Aktiva föräldramöten i grundskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiva föräldramöten i grundskolan"

Transkript

1 1 (77) Aktiva föräldramöten i grundskolan

2 2 (77) Bakgrund Aktiva föräldramöten bygger på Skolverkets och Statens Folkhälsoinstituts tankar kring hur elevers hälsa kan främjas genom samverkan mellan skola och föräldrar. En av skolans viktigaste samarbetspartners är föräldrarna och om föräldrar är positiva till skolan gynnar det både läraren och eleven. När lärare och föräldrar samarbetar på ett konstruktivt sätt påverkas klassrumsklimatet oftast till det bättre. Därför kan det vara en fördel att tillsammans med föräldrar skapa gemensamma normer och förhållningsregler kring beteende och bemötande. Syftet med Aktiva föräldramöten är att skapa förutsättningar för diskussion kring aktuella och viktiga ämnen samt att föräldrar ska få möjlighet att utbyta erfarenheter. Tanken är att mötena ska kunna genomföras med enbart föräldrar som deltagare, men även föräldrar och elever tillsammans om det önskas. En viktig del i ett fungerande samarbete är de föräldramöten som läraren bjuder in till. Om man lyckas förmedla till föräldrarna hur viktiga de är ökar sannolikheten att föräldrarna ska komma till fler möten där syftet är att föräldrar ska få möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter. Ett gott samarbete mellan skola och föräldrar är viktigt eftersom ungdomar mår bra när de märker att vuxna runt omkring dem samarbetar, vilket i sin tur kan öka ungdomars känsla av sammanhang En elev vars föräldrar är engagerade har större chans att lyckas i skolan än de som inte har det. Aktiva föräldramöten i skolan är ett material som kan användas för att öka samverkan mellan hem och skola. Inom projekt Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-Fyrbodal har vi fått möjlighet att arbeta fram detta material. Fokus har legat på ett ökat föräldrastöd för barn mellan 0-17år. Föräldrar efterfrågar möjligheter att skapa nätverk med andra föräldrar och då är skolan en viktig arena. Genom att använda skolan för möten mellan föräldrar ökar samtidigt kontakten mellan hem och skola. Aktiva föräldramöten gynnar dialog och samverkan. Detta skapar tryggare föräldrar och tryggare barn. I framtagandet av materialet har vi inspirerats av befintligt material inom respektive tema bland annat från hälsoenheten Poängen i Härryda Kommun och Hälsokällan i Fyrbodal.

3 3 (77) Upplägg på ett aktivt föräldramöte Inledning Förtydliga syftet med mötet, introducera temat och ge praktisk information om tider och fika. Deltagarpresentation Någon form av presentation eller uppstartsövning för att skapa en avslappnad stämning och öppna upp samtalsklimatet i gruppen. Övningar och diskussion kring teman Välj ut ett passande antal övningar och diskussionsfrågor kring det valda temat. Det kan även vara en film eller en föreläsning som ligger till grund för diskussionen. Avslutning/utvärdering Som avslutning är det bra att sammanfatta kvällens möte. Du som samtalsledare bör lyfta fram något som varit intressant/nytt/roligt/spännande med kvällens möte. Diskutera gärna hur ni ska gå vidare och vad från mötet som ska vidarebefordras till de berörda om inte deltagit. Det är viktigt att utvärdera mötet.

4 4 (77) Föräldramöte - Förväntningar på förskoleklassåret 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på förskoleklassåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Välj en övning under fliken Övningar för stora och små grupper eller välj följande: Tänk ut en bra föräldraförebild från barnböckernas värld. Låt föräldrarna ställa sig i bokstavsordning efter de förebilder de valt. Låt alla alternativt några berätta varför de valt just sin förebild. 3. Förväntningar på förskoleklassåret Övning 1. Kommunikationskort Material: tillklippta kort av styvt papper Genomförande: Ett blankt papperskort och blyertspenna till varje förälder delas ut. Skriv upp vad du har för förväntningar under förskoleklassåret på: -barnet - personalen - skolan Efter fem minuter samlas korten in. En deltagare tar upp det översta kortet i högen, presenterar sig med namn och vem man är förälder till samt läser vad som står på kortet. Övningen avslutas när alla presenterat sig. 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

5 5 (77) Föräldramöte - Uppstart år 1, 4 och 7 1. Inledning välkomna! Syfte med mötet: att tillsammans få möjlighet att reflektera och fundera kring förväntningar på det kommande skolåret samt att skapa goda förutsättningar för deltagarna att lära känna varandra. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar för stora och små grupper. 3. Uppstart år 1, 4 och 7 Övning 1. Var är Du född? Be föräldrarna ställa sig på en linje från norr till söder. Dela sedan upp föräldrarna i grupper med jämnt antal personer i varje grupp. Övning 2. Diskussion i smågrupper om förväntningar. Genomförande: Papper och penna delas ut. Den som bor längst söder ut är sekreterare i gruppen. Diskutera frågorna som står på tavlan. Skriv ner stödanteckningar inför den kommande diskussionen. Vilka förväntningar har ni på läsåret? Vilka förväntningar tror ni att vi lärare har på er föräldrar? Grupperna berättar vad de kommit fram till. Dokumentera ev. på blädderblock/tavlan. Övning 3 Genomförande: En förslagstunna ritas på blädderblock/tavlan. Dela ut Post-It-lappar till grupperna som diskuterar frågan om trivsel. Grupperna skriver ner sina förslag, ett på varje lapp. Placera lapparna i förslagstunnan Hur kan vi skapa trivsel i klassen? Vad kan du som förälder bidra med? Vad kan läraren bidra med? Gå igenom de inkomna förslagen och se vad vi kan göra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

6 6 (77) Föräldramöte Sömn och gränssättning 1. Inledning välkomna! Syfte med kvällens möte: Att föräldrarna får möjlighet att diskutera med varandra och ta del av olika åsikter och tips som har med sömn och gränssättning att göra. 2. Presentationsövning/Uppvärmningsövning: Se förslag under fliken Övningar i stora och små grupper. 3. Sömn och gränssättning Genomförande: Låt föräldrarna läsa bloggen (se bilaga1, sist här i möteshandledningen), fortsätt sedan med övning 1 Övning 1. Samtalsövning om sömn och gränssättning (familjens regler) Genomförande: Deltagarna sätter sig i mindre grupper. Välj ut någon/några av följande frågor som du som ledare skriver upp på tavlan eller i något presentationsprogram (gruppen eller tiden avgör hur många frågor man väljer att prata om). Vilket ansvar har föräldrar respektive ungdomar själva för att ungdomar ska få tillräckligt med sömn? Vad kan vi som familj/individ vinna på om alla sov tillräckligt? Hur kan man som förälder sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig?/hur vill ungdomar att förälder ska sätta upp regler för när ens tonåring ska gå och lägga sig? Vad tycker ni är det viktigaste för hälsa, sömn, kost, fysisk aktivitet eller något annat? Hur pratar man på bästa sätt om regler? Hur gör vi föräldrar när vi sätter upp regler? Tips på hur man får en bra nattsömn? Förslag på fortsättning: Delge varandra (de som vill) vad som diskuterats i gruppen. Väljer du/ni att ha eleverna med vid detta möte kan man som alternativ/komplement till frågorna ovan välja att gå vidare på följande sätt när man läst avsnittet i sömnbloggen: Genomförande: Dela ut ett papper till alla deltagare, både föräldrar och elever. Skriv upp följande frågor och be deltagarna enskilt svara på frågan.

7 7 (77) Till föräldrarna: Vad gör du som förälder för ditt/dina barn som de skulle kunna klara av själv? Till eleverna: Vad gör dina föräldrar som du egentligen skulle kunna ta ansvar för själv? Förslag på fortsättning: Låt deltagarna sätta sig familjevis och diskutera sina svar. Därefter, låt någon/några familjer som vill delge de övriga om hur diskussionerna har gått. Eventuella följdfrågor att diskutera i den stora gruppen: Varför curlar man ibland som förälder? Vilka kan fördelarna vara med curling för föräldern? 4. Skolsituation, trivsel i klassen och övriga frågor från föräldrar (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet) 7. Tips till dig som vill göra annan övning eller fördjupa dig i ämnet Följande filmer som berör ämnet hämtar du på Skolfront : Dödströtta elever Längd: 28 min Produktionsår: 2009 Hur ska man hantera stökiga elever i klassrummet? På Brantingskolan i Uppsala lyfts de bort från sin vanliga klass så att övriga elever kan få arbetsro. De stökiga eleverna får istället arbeta i mindre grupper och öva på sin koncentration. Vi besöker skolan och samtalar med lärare och elever. Studiodiskussion med Karin Olsson, ledarskribent Expressen, och Rossana Dinamarca (V), utbildningsutskottet. Svenska elever sover allt mindre. Dator, TV och nattliga SMS håller dem vakna och forskare varnar för att det leder till sämre intelligens. Vi träffar Alice som går i gymnasiet och nästan aldrig somnar före midnatt. Samtal med ungdomsforskaren Mats Trondman och Titti Rusk, rektor på Kungsgårdsskolan i Finland, där de har så kallade sömndagar.(tips: Se denna film tillsammans i arbetslaget innan föräldramötet genomförs)

8 8 (77) Tema: Sömn Längd: 117 min Produktionsår: 2009 Vad är sömn, varför behövs den och gör den med oss? Vad kan man göra åt sömnproblem som sömnapné och insomnia och borde det vara straffbart att köra bil när man är trött? Tonåringar och sömn är ett helt eget kapitel. Hur mycket kan man egentligen sova? Och hur länge kan man vara vaken? Vetenskapsmagasinets Rasmus Åkerblom testar att vara vaken i två dygn. Gäster hos programledaren Elisif Elvinsdotter är bland andra överläkaren Lena Leissner, stressforskaren Dan Hasson, överläkaren Jan Hedner, psykologen Marie Söderström, professorn Torbjörn Åkerstedt och Maria Spetz, VD på Motormännens Riksförbund. (Tips: Visa del av filmen på föräldramötet) Andra tips: Sov eller dö - artikel från (-01-14)

9 9 (77) 8. Bilaga Bilaga 1 Blogg från förälder Blogg från förälder - inlägg måndag kl Vilken rutten morgon så tråkigt att börja veckan så här. Men det är ju egentligen inget nytt, så här ser det ju ut nästan varje morgon. Så här gick det till i morse, en allt för ofta förekommande vardagsmorgon för oss. Jag vaknar av att väckarklockan ringer för säkert tredje gången, jag och min sambo har en förmåga att trycka på snoozeknappen rätt många gånger. Det går liksom inte att övertala kroppen att öppna ögonen direkt och genast därefter slänga benen över sängkanten och resa på sig. Därför ligger vi i tidsnöd redan innan vi har startat dagen. Vid tredje ringningen brukar vi titta lite panikartat på varandra och så börjar tävlingen om vem som ska hinna in i duschen först. Den som hinner in först är nämligen den enda som hinner duscha över huvudtaget som tur är så är ungarna ännu tröttare än oss och ännu segare på morgonen, så de har inte en chans att vinna möjligheten att lukta nyduschad innan deras skola börjar. Den som inte hinner till duschen får till uppgift att tvinga upp barnen och det är ingen vinstlott direkt. De är inte lättväckta, vi får tjata, hota, gulla och till slut tvinga upp dem så att de hinner upp innan skolan börjar...jobbigt! Finns det någon förälder här i landet som vet när sitt barn somnar egentligen? Jag är ju inte helt dum, jag ser när de går in i sina rum, jag säger go natt och allt det där, men sen är det som att de lever ett nattligt liv utan att involvera oss vuxna. Man kan höra att mobilerna piper långt in på småtimmarna, ibland hörs musik från något av rummen, och när jag gått in på Långe herr A:s blogg så ser jag att han ofta gjort inlägg vid alvarligt talat, det är ju oacceptabelt sent. Eller hur? Hur kan jag veta när mina barn verkligen somnar och hur kan vi i familjen få till en bättre morgon?

10 10 (77) 1. Inledning välkomna! Föräldramöte Lärstilar Syfte med mötet: Att diskutera olika sätt att lära sig på. Vilken stil passar dig bäst.? Jämför resultaten med varandra och se på likheter samt skillnader hos varandra. Förälder elev, elev - elev och förälder - förälder. 2. Presentationsövning/uppvärmningsövning: Se under fliken Övningar för stora och små grupper eller prova någon av följande övningar: Är du höger- eller vänsterhjärnestyrd? Det sägs att din kropp avslöjar om du låter dig domineras av din vänstra eller av din högra hjärnhalva. Testa! Knäpp händerna och se efter vilken tumme som ligger överst: Hur känns det om du lägger händerna så att den andra tummen ligger överst? Vilken tumme känns bäst? Den högra hjärnhalvan styr vänster kroppshalva och vice versa, så om den vänstra tummen ligger överst, antyder det en dominant högra hjärnhalva. Lägg armarna i kors: Vilken hand ligger uppåt på överarmen? Prova hur det känns tvärtom. Har du en preferens för ena sidan i testerna ovan? Vilken hjärnhalva är mer dominant hos dig? Det sägs också att: den som har en dominant högerhjärna helst vill sitta på vänster sida i en föreläsningssal lägger ramen först vid pusselbygge den som har en dominant vänsterhjärna helst vill sitta på höger sida i en föreläsningssal lägger pusslet bit för bit den som använder båda halvorna i samma utsträckning föredrar att sitta i mitten av en föreläsningssal tittar rakt fram på den han/hon talar med

11 11 (77) 3. Test samt diskussion om lärstilar Material: Lägg fram olika teorier om lärande eller presentera kort samt lägg ut testfomulär och penna. Garners teorier samt de olika intelligenserna finns i bilaga Genomförande: Var och en får svara enskilt på frågorna. Dela in i olika grupper om 4-5 i varje grupp. Vuxna för sig och elever för sig. Sedan får elev och förälder jämföra resultaten med varandra. 4. Skolsituation, trivsel i klassen, övriga frågor från föräldrar och förslag på ämnen att ta upp på nästa möte. (dialog) 5. Avslutning och kort utvärdering (nämn något du tar med dig från mötet)

12 12 (77) 6. Bilaga Olika lärstilar: På Skolverkets webbplats utbildningsinfo.se hittar du ännu ett Kolb-test I love språk : Har du hittat din lärstil, människa? Längd: 27 minuter, från 2010 I läroplanen står det att undervisningen skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Men fungerar det så i skolan? Råd och tips för olika lärstilar och klicka på lärstilar. Där finns också test etc.

13 13 (77) Multipla intelligenser Howard Gardner Howard Gardner, professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika intelligenser. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser. De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra. De ursprungliga 7 intelligenserna är: Lingvistisk (språklig) intelligens: Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk. Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang. Logisk-matematisk intelligens: Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser. Spatial (rumslig) intelligens: Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera. Kroppslig-kinestetisk intelligens: Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.

14 14 (77) Musikalisk intelligens: Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke. Interpersonell (social) intelligens: Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra. Intrapersonell (reflekterande) intelligens: Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt, vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor. Till den ursprungliga listan på sju intelligenser har Gardner senare lagt en åttonde och en nionde: Natur-intelligens: Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor. Existens-intelligens: Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi. Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner. Hur är du intelligent?

15 15 (77) NLP - neurolingvistisk programmering Det vi tänker påverkar vårt beteende - vi måste alltså lära oss att tänka rätt! NLP (Neurolingvistisk programmering) är en modell som beskriver hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Neuro handlar om sinnet och hur vi organiserar vårt mentala liv. Lingvistisk handlar om språket, hur vi använder det och hur det påverkar oss. Programmering handlar om våra beteendemönster. Upphovsmännen, Richard Bandler och John Grinder, menar att hjärnan fungerar som en inlärningsmaskin som kan omskolas med hjälp av psykets egna lagar. Vi kan utveckla tekniker som leder till framgång. Tankar och fysionomi är nära förbundna med varandra; vår hälsa påverkar våra tankar och vice versa. NLP:s råd till oss är att förändra det vi gör ända tills vi uppnår det vi vill. Beteendet kan bli till en förmåga genom övning. Det hela handlar helt enkelt om att vi måste bestämma oss för vad vi vill. NLP in Education NLP in Education är en tillämpning av de neurolingvistiska rönen inom skolvärlden. Michael Grinder är f.d. speciallärare och har forskat om inlärning bland elever i riskzonen. Grinders fokus ligger på att läraren ska hjälpa varje elev ur dennes perspektiv och sedan anpassa den icke-verbala kommunikationen i inlärningssituationen för att skapa ett optimalt och positivt inlärningsklimat. Hjärnhalvorna förfogar över olika färdigheter Inom NLP kopplar man hjärnans båda halvor till följande färdigheter: Vänster Språk Läsning Hörsel Detaljer och fakta Auditiv Visuell/vänster (ord, text) Minns bäst detaljer och skriftligt språk; kräver klara, specifika, skriftliga direktiv. Vill lära sig från delarna till helheten, lär sig genom att först läsa och sedan uppleva Får sina värderingar från samhället och du - som lärare - kan därför Höger Färger Konst Känslor Former och mönster Kinestetisk Visuell/höger (bilder, symboler, mönster) Minns bäst tecken, symboler, bilder och konkreta föremål; vill ha alternativ och gillar kreativa arbetsuppgifter. Lär sig från helheten ner till delarna, vill uppleva saker i verkliga livet innan de läser om dem Motiveras av sin inre värld. För att

16 16 (77) motivera dem med fakta, statistik och din egen trovärdighet. Föredrar traditionell föreläsningsstil. kunna nå fram till dem måste du känna med dem och förstå deras värld. Du bör utgå från deras värld och undervisa i en en-till-ensituation. Mer om NLP Läs mer om NLP på: Boktips: Joseph O Connor & Ian McDermott: NLP en introduktion, Svenska förlaget, 1998.

17 17 (77) Kolbs fyra lärstilar Utskriftsversion Typ 1 Divergeraren (idégivaren) vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Divergeraren representerar nyfikenhet, fantasi, känslor samt observations- och associationsförmåga. Divergeraren lär genom konkret upplevelse och reflekterande observation. Att arbeta med praktiska uppgifter i grupp passar divergeraren, som lär genom att se på när andra arbetar praktiskt, hellre än att agera själv. Upplevelseriktade övningar, rollspel och praktikfallsdiskussioner kan vara bra sätt att lära för divergeraren. Filmsekvenser där någon visar hur något går till rent praktiskt kan vara andra sätt. Divergeraren lär sig mest genom diskussioner med andra som har samma lärstil. Nyckelfrågan för divergeraren är Varför? Typ 2 Assimileraren (förklararen) vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt inom området? Assimileraren lär sig genom experter, föreläsningar, processgenomgångar och egen forskning. Assimileraren föredrar att läsa manualer framför att pröva sig fram, men har också glädje av lärarledda lektioner och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp. Då får han/hon en bra grund av teorier att använda när han/hon skapar modeller av verkligheten. Assimileraren föredrar ofta att arbeta på egen hand och tenderar att sitta tyst och bli inåtvänd i gruppdiskussioner. Nyckelfrågan för assimileraren är Vad? Typ 3 Konvergeraren (sammanställaren) är inriktad på analyser, logiskt tänkande och rationella sätt att lösa uppgifter. Konvergeraren tänker först och handlar sedan, bygger, experimenterar och skapar användbarhet. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Konvergeraren vill ha struktur och föredrar en styrd inlärningsmetod. Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar konvergeraren bra. Föreläsningar, analyserande övningar, dataanalyser och skrivet material är goda grunder för lärande. Självstudier passar i allmänhet konvergeraren, eftersom den formen av studier ger möjligheter att aktivt söka kunskap. Konvergeraren är oftast mer intresserad av uppgiftslösandet än av människor och känslor. Nyckelfrågan för konvergeraren är Hur? Typ 4 Ackommoderaren (prövaren) är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och aktivt med konkreta uppgifter och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Ackommoderaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Ackommoderaren testar och styr själv sin upptäckarlusta och sitt lärande, lär sig genom experiment, genom trial and error. Ackommoderaren tycker inte om passiva inlärningsmetoder som föreläsningar, utan lär sig bäst av att arbeta i projekt eller av aktiviteter i liten grupp, t.ex. rollspel. Den här stilen beskrivs som vanlig hos studenter som behöver se helheter från olika perspektiv. Den passar bra i PBL-baserat lärande eller i självständigt praktiskt arbete. Nyckelfrågan för ackommoderaren är Om? Utskriftsversion

18 18 (77) Pask och hjärnhalvorna Två lärstrategier Gordon Pask beskriver två helt olika lärstrategier vid inlärning - en seriell (analytisk/atomistisk) och en holistisk (global) strategi. Vid en seriell lärstrategi fokuserar man sin uppmärksamhet på fakta och detaljer och bygger upp sammanhanget inom ett ämnesområde steg för steg. Vid en holistisk strategi försöker man få grepp om helheten och sambanden redan från början och associerar det nya som ska läras till andra, redan bekanta, ämnesområden. Den seriella och den holistiska strategin är helt enkelt två olika sätt att skapa förståelse. Serialister och holister Ofta förknippas den seriella lärstrategin med vänster hjärnhalva och den holistiska med den högra. Det tycks vara så att man, när man ska lära in ett nytt ämnesområde, nästan alltid väljer en strategi framför en annan. Somliga av oss är serialister (analytiska/ atomistiska inlärare) och lär oss bäst på vänsterhjärnevis, genom att sätta samman delar till en helhet. Andra är holister (eller globala inlärare) och föredrar högerhjärnans sätt att lära. Vi vill ha helheten innan vi går in på detaljer. Balans mellan hjärnhalvorna Ett klokt råd är att inte låta den ena hjärnhalvan dominera alltför mycket över den andra, utan att försöka lära sig att växla mellan de båda strategierna, så att det blir råder balans mellan fakta och helhetsbild. Hjärnhalvornas specifika talanger Enligt flera av lärstilsteorierna har hjärnhalvorna sina specifika talanger även i andra avseenden. Den vänstra halvan sköter om det skrivna språket och hjälper oss också att tänka rationellt och logiskt, medan den högra halvan är inriktad på färg, form och bilder och har ett förnuft som baserar sig på intuition och känslor. Holisterna förfördelade i skolan I skolan har undervisningen av tradition riktat sig till den vänstra hjärnhalvan och dess förmågor, kanske beroende på att många lärare själva gärna lär in - och då också gärna undervisar - på vänsterhjärnevis. Analytikerna har ofta fått respons i form av uppmuntran och höga betyg, något som i förlängningen också stärkt deras självförtroende. Holisterna har inte fått lika goda chanser att visa vad de går för. Skolarbetet har handlat mer om logiskt tänkande, sekventiell strukturering och faktainlärning än om fantasi, kreativitet och helhetsperspektiv. Läs mer om serialisters och holisters lärstrategier. Testa dig! Hur står det till med balansen mellan dina båda hjärnhalvor? Här kan du testa dig med hjälp av några frågor. Vad vet du om hjärnhalvorna och deras funktioner?

19 19 (77) Här kan du testa dig med en dra- och släppövning Mer om Pask Gympa dig smart Brain Gym Ett bra samarbete mellan de båda hjärnhalvorna är ett gott utgångsläge för lärande, och faktum är att det går att öva upp samarbetsförmågan med hjälp av motoriska övningar. Läs mer om brain gym, dvs. hjärngympa. Musik för ökat lärande Läs mer om hur musik kan förbättra hjärnans arbetssätt. Holistisk och sekventiell navigering Nigel Ford, forskare vid The University of Sheffield, har genomfört studier kopplade till Pasks teorier. Studierna visar att olika individer navigerar på olika sätt i ett webbaserat informationsmaterial beroende på om de är serialister eller holister. Om hjärnan, kroppen och sinnena Mer läsning om hjärnan, kroppen och sinnena (på engelska) hittar du på: En lite mer konstnärlig sida om hjärnan Sperrys och Ornsteins forskning Det är bland annat Roger Sperrys och Robert Ornsteins forskning om hjärnhalvornas funktioner som ligger bakom det ökade intresset för inlärning och lärstilar. Läs mer om Ornsteins teorier Pasks teorier presenteras bl.a. i Learning Strategies, Teaching Strategies and Conceptual or Learning Style(1988).

20 20 (77) Bandler och Grinders teorier om sinnespreferenser - VAK Utskriftsversion Vi lär genom sinnena Modellen VAK utgår från sinnena i beskrivningen av lärstilar och använder variablerna visuell, auditiv och kinestetisk/taktil. Enligt VAK-teorin har endast en liten grupp studerande förmågan att byta inlärningskanal utifrån lärsituationen, medan majoriteten har behov av att lära "med sitt bästa sinne". Några föredrar att använda sitt visuella sinne och kan vara hjälpta av bilder, symboler och kartor av olika slag när de ska ta till sig, bearbeta eller förmedla information, medan andra är mer auditiva och föredrar att lyssna, tala och diskutera. En tredje grupp vill vara fysiskt aktiva eller använda sitt taktila sinne i lärprocessen. Kinesteterna är förlorarna i skolan De visuella och auditiva eleverna passar bra in i den traditionella skolan, eftersom mycket av informationen riktar sig till öga och öra. De verkliga förlorarna är de rena kinesteterna (20% av eleverna i den svenska grundskolan enligt lärstilsforskaren Lena Boström). Att sitta stilla och lyssna är inte deras bästa sätt att lära sig nya saker. Enligt statistiken har ca 8 elever i varje klass (bestående av 30 elever) bara en kanal påkopplad. De måste alltså översätta all information till sitt dominanta inlärningssinne. 2-3 elever kan man, som lärare, ha svårt att nå av andra skäl (sociala, psykologiska, medicinska). Många av dem som misslyckats i ungdomsskolan återkommer till skolan som vuxna för att ge studierna en andra chans. Det är alltså troligt att det även bland vuxenstuderande finns en hel del kinesteter.

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan

Kunskap. Vi har olika behov av trygghet. Vanföreställningar om inlärning. Nya tankar är jobbiga för hjärnan Firma Margareta ivarsson Kunskap Lärstilar och kommunikation Nätverksträff för Unionen, Region SjuHall Borås den 10 september 2008 Är en färskvara vars bäst-före-datum alltid har gått ut. Bengt Wahlström

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Myers Briggs Type Indicator Tolkningsrapport för organisationer

Myers Briggs Type Indicator Tolkningsrapport för organisationer Tolkningsrapport för organisationer Utvecklad av Sandra Krebs Hirsh och Jean M Kummerow Europeisk Utgåva Rapport för ANNA SAMPLE Mars 13, 2012 CPP, Inc 800-624-1765 wwwcppcom Introduktion Myers Briggs

Läs mer

Några tips och tankeställare om Studieteknik

Några tips och tankeställare om Studieteknik Några tips och tankeställare om Studieteknik Huvuddelen hämtat från: Ingmar Andersson Ingmar.andersson@oviknet.com telefon: 0660-58434 och 070-6368751 adress: Murarvägen 12, 891 77 Järved Alla har vi olika

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Självvärdering med ODI. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Självvärdering med ODI. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Självvärdering med ODI Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 ORGANISATIONS - och DIALOGKARTAN 1. Motsträvig "Fast som en klippa" (ISTJ) "Du kan lita på oss" (ISFJ) "Vision driven

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Scouterna www.aktivitetsbanken.se

Scouterna www.aktivitetsbanken.se Introduktion till gruppövningar Nu ska vi ha roligt tillsammans. Ni ska hjälpa varandra, ta hand om varandra, lyssna på allas åsikter och idéer, våga prova nya idéer, respektera varandra, hårda ord är

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Du behöver inte gilla det, du behöver bara göra det

Du behöver inte gilla det, du behöver bara göra det När det gör ont - Medveten närvaro & Yin-Yoga Tips och instruktioner till övningar & Yin-Yoga Det kan underlätta att bestämma i förväg när du ska öva eftersom att det är vanligt att man bitvis känner ett

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Copyright Svenska Råttsällskapet (SRS) och Cia Brändefors www.srs.st

Copyright Svenska Råttsällskapet (SRS) och Cia Brändefors www.srs.st Agility för alla! Av Cia Brändefors Så där går det. Ge henne lill-fingret så tar hon hela handen. Från en liten darrig novis har jag gått och blivit kaxig och tror att jag är as-duktig på agility. Skyll

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Gör studierna enklare. Per Brohagen

Gör studierna enklare. Per Brohagen Gör studierna enklare Per Brohagen Minnet och glömska Läsning Anteckningar Lite om hjärnan och inlärning Motivation Hjärnkunskap Tekniker Praktisk tillämpning Betyg Status Klara tentor Andras förväntningar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar.

1. Jag har bra självkänsla och tycker om mig själv som jag är oavsett vad jag presterar. Balanshäftet, arbetsblad Nedanstående påståenden hjälper dig att hitta balans eller obalans i dig själv och din tillvaro just nu. Läs varje påstående lugnt och noggrant och försök att svara med det du

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer