Visuella berättelser från overkligheten...

Transkript

1 Visuella berättelser från overkligheten... Therese Norrmén Konstfördjupning med examensarbete, 30 hp Kursledare: Helen Vigil, Kenneth Karlsson och Ewa Aagborg BI åk 4 Konstfack

2 Bakgrund Vi människor har ständigt berättat historier och använt oss av dem för att förstå verkligheten, skapa struktur och ge mening åt tillvaron. Berättelserna ger därför inte bara underhållning utan fyller även en viktig funktion för vår syn på världen och oss själva.vi försöker förstå det som händer utifrån den bild av världen som berättelserna ger oss. Dessutom speglar berättelserna rådande värderingar, könsroller, etiska regler om vad som är rätt och vad som är fel. 1 Redan från början när jag intresserade mig för konst fascinerades jag av bilder som innehöll någon form av berättelse. Jag drogs till berättelser för de var inblickar i en annan värld. Framförallt gällde det samtida berättande måleri. Att i en enda bild kunna ana en berättelse, där det var något som pågick och att man fick se en ögonblickbild av detta skeende. Något hade hänt eller skulle komma att hända. Förutom berättande måleri har jag också haft ett starkt intresse för serieteckning, som till sin karaktär just är narrativt. Berättelser är också intressanta eftersom de är ett så starkt inslag i vårt samhälle och ungdomars liv, genom film, tv-program, tv-serier, tecknade eller animerade serier, dataspel etc. Jag tycker därför det skulle vara intressant att undersöka hur man kan arbeta med visuella berättelser med elever. Syfte I skolverkets lärandemål för bildämnet i årskurs 9 framhålls att eleverna ska ha förmåga att kommunicera med egna och andras bilder. 2 Betoningen på kommunikation är stark. Det finns flera vägar att gå för att lära sig kommunicera i bild och kommunikationen ser väldigt olika ut beroende på vad det är som ska sägas. Det kan handla om att kommunicera ett uttryck, sälja en vara, berätta en historia etc. Min ambition är att undersöka hur elevers arbete med visuella berättelser kan vara ett led i att de lär sig kommunicera med bild. Frågeställning Min frågeställning är: Hur kan man arbeta med visuella berättelser i undervisningen för att elever ska lära sig att kommunicera med bild? Material och metod Mitt empiriska material kommer att bestå av elevbilder som skapas i undervisningssituationer och fältanteckningar från observationer. Materialet kommer att vara från en grundskola belägen i söderort, där jag tidigare har haft VFU-praktik och idag är anställd för att undervisa en klass i årskurs 7. Min metod kommer att bestå i att genomföra olika lektionsupplägg med mina elever. Jag kommer att låta dem göra visuella gestaltningar av berättelser på olika sätt, som till exempel genom serieteckning, foto och skulptur. Deras resultat kommer jag sedan att analysera med hjälp av teorier som ryms inom narratologi. Förutom elevbilder från min klass i årskurs 7 hoppas jag även kunna analysera filmer från en årskurs 9 på samma grundskola. 1 Högberg, Åke (2005): Homo Narrans. Den berättande människan eller Vem äger historien?. Göteborg. Fabel Förlag, s

3 Jag kommer även att göra observationer under arbetet gång och föra informella samtal med mina elever i årskurs 7. De fältanteckningar jag gör från lektionerna kommer att vara minnesanteckningar som jag skriver ned efter lektionstid, eftersom jag som lärare inte har utrymme att skriva anteckningar under det att lektionerna pågår. Observationerna kompliceras till viss del av att jag är deras lärare och inte kan inta en roll som forskare. Liksom i många klasser förekommer det en del konflikter i klassen, med bland annat två fall av mobbning. Detta påverkar arbetsklimatet i klassen och mina möjligheter att göra observationer under lektionstid. En annan faktor som kan komma att påverka resultatet är att det är väldigt få tjejer i klassen, endast 7 elever av 27 är tjejer. Teori Vad är en visuell berättelse? Med en visuell berättelse avser jag en berättelse som framförallt består av bilder och inte det skrivna eller talade språket, vilket kan innebära allt från måleri, skulptur, performance, serieteckning, film etc. Men vad är då en berättelse? En möjlig definition av en berättelse är att den uppfyller följande villkor: 1) den skildrar ett tidsförlopp 2) den skildrar ett handlingsförlopp, med mänskliga (eller antropomorfa) agenter, som strävar efter mål, övervinner hinder etc. 3) den skildrar ett enhetligt förlopp Men tyvärr är det inte så enkelt att dessa villkor är en slutgiltig definition av en berättelse, eftersom allt som kan kallas berättelser inte uppfyller alla tre. Men tillsammans säger de något om vad en typisk berättelse är, dvs en enhetlig skildring av ett enhetligt händelseförlopp som involverar mänskliga agenter, deras handlingar och strävanden. 3 Man kan även besvara frågan om vad en visuell berättelse är genom att säga vad som inte är det. Bland annat kan man se att en berättelse kan ställas i motsats till en beskrivning. Även gengrer som är demonstrativa och argumenterande i sina framställningar kan inte räknas som narrativa. 4 Tydligast kan man säga att formalistisk konst inte innehåller någon berättelse. Men även bilder på bruksanvisningar, många reklambilder och propagandabilder, stillebenmålningar innehåller till exempel sällan berättelser. Narratologi I min undersökning kommer jag framförallt att använda mig av teorier som ryms inom narratologi för att analysera elevers bilder. Narratologi är den vetenskap som ägnar sig åt att studera berättelsers struktur och förlopp. 5 Vad som kännetecknar merparten av traditionellt berättad fiktionsfilm är att 3 Carlshamre, Staffan (2005): På spaning efter berättelsen. Om narratologi, Propp och undersagans morfologi. Göteborg. Fabel Förlag, s Carlshamre, Staffan, s 10 5 Drotner, Kirsten mfl (1996): Medier och kultur. En grundbok i medieanalys och medieteori. Lund. Studentlitteratur, s 238

4 den har formats efter samma berättarmodell där betoningen ligger på yttre händelser och vars struktur förenklat är anslag, upptrappning med stigande uttrycksintensitet till dess att klimax nås för att avslutas med avtoning. 6 Men det finns även andra berättarformer, som till exempel stream-ofconsciousness, där det inte finns en handlingsmässig plotstyrning, utan enbart de tankar som infinner sig hos huvudpersonerna. I dessa produktioner löses skillnaden mellan den yttre och inre världen upp och det är svårt att orientera tid, rum och personer i relation till varandra. 7 I den traditionella narratologin skiljer man på utsaga och framställning. Med utsaga menas vad som berättas, dvs skeenden, personer och miljöer. Med framställning menas det sätt som historien berättas på, dvs hur utsagan uttrycksmässigt iscensätts. Två andra begrepp som används inom narratologin är mimetisk och diegetisk, där mimetisk hänvisar till replikskiften mellan de inbegripna karaktärerna och diegetisk är en historia där en berättare leder åhörarna fram genom skeendet. Klassisk spelfilm är oftast till sin karaktär mimetisk. 8 Greimas aktantmodell Då eleverna bland annat kommer att få göra en tecknad serie över en valfri saga/berättelse tror jag att Greimas aktantmodell kommer att vara till användning. Givare Objekt Mottagare Hjälpare Subjekt Motståndare Figur1 Greimas aktantmodell. I sagan om till exempel Robin Hood är han subjektet och hans objekt är att avhjälpa social nöd och orättfärdighet. Han hjälpare är Little John, broder Tuck och de andra rövarna. Sheriffen i Nottingham är hans motståndare och står för en brutal och illegitim regim. Givaren är lagen och moralen och personiferas av den gode men frånvarande kung Richard. Mottagare är det lidande folket. Greimas aktantmodell har blivit skapad för folksagor, men fungerar även för till exempel action, äventyrs- och westernfilmer. Modellen har emellertid brister när den ställs inför berättelser med mer sammansatta karaktärer, som till exempel melodramer eller romantiska berättelser. 9 Greimas menade att modellen inte bara återfinns i faktiskt existerande berättelser, utan att vi också har en tendens att tolka all vår erfarenhet så att den förvandlas till berättelser. Han menade vidare att han beskriver hur den mänskliga fantasin organiserar sin bild av verkligheten, snarare än verkligheten själv. En nackdel med Greimas modell är att den inte är en metod för tolkning av en 6 Drotner, Kirsten mfl, s Drotner, Kirsten mfl, s Drotner, Kirsten mfl, s Drotner, Kirsten mfl, s

5 berättelse. Man får veta hur berättelsen är ihopsatt, men inte vad den betyder. 10 Platta och runda karaktärer Först med moderniteten utvecklas en mer individualiserad personteckning. Innan var personer på scenen mer typer eller schabloner. I sagor som Robin Hood, men även i actionfilm, dataspel och westernfilmer, är karaktärerna ofta typer och inte individer och de är redskap i ett handlingsförlopp. Inom narratologin skiljer man därför mellan platta och runda karaktärer. Platta karaktärer har en eller ett fåtal dominerande egenskaper och är som sådana förutsägbara i det de tar sig för. De förändrar sig inte annat än i mycket begränsad omfattning. Deras beteende bestäms utifrån den funktion de har i berättelsen. Runda karaktärer är däremot mer öppna och sammansatta av olika och delvis motstridande egenskaper, vilket innebär att de är mer oförutsägbara. Melodramen innehåller vanligtvis fler runda karaktärer än till exempel en western. Det avgörande är i vilken grad som en handlingsdominerad plot styr. Ju mer en sådan plot styr, desto fler platta karaktärer hittar vi. 11 Om vi tar analysen till serieteckningens värld kan man se att till exempel Spiderman är en mer platt karaktär där han har rollen att vara den gode. Medan i serien Rocky har huvudpersonen en sammansatt karaktär, där han är en individ som är mer nyckfull och oförutsägbar. Intertextualitet Ingen berättelse existerar i ett tomrum och ingen berättelse förstås och upplevs utanför en kontext. Det innebär att en text förstås genom vetande om eller erfarenhet av andra texter. 12 Det innebär att när jag analyserar elevernas bilder kommer jag att ha mina textreferenser som påverkar min tolkning. Även eleverna själva har textreferenser när de gör sina visuella berättelser och kommer med stor sannolikhet göra referenser till produktioner som de är vana vid att konsumera. Konstnärlig gestaltning Min gestaltning kommer att bestå i att jag gör en visuell berättelse. De olika delarna, eller scenerna, i berättelsen kommer att utföras i olika material, såsom måleri, teckning, skulptur, artist book och foto. Den kommer att påminna om en klassisk serie som man finner i ett album, men min visuella berättelse kommer istället för att vara i ett pappersalbum vara i ett större fysiskt format och i olika material. Dessutom kommer den inte att innehålla någon text utan vara helt visuell. I min slutpresentation avser jag att installera de olika bilderna till en sammanhängande bildserie. 10 Carlshamre, Staffan, s Drotner, Kirsten mfl, s Drotner, Kirsten mfl, s 237

6 Litteraturförteckning Carlshamre, Staffan (2005): På spaning efter berättelsen. Om narratologi, Propp och undersagans morfologi. Göteborg. Fabel Förlag. Drotner, Kirsten mfl (1996): Medier och kultur. En grundbok i medieanalys och medieteori. Lund. Studentlitteratur. Högberg, Åke (2005): Homo Narrans. Den berättande människan eller Vem äger historien?. Göteborg. Fabel Förlag. Internetkällor