Sammanställning av dokument till Joint-mötet (RID/ADR/ADN)

Transkript

1 Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för farliga ämnen Brita Skärdin Datum Diarienr Sammanställning av dokument till Joint-mötet (RID/ADR/ADN) Joint Meeting of the RID Committee of Experts and the Working Party on the Transport of Dangerous Goods, den mars 2011 i Bern. Brita Skärdin, Jan Nilsson och Fredrik Nyström, MSB, enheten för farliga ämnen representerade Sverige. Vid mötet deltog 24 nationer med rösträtt samt 14 internationella intresseorganisationer inom farligt gods området. Dessutom närvarande EU-kommissionen (EC), Committee of the Organization for Cooperation between Railways (OSJD) och Intergovernmental Organization for International Carriage by Rail (OTIF). Följande nationer deltog: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, USA och Österrike, samt Sydafrika som observatör. Följande internationella intresseorganisationer var representerade: International Union of Railways (UIC); European Chemical Industry Council (CEFIC); European Liquefied Petroleum Gas Association (AEGPL); European Industrial Gases Association (EIGA); European Committee for Standardization (CEN); International Union of Private Wagons (UIP); International Road Transport Union (IRU); International Federation of Forwarding Agents Associations (FIATA); Liaison Committee of the Body and Trailer Building Industry (CLCCR); European Cylinder Makers Association (ECMA); European Aerosol Federation (FEA) European Conference of Fuel Distributors (ECFD), European Metal Packaging (EMPAC) Sporting Arms And Ammunition Manufacturers Institute (SAAMI) samt (CIT). Grön överstrykning betyder att förslaget antogs. Röd överstrykning betyder att förslaget avslogs. Gul överstrykning betyder att förslaget kommer att tas upp igen

2 1. Antagande av dagordningen (Adoption of the agenda) /125 Agenda för mötet /125/Add.1 INF.2 och 13 Lista över dokument under varje agendapunkt Tidtabell för mötet 2. Tankar (Tanks) 2012/1 För tidigt öppnande av säkerhetsventiler vid transport av kylda kondenserade gaser i RID/ADR-tankar, införa bestämmelserna för UN-tankar med avseende på uppehållstider och referens av dessa för RID/ADR-tankar (UIC) Baserat på resultatet av diskussionerna i tankarbetsgruppen vid Joint-mötet i mars 2011, har UIC lagt ett förslag om att införa nya bestämmelser i RID/ADR kapitel 4.3 och 6.8, avseende faktisk hålltid och referenshålltid vid tanktransport av kylda kondenserade gaser. I dagsläget krävs beräkning av faktisk hålltid och referenshålltid i enlighet med och för UN-tankar. Tankarbetsgruppen kom till slutsatsen att detta också bör krävas för tankar/cisternvagnar och uppmanade UIC att lämna ett förslag. De från UIC föreslagna bestämmelserna ser ut på samma sätt som de i och redan befintliga. Förutom de föreslagna bestämmelserna innebär detta förslag också en ny övergångsbestämmelse i RID/ADR kapitel 1.6 samt att texten i RID (d) kan strykas. Sverige stödjer förslaget av harmoniseringsskäl. Arbetsgruppen grundade sin diskussion på INF.32 efter godkännande i plenum av UIC. De internationella standarderna EN och ISO 21014, samt branschens EIGA 072/11 presenterades som metoder för att beräkna referenshålltiden. Den gemensamma nämnaren för metoderna är ett experiment där tanken är placerad i klimatanläggning och tryckökningen i tanken används för att beräkna värmeflödet genom höljet, vilket i sin tur ger en hålltid. Ett sådant test utförs för närvarande vanligtvis av tillverkaren vid tidpunkten för det initiala typgodkännandet. För närvarande har ingen behörig myndighet officiellt erkänt en standard eller metod, enligt kapitel 6,7. Belgien tog ett initiativ i september 2011, i samarbete med EIGA, att utveckla en sådan metod baserad på nämnda standarder och riktlinjer. Arbetsgruppen var överens om att en allmänt accepterad metod är att föredra och det skulle inte vara bra att lämna industrin utan ett tydligt sätt om hur de kan följa bestämmelserna. För närvarande finns vissa branscher som använder en tumregel där en

3 försämring av isoleringen ger 1 dag extra i hålltid per år för en tank. Denna tumregel ansåg arbetsgruppen innebära många osäkerhetsfaktorer. Skillnader finns för skumisolerade och vakuumisolerade tankar. I INF.32 föreslog EIGA ett krav på att utvärdera isoleringens effektiviteten vid varje återkommande kontroll. Arbetsgruppen var inte för detta förslag eftersom det ansågs leda till mycket dyra kontroller. Arbetsgruppen enades om tankcontainrar bör behandlas på samma sätt. Då tankfordon oftast har kortare transporter och en förare närvarande ansågs det inte nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet även för tankfordon. Det arbete som utförs på RID/ADR- nivå på området bedöms av arbetsgruppen vara relevant även för UN-tankar och Joint-mötet uppmanas därför att kommunicera frågan även på FN-nivå. EIGA kommer att ändra sitt dokument INF.32 och komma tillbaka med ett officiellt förslag till nästa Joint-möte. 2012/2 Kapitel 6.10 Slamsugartankar (Tyskland) Tyskland anser att det i praktiken är vanligt förekommande att slamsugartankar inte uppfyller kravet i (b) om att ha en anordning som hindrar inträngning av lågor från pump pga. gnistbildning. Av olika anledningar så fungerar inte alltid dessa anordningar som de ska utan monteras bort eller modifieras så de inte uppfyller sitt syfte. Detta är inte målet med bestämmelsen anger ingen alternativ lösning så därför föreslår Tyskland i detta dokument att föra in en sådan enligt vad som redan finns i kapitel 6.8 för vanliga tankar. Man vill dessutom förändra lydelsen för engelska ordet för gnistbildning. Sverige är varken för eller emot förslaget. Förslaget stöddes i princip av arbetsgruppen. Arbetsgruppen behandlade dokumentet tillsammans med dokument 2007/36 (Belgien) och INF 23 (Tyskland) från september I dessa dokument finns två tekniska standarder nämnda: EN och TRT 006, som behandlar tester och beräkningsmetoder för att tankar ska motstå en explosionschock. En av de viktigaste skillnaderna mellan de två metoderna är att TRT 006 möjliggör högre tillåtna spänningar i skalet. Arbetsgruppen ansåg att det bör tydligt framgå vad som avses med att motstå en explosion. För att motstå en explosion som kommer av en tryckstöt så är EN tillämplig. För att motstå en explosion i den mening som avses med förmågan hos en tank för att klara en explosionsincident så är TRT 006 tillämplig. Tyskland återkommer med ett uppdaterat förslag till nästa möte, med beaktande av diskussionerna i arbetsgruppen. Bakgrundsinformation om TRT 006 kommer

4 att inkluderas i förslaget. 2012/3 Tillämpning av standarderna EN och EN som anges i (Tyskland) UIP presenterade ett förslag till Joint-mötet i mars 2011 om att införa övergångsbestämmelser för tankar som är utrustade med ventiler som inte är testade och godkända i enlighet med standarderna EN och EN Förslaget röstades ner vid mötet. Tyskland presenterade ett nytt förslag till Jointmötet i Geneve september 2011 om att införa övergångsbestämmelser för dessa tankar med felaktiga ventiler. Efter en redaktionell komplettering antogs förslaget i tankarbetsgruppen men röstades med liten marginal ner av Jointmötet. Vid det senaste RID-mötet i Malmö november 2011 antogs ett förslag till övergångsbestämmelse och nu har Tyskland lämnat samma förslag till Jointmötet. Dokument 2012/3 diskuterades tillsammans med beslutet som togs av RID: s expertkommitté i Malmö i november 2011 och INF.14 från samma möte. Det betonades att även om Joint-mötet förkastade den föreslagna övergångsbestämmelsen i september 2011, godkändes den föreslagna åtgärden för cisternvagnar i RID. Arbetsgruppen bekräftade att från en teknisk säkerhetssynpunkt finns inte några invändningar mot förslaget. Arbetsgruppen enades om att hänvisa frågan till plenum för slutligt beslut. I plenum fick förslaget om en ny övergångsbestämmelse stöd och det antogs genom röstning. Sverige röstade för. Arbetsgruppen var överens om att detta fall bör tjäna som ett exempel på hur man inte ska hantera sådana här problem i framtiden. 2012/4 Oegentligheter vid tillämpning av ADR (Spanien) Spanien anser att vissa parter som godkänner tankar gör allvarliga fel och godkänner tankar som inte uppfyller bestämmelserna. De ärliga tillverkare som följer reglerna kan få stänga ner sina verksamheter pga. detta. Spanien vill att tankarbetsgruppen vid Joint-mötet undersöker oegentligheterna och fastställer vad som är felaktigt gjort så att den behöriga myndighet som berörs kan rätta till det. Dokument som bevisar oegentligheterna kommer att delges arbetsgruppen under mötet. Speciellt gäller detta hur standarden EN ska följas. Förslagets avsikt är att skydda tillverkare som följer reglerna från konkurrens av oseriösa tillverkare.

5 Sverige kan inte ta ställning då all information inte delgivits. Experten från Spanien presenterade flera fall som illustrerade problem med felaktig användning av material i förhållande till de krav som finns i EN och EN Dessutom påvisades vissa skillnader i tillämpning av olika tekniska föreskrifter och standarder för material. De tekniska frågor som bekräftades under denna presentation var: Ett T3 godkännande tillåter inte en reducerad godstjocklek. Ett konstruktionsstål enligt EN är inte ett lämpligt material för vissa tankskal. Vid konstruktion av IMO4-tankar efter 2011, måste en EN-standard ska tillämpas. Experten Spanien efterfrågade här inte någon mer djupgående undersökning av fallen för tillfället. För ev. framtida referens, uttryckte arbetsgruppen sig positiv till att diskutera sådana faktiska fall och ge tekniska synpunkter. 2012/10 Begränsning av tankvolymen på fasta tankar (tankfordon) och cisternvagnar (Sverige) Sverige föreslår att i RID/ADR införa bestämmelser om begränsning av tankvolym för vissa typer av tankar. Förslaget innebär att tankar och tankvagnar som är avsedda för transport av vätskor ska vara indelade i tankfack som inte rymmer mer än liter. Detta ska dock inte gälla för tankar/cisternvagnar med ett beräkningstryck på 4 bar eller mer, dubbelväggiga tankar/cisternvagnar och vakuumisolerade tankar/cisternvagnar. Föreslaget innehåller också en övergångsbestämmelse om att tankar/cisternvagnar konstruerade före 1/ och som inte uppfyller detta krav får fortsatt användas. Svenskt förslag. Sverige presenterade förslaget och arbetsgruppen diskuterade det tillsammans med tidigare slutsatser från mötet i september Det klargjordes att tillämpningsområdet för förslaget var att begränsa tankfacksvolymer endast för icke-isolerade lågtryckstankar. Följande punkter diskuterades: Flera experter ifrågasatte hur gränsen på liter valts och riskanalysen bakom detta. Flera experter upprepade i arbetsgruppen de kommentarer som framfördes under presentationen i plenum som att fler fack skulle leda till fler ventiler, fler arbetsmoment, ytterligare kostnader, fler transporter

6 osv. och som inte nödvändigtvis gynnar säkerheten men har en betydande ekonomisk påverkan. Det nämndes att RID expertkommittén kom fram till samma slutsatser år 2002 i denna fråga. Vissa experter uttryckte att sådana stora volymer skulle vara över den högsta tillåtna vikten på vägarna i många RID/ADR-medlemsstater. Vissa experter ansåg att problemet finns främst för vägtransporter eftersom det vanligen inte finns lågtryckstankar för järnväg där tankar normalt har minst 6 mm godstjocklek. Alternativa idéer för att öka säkerheten för lågtryckstankar framfördes som att: t.ex. endast tillåta minskning av godstjocklek för tankar med fack av en viss maximal storlek, ytterligare skydd eller förstyvningar som enligt : "Tankar för vissa farliga ämnen ska vara försedda med extra skydd. Detta kan åstadkommas genom extra tjocklek hos tankväggen (ökat kalkyltryck), bestämd med hänsyn till de faror som ämnena i fråga medför, eller av en skyddsanordning (se särbestämmelser i 6.8.4). " Arbetsgruppen föreslog att det svenska förslaget och de ovan nämnda punkterna utvärderas av CEN TC 296/WG2 inom ramen för standarden för lågtryckstankar (EN 13094). 2012/13 Användning av slamsugartankar (Nederländerna) Användning av slamsugartankar regleras i delavsnitt Tolkning av detta delavsnitt har diskuterats på ett antal möten genom åren. Nederländerna anser att det fortfarande inte är tydligt nog för alla vad som avses i detta delavsnitt och de två styckena utan vill att Joint-mötet fastställer en tolkning. Sverige avvaktar denna diskussion. Arbetsgruppen ansåg att den nuvarande texten i betyder att användningen av slamsugartankar är begränsad till avfall. Inledningen av den andra meningen är däremot inte helt tydlig. Arbetsgruppen diskuterade därefter hierarkin av säkerheten tekniskt mellan 6.8 och 6.10-tankar. 6.8-tankar har tre obligatoriska förslutningar i serie och tankar endast två tankar har normalt en tjockare tankvägg och en mindre diameter. Arbetsgruppen ansåg det inte finnas några tekniska invändningar mot att tillåta rena substanser för transport i 6.10-tankar. Arbetsgruppen bad plenum att överväga detta. Joint-mötet i plenum bekräftade sedan principen att ämnen som inte är avfall kan transporteras i slamsugartankar. Vissa ansåg inte texten vara tydlig i det avseendet och dessa ombads då av Joint-mötet att lämna in förslag om ändring till ett kommande möte.

7 2012/15 RID/ADR-tankar och UN-tankar för vätskor (IRU) IRU pekar i detta dokument på att problem finns med en del skillnader mellan kraven för RID/ADR-tankcontainrar å ena sidan och UN-tankcontainrar å den andra. Detta medför problem vid användning och tillsyn. När det t.ex. gäller kraven för tryckavlastningsanordningar och förslutningar så är det olika för RID/ADR-tankar jämfört med UN-tankar för samma ämne. Ett specifikt exempel är tank-koderna för metanol där L4BH (ADR-tank) kräver att tanken ska vara lufttätt försluten medan T7 (UN-tank) inte kräver detta. IRU vill att Joint-mötet vidtar åtgärder för att göra detta mer konsekvent. Dokumentet har varit uppe på ett WP.15-möte men skickades då vidare till Joint och tankarbetsgruppen. Sverige stödjer förslaget av harmoniseringsskäl. Arbetsgruppen diskuterade ingående dokumentet som lagts fram av IRU, tillsammans med INF.22 (Belgien) från september Arbetsgruppen ansåg att följande punkter kan klargöra några av de frågor som tas upp i de båda dokumenten: Under omstruktureringen av bestämmelserna, i RID/ADR ingick också med tanke på kapitel 6.7 en analys om att behålla ett dubbelt system för tankar eller inte. Baserat på tekniska skillnader, skillnader i tillkomsten av bestämmelserna och praktiska frågor om användning gjordes valet att upprätthålla båda systemen parallellt med varandra. Detta beslut bestreds inte av arbetsgruppen då båda systemen har sitt eget värde och typiska tillämpning. En tank som är godkänd enligt både systemen och är märkt enligt båda måste hela tiden motsvara den märkningen av den faktiska utrustningen. T.ex. en tank som är kodad L4BH och T7 måste vara utrustad med ett sprängbleck för att uppfylla minimikraven i båda systemen, även om T7 inte kräver ett sprängbleck. Alternativt behöver en tank som är kodad L4BN och T7 naturligtvis inte ha ett sprängbleck. Ämnen är godkända för transport i en dubbelt kodad tank så snart ämnet godkänts i enlighet med ett av de båda systemen. I förslagets exempel metanol så kan det transporteras i en L4BN/T7 dubbelt kodad tank även när det normalt krävs en tank med kod L4BH på grund av T7-kodning och då inget sprängbleck behövs samt att fyllning sker i enlighet med kapitel 6.7. Båda godkännandemärkningarna kan anges på samma tankskylt. För ett enskilt ämne kan ett förslag om att få bestämmelserna enligt 6.8 tankcontainrar mer i linje med 6.7 UN-tankar alltid att kunna behandlas av arbetsgruppen.

8 2012/16 Avsnitt och 1.6.4, övergångsbestämmelser för tankar (Frankrike) Vid Joint-mötet i september 2010 diskuterades övergångsbestämmelser för tankar. Ett antal förslag arbetades då fram men antogs inte. Frankrike vill nu lyfta fram dessa förslag till ändringar och föreslår att texten i ADR (a) stryks helt, medan texten i (b) ändras till att omfatta tankarna i såväl (a) som (b) och att man hänvisar till konstruktionskraven i ADR om väggtjocklek och skydd mot skador. Som en följd föreslås också viss ändring i och Följdändringen är tillämplig även för RID. Arbetsgruppen utvärderade den franska dokument tillsammans med INF.21 från OTIF-sekretariatet från mars Följande reservationer och rekommendationer gjordes om förslaget och frågan i allmänhet: Att referera till två stycken delavsnitt/marginalnummer i samma övergångsbestämmelse leder till förvirring och problem med identifiering av bestämmelser. För tydlighetens skull måste de gamla marginalnumren behållas i övergångsbestämmelserna och innehålla den korrekta hänvisningen till äldre bestämmelser. I många fall är texterna till de gamla marginalnumren och deras "nuvarande efterträdare" inte identiska. I förslaget till omarbetning av görs hänvisningen till Att referera på ett sådant sätt har nackdelen att framtida ändringar i blivit allt svårare att hantera. Ett faktiskt problem och behov finns både hos branschen och myndigheterna beträffande tillgång på gamla texter. INF.18 Typgodkännande av tillbehör för tankar enligt kapitel 6.8 (Tyskland) Enligt Artikel 12 i TPED kan man göra en separat bedömning av överensstämmelse för en demonterbar del av en återfyllningsbar transportabel tryckbärande anordning. Detta är löst för tryckkärl i Tyskland föreslår med detta dokument att införa en text om detta även för ventiler och tillbehör för tankar enligt 6.8 för transport av gas. Man vill också att tankarbetsgruppen och CEN-konsulten ser över standarder lämpliga för att typgodkänna tillbehör med direkt säkerhetsfunktion samt en eventuell märkning för dessa.

9 Arbetsgruppen diskuterade i detalj INF.18. Följande frågor togs upp av experterna: Typgodkännandet för tryckkärl och deras driftutrustning skiljer sig från förfarandet för tankar, som har ett mycket större antal utrustningsdetaljer. För en separat bedömning av överensstämmelse av en utrustning bör det finnas en standard. TPED direktivet ger redan nu en möjlighet till separata bedömningar. Det bör stå klart att det slutliga ansvaret alltid ligger hos den myndighet eller det organ som ger tanken dess slutliga godkännande. Mot bakgrund av denna diskussion omarbetade Tyskland INF.18 och lämnade till mötet INF.18 rev1 med följande föreslagna tillägg till : "Behörig myndighet eller ett organ utsett av behörig myndighet kan utfärda ett separat typgodkännande för ventiler och andra utrustningar för vilka en standard anges i tabellen i , i enlighet med denna standard. Detta separata typgodkännande ska beaktas vid utfärdandet av certifikatet för tanken, beträffande resultat och om ventiler och annan utrustning är lämpliga för avsedd användning" Detta förslag antogs senare i plenum av Joint-mötet. INF.36 Tillämpning av standarder och nationellt anmälda tekniska normer (Tyskland) Under den inledande diskussionen om detta sena INF-dokument i arbetsgruppen tyckte ett antal experter att den nuvarande texten i tyder på att de behöriga myndigheterna måste utarbeta erkända tekniska normer för varje område som inte omfattas av de refererade standarderna. Vid ett noggrant övervägande och en diskussion om texten i visade det sig att denna ändrats mellan 2007 och 2009 för att förhindra just denna tolkning. Även om vissa experter uttryckte en önskan om att förtydliga texten redaktionellt, var det slutligen klart för arbetsgruppen att formuleringen av ställer följande hierarki: Om en standard finns med i listan måste den följas. Om ingen standard är listad eller ett område inte täcks in av en standard, eller för att beakta teknisk utveckling, får de nationella behöriga myndigheterna godkänna tekniska normer för dessa områden, under förutsättning att dessa uppfyller minimikraven i Om ingen standard är anmäld och ingen nationell norm anmäls ska tankar åtminstone uppfylla minimikraven i Detta förhindrar ett ständigt arbete med att utarbeta nya standarder för varje nyutvecklad utrustning och antogs av arbetsgruppen som tolkningen och

10 avsikten med det första stycket i Standarder (Standards) 2012/6 INF.23 Information om pågående arbete inom CEN (CEN) CEN informerar i detta dokument Joint-mötet om sitt arbete med standardisering. Standarder, de flesta revideringar, som är nya under arbete (work items) är följande: CEN/TC023 EN ISO 13341:2010+prA1 CEN/TC023 EN 12245:2009+A1:2011 CEN/TC023 prcen/tr CEN/TC023 pren ISO CEN/TC286 pren 14912rev CEN/TC286 LPG-Terminology CEN/TC286 LPG-Reconditioning CEN/TC296 EN 13083:2008/prA1 CEN/TC296 pren rev CEN/TC296 pren rev CEN/TC296 pren rev Standarder som Standardarbetsgruppen under Joint-mötet ska diskutera om de ska refereras till i RID/ADR eller inte följer nedan. ( Step 2 innebär en möjlighet till påverkan av det tekniska innehållet i standarden medan Step 3 endast innebär en möjlighet att rösta Accept eller Refuse för standarden som referens i RID/ADR.) Standarder vid Step 2: pren (LPG Equipm.) pren rev (LPG Equipm.) pren (Metal pressure tanks) pren rev (Tanks Terminology) Standarder vid Step 3: FprEN (LPG Equipm.) Endast information. Standardarbetsgruppen diskuterade de i dokument 2012/6 listade standarderna tillsammans med de inkomna kommentarerna som återfinns i dokument INF.23. Resultatet från diskussionerna redovisas detaljerat i dokumenten INF.37, vilket är rapporten från standardarbetsgruppen samt INF.41, där de överenskomna kommentarerna från diskussionerna redovisas. INF.23 Kommentarer på dokument 2012/6 (CEN) Detta dokument innehåller kommentarer från vissa medlemsstater på de

11 standarder som omnämns i 2012/6. Här framgår också att arbetsgruppen under Joint-mötet ska diskutera dokumenten 2012/7, 2012/3 och 2012/18. Endast information. INF.37 Rapport standardarbetsgrupp (CEN) 2012/7 Referenser till ISO-standarder för UN-tryckkärl i avsnitt (ISO) Ett förslag om att införa referenser till ett antal nya och reviderade standarder för tillverkning av UN-tryckkärl. Förslaget har varit uppe för diskussion inom FN:s subkommitté men skickades till Joint-mötet då man inte kunde komma till beslut avseende de föreslagna övergångsperioderna. ISO, CGA, EIGA och ECMA vill inte föreslå systemet som används i RID/ADR där man sätter ett sista datum för återkallande av typgodkännande, utan väljer att föreslå ett sista datum för nytillverkning enligt den upphävda och ersatta standarden. Dessa övergångsperioder innebär i praktiken att det under en tid på sex år är tillåtet att tillverka de berörda tryckkärlen enligt två standarder, både den nya och den ersatta. Anledningen är att man vill låta industrin anpassa sig till de nya standarderna. Joint-mötet anser att man bör sträva mot en harmonisering av övergångsperioder, globalt och mellan alla transportlag, vid nytillverkning av UN-tryckkärl som görs mot nya och upphävda standarder. Däremot tog Jointmötet inte ställning till vilket system som ska användas för att ange när den upphävda standarden inte längre får tillämpas. Joint-mötet anser att den senare frågan ska diskuteras inom FN:s sub-kommitté. 4. Tolkning av RID/ADR/ADN (Interpretation of RID/ADR/ADN) 2012/12 INF.27 Fysisk och administrativ kontroll i containerterminaler (Belgien) Belgien vill få klarhet i hur bestämmelserna i uppfylls i olika länder. Hur sker kontrollen rent fysiskt men även administrativt. Behöver texten förtydligas? Belgien tar gärna fram ett förslag till text beroende på resultatet av diskussionen. Inget egentligt förslag att ta ställning till. Sverige har för avsikt att klargöra vår tolkning av vilken är att 100 % av transportenheterna ska kontrolleras.

12 De flesta tyckte att bestämmelserna i gäller kontroll av alla containrar som lastas på eller av ett fordon/vagn i en containerterminal. En delegation tyckte dock att detta var orealistiskt med tanke på kravet på ett snabbt godsflöde. Observera att motsvarande krav finns i IMDG-koden i INF.27 Fysisk och administrativ kontroll i containerterminaler (FIATA) FIATA vill komplettera den text som ska tolkas genom dokument 2012/12. Efter ordet lastning vill man lägga till eller fyllning. Sverige avvaktar denna diskussion. INF.19 UN 1044 Brandsläckare (Tyskland) Tyskland vill att Joint-mötet klargör vilka typer av brandsläckare som kan innefattas i klassificeringen UN Särbestämmelse 594 kan inte tillämpas för vissa typer av brandsläckare på hjul anser Tyskland. En alternativ lösning som man föreslår är att införa en ny särbestämmelse för sådan brandsläckare som inte går att transportera enligt SP594. Sverige stödjer inte förslaget Tyskland gjorde Joint-mötet uppmärksamma på de olika varianter av brandsläckare som finns från bärbara till helt kompletta släcksystem. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om de ska kunna klassificeras som UN 1044 Brandsläckare. EU-kommissionen ville att denna diskussion ska föras inom EU för att klargöra brandsläckares omfattning av PED eller TPED. Tyskland kommer att ta upp denna fråga på mötet för FN:s subkommitté istället där klassificeringsfrågor ska avgöras och då för alla transportslag. INF.21 INF och radioaktiva ämnen (UK) UK tycker att texten i och är oklar med avseende på radioaktiva ämnen. Genom att lägga till also i anmärkningen i slutet på och i betonar man att man även måste läsa i om det gäller radioaktiva ämnen. Sverige stödjer inte förslaget, se INF.24. Flera länder stödde UK:s förslag eftersom de menade att Anm. i detta fall endast är en information. De höll heller inte med Sverige att d) och e) helt kan

13 ersättas av CV33 eftersom CV33 är förkomplicerad i dessa situationer. Sekretariatet menade också att det kan finnas utrustning som inte omnämns i ADR och som transporteras enligt b). Man tyckte dock att detta undantag borde kontrolleras med IAEA INF.24 Kommentarer på INF.21 (Sverige) Sverige har en annan syn på tillämpningen i än den UK har i INF.21. När det gäller undantag för radioaktiva ämnen anser Sverige att inget av undantagen i är tillämpbara utan man hänvisas för dessa till Därför föreslår Sverige att införa en fotnot allra först i som lyder: Anm. För radioaktiva ämnen se Svenskt förslag. 5. Förslag på ändringar i RID/ADR/ADN (Proposals for amendments to RID/ADR/ADN) 5 (a) Aktuella frågor (Pending issues) 2012/9 INF.16 INF.28 INF.29 INF.31 INF.33 INF.39 Transport av förpackningsavfall, tömt ej rengjort (Frankrike) Utifrån resultatet av en luncharbetsgrupp vid septembermötet (ca 10 länder deltog) presenterar Frankrike ett förslag om transport av förpackningsavfall, tömt ej rengjort. Förslaget ger tre alternativ på klassificering. A. Ett nytt UN-nr UN7000 förpacknings-avfall, tömt ej rengjort införs i klass 9 förpackningsgrupp III. B. Tre nya UN-nr UN7001, UN7002 och UN7003 införs i klass 9, klass 6.1 och klass 5.1 för olika typer av förpacknings-avfall, tömt ej rengjort. C. I detta alternativ vill man ytterligare precisera avfallets urspungliga och ev. faror genom att införa ett UN-nr för alla tänkbara faror. Sammanlagt 9 UN-nr, se bilaga 3 i förslaget. De nya UN-numren kommer att ligga utanför FN-rek. Nummerserie. Bestämmelserna är beskrivna i en ny särbestämmelse som kopplas till de UN-nr som blir aktuella. I tabell A kommer även andra relevanta bestämmelser att finnas med som förpacknings- och bulkbestämmelser samt tunnelrestriktioner. Det ska nämnas att förpackningsinstruktion P7000 inte kräver godkända förpackningar, vilket däremot IBC7000 och LP7000 gör. Förpackningsavfall, tömt ej rengjort definieras som en förpackning, storförpackning. IBC-behållare eller delar av sådana förpackningar som transporteras som avfall till destruktion. Förpackningarna ska vara så väl tömda att ingen frivätska ska finnas kvar. Det ska endast finnas kvar rester av det tidigare innehållet på förpackningens inner- och yttersida.

14 Frankrike påtalar också att uttrycket Empty uncleaned packagings waste skulle kunna ersättas med Used packagings for disposal. Ett uttryck som användes vid FN-mötet i december Sverige avvaktar denna diskussion. Flera länder skickade redan före mötet synpunkter till Frankrike och som INF. I INF.33 har Frankrike sammanställt vissa av synpunkterna och byggt vidare på Alt.A. Trots detta blev diskussionen intensiv och mötet enades slutligen att tillsätta en arbetsgrupp för att återigen lösa problemet. Gruppen kommer att träffas i Bryssel den april, med FEAD som värd och Frankrike som ordförande. Gruppens mandat finns i INF.39 och i något reviderad form i Jointrapporten, CE/TRANS/WP.15/AC.1/124, Annex X. UK betonade vikten av sjötransport varför gruppen även ska ta fram ett förslag till FN:s subkommitté i juli. INF.16 Kommentar på 2012/9 (Belgien) Belgien utvecklar Frankrikes alternativ B med ytterligare ett UN-nr för att skilja klass 5.1 avfall som är giftigt från icke giftigt. Belgien kräver dessutom godkända förpackningar i P7000. INF.28 Kommentar på 2012/9 (EMPAC, EuPC, SEFFI and SERRED) Den europeiska förpackningsindustrin representerade av ovan nämnda organisationer vill med detta dokument stödja främst förslaget från UK (se INF.29) INF.29 Kommentar på 2012/9 (UK) UK har en mer avdramatiserad syn på detta avfall. De vill klassificera allt avfall innehållande tömt, ej rengjort förpackningsavfall i ett UN-nummer, UN 3000 i klass 9, oavsett det tidigare innehållet i förpackningsavfallet. De kräver inte heller godkända förpackningar i P7000 och LP7000 men däremot i IBC08. INF.31 Kommentar på 2012/9 (Schweiz) INF.33 Reviderat förslag 2012/9 (Frankrike) Frankrike har reviderat Alt.A efter synpunkter från flera länder. De föreslår ett UN-nr 7000 empty uncleaned packaging discards ska särskiljas från Tömd ej rengjord förpackning enligt och De inför en särbestämmelse

15 INF.39 Mandat till arbetsgruppen Förpackningsavfall, tömt, ej rengjort Arbetsgruppen ska ta fram ett INF. till FN:s subkommitté och föreslå att dessa bestämmelser ska gälla vid multimodaltransport eftersom det finns behov av sjötransport. Arbetsgruppen ska klart definiera vilken typ av förpackningsavfall som man åsyftar i jämförelse med det bestämmelser som redan finns i , och Utifrån definition och förväntad fara med avfallet ska lämpliga bestämmelser utformas. Eventuellet bör ett nytt/nya UN-nummer tas fram eller under en övergångsperiod ett Id-nummer som inte är kopplat till UN-nummer. 2012/14 Kontrollintervall i förpackningsinstruktion P200 (EIGA) EIGA söker med detta dokument stöd av Joint-mötet för att starta en arbetsgrupp i syfte att ta fram nya bestämmelser om utökade kontrollintervall av gasflaskor för vissa typer av gaser i klass 2. Vid Joint-mötet i september 2009 hade EIGA uppe detta förslag men ombads då att återkomma när man kunde bevisa att en sådan utökning av kontrollintervall inte hade negativ inverkan på säkerheten. EIGA anser sig nu kunna lägga fram sådana bevis och i dokumentet redogör man bl.a. för historik över provning av gasflaskor samt ger förslag på hur de nya bestämmelserna kan komma att utformas. Sverige avvaktar denna diskussion. Mötet stödde EIGA:s förslag att i en arbetsgrupp studera möjligheterna att utöka kontrollintervallet av gasflaskor till 15 år för vissa gaser. De som är för menar att gasflaskorna kontrolleras vid fyllning. Mötet kommer att hållas i Bonn juni med Tyskland som ordförande och EIGA som sekreterare. 2012/18 Pågående frågor från det 50:e RID-mötet i Malmö den nov 2011 (OTIF) SP 636 (b) Enligt den nya texten i SP636(b) är det tillåtet att transportera litiumbatterier tillsammans med andra batterier. Man har dock inte begränsat lättnaden för transport av förpackningar med enbart litiumbatterier. Schweiz vill ha en begränsning i detta. P 200 uppdatering av standardreferenser beslutade på RID Standardarbetsgruppen uppmanas skriva om tidsangivelserna så att de blir konsekventa

16 I samband med beslutet att inte införa flexibla bulkcontainrar beslutades att inte ta bort men att komplettera med (BK2) efter bulkcontainrar (BK2) Olycksrapportering enligt Mötet diskuterade vad som avses i , när ska en olycka rapporteras till OTIF/UNECE. Önskar ett klarläggande i frågan! Sverige avvaktar denna diskussion. Beträffande SP 636 (b) behandlas denna fråga av FN:s subkommitté. Standard arbetsgruppen tog hand om standardfrågorna. Mötet påtalade att olycksrapporter ska skickas till Sekretariatet i de fall erfarenheterna kan utveckla reglerna. Frankrike kommer att ta fram ett förslag om en mer systematisk olycksrapportering med syfte att få fram statistik. 2012/19 INF.38 Delavsnitt (OTIF) OTIF föreslår att motsvarande krav på märkning med UN-nr på förpackningen ska gälla även OVERPACK. De vill införa en hänvisning till kapitel 5.2 i avsnitt (a) (ii). De vill också komplettera övergångsbestämmelsen i med and overpacks. Mötet antog i princip förslaget i men UK och OTIF Sekr. tog fram en reviderad text, INF.38, där man hänvisar till märkning av kollin i och INF.38 Revidering av förslag 2012/19 (UK, OTIF) Reviderat text förslag. INF.6 INF.40/rev.1 Transport av trasiga litiumbatterier (Tyskland) Tyskland föreslår att införa en ny särbestämmelse SP 6xx som tar hand om transport av de litiumbatterier (UN3090, UN3091, UN3480 och Un3481) som inte inryms i SP636. Tyskland tycker att dessa batterier måste ha ett godkännande från behörig myndighet innan transport får ske. Tyskland föreslår följande text i SP6xx: Carriage of damaged batteries if not collected and presented for carriage for disposal according to special provision 636 is permitted only under the conditions defined by the

17 competent authority of the country of origin. The competent authority approval shall include the applicable transport category and the tunnel restriction code. Damaged lithium batteries are in particular: Batteries identified by the manufacturer as being defective for safety reasons, Batteries with damaged or considerably deformed cases, Leaking or venting batteries, Batteries that are not diagnostic-capable. I kolumn 8 finns också förpackningsinstruk-tion P99 angiven. Förslaget diskuterades livligt. Motståndarna vill avvakta förslag från FN:s subkommitté medan Tyskland är angelägna att få bestämmelser som kan tillämpas omedelbart. Problemet är att det är svårt att transportera trasiga litium-batterier på ett lagligt sätt. Mötet enades till slut att, under en övergångsperiod i väntan på FN, införa en särbestämmelse i ADR och RID. Tyskland kommer att initiera ett multilateralt avtal för tiden fram till 1 januari Ett reviderat förslag presenterades av Tyskland i INF. 40/Rev.1 SP 661 avser särskilt trasiga litiumbatterier som inte går att transportera enligt SP 636. Dessa batterier får endast transporteras efter godkännande av behörig myndighet. Godkännande ska minst innehålla förpackningsmetod samt transportkategori och eventuellt tunnelrestriktionskod (endast ADR). En kopia av godkännandet ska medfölja transporten. Dessutom ska behörig myndighet skicka godkännandet till sekretariatet för UNECE respektive OTIF. INF.40/rev.1 Reviderat förslag om särbestämmelse för trasiga litiumbatterier (Tyskland) Se i kommentaren,, ovan INF.7 Harmonisering med FN-rek. (Sekr.) Sekretariatet föreslår några mindre ändringar i ADR/RID/ADN för att harmonisera med FN-rek. De föreslagna ändringarna antogs

18 INF.8 Rättning av fransk utgåva av ADR/RID/ADN (Sekr.) Sekretariatet påpekar att den franska utgåvan är inkonsekvent i ordvalet avseende UN2211 och UN 3314 och uttryck i SP207. Ändringen antogs. Motsvarande ändring kommer även att göras i den svenska översättningen i SP 207. Det ska stå Polymerkulor och gjutmassa av plastföreningar INF.12 Övergångsbestämmelse (Tyskland) Övergångsbestämmelsen i tillåter transport av gasflaskor i tömt ej rengjort tillstånd utan etikett fram till nästa fyllning eller återkommande kontroll. Nästa återkommande kontroll kunde som längst vara tills 1 januari 2012 och därför föreslår Tyskland att övergångsbestämmelser tas bort då detta datum nu är passerat. Förslaget att ta bort övergångsbestämmelse antogs. INF.20 INF.45 Definition av LPG (Schweiz) Schweiz har uppmärksammat att betydelsen av den nya definitionen av LPG är olika beroende på om man läser den franska, tyska eller engelska översättningen av RID/ADR. Enligt Schweiz är det bara den franska versionen som idag ger en korrekt bild av vad som är LPG. De engelska och tyska versionerna säger att huvudinnehållet i LPG är en blandning av de i definitionen listade gaserna, medan den franska versionen säger att huvudinnehållet i LPG är en av de listade gaserna. Schweiz anser också att den tyska översättningen innehåller det största felet då det finns ett och innan Buten. Ytterligare ett problem, som gäller alla tre språk, är att det ser ut som att det bara är tillåtet med spår av andra kolväten då det huvudsakliga innehållet består av Buten. Detta anser Schweiz vara ologiskt och föreslår följande ändring: ""Gaz de pétrole liquéfié (GPL)", un gaz liquéfié à faible pression contenant un ou plusieurs hydrocarbures légers qui sont affectés aux numéros ONU 1011, 1075, 1965, 1969 ou 1978 seulement et qui est principalement constitué de propane, de propène, de butane, des isomères du butane ou de butène, avec des traces d autres gaz d hydrocarbures.

19 Liquefied Petroleum Gas (LPG) means a low pressure liquefied gas composed of one or more light hydrocarbons which are assigned to UN Nos. 1011, 1075, 1965, 1969 or 1978 only and which consists mainly of propane, propene, butane, butane isomers or butene, with traces of other hydrocarbon gases. Flüssiggas (LPG) : Unter geringem Druck verflüssigtes Gas, das aus einem oder mehreren leichten Kohlenwasserstoffen besteht, die nur der UN-Nummer 1011, 1075, 1965, 1969 oder 1978 zugeordnet sind und das hauptsächlich aus Propan, Propen, Butan, Butan-Isomeren und oder Buten, mit Spuren anderer Kohlenwasserstoffgase besteht. Förslaget antogs men i den tyska översättningen kommer det att stå und/oder. INF.45 Förslag på tysk text (Tyskland) INF.25 Texter för RID/ADR/ADN 2013 (Schweiz) Schweiz vill här förtydliga i P200 att det inte måste vara just behörig myndighet som utfärdar typgodkännanden enligt punkterna 3 och 9 utan att det kan vara ett organ utsett av behörig myndighet. Sverige avvaktar denna diskussion. Förslaget antogs, trots att flera länder tycker att det framgår av definitionen av behörig myndighet i 1.2.1, Behörig myndighet: Myndighet eller annat organ 5 (b) Nya förslag (New proposals) 2012/5 INF.15 Förslag för harmonisering transport av farligt gods till sjöss och på väg (Spanien) Spanien föreslår en harmonisering av reglerna i i ADR/RID och i IMDG-koden. Föreslagen harmoniserad text i ADR/RID är följande, ändringarna är understrukna: A large container and vehicle/wagon may be presented for carriage only if it is structurally serviceable. Structurally serviceable means that the large container or vehicle/wagon is free from major defects in its structural components, e.g. top and bottom side rails, doorsill and header, floor cross members, corner posts, and corner fittings in a large container. Major defects are dents or bends in structural members greater than 35 mm in depth, for large containers of all classes of dangerous goods excepting Classes 1, and 19 mm in depth for large containers goods of Class 1 regardless of length; cracks or breaks

20 in structural members; more than one splice or an improper splice (e.g. a lapped splice) in top or bottom end rails or door headers or more than two splices in any one top or bottom side rail or any splice in a door headers or any splice in a door sill or corner post; door hinges and hardware that are seized, twisted, broken, missing or otherwise inoperative; gaskets and seals that do not seal; or, for large containers, any distortion of the overall configuration great enough to prevent proper alignment of handling equipment, mounting and securing on a chassis or vehicle/wagon.. (two last paragraphs unchanged). Man föreslår även en ändring från 19 till 35 mm i tillåten skillnad i djup på konstruktionen i storcontainern utom för klass 1 som fortsatt har 19 mm. Sverige stödjer inte förslaget. Spanien drog tillbaka förslaget. INF.15 Brister på CSC-containrar (Spanien) Spanien bifogar här ett dokument som ett komplement till sitt förslag 2012/5 med ett antal bilder med exempel på olika brister på storcontainrar. Se 2012/5 2012/11 Märkning och etikettering av overpack (EIGA) EIGA föreslår att en overpack innehållande gasflaskor med en volym mindre än 5 liter inte ska behöva vara märkta med UN-nr utan bara med etiketter. Dessutom ska man kunna använda en overpack som är förmärkt med etiketter vilka inte behöver överensstämma med innehållet i de lastade gasflaskorna. EIGA vill infoga en ny strecksats i (b): "(b) An overpack that is used for the transport of cylinders with a water capacity of five litres or less need not be marked with the UN number preceded with the letters UN. Such overpacks may show labels relating to hazards not present in the actual contents of the overpack.". Sverige stödjer inte förslaget. EIGA presenterade förslaget trots att det redan innan fått många negativa synpunkter. De ville trots allt få mötets syn och eventuellt förslag på lösning på problemet. Mötet kunde dock inte anta förslaget att placera små gasflaskor i en på förhand märkt overpack. EIGA funderar på saken och kommer återkomma med ett nytt förslag.

21 2012/17 Förbud mot samlastning enligt (Sverige) Sverige föreslår att tillåta samlastning av sprängmedel och UN3375 ammoniumnitrat, emulsion i likhet med bestämmelserna för UN1942 och UN2067 i enlighet med Anm. 2 i Denna samlastning är i dag tillåten i MEMU. Svenskt förslag. Flera delegationer stödde förslaget även de inte tyckte att man skulle jämföra denna samlastning med en MEMU-transport. Däremot är argumenten att UN3375 (ANE) och UN1942 och UN2067 har liknade egenskaper samt att hela lasten betraktas som en klass 1 transport gångbara. Mötet tyckte dock att förslaget först måste till FN:s subkommitté eftersom det är FN-text. Sverige lovade att presentera ett förslag. 2012/20 Ändring i Märkning förhöjd temperatur och miljöfarliga ämnen (Österrike) Österrike vill komplettera kraven för fyllare i så att de även ska kontrollera att märkning för ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur och miljöfarliga ämnen uppfylls. Förslaget antogs. Mötet höll med Sverige om att motsvarande ändring även borde gälla vid lastning enligt För detta krävs dock ett nytt förslag. INF.3 INF.34 Uttrycket shipment/expédition finns i FN-rek. men inte i ADR/RID/ADN (Sekr.) Sekretariatet föreslår att definitionen shipment (eng)/expédition (fr) införs i kapitel Utrycket finns på flera ställen i ADR/RID/ADN samt i IAEA:s TSR- 1. FN-texten är följande: Shipment means the specific movement of a consignment from origin to destination; Expédition, le mouvement d'un envoi de l'origine à la destination;

22 Förslaget hanns inte med, tas upp vid nästa möte. INF.34 Kommentar till INF.3 (Rumänien) Rumänien tar tillfället i akt att visa de olika begrepp som används för att utrycka shipment och consignment. Vad avses i de olika fallen. INF.4 Ändring av texten i SP658 (Schweiz) Schweiz föreslår att ändra texten i den nya SP658 om tändare. De tycker att den angivna vikten ska syfta på tändare/refill till tändare och inte bruttovikten. Sen vill de få in en text som säger att avsändaren ska meddela mängden av tändare till transportören på ett spårbart sätt. Schweiz förslag är följande för SP 658: UN No LIGHTERS complying with standard EN ISO 9994: A1:2008 "Lighters Safety Specification" and UN No LIGHTER REFILLS, may be carried subject only to the provisions of (a) to (h), (except for the total gross mass of 30 kg), (except for the total gross mass of 20 kg), and and , provided the following conditions are met: (a) The total gross mass of lighters or lighters refill of each package is not more than 10 kg; (b) Not more than 100 kg gross mass of lighters or lighter refills in of such packages is carried in a vehicle; and (c) Each outer packaging is clearly and durably marked with "UN 1057 LIGHTERS" or "UN 1057 LIGHTER REFILLS", as appropriate.". (d) In advance of carriage, consignors of dangerous goods shall inform the carrier in a traceable form of the total mass of lighters or lighter refills to be consigned. Sverige stödjer inte förslaget. Förslaget hanns inte med, tas upp vid nästa möte. INF.5 Undantag för farligt gods i maskiner och utrustning (Schweiz) Schweiz föreslår att införa en ny särbestämmelse med hänvisning till SP 363 i FN-rek. Schweiz anser dock att man för ett antal olika typer av fordon, med fast monterad utrustning som innehåller farligt gods, inte skulle kunna tillämpa undantaget. Vidare anser man att detta är ett problem endast för vägtransporter, då punkten (c) i SP 363 kräver att utrustningen ska vara lastad på fordonet och inte fast

23 monterad. Därför har Schweiz förberett ett förslag till WP.15 om att införa ytterligare en särbestämmelse som ska komplettera SP 363. Man vill ha Jointmötets åsikt om man har tolkat problematiken rätt. Sverige stödjer inte förslaget. Det var delade meningar om det är ett problem i tolkningen av SP363 i 2013 års utgåva. Men på grund av tidsbrist kunde mötet inte enas. Schweiz har även lämnat motsvarande förslag till WP.15. INF.10 Security-bestämmelser för explosiver (Sekr.) Sekretariatet lyfter fram ett förslag som Irland lämnat till det kommande WP.15- mötet: Irland beskriver problemet med att security-bestämmelserna enligt RID/ADR kapitel 1.10 inte gäller för ett antal UN-nummer för klass 1 då de transporteras som värdeberäknad mängd. Vissa explosiva artiklar kan klassificeras olika beroende på hur de förpackas. Irland visar i detta dokument på ett exempel med elektriska sprängkapslar som kan förpackas så att de antingen klassificeras som UN 0255, 1.4B eller UN0456, 1.4S och då ska alltid bestämmelserna i 1.10 tillämpas. Om de däremot förpackas som UN 0030, 1.1B ska bestämmelserna i 1.10 endast tillämpas då nettomängden sprängmedel överstiger 20 kg. En sådan sprängkapsel innehåller uppskattningsvis ca 1 gram sprängmedel vilket innebär att ca sprängkapslar kan transporteras utan att security-bestämmelserna behöver tillämpas. Irland föreslår en ändring i och så att de aktuella artiklarna inte undantas security-bestämmelserna. Förslaget ser ut enligt följande: Amend the first indent in to read as follows: - Chapter 1.10 except for Class 1 explosives of Division 1.4 of UN Nos. 0029, 0030, 0059, 0065, 0073, 0104, 0237, 0255, 0267, 0288, 0289, 0290, 0361, 0360, 0364, 0365, 0366, 0439, 0440, 0441, 0455, 0456 and 0500;. Amend the first sentence of as follows: In accordance with the provisions of , the requirements of , , and (d) do not apply when the quantities carried in packages on a transport unit do not exceed those referred to in , except for UN Nos. 0029, 0030, 0059, 0065, 0073, 0104, 0237, 0255, 0267, 0288, 0289, 0290, 0361, 0360, 0364, 0365, 0366,0439, 0440, 0441, 0455, 0456 and 0500 (see first indent of ).. Sverige avvaktar denna diskussion.

24 Flera delegationer såg i likhet med Irland problemet med att vissa explosiver är undantagna kapitel 1.10 när de transporteras som värdeberäknad mängd. Mötet noterade att detta förslag gäller både RID och ADR så Irland ombads att ta fram ett officiellt dokument till nästa joint-möte. 6. Rapporter från informella arbetsgrupper (Reports of informal working groups) INF.11 Rapport från arbetsgruppen för definitioner i avsnitt (Rumänien) Rumänien presenterar resultatet från WG definitioner som möttes i Paris januari. Följande ord och uttryck diskuterades särskilt, för detaljer se i INF.11 Composite IBC with plastics inner receptacles (def 26) + Structural equipment (def. 137) med följdändringar i texten i 6.5. Composite packagings (27 och 28) Inner packagings (def 75), Inner receptacle (def 107), Packaging (def 118), Receptacle (def 134) Shell (def 138) och Tank Rent generellt är den svenska översättningen bra. Vi har varit duktiga med att använda samma uttryck även i de fall de inte alltid är så i den engelska eller tyska versionen. Det är mycket intressant att delta i arbetsgruppen för att förstå och snappa upp oklarheter och rena felaktigheter. Mötet konstaterade att översynen av definitionerna i inte bara en jämförelse av olika språk i ADR/RID jämfört med FN-rek. Därför är det viktigt om det gäller text som finns i FN-rek. måste det först behandlas i FN:s subkommitté. Dessutom kommer man i det fortsatta arbetet att gruppera definitionerna i ämnesområden och att de som är specialister inom respektive område får möjlighet att granska definitionerna. T ex. ska tankarbetsgruppen se över de definitioner som hör hemma i tankområdet. Closure är ett ord som skapar huvudbry. Joint-mötet antog förslaget beträffande integrerade förpackningar. Mötet bestämde inget nytt arbetsgruppsmöte, ett alternativ är att ha arbetsgruppsmöten parallellt med Joint-mötet.

25 INF.14 INF.26 INF.30 Rapport från arbetsgruppen för telematik farligt gods (OTIF) Arbetet i telematikarbetsgruppen går sakta men säkert framåt. I Paris slutredovisades det tyska projektet som studerat; relevanta standarder, certifiering avseende dataöverföring, och IT-säkerhetsproblemet samt tagit fram en datamodell baserat på vem gör vad - listan vilken man tidigare arbetet fram inom arbetsgruppen. Sen presenterades några andra projekt som kan vara intressanta för telematikfarligt gods; t ex. TARV, SCUTUM, GEOTRANSMD, HGV ecall, TACOT. Mycket fakta har presenterats nu återstår att besluta vad målsättningen egentligen är med telematik- farligt gods. Någon kost-nytto-analys har dock inte gjorts. Till nästa möte vill man ha in olika länders syn på telematikens syfte och mål. Är den till för enbart räddningstjänsten eller ska den kunna användas för data överföring i allmänhet i godsdeklarationen, för tillsynsmyndigheter etc. UK kommer återigen lämna ett förslag till FN:s subkommitté om att införa ett unikt nummer för varje unik rad i alla farligt regelverk. Argumentet är att man då lättare kommer att upptäcka skillnader i regler mellan olika transportslag. Arbetsgruppen ställde även några frågor till kommissionen som inte deltog på mötet. Frågorna gällde ecall och HGV-eCall samt ITS-direktivet dvs. hur den legala statusen är i dessa projekt. Sverige avvaktar denna diskussion. Mötet han inte diskutera arbetsgruppens frågor. Arbetsgruppens nästa möte är i Southhampton den 3-4 september. Till dess ombeds länderna fylla i en enkät om vilken inriktning man vill för bestämmelser avseende telematik i ADR/RID, se Annex 1 i INF.14. Tyskland informerade också om att ISO tar fram en standard om Telematik som även omfattar farligt gods. INF.26 Satellitnavigationssystem Glonass (Tyskland) Information om ett system. INF.30 Kommentar till INF30. (Sekr) Sekr. informerar att det finns mer information om detta projekt som presenterats på ITC:s årliga möte ( ) INF.17 INF.43 INF.44 Rapport från arbetsgruppen för översyn av bulkbestämmelserna (UK) Efter en livlig diskussion i det första mötet om målet med arbetet fortsatte man arbetet med att städa och renodla VV och VW bestämmelserna i ADR och RID. I förslaget från gruppen återstår 3st VV resp. VW koder som kommer att kompletteras med ett antal additional