Datum KARLEBY STAD ETAPPGENERALPLAN FÖR STOR- INDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅ- DE I KARLEBY PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖM- NING

Transkript

1 Datum KARLEBY STAD ETAPPGENERALPLAN FÖR STOR- INDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅ- DE I KARLEBY PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖM- NING

2 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY Justering Datum Uppgörare Jouni Laitinen, Jutta Piispanen Godkännare Jouni Laitinen Beskrivning Program för deltagande och bedömning för etappgeneralplanen för storindustriområdets vindkraftsområde i Karleby Referens Ramboll Pitkänsillankatu KOKKOLA T F

3 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB INNEHÅLL 1. PLANERINGENS OBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE 1 2. KONTAKTPERSONER OCH UPPGIFTER 3 3. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR Planeringsuppdraget Etappgeneralplanens målsättningar Miljöns nuvarande tillstånd på planeringsområdet Jord- och vattenområdens ägo Planläggningssituationen Landskapsplan Generalplan Detaljplan Övriga planeringar och områdesavgränsningar Grundkarta 9 4. ALTERNATIVEN SOM SKALL UPPGÖRAS 9 5. UTREDNINGAR SOM SKALL UPPGÖRAS OCH BEFINTLIG KUNSKAPSUNDERLAG KONSEKVENSER SOM SKALL BEDÖMAS INTRESSENTER ORDNANDE AV DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Meddelande om anhängiggörande samt program för deltagande och bedömning Utarbetande av planutkastet Utarbetande av planförslaget Sökande av ändring PROJEKTETS TIDTABELL OCH PROGRAM 14

4 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 1 KARLEBY STAD ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VIND- KRAFTSOMRÅDE I KARLEBY PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING EPV Tuulivoima Oy och PVO-Innopower Oy har tagit initiativet till Karleby stad om utarbetandet av en etappgeneralplan med rättsverkningar för ett vindkraftsområde för att möjliggöra vindkraftsbyggande. Karleby stad har beslutit att sätta igång utarbetandet av en etappgeneralplan med rättsverkningar för Karleby storindustriområdets markområde och havsområdet utanför. Målet är att förverkliga ett område för högst 27 vindkraftverk, vars uppskattade elproduktion skulle vara ca megawatt (MW). Genomförandet sker i tre skeden: 1. Miljöutredning och beslut om planeringsbehov/undantagstillstånd (högst 5 möllor) 2. Etappgeneralplan, 1:a skedet (ca 7 möllor) 3. Etappgeneralplan, 2:a skedet (ca 15 möllor). De olika skeden och möllornas preliminära läge finns noggrannare framförda i bild 2. Etappgeneralplanen utarbetas i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Enligt MBL 72 är målet att använda etappgeneralplanen som grund för beviljande av bygglov. En ändring i markanvändnings- och bygglagen i anknytning till vindkraften är under arbete, vilket kan inverka även på detta projekt. Detta program för deltagande och bedömning uppdateras under hela planeringsprocessen alltid efter behov. 1. PLANERINGENS OBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE Planeringsområdet omfattar havs- och markområdet på Karleby storindustriområde, på nordvästra sidan av Karleby centrumområde. De planerade möllorna är som längst belägna ca 1,6 km från fastlandet. De är placerade på industriområdet och dess omedelbara närhet utanför småbåts- och fartygsleden samt utanför skyddsområden. I det första skedet (miljöutredning och beslut om planeringsbehov/undantagstillstånd) planeras möllorna till Gråsälsbådan i norra delen av storindustriområdet, d.v.s. till den s.k. Granatön samt i havsområdet mellan dem. Granatön är ett med muddringsmassor avgränsat havsområde, dit krigstida sprängmaterial har samlats i samband med fördjupningen av hamnens fartygsled. En placering i dessa områden underlättar grundandet och minskar betydligt miljökonsekvenserna, varför den lätta tillståndsprocessen har ansetts vara tillräcklig. I det andra skedet (etappgeneralplan, 1:a skedet) planeras möllorna huvudsakligen i markområdet mellan Outokumpuvägen och Silverstensbukten. En separat förläggningsplats finns därtill i närheten av Neste Oil Abp:s oljecisterner. Även på dessa områden förenklar jordgrunden byggnadsarbeten. I det tredje skedet (etappgeneralplan, 2:a skedet) planeras möllorna i havsområdet norrom storindustriområdet. Genomförandeskedets avgränsning är till sina största mått ca 2,8 km x 1,8 km stort. Norrom finns ön Nedre Kläsklippan. Förläggningsplatserna i havsområdet är huvudsakligen i ca 3-10 meter djupa vattenområden. Naturskyddsområdena avgränsas utanför vindkraftsområden.

5 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 2 Planeringsområdets riktgivande läge finns i bild 1 och planeringens genomförandeskeden i bild 2. Bild 1. Planeringsområdets läge (botten: Karleby karttjänst). Bild 2. Vindparkens genomförandeskeden (Natura 2000 områden avgränsade med rött streck och befintliga möllorna med röda cirklar).

6 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 3 2. KONTAKTPERSONER OCH UPPGIFTER Som planläggare fungerar Karleby stad, där projektansvariga är: planläggningschef Veli-Pekka Koivu PB KARLEBY tel. (06) e-post: veli-pekka.koivu@kokkola.fi och generalplanarkitekt Päivi Cainberg PB KARLEBY tel. (06) e-post: paivi.cainberg@kokkola.fi Som planuppgörare (projektchef) fungerar från Ramboll Finland Oy: Enhetschef Matti Kautto Terveystie Hollola tel e-post: matti.kautto@ramboll.fi Lokala kontaktpersoner: Dipl. Ing. Jutta Piispanen Långbrogatan KARLEBY tel e-post: jutta.piispanen@ramboll.fi Arkitekt SAFA Jouni Laitinen Långbrogatan KARLEBY tel , e-post: jouni.laitinen@ramboll.fi Aktörer: EPV Tuulivoima Oy Tomi Mäkipelto Frilundsvägen VASA tel. (06) e-post: tomi.makipelto@epv.fi PVO Innopower Oy Lauri Luopajärvi Tölögatan 4, PB HELSINGFORS tel. (09) e-post: lauri.luopajarvi@pvo.fi

7 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 4 3. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR 3.1 Planeringsuppdraget I det första skedet är planeringsuppdraget att utarbeta en miljöutredning och dokument i anknytning till tillståndsprocessen för högst fem vindkraftverk. I andra och tredje skedet är målsättningen att utarbeta en etappgeneralplan med rättverkningar för området. 3.2 Etappgeneralplanens målsättningar Målet är att möjliggöra byggandet av vindkraftverk på Karleby storindustriområdet och i havsområdet utanför samt en samordning av storindustriområdets övriga funktioner och vindkraftsproduktionen. Planprojektet motsvarar rapporten för den nationella energi- och klimatstrategin på lång sikt för energiproduktionen. I rapporten är målsättningen att öka de förnyelsebara energiformerna med 20 % före år I Finland är vindkraftsproduktionens kapacitet nu 144 MW och målet har satts till MW år För att uppnå målet förutsätts kraftigt tilläggsbyggande på årsnivå ( MW/år). Planeringsområdets lämplighet för vindkraft har beaktats bl.a. i Mellersta Österbottens landskapsplan. Målet är att möjliggöra förverkligandet av vindkraftverken så att miljökonsekvenserna under byggskedet samt på lång sikt skulle bli så obetydliga som möjligt. 3.3 Miljöns nuvarande tillstånd på planeringsområdet Nuvarande markanvändning Planeringsområdet omfattar Karleby storindustriområdets markområde samt i norra delen havsområdet utanför. I havsområdet finns ön Nedre Kläsklippan belägen. På storindustriområdet finns bl.a. kemiindustri med stödjande service, industrihamnen och energiproduktion. Karleby stamhamn finns beläget i områdets södra del. Fast bosättning finns i Yxpila området, som ligger cirka 1,5 kilometer ifrån planeringsområdets södra del. Den närmaste fritidsbebyggelsen finns på Harrbåda, cirka 600 meter ifrån. Fritidsbebyggelse finns rikligt även i östra delen, vid Trullöudden belägen cirka 2 kilometer ifrån. Även norrom projektområdet, på 1 kilometers avstånd på ön Södra Trutklippan och västerom på Munsön och Högskäret finns fritidsbebyggelse. Näringar och trafiken På storindustriområdet finns Karlebys största sysselsättare: Boliden Kokkola, OMG Kokkola Chemicals, Kemira, KemFine, Yara Suomi och TETRA Chemicals Europe. Havsområdet utanför Karleby används för yrkes- och fritidsfiske. Trafiken till området sker huvudsakligen längs den nya Hamnvägen. I havsområdet till industrihamnen leder en 13 meter djup djupfarled och igenom planeringsområdet en 2,5 meter djup småbåtsled. Närmaste flygfältet (Karleby-Jakobstad) finns ca 14,5 kilometer sydost om planeringsområdet. Landningsbanorna är inte i riktning med planeringsområdet. Användningen för rekreationsändamål och turismen Havsområdet fungerar som område för småbåtsliv och fiske. Strandområden utanför storindustriområdet erbjuder rekreationsområden. Bland annat på Harrbåda och Rummelön i östra delen finns fågeltorn och naturstigar. Även i skogsområdet i östra delen finns ett nätverk av skogstigar

8 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 5 i rekreationsbruk och Sandhagens motionsbana. Söderom finns Bredvikens simstrand och småbåtshamnen Potten. Naturmiljön Vattenkvaliteten utanför Karleby är nöjaktigt enligt Finlands Miljöcentralens kvalitetsklassificering av vattendrag. Längre ut är kvaliteten bra och utmärkt. På grund av havsområdets öppenhet är bottnet känsligt för erosion och därför är arterna få i planeringsområdet. Havsbottnet är huvudsakligen sand och sten. Sediment samlas närmast i fördjupningar som finns i Perängö och Rummelgrundet. I området förekommer abborre, gädda, mört, gärs, lake, sik, id, brax, nors och strömming. Av dessa är speciellt abborrbeståndet stort. Sikbeståndet har minskat i slutet av 1990-talet bland annat på grund av farledsmuddringar och avloppsvattnet. (Pohjolan Voima 2002) Utanför Karleby förekommer bland annat skräntärnan, silltruten och skrattmåsen som klassificerats som sårbara arter, samt smålommen som klassificerats att övervakas. I skärgården häckar grågåsen, ejdern, roskralen, grå- och havstruten och även labben. Skärgården används dessutom av vadar- och vattenfåglar som flyttar via området och vilar i området. Planeringsområdet är inget märkbart häckningsområde. Karleby yttre skärgård är ett av Europas viktigaste fågelområden (IBA) som BirdLife klassificerat. Rummelön-Harrbåda Natura-området i nordost är ett viktigt viloområde för vattenfåglarna och området är också ett skyddsområde för vattenfåglar. (Pohjolan Voima 2002) Skyddsområden Rummelön-Harrbåda Natura 2000-området (FI ) som har avgränsats utanför planeringen är beläget österut från planeringsområdet. Norrut finns Natura 2000 området (FI ) för Karleby skärgård beläget, som också har avgränsats utanför planeringen. Dessa skyddsområden finns framförda i bild 2. Landskapet och kulturarvet Landskapet i planeringsområdet består närmast av industriområdets massiva byggnader och av havsområdets utanför med få holmar. Strandlinjen är till största delen ombyggd, men utanför storindustriområdet är det mera mångfaldigt med djupa vikar. Industriområdets influensområde i landskapet sträcker sig till cirka 6 kilometers avstånd (Pohjolan Voima 2002). Området utanför Karleby har redan i århundraden varit ett livligt sjötrafikeringsområde och därför förekommer även omfattande kulturarv under vattenytan. 3.4 Jord- och vattenområdens ägande Planeringsområdet ägs av Forststyrelsen, Boliden Kokkola och Karleby stad. Stadsstyrelsen i Karleby har den godkänt markutbyte med Boliden Kokkola för markområdet för det första skedet. I bild 3 finns planeringsområdets markägo framfört.

9 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 6 Bild 3. Planeringsområdets markägo (Karleby stad = violett (1), Boliden Kokkola Oy = blått (2) och Finska staten = grönt (3)). 3.5 Planläggningssituationen Landskapsplan Karleby stad tillhör området för Mellersta Österbottens förbund. Den gällande landskapsplanen består av 1:a och 2:a etappens planer. Den 3:e etapplanen som kompletterar landskapsplanen är i förslagsskedet. Den 1:a etappen i landskapsplanen har fastställt av miljöministeriet den och den 2:a av statsrådet den Landskapsplanen i enlighet med MBL innehåller en översiktlig plan över markanvändningen i landskapet eller ett delområde i landskapet. Landskapsplanens uppgift är att fastställa principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen i landskapet och ange områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. I landskapsplanen avgörs frågor gällande områdesanvändningen av intresse för hela landet, landskapet och enskilda regioner. Utdrag ur kombinationskartan för Mellersta Österbottens landskapsplan finns i bild 4.

10 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 7 Bild 4. Utdrag ur kombinationskartan från förslagsskedet till 3:e etappen för Mellersta Österbottens landskapsplan (inte juridisk). För planeringsområdet har i landskapsplanen riktats följande områdesreserveringar: Planeringsområdet har till största delen anvisats för sina miljökonsekvenser till område för betydande industriverksamheter (TT). I södra delen finns hamnområdet (LS). Till havsområdet utanför planeringsområdet har anvisats område för energiförsörjning (en-1), som reserverats för vindkraftverk. en-1 beteckningens planeringsbestämmelse: Vid planering av vindkraftverk skall beaktas konsekvenserna av byggandet för fritidsbebyggelse, storindustrin, yrkesfisket, landskapet, fågelbeståndet och övrig fauna (speciellt fiskbeståndet), naturen och kulturarvet under vattenytan (genom utredning av inventeringsbehovet för fornlämningar under vattenytan) och även försöka lindra skadliga konsekvenser som riktas till dem. Vid etablering av vindkraftverken skall beaktas förutsättningarna för försvarsmaktens övningsfunktioner, flygsäkerheten, fartygs- och småbåtsleden samt deras säkerhetsanordningar. Västerom planeringsområdet och dels till i planeringsområdet avgränsas det nationellt värdefulla landskapet för Karleby och Kelviå ytterskärgård (linjeraster). Natura 2000-områden som har avgränsats utanför planeringsområdet ligger österut och norrut (punktraster). Skyddsområdet för fågelvatten finns också österut (SL4). Fartygsleden som leder till Karleby hamn har anvisats västerom planeringsområdet. En grundare småbåtsled går igenom planeringsområdet. Alla tidigare framförda beteckningarna har blivit fastställda i 1:a och 2:a etapplanen. Till området har även anvisats ett målområde för stadsutvecklingen (kk), som kommer att bli fastställt i och med den 3:e etapplanen Generalplan I generalplanen 2010 godkänd av Karleby stadsfullmäktige år 1992 finns i planeringsområdet industri- och lagerområde (T) och hamnområde (LV) placerade. Småbåts- och fartygsled finns ock-

11 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 8 så i området. I öster avgränsar planeringsområdet till förslaget för delgeneralplan för Trullöudden-Harrbåda. I delgeneralplanen för storindustriområdet godkänd av Karleby stadsfullmäktige år 1995 är området till större delen industri- och lagerområde (T) och område för vattentrafik (LV). Projektområdet tillhör också det anhängiga generalplanprojektet för Stamstaden var landskapsplanens och etappgeneralplanens styrbehov beaktas. Bild 5. Utdrag ur stamstadens generalplan Bild 6. Utdrag ur storindustriområdets delgeneralplan.

12 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB Detaljplan I detaljplanen är området till större delen kvartersområde för industri- och lagerbyggnader, var finns/får placeras en betydande anläggning som tillverkar eller lagrar farliga kemikalier (T/kem) och ett hamnområde (LS). Bild 7. Utdrag ur gällande detaljplan (områdesreserveringar) Övriga planeringar och områdesavgränsningar Karleby stad tänker delta i en utredning om fastlandsvindar, som leds av Norra Österbottens förbund. Utredningen startar i april 2010 men tidtabellen hinner ändå inte med tidtabellen för denna planprocess. Skyddsområden är beskrivna i delen Grundkarta Som grund för planeringen används grundkartmaterial, material från terrängdatabasen utarbetad av Karleby stad samt övrigt kartmaterial vid behov. 4. ALTERNATIVEN SOM SKALL UPPGÖRAS Planeringen av området sker i tre skeden. Enligt behov utarbetas alternativ för området var byggandets helhetsmängd granskas, dess miljökonsekvenser och inpassning i landskapet för havsområdet. Efter jämförelsen och deltagandeförfarandet är alternativet som bäst passar området som grund för det egentliga planutkastet och vidare för planförslaget.

13 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB UTREDNINGAR SOM SKALL UPPGÖRAS OCH BEFINTLIG KUN- SKAPSUNDERLAG I det första skedet uppgörs en miljöutredning. I utredningen koncentreras på konsekvenserna för industriområdets markanvändning, fritidsbebyggelsen och rekreationen, Natura områden, naturen och fågelbeståndet (som utgångspunkt befintlig kunskap och baserad på tidigare utredningar) samt landskapet. I det andra skedet uppgörs en konsekvensbedömning, enligt markanvändnings- och bygglagen, som har beskrivits noggrannare i följande kapitel. För det tredje skedets del skall nödvändigheten av miljökonsekvensernas bedömningsförfarande övervägas. Planeringsområdets omgivning och vindkraftverkens miljökonsekvenser har redan tidigare granskats i stor omfattning i miljökonsekvensbedömningen för havsbaserad vindkraft i Karleby med tillhörande separata utredningar utarbetade av Pohjolan Voima år Experter och naturidkare har rikligt med kunskap om bl.a. fågelbeståndet på området. 6. KONSEKVENSER SOM SKALL BEDÖMAS Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Som grund för bedömningen utnyttjas tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar. Konsekvenserna för områdesanvändning bedöms genom att granska nutida och planerad markanvändning. Vid bedömning av konsekvenserna beaktas intressenternas och olika intressegruppers synpunkter och åsikter. Konsekvenserna antecknas i planbeskrivningen i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 9 och byggförordningens 1. Konsekvenserna bedöms härmed för: 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljön, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin, samt trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. I listan ovan är de sannolika konsekvenserna utmärkt med fet stil. Konsekvenserna för de olika delarna har beskrivits noggrannare som följande. Konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och livsmiljön Vindkraftsparkens konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel är bl.a. landskapskonsekvenserna, bullerolägenheterna och det blinkande ljuset under kraftverkens drift. Även under byggtiden (och under verksamhetens nedläggning) kan bullerolägenheter förekomma. Bullerkonsekvenserna under byggtiden består främst av bullret från transporten av vindkraftverken och dess komponenter samt av bullret från monteringen. Täckningen/skyddande av fundamentet och även dragningen av elledningar och kablar förorsakar också buller. Konsekvenser för områdets rekreation, till exempel för båtlivet, fritidsfisket och badplatserna, samt för näringarna närmast fisket, kan vara bl.a. under byggtiden kommande rörelsebegränsningar, kraftverkskonstruktionerna, vattnets grumlighet, ändring i fiskarnas uppförande eller för-

14 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 11 svinnande (på grund av vattenkvalitet, strömningsförändringar, buller eller elektriskmagnetiska fält) och inverkan på fiskarnas lekande. Projektet har även indirekta och direkta sysselsättande inverkan. Intäkterna av inkomstskatten och bl.a. fastighetsskatten har positiva konsekvenser för kommuners ekonomi. Havsbaserad vindkraftsproduktion kan användas inom turismen som en positiv attraktionsfaktor. Konsekvenserna för jord- och berggrund, vatten, luften och klimatet Förändringar i vattnets kvalitet och havsbotten förorsakas närmast under byggtiden. Muddringarna som utförs för grundningsarbetet i vatten har mest betydande inverkan till detta och därav förorsakad grumlighet av vattnet. Kraftverkens drift förorsakar sannolikt nästan dylika miljökonsekvenser som byggandet redan från början. Vindkraftsverken som placeras i havet kan även ha konsekvenser för vattenströmningar och isförhållanden bl.a. genom att påverka gränsen av drivis- och fastiszonen eftersom kraftverken binder ismassan. Konsekvenserna för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenserna för vattennaturen förorsakas närmast av buller, bottens muddrings- eller sprängningsarbeten och muddringsmassornas deponering. Konsekvenserna för fågelbeståndet under drifttiden anknyter sig bl.a. till kollisionsrisken som kraftverken förorsakar. Förutom för häckfåglarna kan betydande konsekvenser uppkomma för fåglar vars flyttningsleder går via planeringsområdet. Även konsekvenserna för Natura-områden, naturskyddsområden, värdefulla naturobjekt och för skären och holmarna på planeringsområdet och dess omgivning granskas. Konsekvenserna för region- och samhällsstrukturen, samhälls och energiekonomin och trafiken Vid genomförande av vindkraftsprojektet kan produktionen av förnyelsebar energi öka i Karleby regionen och samtidigt i hela Finland. Alla former av energiproduktion har konsekvenser för klimatet speciellt vid granskningen av produktionsformens hela produktionsperiod. Vid den egentliga produktionsfasen förorsakar vindkraften inga växthusgasutsläpp. Å andra sidan vid energiproduktion av fossila bränslen är utsläppen betydande under produktionsfasens. Vindkraften behöver ändå också regleringskraft. Trafikkonsekvenserna under byggtiden förorsakas mest av transporten av vindkraftskomponenterna och fundamenten. Konsekvenserna för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Av vindkraftverkens konsekvenser är ett av de mest betydande i allmänhet konsekvensen för landskapet. Landskaps- och hinderinverkan bildas av fundamentet, stommen och rotorbladens svepyta. Detta påverkas bland annat av typen av de enskilda verken, placeringen av vindkraftsgruppen och terrängformen. Som störst är konsekvenserna nära bebyggelse (bl.a. fritidsbosättningen på stränderna i närheten), i känsliga områden såsom i naturskyddsområden och i värdefulla landskapsområden (Karleby-Kelviås värdefulla landskapsområde). En placering på storindustriområdet minskar betydligt enheternas landskapsinverkan. Influensområde Planens influensområde kan indelas i ett närinfluensområde, som omfattar havs- och markområden och de närliggande skären och öarna i vindkraftsområdens omedelbara anslutning. Ett mera omfattande influensområde bildas av havs- och kustområden i vars fjärrlandskap området kan iakttas med storindustriområdet i bakgrunden.

15 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB INTRESSENTER Intressenterna har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om planen. Som projektets intressenter har definierats (MBL 62 ): 1. Alla, vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: alla stadsbor som berörs markägare och fritidsinvånare på planområdet och på angränsande områden 2. Myndigheter och sammanslutningar, vars verksamhetsområde behandlas i planeringen: Karleby stads olika förvaltningsenheter och förtroendeorgan (PB 43, KARLEBY) Tekniska servicecentralen, Tekniska nämnden, Stadsstyrelsen, Stadsfullmäktige, Byggnads- och miljönämnden, Stadsplaneringsgruppen och övriga förvaltningsenheter Södra Österbottens ELY-central - områdesanvändning, naturvårdsavdelningen Mellersta Österbottens förbund Forststyrelsen Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Museiverket Sjöfartsverket Skogscentralen Kusten Karleby Energi Fingrid Hamnen i Karleby Västra Finlands Sjöbevakningssektion Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk KIP ry (Kokkola Industrial Park) Bolagen som verkar i storindustriområdet Keski-Pohjanmaan Lintutieteellinen yhdistys Gamlakarleby Fågel- och Naturvänner Kokkolanseudun Luonto Kokkolan Nuoret Luonnonystävät Kokkolan Purjehtijat Kokkolan Venekerho Gamlakarleby Segelförening Områdets övriga företag, lokala sammanslutningar och organisationer, vars verksamhet etappgeneralplanen berör

16 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB ORDNANDE AV DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas. MBL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt som bestäms nedan i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter som bereder planer skall informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. 8.1 Meddelande om anhängiggörande samt program för deltagande och bedömning om etappgeneralplanens anhängiggörande informeras i lokala tidningar och via brev till intressenter samt på stadens anslagstavla detta program för deltagande och bedömning finns till påseende vid stadshuset, på biblioteket samt på stadens internetsidor Om till påseendet meddelas i tidningarna Keskipohjanmaa och Österbottens Tidning det finns möjlighet att ge skriftliga eller muntliga åsikter om programmet för deltagande och bedömning tills förslaget till etappgeneralplanen ställs offentligt till påseende. 8.2 Utarbetande av planutkastet vid hörandet i beredningsskedet hålls planutkastet till påseende under tjänstetid vid stadshuset, på biblioteket samt på stadens hemsidor under minst 2 veckors tid. Om till påseendet meddelas via kungörelse i tidningen Keskipohjanmaa, på stadens anslagstavla och på stadens internetsida samt via brev till intressenterna. Under tiden för till påseende finns möjlighet att ge skriftliga eller muntliga åsikter om planutkastet ett möte för allmänheten hålls begäran av utlåtande av förvaltningsenheter och myndigheter myndighetssamråd vid behov 8.3 Utarbetande av planförslaget enligt MBL 65 och MBF 27 ställs förslaget till etappgeneralplanen med stadsstyrelsens beslut offentligt till påseende i 30 dygn på stadens anslagstavla. Under denna tid finns möjlighet att ge skriftliga anmärkningar om planförslaget. Om till påseendet meddelas via kungörelse i tidningarna Keskipohjanmaa och Österbottens Tidning, på stadens anslagstavla samt stadens internetsida samt via brev till markägarna. Begäran om utlåtande som behövs för planförslaget sänds till olika myndigheter och sammanslutningar samråd med myndigheter i enlighet med MBL 66 och MBF 26 hålls, när planförslaget varit offentligt till påseende och när anmärkningar och utlåtanden gällande den har erhållits. Nödvändigheten överenskoms med miljöcentralen styrelsebehandling, planförslagets godkännande och överföring till fullmäktigebehandling fullmäktigebehandling, planförslagets godkännande

17 ETAPPGENERALPLAN FÖR STORINDUSTRIOMRÅDETS VINDKRAFTSOMRÅDE I KARLEBY, PDB 14 meddelande om planens godkännande enligt MBL 67 och MBF 94. Till de som inlämnat en anmärkning om planförslaget och i det sambandet meddelat sin adress, och som har begärt det, skickas information via post om stadsfullmäktiges beslut. 8.4 Sökande av ändring Enligt Markanvändnings- och bygglagen 188 söks ändring i beslut som gäller godkännandet av generalplanen genom besvär hos förvaltningsdomstolen i Vasa på det sätt som bestäms i kommunallagen. Ifall inga besvär inlämnas, träder planen i kraft 30 dygn efter fullmäktigebeslutet och när staden kungjort om ärendet i tidningen Keskipohjanmaa. 9. PROJEKTETS TIDTABELL OCH PROGRAM UPPDRAG Projektets inledning Insamling av material Program för deltagande och bedömning Registrering av utgångsuppgifterna Justering av målsättningarna Första skedet (högst fem vindkraftverk) Andra skedet Till påseende och behandling av förslaget År 2010 Månad För det tredje skedet uppgörs tidtabellen medan projektet framskrider.