången med idéspelet i er organisation. Börja med att läsa Quickstarten och därefter denna.

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Djur och Skur drivs som AB av Lena Borg som har pedagogisk utbildning i form av idrottslärarexamen. Jag har nästan

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Några tips och tankeställare om Studieteknik

Några tips och tankeställare om Studieteknik Några tips och tankeställare om Studieteknik Huvuddelen hämtat från: Ingmar Andersson Ingmar.andersson@oviknet.com telefon: 0660-58434 och 070-6368751 adress: Murarvägen 12, 891 77 Järved Alla har vi olika

Läs mer

I vår verksamhet utgår vi ifrån. Läroplanen. Multipla intelligenser. Tillsammans

I vår verksamhet utgår vi ifrån. Läroplanen. Multipla intelligenser. Tillsammans I vår verksamhet utgår vi ifrån Läroplanen MI Multipla intelligenser Tillsammans Läroplanen Inom svensk förskola har vi en läroplan som kom 1998 men reviderades 2010, det är denna som styr verksamheten

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden

En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska Boka tid sprakverkstaden@kvk.uu.se

Läs mer

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

10 övningar i studieteknik

10 övningar i studieteknik 10 övningar i studieteknik Henrik Svensson 2008-08-12 Denna text är hämtad från: http://www.henriksvensson.info.se Den här övningen försöker visa vikten av att ta det lugnt. Uppgifterna nedan kan verka

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer