Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat
|
|
- Ove Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Reviderat Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat Rätt till hälso- och sjukvård Asylsökande barn och gömda barn har samma rätt som andra barn i Västra Götaland att besöka barnavårdscentraler, barnmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmottagningar, vårdcentraler, barn- och ungdomspsykiatrin samt akutmottagningar. Besöket är kostnadsfritt upp till 20 år. Alla nyinskrivna barn på BVC ska erbjudas ålderanpassad komplettering av undersökningar som varit aktuella om barnen hade varit inskrivna på BVC från födseln. Detta gäller framför allt tillväxt, utveckling, språk, syn, hörsel och screening för metabola sjukdomar. Under första tiden är fokus framför allt att få en allmän bild av hur barnet mår och att introducera förebyggande hälsovård. Barnen och föräldrarna ska också erbjudas information om mat, rörelse, aktiviteter, kariesprofylax, och barnsäkerhet, m.m Målsättningen är att barnet senare skall följa det ordinarie basprogrammet på BVC. Kontakterna med föräldrar till de minsta barnen utgör grunden i barnhälsovårdens arbete. Tyngdpunkten i barnhälsovårdens förebyggande program ligger under barnets första 18 månader, och det är också då som förtroendet byggs upp mellan personal och föräldrar. Detta innebär att invandrarfamiljer med äldre barn har gått miste om väsentliga delar av barnhälsovårdens verksamhet. För dessa måste man avsätta tid för ett individuellt program, som kompenserar det familjen kan behöva, men inte kunnat ta del av. Fokusera på barnets situation I möten med nyinvandrade familjer hamnar vi ofta i ovana situationer där vi själva kan känna oss maktlösa. Då kan det vara bra att påminna sig vad som är barnhälsovårdens uppdrag och ha fokus på barnet. Viktigt att sjuksköterskan landar i en känsla av good enough. Man kan inte lösa allt! Flykting- och invandrarföräldrar är ofta människor med stora resurser, där ganska små stödinsatser i en kritisk livssituation kan ha förvånansvärt stora effekter! Det gäller att ge barnet struktur och möjlighet till lek. Här är förskola eller öppen förskola en viktig frizon för barnet. Det är också viktigt att hjälpa föräldrar att hitta rutiner i vardagen. Socialtjänsten har alltid ett ansvar att bevaka att barn inte far illa. Det gäller barn i asylprocess såväl som gömda/papperslösa barn. Föräldrarna kan må så psykiskt dåligt att de inte kan tillgodose barnets behov. Barnet kanske utsätts för aga. Det är viktigt att följa befintliga rutiner, se PM Anmälan till Socialtjänsten om missförhållande, som rör barn (finns på BHV:s hemsida). Hälsoundersökning för nyanlända barn Alla asylsökande, kvotflyktingar eller anhöriginvandrade personer erbjuds en frivillig hälsoundersökning på vårdcentral alternativt barn- och ungdomsmedicinmottagning. Undersökningen bekostas av svenska staten. Syftet med hälsoundersökningen är: - Uppmärksamma smittsamma sjukdomar 1
2 - Uppmärksamma vårdbehov - Hänvisa till rätt vårdnivå Detta sker genom individuellt hälsosamtal, provtagning och kroppsundersökning. Det är angeläget att barnet hälsoundersöks. Därför bör BVC alltid efterfråga hälsoundersökningen och, vid behov, informera om och motivera till denna förmån. Målsättning, men inget villkor, är att alla barn skall vara hälsoundersökta innan de skrivs in på BVC. Kopia på hälsoundersökningen med vaccinationsrekommendationer, skickas till BVC. Migrationsverket informerar Regionservice i Mariestad om personer aktuella för hälsoundersökning. Informationen vidarebefordras sedan till vårdcentral efter närområdesprincipen. Rutiner på BVC 1. Kontakta familjen efter att du fått information om att barnet anlänt. 2. Brev skickas till familjen med erbjudande om tid för hembesök alternativt besök på BVC. Alla familjer skall erbjudas ett hembesök av BVC. Detta besök behöver inte ske vid första kontakten Det kan vara lämpligt att dela upp inskrivningssamtalet på 2 tillfällen. Ett uppföljande samtal bör ske inom 2-3 månader. Fortsatt kontakt sker efter individuell bedömning. 3. LMA-nummer noteras i journalen. 4. Hälsosamtal: Utgångspunkt för samtalet bör vara att föräldrarna får berätta om sitt barn, dess personlighet och hälsa. Vad tycker barnet är roligt? Vilket temperament har barnet? Hur fungerar det mellan syskonen? Hur har man följt barns hälsa i hemlandet? Informera om BVC;s verksamhet. 5. Kroppsundersökning. 6. Genomgång av hälsoundersökningen. 7. Sammanfattning av hälsoundersökningen dokumenteras i journalen. Vad behöver följas upp på BVC? Har familjen något att tillägga? 8. Uppföljning av planerade vaccinationer på BVC. Dela ev. ut Socialstyrelsens föräldrainformation på hemspråket. 2
3 Att tänka på: Familjesituation Föräldrar Vårdnadshavare Bostadsförhållande Övrig släkt och socialt nätverk Vad har familjen varit med om innan de kom till Sverige? Första tiden i Sverige Har barnet plats i förskolan? Har föräldrarna arbete/studier? Hälsoanamnes Graviditet, förlossning, tillväxt och uppfödning Viktiga sjukdomar under uppväxten? Hereditet, sjukdomar i släkten? Barnets hälsa Vikt, längd, huvudomfång Uppföljning av syn. Synkontroll på alla barn över 4 år Uppföljning hörsel. Hörselfrågor Tandstatus, barn med karies hänvisas till folktandvården Hur mår barnet? Är det något som har förändrats i barnets sätt att vara sedan det kom till Sverige? Vad i så fall? Hur sover barnet? Mardrömmar eller sömnsvårigheter? Om ja, hur sover familjen? Hur äter barnet? Matsituation? Hur har barnets uppfödning sett ut? Amning? Är barnet torrt? Om inte, har det varit torrt tidigare? Hur leker barnet? Har barnet blivit mer klängigt, rädd? Vid svårigheter kan en fördjupad fråga vara: Hur ser en vanlig dag ut för familjen? Rutiner? Vid oro hos BVC-personal eller förälder över barnets psykiska hälsa konsultera psykolog eller erbjud familjen besök hos MBHV psykolog. Vid frågor kring familjens sociala situation konsultera förebyggande socialsekreterare alternativt socialtjänsten. Bedömning av barnets utveckling För bedömning av barnets språk och utveckling används ordinarie utvecklingsbedömningar. Vid oro görs en fördjupad anamnes med fokus på milstolpar i barnets utveckling. Dokumentera i journalen. Förskola Om barnet inte går på förskola eller är uppsatt i kö, informera föräldrarna om rutiner kring detta. 3
4 Läkarundersökning på BVC Eftersom många asyl- och flyktingbarn skrivs in på BVC efter 18 månaders ålder, erbjuds dessa barn inte läkarundersökning enligt basprogrammet. Det är därför viktigt att vid utvecklingsavvikelser eller annan oro kring barnet erbjuda läkarbesök på BVC. De barn vars föräldrar avböjt hälsoundersökning på vårdcentral/barn- och ungdomsmedicin bör alltid erbjudas läkarkontroll på BVC. Information och material - Ditt barns hälsobok - Presentkort till De små barnens bok - CD skiva Barnets första sånger och bok Barnets första bok - Informera och dela ut D-vitaminer. D-vit är kostnadsfritt till barnets 2 årsdag, men tänk på att många invandrarbarn bör rekommenderas fortsätta under vinterhalvåret hela förskoletiden. - Informera om öppen förskola och andra aktiviteter som finns i stadsdelen. Vaccinationer I SOSFS 2006:22 framgår att ansvaret för att komplettera ett ofullständigt vaccinationsprogram hos små barn ligger hos barnhälsovården. BVC-sjuksköterska får ordinera och vaccinera enligt ordinarie vaccinationsprogram, men vid avvikelser vad gäller ålder för vaccination, intervall mellan doser eller vilket vaccin som ges, krävs läkarordination. Det innebär att en läkare måste ordinera vid komplettering av vaccinationsprogram från andra länder. Vaccinationsbedömning och -rekommendation skall ingå i slutsatserna av den hälsoundersökning, som erbjuds asylsökande barn och ungdomar under 18 års ålder. Detta gäller även vid hälsoundersökning av adoptivbarn samt barn och ungdomar som anlänt via anhöriginvandring. Obs att vaccination rent formellt ordineras av läkare i den verksamhet, som vaccinerar barnet i de fall hälsoundersökningen gjorts av läkare i annan verksamhet. Se Smittskyddsenheten, VG regionen, PM Riktlinjer för kompletteringsvaccination av asylsökande barn och ungdomar samt anhöriginvandrare, adoptivbarn och övriga immigranter under 18 års ålder. Socialstyrelsens informationsmaterial för föräldrar om det svenska vaccinationsprogrammet är tänkt att delas ut inom barn- och skolhälsovården. Det består dels av en broschyr, dels av två olika faktablad och kan skrivas ut på olika språk. Övriga verksamheter Förskola Asylsökande och gömda barn kan få förskoleplats på samma villkor som svenska barn från tre års ålder. Migrationsverket kan betala extra för asylsökande barn som har behov av mer tid på förskolan. Barnomsorg till asylsökande eller gömda barn, som är yngre än tre år, eller har behov av mer än tre timmar per dag, kan se olika ut i stadsdelarna. 4
5 Migrationsverket och Introduktionsenheten se Bilaga 1 Folktandvård Alla asylsökande barn och gömda barn som inte fyllt 18 år har rätt till kostnadsfri tandvård. Socialtjänst Vid misstanke att ett barn far illa skall detta anmälas på samma sätt som för övriga barn. Rådfråga socialsekreterare, utan att röja familjens identitet, om du misstänker att familjen har behov av socialtjänstens. Litteratur och länkar SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Rikshandboken: Invandrarbarn/ När världen kom till Sverige. Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kanslienheten. Länk: Satsa på barnens vardagsmiljöer mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Kan laddas ner från Allmänna barnhuset på nätet. Att möta flyktingar, Angel, B., Hjern, A. Andra reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur Granskning av Göteborgs Stads introduktion för flyktingar och nyanlända Göteborg stad Stadsrevisionen (Göteborgs stads hemsida) Dokumentet är utarbetat av Lena Cederholm BVC-sjuksköterska Familjecentralen Bergsjön, Annika Westergård M- BHV Psykolog och Lena Holmberg Verksamhetsutvecklare 5
6 Bilaga1:1 Bilaga till Basprogrammet för nyanlända på BVC Information och kontakt med Migrationsverk och Etableringsenheten, kommunens introduktionsverksamhet Migrationsverkets Asylprocess Asyl söks på Migrationsverkets Ansökningsenhet. Familjen kan, om Migrationsverket bedömer att de behöver det, få hjälp med sin ansökan av offentligt biträde. Migrationsverkets Mottagningsenhet ansvarar för kontakten med familjen under tiden de väntar på beslut. Den asylsökande har ingen egen handläggare, utan kontakt sker med respektive team. Asylsökande, som bor i Göteborg, är inskrivna på Migrationsverkets mottagningsenhet i Göteborg. Mottagningsteamet tar hand om frågor som rör dagersättning, särskilt bidrag t.ex. till nyfödda, LMA-kort, bankkort, boende, sjukvård mm. Teamet nås på tel Utredningsteamet har mottagningssamtal och arbetar med sociala utredningar. Tel Återvändandeteamet ansvarar för återvändande, återetableringsstöd mm. Tel: Alla som söker asyl får ett LMA-kort, vilket innebär att personen får vara i Sverige i väntan på beslut. Ett uppehållstillstånd kan vara permanent eller tidsbegränsat. Överklagande av ett avslag på ansökan kan göras hos migrationsdomstolen, deras beslut kan i sin tur överklagas hos migrationsöverdomstolen. Kontaktpersoner på enheten när det gäller barnfrågor är Mi Fredriksson tel: och Maria Berntsson tel: Hit kan man även vända sig när det gäller barn med behov av särskilt stöd. Vid ansökan om uppehållstillstånd av annat än asylskäl vänder man sig till tillståndsenheterna. Om personal på BVC har frågor som rör tillståndsärenden, t.ex. uppehållstillstånd för anhörig, så finns kontaktperson Sanae Zekkari, handläggare på Tillståndsenhet 2 i Göteborg. Tel Familjerna får själva vända sig till Tillståndsenheten på Vestagatan 2 A vid Svingeln. 6
7 Bilaga 1:2 Etableringsenheten, Göteborgs kommun Etableringsenheten vänder sig till nyanlända flyktingar i Göteborg som fått uppehållstillstånd efter november Tillsammans med andra aktörer i samhället ser etableringsenheten till att den nyanlände får det stöd som personen är berättigad till när det gäller individ- och familjeärenden. Etableringsenheten ger också information, råd och stöd till andra verksamheter som arbetar med flyktingmottagande. På Etableringsenheten finns två socialsekreterare, som arbetar med frågor som rör barnfamiljer: Maria Jacobsson, Tel: el Mail: maria.jacobsson@socialresurs.goteborg.se Zarife Tünay Tel: el Mail: zarife.tunay@socialresurs.goteborg.se Etableringsenheten är nystartad och rutiner är under upparbetande. Arbetsförmedlingen uppmärksammar familjerna och barnsekreterarna ser till att barnen får kontakt med skola och introduceras i barnomsorgen. De träffar inga barn, utan hänvisar vidare. Skolan har ansvar för barnens introduktion; arbetsförmedlingen för föräldrarnas introduktion i det svenska samhället. Södra Bohuslän Vid frågor angående nyanlända flyktingar i Södra Bohuslän som fått uppehållstillstånd kontakta flyktingsamordnare i respektive kommun. 7
8 Bilaga 2 Lathund för BVC Som stöd vid det individuella mötet kan denna lathund vara till hjälp. Familjesituation Föräldrar Vårdnadshavare Bostadsförhållande Övrig släkt och socialt nätverk Vad har familjen varit med om innan de kom till Sverige? Första tiden i Sverige Har barnet plats i förskolan? LMA-nummer Har föräldrarna arbete/studier? Hälsoanamnes Barnets hälsa Är hälsoundersökning utförd? Hur mår barnet? Hur leker barnet? Ängsligt? Tillväxt Syn Hörsel Tandstatus Förändringar i barnets beteende? Sömn Uppfödning Elimination Utveckling Milstolpar i barnets utveckling Fin/grovmotorik Språk Finns behov av läkarundersökning på BVC? Vaccinationer Finns ordination på uppvaccinering? Information/material D vitaminer Ditt barns hälsobok Bok/CD Förskola Öppen förskola 8
HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merFlöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder
Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård
Läs merHälsoundersökningar av barn från andra länder
Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merRiktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder
Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merChecklista ensamkommande barn
Checklista ensamkommande barn Du bevakar barnets rätt mot myndigheter, förvaltar dess tillgångar och ser till att barnet får den dagliga vård och omsorg som det behöver under asylprocessen. Sammanfattningsvis
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merBarn med behov av särskilt stöd
Barn med behov av särskilt stöd Nyanlända flykting- och invandrarbarn Anders Hjern Barn som flyttar till Sverige från andra länder utgör en särskild utmaning för barnhälsovården. Många, särskilt flyktingar,
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs mer18 april Mottagande av asylsökande
18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka
Läs merAsylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)
Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa) Begrepps förklaring Asylsökande En person som benämns asylsökande har kommit till Sverige
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv
Läs merFlyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska
Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merLS-LED14-232. Mars 2014
1 LS-LED14-232 Mars 2014 2 LS-LED14-232 Innehåll Riktlinjernas syfte sid. 3 Definitioner sid 3 Kulturmöten sid. 3 Migrationsverket sid. 4 Boendeformer sid. 4 Boendeformer i Sörmland sid. 4 Landstingets
Läs merIntegrationsenheten Haparanda Stad
Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration
Läs merDet ensamkommande barnet -vems ansvar är det?
Det ensamkommande barnet -vems ansvar är det? Eslöv den 2 mars 2018 Eva von Schéele eva.von.scheele@skl.se (måndagar) Telefon: 08-452 75 47 (måndagar kl. 09:30 11:00 och 13:30 15:00) Vilka ansvarar för
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merTill dig som söker asyl i Sverige
Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din
Läs merPresentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson
Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter
Läs merPraktiska anvisningar
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Praktiska anvisningar till Överenskommelse Hälsoundersökning och munhälsoundersökning avseende
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen
Läs merSOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merAsylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001
Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern
Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merMål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun
SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merChecklista för gode män för ensamkommande barn
Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merÖverförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll
Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar
Läs merMOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och
Läs merMariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från
Läs merRutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa. Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården.
Rutin gällande tandvård för barn som riskerar att fara illa Syfte och omfattning Att hantera barn som riskerar fara illa på säkert sätt i tandvården. Ansvar Skriv in vilka funktioner/befattningar som har
Läs merOro för barn och unga
Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret
Läs merFrågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande
1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)
Läs merEnsamkommande barn och ungdomars försörjning
PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en
Läs merHälsobesök 5 år. 60 minuter
Hälsobesök 5 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla Alla
Läs merHälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern
1 Namn: Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa barnet från det att han/hon anländer till Sverige och genom barnets skolgång.
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merLS-LED Mars 2014
1 Mars 2014 2 Innehåll Riktlinjernas syfte sid. 3 Definitioner sid 3 Kulturmöten sid. 3 Migrationsverket sid. 4 Boendeformer sid. 4 Boendeformer i Sörmland sid. 4 Landstingets åtagande för asylsökande,
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merMars Mottagande av asylsökande
Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merFlyktingdagen Hälsosamtalsprocessen. 2011-03-16 Smittskyddsenheten
1 Flyktingdagen Hälsosamtalsprocessen Beviljade uppehållstillstånd i Sverige 2010 Totalt 91 458 Flyktingar 13 % Anhöriginvandrare 27 % Gäststuderande 16 % Arbetskraftsinvandrare 24 % EES avtalet 20 %.
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Mollie Mollie är tio månader gammal
Läs merLandstingets ledningsstab RIKTLINJER FÖR TILLGÅNG TILL VÅRD FÖR ASYLSÖKANDE SAMT PAPPERSLÖSA
Landstingets ledningsstab HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Landstingsdirektören 2012-04-20 LS-LED12-319 RIKTLINJER FÖR TILLGÅNG TILL VÅRD FÖR ASYLSÖKANDE SAMT PAPPERSLÖSA Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade
Läs merVälkommen till Västmanland! Vår guide till dig som är asylsökande eller nyanländ till Sverige och Västmanland och behöver komma i kontakt med
Välkommen till Västmanland! Vår guide till dig som är asylsökande eller nyanländ till Sverige och Västmanland och behöver komma i kontakt med sjukvården eller tandvården. Asyl- och integrationshälsan är
Läs merLÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE
LÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ASYLSÖKANDE M.FL. BARN OCH UNGA Enligt Lag 2008:344 Hälso-och sjukvård åt asylsökande m.fl samt förordning 2008:347 Hälso-och sjukvård åt asylsökande m.fl
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs merSå fungerar det att söka asyl
Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merStyrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län
1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...
Läs merNyanlända- hälsoundersökningar(hu)
Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merFlyktingmedicinska enheten Björknäs HC
Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens
Läs merKonsultation med förskola
Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2017-2018 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merMANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4
Läs merLathund för inskrivning av Nyfödd - BHV TakeCare Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in barn.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (8) Denna lathund riktar sig till BHV-sjuksköterskor som ska skriva in barn. Innehåll. Inskrivning BHV... 2. Registrera patientuppgifter, bostadstelefon... 3 3. Registrera
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merÖverförmyndarens roll och god mans uppdrag
Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten
Läs merVaccinationer på BVC
Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer
Läs merVerksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014
Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5
Läs merMANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 150401 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande...
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET
Fr ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER 18 20 ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET Dokumentinformation Dokumenttitel: Överenskommelse
Läs merMars Stockholm 26 september 2016
Mars 2016 Stockholm 26 september 2016 Prognos 25 juli Fortsatt internationell flyktingkris men begränsad framkomlighet till och genom Europa Planeringsantagande för 2016 34 500 asylsökande, varav 3 000
Läs merStrategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun
Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv
Läs merHälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef
Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merasylsökande och flyktingar?
tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige prövar asylansökningar Hur arbetar ansvarar Migrationsverket för boendet med asylsökande och flyktingar? anvisar kommunplats för nyanlända ansvarar
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merShirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.
Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar
1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.
Läs merEn introduktion till att vara. -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN
1 En introduktion till att vara -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN 2 Innehåll Överförmyndarnämnden... 3 Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn... 3 Förordnandet... 3 I vårdnadshavarens
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merDe fem första samtalen
De fem första samtalen Här Hittar du den information som du behöver ge en nyanländ ungdom Metoden De fem första samtalen är ingen absolut mall över hur samtalen med ungdomen ska se ut. Syftet med metoden
Läs merHälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från
Läs merSvar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning
Läs mervad gör g r Socialstyrelsen?
Hälsoundersökning för f r asylsökande vad gör g r Socialstyrelsen? Övergripande projekt påp SoS Mänskliga rättigheter och migranters tillgång på hälso- & sjukvård och socialtjänst i Sverige Delprojekt
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merSå fungerar det att söka asyl
Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer
Läs merStatlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting
Statlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting Personer med uppehållstillstånd - efter mottagande i kommunen Vem är nyanländ? En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och som har beviljats
Läs merInformation till nya goda män för ensamkommande barn.
Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man
Läs merSå fungerar det att söka asyl
Så fungerar det att söka asyl TILL DIG SOM SÖKER ASYL MED FÖRÄLDER ELLER ANNAN VÅRDNADSHAVARE SÅ FUNGERAR DET ATT SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej 3 Några ord till dig 4 Barn 5 Vad betyder orden? 6
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs mer