FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN
19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE (JUNI 2003)... 5 DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET... 7 Figur Statsskuld... 8 Tabell Budgetekonomins inkomstposter och anslag... 9 INKOMSTER... 10 Figur Arbetstagarens totala skattekil... 10 Tabell Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år 2004... 11 Figur Skattegrad 2004... 13 UTGIFTER... 15 Figur Budgetekonomins utgifter 2003-2004... 16 Figur Offentliga utgifter enligt uppgifter... 17 Tabell Penningströmmar mellan EU och Finland... 18 DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN... 19 2
BUDGETEN FÖR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN Det viktigaste målet för den ekonomisk-politiska linjen i statsbudgeten för 2004 är att genom ökad sysselsättning och minskad statlig skuldsättning stärka den offentliga ekonomin, så att det blir möjligt att anta de utmaningar som befolkningens stigande medelålder och den allt starkare ekonomiska internationaliseringen medför. Den överlägset viktigaste framtidsutmaningen är att befolkningen blir allt äldre och det ökar ansvaret för den offentliga ekonomin. Fram till 2030 Finlands befolkning åldras snabbast i Europa. Befolkningen i arbetsför ålder, 20 64-åringarna, börjar minska 2010. I Finland har detta under de två senaste seklen skett bara under exceptionella förhållanden. Den offentliga ekonomin centrala nyckeltal uttryckt i samhällsekonomiska bokförings termer 2000 2001* 2002* 2003** 2004** Skattegrad, % av BNP 47,6 45,7 45,8 44,7 44,1 Offentliga utgifter, % av BNP 49,0 49,1 50,0 50,9 50,8 Nettoutlåning, % av BNP 7,1 5,2 4,2 2,2 1,7 - statsförvaltningen 3,4 2,0 1,4-0,1-0,7 - lokalförvaltningen 0,3-0,4-0,3-0,5-0,5 - arbetspensionsanstalterna 3,2 3,5 3,0 3,0 2,9 - övriga socialskyddsfonder 0,2 0,1 0,0-0,2-0,1 De offentliga samfundens skuld, mrd. euro 58,0 59,4 59,6 64,0 65,4 - % av BNP 44,6 44,0 42,7 45,1 44,8 Statsskulden, mrd. euro 63,4 61,8 59,3 63,3 64,5 - % av BNP 48,7 45,7 42,4 44,6 44,1 3
Samhällsekonomins utveckling 2000 2001* 2002* 2003** 2004** Bruttonationalprodukt, gängse priser, mrd. euro 130,1 135,2 139,7 141,9 146,2 Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 5,1 1,2 2,2 1,4 2,7 Arbetslöshetsgrad % 9,8 9,1 9,1 9,1 8,8 Sysselsättningsgrad, % 66,9 67,7 67,7 67,4 67,5 Konsumentprisindex, förändring, % 3,4 2,6 1,6 1,0 0,7 Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 5,5 5,0 5,0 4,1 4,5 Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är att öka antalet sysselsatta med 100 000 personer fram till valperiodens slut. För att målet skall nås vidmakthålls en ekonomisk-politisk linje som främjar en stabil ekonomisk tillväxt, förbättrar marknadernas funktion och säkerställer internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för företagen. Inom finanspolitiken är målet att statsfinanserna förblir starka och är i balans vid valperiodens slut, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna. Uppnåendet av målet kräver en stram utgiftspolitik samt åtgärder för höjande av sysselsättningsgraden. I budgeten fortgår den sänkning av beskattningen av arbete som inleddes redan i den första tilläggsbudgeten för 2003. Det sker genom att beskattningen av förvärvsinkomster lindras ytterligare. Genom skattelättnaderna ökas hushållens köpkraft samtidigt som förtroendet för den inhemska ekonomiska utvecklingen stärks och grunden för samhällsekonomisk tillväxt på längre sikt stöds. Skattesänkningen i tilläggsbudgeten hade en relativt sett närapå jämnstor inverkan på alla inkomstnivåer. Den sänkning om 775 miljoner euro som förverkligas 2004 kommer främst låg- och medelinkomsttagare till godo, men den sträcker sig till alla inkomstnivåer. Den höjer det sammanlagda beloppet av de sänkningar av förvärvsinkomstbeskattningen som gjorts under den innevarande valperioden till 1 070 miljoner euro (0,7 procent av BNP). Valet av tidpunkt för genomförande av skattelättnaderna stöder den ekonomiska tillväxten, som har försvagats av problem inom den internationella ekonomin. Under 2004 påbörjas flera reformer för uppnående av sysselsättningsmålet. För att tiden i arbetslivet skall bli längre eftersträvas sådana lösningar som gör att inträdet i arbetslivet sker tidigare och utträdet ur det infaller senare. Incitamenten för att sysselsätta andra och ta emot arbete förbättras, särskilt inom lågproduktiva branscher. Regeringen gav i november 2003 sitt utlåtande om förnyandet av 4
REGERINGSPROGRAMMETS FINANSPOLITISKA LINJE Juni 2003! Regeringen syftar i sin finanspolitik till att statsfinanserna skall förbli starka. Detta är nödvändigt för att den offentliga ekonomin under de närmaste årtiondena, utan att de kommande generationerna påförs ett oskäligt högt skattetryck, skall förmå bära det ökade ansvar som följer av att befolkningen blir allt äldre och för att regeringen under alla förhållanden skall ha tillräckligt finanspolitiskt spelrum för tryggande av den ekonomiska tillväxten. Uppnåendet av dessa mål förutsätter att statsskuldens andel av bruttonationalprodukten, med undantag av vissa konjunkturrelaterade avvikelser, sjunker.! För säkerställande av en hållbar offentlig ekonomi har regeringen som mål att statsfinanserna under förhållanden av sedvanlig ekonomisk tillväxt, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, är i balans i slutet av valperioden. Avvikelser som hänger samman med konjunkturerna eller andra tillfälliga avvikelser från den linje som syftar till balans i statsfinanserna kan accepteras, om de inte äventyrar sänkningen av statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten.! Regeringen förbinder sig att under åren 2004 2007 följa utgiftsregeln, dvs. de ramar för statsfinanserna som ingår i en redogörelse till riksdagen som avläts i maj 2003.! Under valperioden lindrar regeringen framför allt beskattningen av arbete. Vad gäller den tidsmässiga förläggningen av skatteuppgörelserna kommer konjunkturläget att beaktas och lösningarna dimensioneras så, att målet beträffande balansen i statens ekonomi inte äventyras. När lättnaderna i tilläggsbudgeten för 2003 inräknas är det möjligt att lätta upp skattegrunderna med minst 1,120 miljarder euro även om den ekonomiska tillväxten visar sig bli jämförelsevis anspråkslös. 5
företags- och kapitalbeskattningen 2005. Ändringarna främjar företagens investeringar, tillväxt och förmåga att sysselsätta samt sporrar till företagsamhet. Också på budgetens utgiftssida inriktas tilläggsresurserna inom den offentliga ekonomin så effektivt som möjligt med sikte på att förbättra sysselsättningsutvecklingen och därmed öka den ekonomiska tillväxtpotentialen. För motarbetande av arbetslöshet utökas åtgärderna inom den aktiva arbetskraftspolitiken och inleds ett tvärsektoriellt program för krossande av arbetslöshetens hårda kärna. Arbetskraftsservicecenter som överskrider förvaltningsgränserna startas, och för att incitamenten skall öka lindras behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet i fråga om makens eller makans inkomster. I regeringsprogrammet och rambeslutet har man enats på detaljnivå om statens finansiering av utvecklandet av välfärdstjänsterna och grunderna för inkomstöverföringar under den innevarande valperioden. Utgående från detta har en avsevärd del av den offentliga ekonomin dimensionerats på ett disciplinerat och förutsebart sätt för de fyra kommande åren. Kontrollen över statens utgifter stärks också genom det reviderade ramförfarandet, som är överskådligare än förr med avseende på skötseln och analyseringen av finanspolitiken (se sammandraget av det reviderade ramförfarandet på sidan 7). De utgiftsramar som beslutats för valperioden anger ett ovillkorligt tak för ca ¾ av statens budgetutgifter, tilläggsbudgeterna inberäknade. Utgifterna i budgeten uppgår till sammanlagt 37,1 miljarder euro, vilket är nästan 4 procent mer än i statsbudgeten för 2003. Egentliga ränteutgifter krymper med 19 procent. Utgifterna exklusive ränteutgifter stiger med 2 miljarder euro, dvs. 6 procent. Av ökningen beror cirka hälften på lagstadgade utgifter och beslut som fattades under den föregående valperioden. En knapp fjärdedel av utgiftsökningen behövs för att kommunerna och Folkpensionsanstalten skall kompenseras för det inkomstbortfall som de skattelättnader som ingick i den första tilläggsbudgeten för 2003 och de som nu ingår i budgeten. Återstoden, en dryg fjärdedel, härrör från sådana lösningar i regeringsprogrammet som ökar utgifterna. Som helhet betraktat stöder den finanspolitiska linjen i budgeten den inhemska efterfrågan 2004. Den offentliga ekonomins stimulerande verkan beräknas vara något större år 2003 än år 2004. 6
DET REVIDERADE RAMFÖRFARANDET! Omkring ¾ av anslagen i statsbudgeten dimensioneras så att de ingår i en ram som är bindande för hela valperioden. Ramen uppgår till 28,1 miljarder euro 2004, 28,3 miljarder euro 2005, 28,5 miljarder euro 2006 och 28,6 miljarder euro 2007. Ramen för valperioden anges enligt pris- och kostnadsnivån 2004 och justeras vid behov i överensstämmelse med tekniska ändringar i budgetens struktur.! Utanför ramen står dock följande utgifter: utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidrag och garantibeloppet till Folkpensionsanstalten. Dessa förändras i enlighet med konjunkturerna och finansieringsautomatiken. De inkluderas dock i den bindande utgiftsramen i fråga om de verkningar som ändringar i grunderna för dem har. ränteutgifterna för statsskulden utgifter som kompenserar övriga skattetagare för de verkningar som ändringar i skattegrunderna har utgifter motsvarande inkomster som erhålls från Europeiska unionen utgifter som motsvarar tippningsvinstmedlen och intäktsföringen från Penningautomatföreningen finansplaceringsutgifter! Tilläggsbudgetpropositionerna inkluderas i ramen.! Regeringen utgår från att underskottet i statsfinanserna, mätt enligt de begrepp som tillämpas i nationalräkenskaperna, inte ens om den ekonomiska utvecklingen är svag får överskrida 2 3 / 4 procent av bruttonationalprodukten. Med tanke på tilläggsbudgeterna gjordes i regeringens rambeslut en reservering på 120 miljoner euro för 2004. De utgifter i budgeten som ingår i ramen stannar 316 miljoner euro under den tekniskt justerade ramen för 2004, vilket ger större spelrum för täckande av tilläggsbudgeterna. Reserveringen kan dock inte anses vara stor. De utgifter i tilläggsbudgeterna som räknas in i ramen har under de senaste åren varit något större än det spelrum som nu bildas. 7
Inkomsterna i statens budgetekonomi uppskattas till 35,8 miljarder euro. För att budgeten skall balanseras blir det nödvändigt att uppta nya lån till ett belopp av 1,3 miljarder euro. Statsskulden i proportion till bruttonationalprodukten sjunker emellertid 2004 med ungefär en halv procentenhet från den nivå som uppskattats för 2003, dvs. 44,6 procent. I statsfinanserna inräknas utöver budgetekonomin också fonderna utanför statsbudgeten, och överskottet i dem beräknas bli ca 0,9 miljarder euro 2004 på grund av det överskott som fonderas i statens pensionsfond med tanke på de statsanställdas framtida pensioner. Till de viktigaste statliga fonderna hör statens bostadsfond, statens pensionsfond, gårdsbrukets utvecklingsfond och interventionsfonden för jordbruket. Dessutom har staten sex affärsverk (Senatfastigheter, Forststyrelsen, Luftfartsverket, Vägaffärsverket, Rederiverket och Lotsverket), vilkas driftsekonomi står utanför budgeten. I budgeten har 82 miljoner euro angetts som sammanräknat intäktsföringsmål för affärsverken. Statsskuld Mrd. euro 80 70 60 50 40 30 20 10 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02* 03** 04** I euro/i mark I övriga valutor Procent av BNP 80 70 60 50 40 30 20 10 0 8
Enligt nationalräkenskaperna beräknas statsförvaltningens finansiella underskott uppgå till 0,7 procent av bruttonationalprodukten 2004. I den offentliga ekonomin ingår förutom statsförvaltningen också lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalterna och de övriga socialförsäkringsfonderna. Hela den offentliga ekonomin förblir på plus, men överskottet minskar 2004 till 1,7 procent av bruttonationalprodukten. Överskottet härrör i sin helhet från arbetspensionsfonderna. Budgetekonomins inkomstposter och anslag, mrd. euro INKOMSTER 2001 2002 2003 2004 Bok- Bok- Budge- Budge-- slut slut terat terat Inkomst- och förmögenhetsskatt 12,1 12,5 11,8 12,2 Övriga skatter 17,3 17,7 18,1 18,1 Övriga inkomster 6,1 6,2 5,4 5,4 * varav privatiseringsinkomster (0,0) (1,3) (0,4) (0,4) SAMMANLAGT 35,4 36,4 35,4 35,8 Användningen av det kumulativa överskottet - - 1,0 - Nettoupplåning och skuldhantering - - 1,1 1,3 INKOMSTER SAMMANLAGT 35,4 36,4 37,4 37,1 UTGIFTER Konsumtions- och investeringsutgifter 11,7 12,0 12,6 13,0 Överföringsutgifter 18,0 18,8 20,1 21,2 * varav till kommunerna (5,6) (5,8) (6,4) (6,9) Räntor på statsskulden och övriga utgifter 4,1 3,6 4,7 2,8 * varav ändringen av bokförintsprinciperna fråga om räntorna - - (1,6) - SAMMANLAGT 33,8 34,5 37,4 37,1 Minskning av statsskulden 2,3 1,0 - - ANSLAGEN SAMMANLAGT 36,1 35,5 37,4 37,1 9
INKOMSTER År 2004 väntas statens inkomster utan låneupptagning uppgå till 35,8 miljarder euro. Inkomsterna i budgetekonomin väntas stiga med drygt en procent. Av inkomsterna i budgetekonomin utgör 85 procent skatter och inkomster av skattenatur. I övriga inkomster väntas 5,4 miljarder euro inflyta. Här ingår bl.a. inkomster som kommer från EU-budgeten, inkomster från försäljningen av statsägda aktier, statens andel av vinstmedel från tips och penninglotterier, Penningautomatföreningens avkastning, ränte- och dividendinkomster samt intäktsföringar av statens affärsverks vinst. Arbetstagarens totala skattekil, % % 70 65 60 55 50 45 40 1990 1992 1994 1996 1998 2000 02* 04* Höginkomsttagare 1) Medelinkomsttagare Låginkomsttagare 2) Källan: Statens ekonomiska forskningscentral 1) 2 gånger en industriarbetstagares medellön 2) 2/3 av en industriarbetstagares medellön 10
Inkomstskatteskalan och mervärdesskattesatserna år 2004 DEN PROGRESSIVA INKOMSTSKATTESKALAN Beskattningsbar Skatt vid Skatt på den del förvärvsinkomst nedre gränsen av inkomsten som överskrider den nedre gränsen % 11 700-14 500 8 11 14 500-20 200 316 15 20 200-31 500 1 171 21 31 500-55 800 3 544 27 55 800-10 105 34 Kommunalskatt och socialutgifter, i medeltal 20 % Skatteprocenten för kapitalinkomst och samfund 29 % MERVÄRDESKATTESATSERNA Generell skattesats 22% Livsmedel 17% Medicin, böcker, personaltransporter, inkvartering, TV-licensavgifter, inträdesavgifter till kultur- och underhållningsevenemang, filmförevisningar och användandet av idrottsplatser 8% Prenumererade tidningar och tidskrifter 0% 11
Beskattningen av förvärvsinkomster lindras på årsnivå med sammanlagt 775 miljoner euro (0,5 procent i förhållande till BNP), varav den andel som gäller statens inkomstbeskattning utgör ca 364 miljoner euro. Skatteuppgörelsen inriktas helt klart på låg- och medelinkomsttagarna: - när årsinkomsten är 12 000 euro är lättnaden ca 1,7 procentenheter - när årsinkomsten är 21 000 euro är lättnaden ca 1,5 procentenheter - när årsinkomsten är 58 000 euro är lättnaden ca 1,1 procentenheter Till följd av skattesänkningarna krymper löntagarnas totala skattekil 2004 med ungefär en procentenhet på de olika inkomstnivåerna. Den totala skattekilen uttrycker skillnaden mellan företagets arbetskraftskostnad (priset på arbete) och arbetstagarens köpkraft efter skatt. Skattekilen består av arbetstagarens inkomstskatt, de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren och arbetstagaren betalar samt de indirekta konsumtionsskatter som arbetstagaren betalar, och den anges ofta i förhållande till företagets arbetskraftskostnad (%). Till exempel är skattekilen för en industrianställd med medellön ca 55 procent, vilket betyder att företagets arbetskraftskostnad är mer än dubbelt så stor som den förvärvsinkomst som utgör arbetstagarens netto efter konsumtionsskatterna. Ändringar som gjordes i statens inkomstskatteskala lindrar beskattningen inte bara för löntagare utan också för övriga inkomsttagare, såsom pensionärer som betalar inkomstskatt till staten. Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen följer automatiskt konsumentprisindexet utan något separat skattebeslut när den fulla folkpensionen stiger. Skattesänkningen minskar kommunernas och församlingarnas skatteinkomster och Folkpensionsanstaltens inkomster eftersom förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och avdraget för inkomstens förvärvande stiger. Staten kompenserar kommunernas inkomstbortfall fullt ut genom att höja statsandelarna inom social- och hälsovården. Församlingarna kompenseras genom att deras samfundsskatteandel höjs. Det bortfall av inkomster som drabbar Folkpensionsanstalten ökar statens budgetöverföring till FPA. 12
Skattegrad 2004, 44,1 % av BNP (64,5 mrd. euro) Den försäkrades verkliga socialskyddspremier Kapitalskatter 4,6 mrd. 0,5 mrd. Arbetsgivarens verkliga socialskyddsavgifter 13,6 mrd. 26,0 mrd. Direkta skatter exkl. kapitalskatt Skatter på produktion och import 19,9 mrd. ENLIGT SKATTER OCH UTGIFTER Övriga socialskyddsfonder 4,7 mrd. Arbetspensionsanstalterna 12,1 mrd. 34,5 mrd. Statsförvaltningen 1) Lokalförvaltningen 13,2 mrd. ENLIGT SKATTETAGARE 1) Innehåller skatteinkomster till församlingar ungefär 90 milj. euro. 13
År 2004 väntas 12,2 miljarder euro inflyta i inkomst- och förmögenhetsskatt. Hushållen betalar ungefär två tredjedelar därav, och företagen betalar en tredjedel i form av samfundsskatt. De på omsättningen baserade skatterna beräknas uppgå till ungefär 10,7 miljarder euro. Beskattningen av alkoholdrycker sänks med 33 procent i genomsnitt för att skattebasen för alkoholkonsumtion skall bibehållas så väl som möjligt i Finland. Vid ingången av 2004 blir Finland tvunget att, efter den övergångsperiod som följt på inträdet i EU, slopa begränsningarna i fråga om införsel av alkohol för eget bruk när det gäller resande som anländer från de övriga medlemsländerna. Trots att alkoholbeskattningen lindras väntas resandeinförseln öka ytterligare, så intäkten av accisen på alkoholdrycker förmodas minska med ca 300 miljoner euro år 2004 till 1 050 miljoner euro, medan intäkten av tobaksaccisen väntas minska med ca 150 miljoner euro till 452 miljoner euro. På samma gång minskar även intäkterna från mervärdesskatten. 14
UTGIFTER Budgeten innehåller anslag till ett sammanlagt belopp av 37,1 miljarder euro, varav 2,8 miljarder euro utgör ränteutgifter för statsskulden. Av anslagen i budgeten ingår 27,8 miljarder euro i utgiftsregeln, dvs. ramen för statsfinanserna, medan 9,3 miljarder euro står utanför den. För förbättrande av servicen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt. Dessutom höjer den kompensation av inkomstbortfall som följer av skattesänkningen statsandelarna med 359 miljoner euro, och indexhöjningen gör att statsandelarna stiger med 97 miljoner euro. Statsandelarna stiger med ca 8 procent från år 2003 till 6,4 miljarder euro. Genom det nya basservicebudgetsynsättet förbättras insynen i hur kommunernas uppgifter och åligganden finansieras i statsbudgeten. Budgeten för basservice täcker utvärderingen av den lagstadgade basservicen i hela den kommunala ekonomin. Till basservicen hör tjänsterna inom social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet, det vill säga bl.a. specialsjukvården, äldreomsorgen, dagvården, grundskolorna och gymnasierna. Med vissa små undantag är statsandelarna inte öronmärkta, utan kommunerna beslutar självständigt hur de skall fördelas mellan olika ändamål. En ökning på 90 miljoner euro användas till förbättrande av socialoch hälsovårdstjänsterna. I statsandelarna till kommunerna ingår som ökning också 20 miljoner euro till morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn och 5 miljoner euro till skolreseförmåner i samband med förskoleundervisningen. På barn och unga satsas dessutom bl.a. genom att barnbidragen höjs och mer anslag anvisas till ungdomsarbete. Anslagen för barns och ungas psykiatriska vård och rehabilitering ökas. Pensionärernas ställning förbättras genom satsningar på välfärdstjänsterna och genom en ökning av anslagen för utvecklande av äldreomsorgen. 15
Ändring av budgetekonomins utgifter 2003-2004 enligt uppgifter, % Hälsovård 19,5 % Miljöskydd 14,8 % Allmän förvaltning 6,4 % Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 6,0 % Allmän ordning och säkerhet 5,9 % Fritid, kultur och religion 5,6 % Försvar Näringsstöd och infrastruktur Utbildning Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 5,6 % 4,3 % 3,8 % 2,5 % - 18,8 % Räntor på statsskulden 16
Offentliga utgifter enligt uppgifter året 2001, mrd. euro, % av BNP Socialskydd inkl. lagstadgade arbetspensioner 20,7 % av BNP Utbildning 6,4 % Hälsovård 6,0 % Näringsstöd och infrastruktur 4,6 % Allmän förvaltning 3,8 % Ränteutgifter 2,6 % Försvar Allmän ordning och säkerhet Fritid, kultur och religion 1,5 % 1,4 % 1,2 % Boende och samfund exkl. lån, borgen och skattestöd 0,6 % Miljöskydd 0,3 % 0 5 10 15 20 25 30 Finansiering från statsbudgeten 1) Mrd. Anslagen sammanlagt 2) 1) Källa: Finansministeriet. Överföringar till andra offentliga samfund ingår i siffrorna liksom även den direkta överföringen av mervärdesskatt till FPA 2) Källa: Statistikcentralen, samhällsekonomiska bokföringen, COFOG-uppgiftklassifikationen 17
Penningströmmar mellan EU och Finland, milj. euro 2002 2003** 2004** Betalningar från Finlands budget till EU Betalningar till EUs budget 1 123 1 376 1 415 Kapital investeringar (Europeiska utvecklingsfonden) - 35 40 SAMMANLAGT 1 123 1 411 1 455 Inkomster från EUs budget Betalningar till Finlands budget Europeiska regionala utvecklingsfonden och socialfonden 173 265 265 EU:s utvecklings- och garantifond för jordbruket 747 835 886 Inkomster för fiskets utveckling 1 6 6 Andra inkomster 76 61 56 Betalningar till statliga fonder utanför statsbudgeten Interventionsfonden för jordbruket 108 103 107 Gårdbrukets utvecklingsfond 140 12 13 SAMMANLAGT 1 245 1 282 1 333 18
DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INKOMSTPOSTER! Alla marginalskatteprocenter på i statens inkomstskatteskala sänks med en procentenhet, och inkomstgränserna i skalan höjs med en procent.! Maximibeloppet av avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 590 euro till 620 euro, och maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 2 550 euro till 3 550 euro.! I fråga om mervärdesskatten för omsättningsgränsen på 8 500 euro för skattskyldigheten införs en skattelättnad enligt en glidande skala. Skattelättnaden minskar stegvis i takt med att omsättningen ökar och den slutliga redovisade skatten stiger småningom till fullt belopp. Skatten når sitt fulla belopp vid en omsättning på 20 000 euro.! Accisen på alkoholdrycker sjunker med 33 procent i medeltal. Accisen på starka alkoholdrycker sänks med 44 procent, accisen på svaga viner med 10 procent och accisen på öl med 32 procent.! Fordonsskatten höjs med 10 euro. 19
ANSLAG! Anslagen för verkställande av arbetskraftspolitiken höjs med 126 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2003.! Den ersättning för uppehälle som betalas för den tid arbetskraftspolitiska åtgärder pågår höjs från 7 euro till 8 euro per dag, och den förhöjda ersättningen för uppehälle höjs från 14 euro till 16 euro per dag. Också den ersättning för uppehälle som betalas för den tid rehabiliterande arbetsverksamhet pågår stiger till 8 euro. Behovsprövningen i samband med arbetsmarknadsstödet lindras så, att såsom inkomst som sänker arbetsmarknadsstödet beaktas de av makens eller makans inkomster som överstiger 536 euro per månad. Tidigare var gränsen 236 euro per månad.! Statsandelarna till kommunerna indexhöjs med 1,8 procent, vilket motsvarar 75 procent av den uppskattade uppgången i kostnadsnivån.! Finansieringen av projekt för utvecklande av hälso- och sjukvården ökas med 22 miljoner euro.! I statsandelarna till kommunerna ingår en höjning om 14 miljoner euro för utvecklande av äldreomsorgen och 13 miljoner euro för kompletterande utbildning inom hälso- och sjukvården.! I kommunerna tas en servicesedel i bruk som ett nytt sätt att ordna hemservicen.! Barnbidragen och den partiella vårdpenningen höjs. Barnbidraget för det första barnet stiger från 90 euro till 100 euro per månad, och ensamförsörjartillägget stiger dessutom med tre euro per månad. Den partiella vårdpenningen höjs från 63,07 euro till 70 euro per månad och också föräldrar till barn som går i första och andra klass blir delaktiga av den, om de förkortar sin arbetstid. 20
... anslag! I enlighet med rambeslutet har man reserverat drygt 14 miljoner euro att användas till utvecklingsbehov som fastställs senare och som gäller jordbrukets struktur och annat.! Biståndsanslagen höjs med 39 miljoner euro till en nivå som motsvarar 0,37 procent av 2004 års prognostiserade bruttonationalinkomst.! Finansieringen av universitetens omkostnader stiger med 70 miljoner euro.! Högskolestuderandes måltidsstöd höjs med 0,2 euro till 1,47 euro per måltid.! Antalet elever i yrkesinriktad tilläggsutbildning som sker i form av läroavtal ökas med 1 500.! Forsknings- och utvecklingsanslagen höjs med över 100 miljoner euro.! Miljöstödet höjs med ca 6 miljoner euro, vilket påverkar genomförandet av skyddsprogrammet för Östersjön.! Finlands oljebekämpningsberedskap förbättras.! Staten deltar vid behov i avfallshanteringskostnaderna av skrotbilar genom ett tidsbestämt avfallsunderstöd som reserverats för ändamålet.! Landskapsutvecklingspengarna stiger med ca 14 miljoner euro.! Försvarsmakten utvecklas i enlighet med den säkerhetsoch försvarspolitiska redogörelse som riksdagen godkände 2001. Anslaget för försvarsmaktens omkostnader höjs med 67 miljoner euro.! Polisens verksamhet effektiveras och resurserna för förebyggande av ekonomisk brottslighet höjs. 21
... anslag! Sjöfartsverkets rederifunktioner och lotsningen ombildas till affärsverk. Vid ingången av 2004 inleder Rederiverket och Lotsverket sin verksamhet.! Produktionen av 10 000 nya hyres- och bostadsrättsbostäder möjliggörs genom bostadsfinansieringsfullmakter som uppgår till sammanlagt 1 060 miljoner euro. 22
23