Turismen i Skaraborg sommaren 2004

Turismen i Skaraborg sommaren 2004 Undersökningen genomfördes av Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet Turismens Utredningsinstitut Mässans gata 10, 412 51 Göteborg Tel: 031-75 95 000, fax: 031-75 95 001 www.turismensutredningsinstitut.se

SAMMANFATTNING Västsvenska Turistrådet verkar för att främja och utveckla turismen i Västra Götalands län. Ett led i utvecklingsarbetet är att kartlägga turismen och dess omfattning. Tidigare år har Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet genomfört undersökningar i områdena Bohuslän, Dalsland och Göta kanalområdet. Sommaren 2004 genomfördes en undersökning av turismen i Skaraborg 1. Data samlades in via personliga intervjuer, totalt genomfördes 845 intervjuer och undersökningen hade en svarsfrekvens på 62 procent vilket är förhållandevis högt för denna typ av undersökning. Sekundärdata inhämtades från SCB och SCR. Majoriteten av turisterna i Skaraborg var svenskar och även om alla Sveriges län fanns representerade bland turisterna kom de främst från Västra Götalands län följt av besökare från Stockholms län och Skåne län. I snitt bestod varje sällskap av 2,7 personer och det var främst sällskap om två vuxna följt av sällskap om två vuxna och två barn som var vanligast förekommande. Turisterna var i Skaraborg på semester, för att besöka släkt och vänner eller för att shoppa. Man var relativt aktiv under sin vistelse och de flesta åkte bil och stannade i snitt tre nätter. Svenska turister erhöll främst information via egen kännedom eller släkt och vänner och Internet och turistbyrå var även vanliga informationskällor bland de utländska turisterna. Turisten efterfrågade främst samlad information om Skaraborg, dels vad gäller aktiviteter och attraktioner och dels vad gäller serviceutbud som boende och restauranger. Skaraborg hade sommaren 2004 1,8 miljoner gästnätter främst på icke kommersiella boendealternativ som eget fritidshus och släkt och vänbesök. Bland de kommersiella boendekategorierna dominerade camping med cirka 370 tusen gästnätter. Under sommaren 2004 genomfördes cirka 540 tusen dagsbesök i Skaraborg. Turismen i Skaraborg sommaren 2004 omsatte 699 miljoner kronor. De gästkategorier som spenderade mest pengar var dagsbesökare följt av släkt- och vänbesök samt hotellgäster. Den bransch som omsatte mest pengar var restaurangbranschen som omsatte nästan 200 mkr följt av shopping som omsatte 150 mkr. Turismen i Skaraborg sommaren 2004 gav upphov till 451 årsverken. De flesta arbetstillfällena skapades inom restaurang och logi. Shopping och livsmedel som omsatte mycket pengar skapade relativt få arbetstillfällen då båda branscherna har en hög grad av automatisering medan aktiviteter som omsatte förhållandevis lite pengar skapade relativt många arbetstillfällen. 1 Eftersom Mariestad, Töreboda och Karlsborgs kommuner ingick i Göta kanalundersökningen sommaren 2003 ingår de ej i undersökningen av turismen i Skaraborg sommaren 2004.

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 UNDERSÖKNINGENS DELAR... 1 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 2 1.5 DEFINITIONER... 2 1.6 METOD... 2 1.6.1 Primärdata... 2 1.6.2 Sekundärdata... 3 1.7 UNDERSÖKNINGENS TILLFÖRLITLIGHET... 4 2 MARKNADSUTVECKLING... 5 3. TURISTPROFIL SKARABORG... 6 3.1 TURISTERNAS HEMVIST... 6 3.2 RESSÄLLSKAPENS SAMMANSÄTTNING... 7 3.3 TURISTERNAS ÅLDERSFÖRDELNING... 8 3.4 TURISTERNAS HUVUDTRANSPORTMEDEL... 9 3.5 TURISTERNAS VISTELSELÄNGD I SKARABORG... 10 4. BESÖKSMÅL SKARABORG... 11 4.1 PRIMÄRT SYFTE MED VISTELSE I SKARABORG... 11 4.2 AKTIVITETER I SKARABORG... 12 4.3 KÄNNEDOM... 12 4.4 BESÖK/PLANERADE BESÖK... 14 4.5 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG... 15 5. INFORMATION... 16 5.1 PLANERING AV RESA... 16 5.2 INFORMATIONSKÄLLOR... 16 5.3 INFORMATIONSBEHOV... 17 6. TURISTEKONOMISK MODELL... 18 6.1 TEM-MODELLEN... 18 6.2 DATAKÄLLOR... 18 6.2.1 SCB... 18 6.2.2 SCR... 19 7. BESÖKSVOLYMER... 20 7.1 BESÖKSVOLYMER EN ÖVERSIKT... 20 7.2 FÖRDELNING MELLAN KOMMERSIELLA BOENDEFORMER... 22 8. DYGNSUTLÄGG... 23 8.1 KONSUMTIONSKATEGORIER... 23 8.2 TURISTKRONAN... 23 8.3 DYGNSUTLÄGG PER GÄSTKATEGORI... 24 9. TURISMENS OMSÄTTNING... 27 9.1 OMSÄTTNING PER BOENDEKATEGORI... 27 9.2 OMSÄTTNING PER KOSTNADSSLAG... 28 10. SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER... 29

1. INLEDNING I följande kapitel ges en bakgrund till den gjorda undersökningen och dess syfte. Kapitlet avslutar med att metoden beskrivs. 1.1 Bakgrund Västsvenska Turistrådet verkar för att främja och utveckla turismen i Västra Götalands län. Ett led i utvecklingsarbetet är att kartlägga turismen och dess omfattning. Tidigare år har Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Västsvenska Turistrådet genomfört undersökningar i områdena Bohuslän, Dalsland och Göta kanalområdet. Sommaren 2004 genomfördes en undersökning av turismen i Skaraborg. Undersökningsområdet var följande kommuner: o o o o o o Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo o o o o o o Lidköping Skara Skövde Tibro Tidaholm Vara Karlsborg, Mariestad och Töreboda är kommuner som ingår i Skaraborg, men då dessa kommuner undersöktes i samband med Göta kanalundersökningen sommaren 2003 utgick de kommunerna i Skaraborgsundersökningen 2004. 1.2 Syfte Undersökningen syftar till: o att beskriva turismen i Skaraborg med avseende på faktorer som boendekategori, hemort, vistelselängd, ressätt, resmotiv, besöksmål mm. o att beräkna omsättning och sysselsättningseffekter genererade av turismen totalt i Skaraborg. 1.3 Undersökningens delar Undersökningen består av två delar: 1. En deskriptiv del som bl.a. redogör för vilka turisterna är, varifrån de kommer, varför de reser till Skaraborg, hur länge de stannar, vad de besöker osv. 2. En utredande del som redogör för turismens omfattning och ekonomiska omsättning. Samtliga resultat i undersökningen gäller för sommarperioden juni-augusti 2004 och inkluderar både affärs- och privatturism. 1

1.4 Avgränsningar Undersökningens metodval har inneburit följande avgränsningar. o Undersökningen omfattar tidsperioden juni till augusti och exkluderar turismen under övriga delar av året. 1.5 Definitioner Följande definitioner används i rapporten: Skaraborg: Undersökningsområdet som inkluderar följande kommuner: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Lidköping, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Vara. Turist: Person som vistas utanför sin hemkommun, antingen över dagen eller med övernattning. Gästnatt: En turists övernattning på en destination. Två personer i samma rum ger upphov till två gästnätter. Kommersiell boendeform: Med kommersiella boendeformer avses i undersökningen hotell/pensionat, stugby, vandrarhem, camping, samt gästhamn. Ickekommersiell boendeform: Med ickekommersiella boendeformer avses i undersökningen fri camping, eget fritidshus, hyrt fritidshus, naturhamn samt övernattning hos släkt och vänner. Barn: Person under 18 år. Vuxen: Person över 18 år. 1.6 Metod Undersökningen baseras dels på en stor mängd primärdata, dels på sekundärdata från en rad olika datakällor. Nedan presenteras i stora drag de olika datakällor som använts. 1.6.1 Primärdata Insamlingen av primärdata skedde genom personliga intervjuer som genomfördes av intervjuare från Turismens Utredningsinstitut. Platserna för intervjuerna var knutpunkter i Skaraborg där ett naturligt flöde av besökare uppstod. Respondenterna valdes ut slumpmässigt genom att intervjuaren använde sig av ett fiktivt kryss på marken och den person som befann sig närmast valdes ut. Efter avslutad intervju gjordes en kort paus och därefter tillfrågades nästa person som passerade närmast krysset. Att respondenterna väljs ut med en slumpmässig metod är viktigt och tillser att undersökaren inte styr urvalet själv, utan att samtliga individer i målpopulationen har lika stor sannolikhet att hamna i urvalet. 2

Målpopulationen för undersökningen var samtliga turister som vistades i Skaraborg under sommaren (juni-augusti) 2004. Intervjuerna genomfördes under en period av sex veckor mellan vecka 27 och vecka 32, 2004 i följande kommuner 2 : o Falköping o Grästorp o Gullspång o Götene o Hjo o Lidköping o Skara o Skövde o Tibro o Tidaholm Platserna valdes genom ett strategiskt urval med syftet att ge en representativ bild av de turister som besöker Skaraborg. I valet av intervjuplatser och vid planeringen av antal intervjuer per plats har Skaraborg behandlats som ett område. Totalt intervjuades 845 personer, vilka fördelade sig på följande sätt över de olika gästkategorierna: ANTAL INTERVJUADE PERSONER Gästkategori Skaraborg Hotell/Pensionat 57 Stugby 23 Vandrarhem 35 Camping 148 Fri camping 11 Eget fritidshus 45 Hyrt fritidshus/lägenhet/rum 31 Släkt och vänner 109 Fritidsbåt 5 Dagsbesök 366 Övrigt 3 15 Summa 845 Tabell 1: Gästkategorierna i urvalet. De olika gästkategoriernas andelar i urvalet jämfördes med befintlig statistik för de kommersiella boendeformerna och fördelningen mellan volymerna i urvalet och de verkliga volymerna överensstämmer till stor del. Urvalet kan därför betraktas som representativt för målpopulationen. 1.6.2 Sekundärdata Sekundärdata har inhämtats från två olika externa informationskällor; o Statistiska centralbyrån (SCB) o Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) Vilken typ av data som erhållits och hur den behandlats redovisas i kapitel 6. 2 Inga intervjuer genomfördes i kommunerna Essunga och Vara eftersom kommunernas karaktär inte motiverade intervjuer på plats. 3 Kategorin innehåller de respondenter som ej uppgivit gästkategori. 3

1.7 Undersökningens tillförlitlighet Totalt tillfrågades 1 362 personer, varav 517 personer inte ville svara på undersökningen, och därmed utgör undersökningens bortfall. Totalt genomfördes 845 stycken intervjuer, vilket ger en svarsfrekvens på 62 procent, en relativt hög siffra för denna typ av undersökning, särskilt med intervjuformulärets omfattning i åtanke. Bortfallsanalysen visar på en liknande struktur i bortfallet och i det faktiska urvalet avseende studiens kontrollvariabler, kön, ålder och geografisk härkomst. I de fall det varit nödvändigt har hänsyn till bortfallet tagits i analyserna. Urvalet kan därför betraktas som representativt för turisterna i Skaraborg. 4

2 MARKNADSUTVECKLING Kapitlet syftar till att ge en bild av marknadsutvecklingen med avseende på gästnattsutvecklingen på hotell, vandrarhem och stugbyar i Skaraborg. Detta för att ge en bild över den kommersiella turismen i området. Skaraborg hade 80 hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser under sommaren 2004. Mer än hälften av anläggningarna i området är hotell men sett till kapaciteten är campingplatserna störst och antalet övernattningar på camping i området överstiger det sammanlagda antalet övernattningar på hotell, stugby och vandrarhem. Anläggningstyp Antal anläggningar Hotell 44 Stugby 6 Vandrarhem 11 Campingplatser 19 Totalt antal anläggningar 80 Tabell 2: Antal boendeanläggningar i Skaraborg sommaren 2004. Hotellen, stugbyarna och vandrarhemmen i Skaraborg har en kapacitet på cirka 4 000 bäddar vilket motsvarar cirka 13 procent av länets kapacitet. Under 2003 hade segmentet cirka 445 000 övernattningar. Mellan 2000 och 2004 har antalet gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem ökat med cirka 6 procent. Detta kan jämföras med utvecklingen i Västra Götalands län som under samma period ökade med cirka 15 procent. 600 500 465 487 505 502 493 400 300 200 100 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 1: Gästnattsutveckling på hotell, stugby och vandrarhem i Skaraborg 2000-2004. 4 Gästnätterna på hotell, stugby och vandrarhem i Skaraborg motsvarar cirka 11 procent av länets gästnätter. Trots att området utgör cirka 24 procent av länets kommuner så har området en mindre betydelse gällande kommersiella gästnätter. Skaraborg har en övervägande majoritet svenska turister, bland de utländska turisterna märks främst norrmän och tyskar. 4 Inkluderar Mariestad, Töreboda och Karlsborg. 5

3. TURISTPROFIL SKARABORG I kapitlet beskrivs turisterna i Skaraborg, var de kommer ifrån, hur länge de vistas i Skaraborg, hur de bor under sin vistelse samt varför de besöker Skaraborg mm. Underlaget är i de fall inget annat nämns de intervjuer som genomfördes i Skaraborg under sommaren 2004. Resultatet redovisas för hela Skaraborg och i de fall det föreligger skillnader mellan andra turistgrupper, exempelvis med avseende på ålder, nationalitet mm., särredovisas undersökningens resultat för respektive grupp. 3.1 Turisternas hemvist I avsnittet redovisas turisternas nationalitet, vilka länder de utländska turisterna kommer ifrån samt i vilka delar av Sverige de svenska turisterna har sin hemvist. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 87% 4% 2% 3% 1% 3% Sverige Norge Danmark Tyskland Storbritannien Annat land Figur 2: Turisternas hemland. Majoriteten, nästan nio av tio, av turisterna i Skaraborg är svenskar. Bland de utländska turisterna märks främst norrmän och tyskar vilka utgjorde fyra resp. tre procent av turisterna. 6

Västra Götalands län Stockholms län Jönköpings län Östergötlands län Skåne län Örebro län Värmlands län Södermanlands län Hallands län Uppsala län Västernorrlands län Kronobergs län Karlmar län Västerbottens län Gävleborgs län Dalarnas län Blekinge län Västmanlands län Jämtlands län Norrbottens län 5% 4% 4% 5% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 0% 10% 53% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 3: De svenska turisternas hemvist. Skaraborg kännetecknades av en hög andel lokal turism, dvs. en stor andel turister som bor i närområdet. Mer än hälften av de svenska turisterna i området var bosatta inom länet och mer än en tredjedel av de svenska turisterna, 27 procent, var bosatta i Skaraborg. Efter Västra Götalands län kommer turisterna från intilliggande län samt från Stockholm och Skåne. 3.2 Ressällskapens sammansättning I avsnittet presenteras ressällskapens sammansättning, hur många personer som ingick i ressällskapen samt fördelningen mellan antal barn respektive antalet vuxna. Cirka tre fjärdedelar reste tillsammans med familjemedlemmar medan cirka 14 procent reste tillsammans med vänner, arbetskamrater etc. Nästan var tionde turist reste ensam. Sällskapsstorlek Samtliga turister Svenska turister Utländska turister 1 person 9 % 9 % 5 % 2 personer 44 % 45 % 38 % 3 personer 15 % 15 % 19 % 4 personer 19 % 19 % 21 % 5 + personer 13 % 12 % 17 % Tabell 3: Antal personer per ressällskap. Den vanligaste sällskapsstorleken (44 procent) bestod av två personer, men ressällskap om tre eller flera personer var också relativt vanliga. Bland de utländska turisterna var det vanligare med lite större sällskap vilket beror på att de i högre grad bestod av barnfamiljer medan det återfanns fler vuxna par samt ensamresenärer bland de svenska turisterna. 7

Sällskapsstorlek Medelvärde vuxna (antal vuxna per sällskap) Medelvärde barn (antal barn per sällskap) Medelvärde (antal personer per sällskap) Tabell 4: Genomsnittlig sällskapsstorlek. Samtliga turister Svenska turister Utländska turister 2,1 2,1 2,2 0,6 0,6 0,8 2,7 2,7 3,0 I genomsnitt ingick 2,7 personer i varje ressällskap och skillnaderna var små mellan svenska och utländska turister. De utländska turisterna reste i lite större sällskap jämfört med de svenska turisterna. Kommande tabell redogör för sällskapens sammansättning uppdelat på antal vuxna och antal barn. De vanligast förekommande ressällskapen är fetmarkerade. 0 vuxna 1 vuxen 2 vuxna 3 vuxna 4 vuxna 5 + vuxna Total 0 barn 8,6 % 40,5 % 6,9 % 5,8 % 1,7 % 63,5 % 1 barn 0,4 % 3,2 % 7,1 % 1,2 % 1,5 % 0,4 % 13,8 % 2 barn 0,3 % 1,2 % 12,0 % 1,7 % 0,5 % 0,3 % 16,0 % 3 barn 0,7 % 4,2 % 0,2 % 0,1 % 5,2 % 4 barn 0,2 % 0,5 % 0,1 % 0,5 % 1,3 % 5 + barn 0,1 % 0,1 % 0,2 % Total 0,7 % 13,9 % 64,3 % 10,0 % 8,6 % 2,5 % Tabell 5: Ressällskapens sammansättning. Den vanligast förekommande konstellationen bestod av sällskap om två vuxna. Nästan 41 procent av sällskapen utgjordes av två vuxna och mer än hälften av sällskap bestod av vuxna utan barn. Mer än var tionde sällskap bestod av två vuxna och två barn, vilket var den näst vanligaste sällskapskonstellationen. 3.3 Turisternas åldersfördelning Nedanstående tabell redovisar turisternas åldersspridning och genomsnittsålder för de största gästkategorierna. I den första kolumnen redovisas den totala svenska befolkningens åldersspridning och genomsnittsålder. Genomsnittsåldern för Skaraborg uppgick till 38 år. GÄSTKATEGORI Hotell/ Eget Släkt och Ålder Sverige 5 Totalt pensionat Camping fritidshus vänner Dagsbesök 0-6 år 8 % 7 % 7 % 7 % 12 % 8 % 6 % 7-12 år 7 % 10 % 12 % 14 % 5 % 7 % 8 % 13-17 år 7 % 6 % 6 % 10 % 2 % 4 % 5 % 18-24 år 8 % 5 % 1 % 2 % 2 % 6 % 7 % 25-34 år 13 % 12 % 10 % 11 % 18 % 17 % 12 % 35-54 år 27 % 34 % 36 % 36 % 27 % 34 % 32 % 55 år och uppåt 30 % 26 % 28 % 20 % 34 % 24 % 30 % Medelålder 41 är 6 38 år 38 år 35 år 41 år 39 år 40 år Tabell 6: Åldersfördelning för några av de större gästkategorierna. 5 Källa: SCB Befolkningsstatistik 2004 6 Medelålder 2003. Källa SCB Befolkningsstatistik 8

I snitt var den genomsnittlige turisten inom varje gästkategori yngre än medelsvensken förutom turisten med eget fritidshus. Att nästan samtliga gästkategorier låg under den svenska medelåldern vilket kan vara en följd av att många pensionärer som reser har möjlighet att semestra under andra tider än sommaren, då det på många ställen är högsäsong samt att många riktigt gamla inte reser. Den gästkategori med äldst gästprofil var turister med eget fritidshus. I denna gästkategori var mer än en tredjedel över 55 år och mer än hälften var över 35 år. Det kan förklaras av att många av fritidshusen ägs av personer i de äldre åldersgrupperna. Medelåldern för turister med eget fritidshus uppgick till 41 år. Den yngsta åldersprofilen uppvisade campingsegmentet där man finner många barn och ungdomar i åldrarna 7-17 år samt vuxna i åldrarna 35-54 år. Det är främst barnfamiljer som campar i Skaraborg och andelen campingturister som är över 55 år uppgår bara till 20 procent. Det är naturligt att barnfamiljer campar i högre grad än andra turistgrupper då det är en relativt billig boendeform. Medelåldern för campingturisten uppgick till 35 år. Hotellgästerna var främst vuxna par men även inom detta boendesegment återfanns en del barnfamiljer. Hotell/pensionat är dock inget boendesegment som lockar yngre vuxna i åldern 18-24 år vilket beror på att äldre ungdomar prioriterar att spenderar sina pengar på annat än boende. Dagsturisten och turisten som besökte släkt och vänner har liknande åldersmönster och turisterna återfanns i samtliga åldersgrupper. Skaraborg lockar inte speciellt många turister i åldrarna 18-24 år. Bland de olika gästkategorierna återfanns denna turistgrupp främst bland dagsturisterna och turister som besöker släkt och vänner. Skaraborg verkar inte vara ett område som i sig attraherar många besökare i dessa åldergrupper. 3.4 Turisternas huvudtransportmedel Nedanstående diagram redogör för hur turisterna i Skaraborg huvudsakligen tog sig fram. 100% 80% 60% 40% 20% 0% bil tåg buss båt cykel annat transportmed samtliga turister 91% 2% 2% 1% 0% 4% svenska turister 92% 2% 2% 1% 0% 3% utländska turister 85% 2% 1% 1% 1% 10% Figur 4: Turisternas huvudtransportmedel. 9

Bil var det vanligaste transportmedlet bland turisterna i Skaraborg. Ett fåtal turister reste med andra transportmedel och då främst tåg och buss. Bland andra transportmedel återfanns de turister som ex. åkte motorcykel eller vandrade. 3.5 Turisternas vistelselängd i Skaraborg Nedanstående tabell redogör för vistelselängden hos de största gästkategorierna. Boendekategori Hotell/pensionat Vandrarhem Camping Eget fritidshus Släkt och vänner Skaraborg 2 nätter 2 nätter 4 nätter 14 nätter 5 nätter Totalt 3 nätter Tabell 7: Turisternas vistelselängd i Skaraborg (antal nätter). Den genomsnittliga vistelselängden för turister i Skaraborg uppgick till tre nätter. Vistelselängden varierade mellan de olika gästkategorierna. Den grupp som vistades längst i Skaraborg var de som bodde i eget fritidshus, de vistades i genomsnitt i två veckor i Skaraborg under sommarperioden. Turister boende hos släkt och vänner och på camping stannade fem resp. fyra nätter i Skaraborg. Kortast tid tillbringade turister som bodde på hotell eller vandrarhem vilka stannade två nätter i området. Vistelselängd (nätter) Skaraborg Svenska turister Utländska turister 3 nätter 6 nätter Tabell 8: Vistelselängd uppdelat på svenska och utländska turister (nätter). De utländska turisterna stannade längre i Skaraborg, sex nätter, än de svenska turisterna som stannade tre nätter. Resultatet är naturligt eftersom besökare från andra länder inte har samma möjlighet att göra kortare besök eller dagsbesök. 10

4. BESÖKSMÅL SKARABORG Avsnittet redogör för turistens resmotiv, dvs. varför han/hon befinner sig i området, för kännedom om några utvalda besöksmål samt planerade alt. genomförda besök på resp. besöksmål. Besöksmålen är inte de största besöksmålen sett till antalet besök utan valdes ut i samråd med Västsvenska Turistrådet. Slutligen redovisas vilka typer av aktiviteter som turisten ägnade sig åt under sin vistelse i Skaraborg. 4.1 Primärt syfte med vistelse i Skaraborg I nedanstående figur redovisas det primära syftet till att turisterna befann sig i Skaraborg. För två tredjedelar av samtliga turister i Skaraborg var semesterresa det primära syftet med vistelsen i området, men det fanns även de som primärt besökte släkt och vänner eller var på inköpsresa. 80% 60% 40% 20% 0% semesterresa besöka släkt och vänner inköpsresa genomresa affärsresa annat syfte samtliga turister 64% 13% 10% 7% 3% 3% svenska turister 63% 12% 11% 6% 4% 3% utländska turister 70% 17% 0% 10% 1% 2% Figur 5: Huvudsyfte med besöket i Skaraborg. De flesta turisterna befann sig i området på semesterresa vilket följdes av besök hos släkt och vänner. Det var bara svenska turister som besökte Skaraborg alt. intervjukommunen primärt för inköpsresa medan en något högre andel utländska turister befann sig i området på genomresa. Ett fåtal turister befann sig i området i affärer. 11

4.2 Aktiviteter i Skaraborg I nedanstående tabell redovisas vilka typer av aktiviteter som lockar turister till Skaraborg, dels för samtliga turister och dels uppdelat på svenska resp. utländska turister. Eftersom turisterna kunde uppge fler än en aktivitet summerar procenttalen till mer än hundra procent. I tabellen har de tre vanligast förekommande aktiviteterna markerats med fet stil samt de aktiviteter som intresserade mer än en femtedel av turisterna i området har skuggats. Samtliga turister svenska turister utländska turister Shopping/inköp 56 % 56 % 52 % Historiska minnesmärken/platser 41 % 38 % 60 % Museibesök 26 % 23 % 50 % Sol och bad 20 % 18 % 35 % Hantverk/hantverksutställningar 19 % 18 % 21 % Vandra 16 % 14 % 31 % Konstutställningar/konstnärer 13 % 12 % 17 % Attraktion 10 % 10 % 15 % Cykla 9 % 7 % 22 % Fiske 7 % 6 % 15 % Resa i Arns fotspår 7 % 7 % 9 % Golf 6 % 6 % 5 % Evenemang 6 % 6 % 4 % Fågelskådning 3 % 3 % 1 % Restaurang/cafébesök 3 % 3 % - Tabell 9: Aktiviteter som lockar turister till Skaraborg. De vanligaste aktiviteterna var shopping/inköp följt av historiska minnesmärken/platser. Skaraborg är ett område med mycket intressant shoppingutbud. Området kännetecknas av en bredd i shoppingutbudet, dels finns Rörstrand i Lidköping med porslinsförsäljning dels finns möbelutförsäljning i Tibro och i Skara finns i Köpstaden i Axevalla. I snitt ägnade sig varje turist åt mellan två och tre olika typer av aktiviteter. Att så få turister nämnde restaurang/cafébesök berodde på att denna aktivitet inte fanns med som ett alternativ och nämndes av en del turister under andra aktiviteter. Dock visar liknande studier samt turisternas konsumtionsmönster att de flesta fikar eller äter ute i samband med sin vistelse i Skaraborg. Vid en jämförelse mellan svenska och utländska turister förekom skillnader som visar att de utländska turisterna var mer aktiva än de svenska turisterna. Att de utländska turisterna gjorde mer under sin vistelse är en naturlig följd av att de vistades längre i området jämfört med de svenska turisterna. 4.3 Kännedom Avsnittet behandlar ett antal platser och sevärdheter i Skaraborg. Besöksmålen och attraktionerna valdes ut i samråd med uppdragsgivarna och är ett axplock av befintliga besöksmål/attraktioner. Undersökningen mätte hur stor turisternas kännedom var om de olika 12

platserna, och hur stor andel av turisterna som hade besökt eller planerade att besöka platserna. Nedan redovisas i vilken utsträckning turisterna kände till de olika besöksmålen och sevärdheterna. Turisterna som är boende i Västra Götalands län presenteras separat eftersom de antas ha en högre kännedom om de olika platserna. I den övriga gruppen ingår samtliga övriga turister. turister hemmahörande utanför Västra Götalands län turister hemmahörande i Västra Götalands län Skara sommarland Läckö slott 86% 89% 99% 98% Hornborgasjön Kinnekulle Rörstrands porslinsfabrik Falbygdens ost Hökensåsområdet Fjärilsmuseet i Hjo Mössebergs djurpark Valleområdet 12% 21% 30% 38% 46% 53% 77% 78% 71% 69% 65% 63% 97% 97% 91% 89% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 6: Kännedom om besöksmål i Skaraborg. Kännedom om de olika platserna varierade stort och turisterna som bodde i länet hade i snitt högre kännedom om samtliga besöksmål. Störst kännedom hade turisterna, både de som bodde i länet och de som kom utanför länet, om Skara sommarland. Lägst kännedom hade turisterna om Valleområdet. 13

4.4 Besök/planerade besök Nedan redovisas vilka besöksmål och orter som de tillfrågade turisterna hade besökt eller planerade att besöka i samband med sin vistelse i Skaraborg. En viss reservation måste givetvis utfärdas för att det är möjligt att de intervjuade inte besökte samtliga av de platser som de planerade att besöka. Rangordningen ger dock ändå en bild av de olika platsernas attraktionskraft. turister hemmahörande utanför Västra Götalands län turister hemmahörande i Västra Götalands län Läckö slott Kinnekulle Rörstrands porslinsfabrik Falbygdens ost Skara sommarland Hornborgasjön Hökensåsområdet Fjärilsmuseet i Hjo Mössebergs djurpark Valleområdet 14% 14% 19% 11% 18% 12% 16% 7% 17% 8% 12% 6% 6% 5% 5% 5% 3% 2% 3% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 7: Besök eller planerade besök på besöksmål i Skaraborg. Bland besöksmålen var Läckö slott det besöksmål som flest turister hade besökt eller hade för avsikt att besöka. Det följdes av Kinnekulle och Rörstrands porslinsfabrik. Även Falbygdens Ost var ett relativt populärt besöksmål. Det tyder på att det är historia, kultur och shopping som är Skaraborgs starkaste dragplåster för att locka turister. Att turisterna som är hemmahörande utanför Västra Götalands län i högre utsträckning besöker de olika besöksmålen beror på att de rest lite längre och då oftast stannar längre. 14

4.5 Förbättringsförslag De intervjuade turisterna tillfrågades i en öppen fråga om de hade förslag på hur Skaraborg skulle kunna förbättras som besöksmål och ungefär var femte turist gav exempel på sådana förslag. Förslagen varierade och berörde både påverkbara faktorer som kommunikation och serviceutbud samt icke påverkbara faktorer som prisnivåer. Det fanns dock ett antal mer genomförbara faktorer som nämndes av flera turister. o Bättre kommunikationer o Bättre skyltning o Bättre vägar o Bättre marknadsföring, även för lokalbefolkning o Bättre städning på vissa attraktioner o Fler affärer/caféer/restauranger o Fler och bättre cykelleder o Fler och förbättrade boendealternativ o Fler och förbättrade toaletter och skötrum o Fler parkeringsplatser o Längre öppettider Vid denna typ av öppna frågeställningar är det vanligt med väldigt spridda förslag. I den här undersökningen är det dock värt att notera att väldigt få klagomål rörde besöksmålet ur ett produktperspektiv, dvs. turisten är nöjd med Skaraborg och det som Skaraborg har att erbjuda. De vanligast förekommande synpunkterna och förbättringsförslagen rörde istället kommunikationer och servicefunktioner. Fokus bör i detta skede i första hand ligga på förbättrad service och logistik, även om det givetvis inte går att helt bortse från förbättringar av turismens göra -sektor. Vad gäller marknadsföring finns det ett värde att förbättra marknadsföringen mot lokalbefolkningen eftersom släkt och vänner är den näst största informationskällan bland turisterna 15

5. INFORMATION Avsnittet behandlar hur turisterna planerade sin resa, och vilka informationskällor de använde vid planeringen. Dessutom redovisas vilken typ av information om Skaraborg som turisterna saknade. 5.1 Planering av resa anlitat researrangör/ köpt paket 3% egen planering/ arrangemang 97% Figur 8: Planering av resa. Av de intervjuade turisterna uppgav nästan samtliga att de planerat och arrangerat sin resa på egen hand. Endast ett fåtal hade anlitat researrangör eller köpt paket. 5.2 Informationskällor De vanligaste informationskällorna som användes vid planeringen av resan redovisas i tabellen nedan. Turisterna hade möjlighet att uppge mer än en informationskälla, varför tabellen inte summerar till 100 procent. Informationskälla samtliga turister svenska turister utländska turister Egen kännedom 64 % 65 % 35 % Släkt och vänner 23 % 22 % 34 % Internet 17 % 15 % 28 % Turistbyrå 11 % 9 % 20 % Annons i dagspress 5 % 6 % 3 % Annan informationskälla 14 % 13 % 20 % Tabell 10: Informationskällor. Den vanligaste informationskällan var egen kännedom, som uppgavs av cirka två tredjedelar av samtliga turister. Egen kännedom var den vanligaste informationskällan även bland de svenska turisterna vilket beror på att många svenska turister troligtvis besökt Skaraborg tidigare samt att bland de svenska turisterna återfanns många dagsturister som bodde i närområdet samt turister med eget fritidshus och släkt och vänner som bodde i området. Även bland de utländska turisterna var släkt och vänner en av de vanligast 16

förekommande informationskällorna. Det behöver nödvändigtvis inte vara släkt och vänner som bor i området utan kan även innebära släkt och vänner i hemlandet som besökt området. Liknande studier i andra områden visar ofta på att egen kännedom och släkt och vänner är frekvent förekommande som informationskällor. De utländska turisterna använde Internet i relativt hög grad för att få information om Skaraborg. Mer än var fjärde utländsk turist använde sig av Internet för att söka information. Liknande studier visar att Internet ökar i användning främst bland utländska turister som söker övergripande information om resmålet den vägen. Väl på plats besöker många utländska turister turistbyråerna för att erhålla detaljinformation om olika attraktioner och evenemang i området. Till kategorin annan informationskälla räknas guideböcker, resemagasin och resereportage. 5.3 Informationsbehov De intervjuade turisterna tillfrågades i en öppen fråga om huruvida de saknade någon information om Skaraborg. Majoriteten av de tillfrågade ansåg sig inte sakna någon typ av information om området, vilket förmodligen hänger ihop med att en stor andel angav egen kännedom som främsta informationskälla. De förslag till förbättring som framkom innebar framförallt olika typer av samlad information för hela Skaraborg, antingen i form av guider eller i form av hemsidor. De mest efterfrågade ämnena för samlad och övergripande information var; o Aktiviteter o Attraktioner o Boende o Restauranger och caféer o Kartor o Mer information på Internet Väl på plats i Skaraborg efterfrågades främst utförligare information om olika attraktioner. 17

6. TURISTEKONOMISK MODELL I kapitlet beskrivs hur de turistekonomiska beräkningarna gjorts samt den modell som ligger till grund för beräkningarna. Dessutom presenteras de olika källor där indata till modellen hämtas. 6.1 TEM-modellen För att beräkna turismomsättningen används den vedertagna turistekonomiska modellen. I korthet bygger modellen på att kartlägga antalet turister som besökt undersökningsområdet under en viss period samt att mäta hur mycket varje turist i genomsnitt spenderade under sin vistelse i området. I förlängningen ger denna metod möjlighet att beräkna det antal arbetstillfällen som turismen genererar. Turismomsättningen erhålls genom att multiplicera volymen med utläggstal per person. Antalet årsverken beräknas genom att dividera den totala omsättningen med omsättningen per anställd i respektive bransch. Utläggstal Volymtal Figur 9 Turistekonomisk modell. TEM Omsättning Årsarbeten Indata till TEM-modellen består av en kombination av primär- och sekundärdata. Utläggstalen är i huvudsak baserade på primärdata från undersökningen och är ett snitt på hur mycket en turist spenderade under ett genomsnittsdygn i undersökningsområdet. Volymerna är till viss del sekundärdata som i huvudsak hämtats från två källor; Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR). Övriga volymer har skattats utifrån undersökningens primärdata. 6.2 Datakällor Turistdelegationen är ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken i Sverige. Denna utgörs i dagsläget av inkvarteringsstatistik, dvs. statistik över övernattningar på boendeanläggningar. Statistiken produceras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) på Turistdelegationens uppdrag. 6.2.1 SCB Inkvarteringsstatistiken från SCB visar bland annat antal gästnätter, gästens nationalitet, genomsnittlig rumsintäkt, beläggningsgrad samt gästnattsutveckling i olika delar av Sverige för hotell, stugby och vandrarhem. Boendeanläggningarna rapporterar själva in gästnattsstatistiken till SCB. 18

6.2.2 SCR Den del av inkvarteringsstatistiken som avser camping hanteras av SCR och sker också genom att anläggningarna rapporterar in data till SCR. För övrigt innehåller den samma uppgifter som SCB:s inkvarteringsstatistik, med undantag för gästens nationalitet där antalet redovisade länder är färre. Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation (SCR) är branschorganisationen för campingplatser i Sverige. 19

7. BESÖKSVOLYMER I kapitlet presenteras besöksvolymerna i Skaraborg för de olika boendekategorierna samt antalet dagsbesök 7.1 Besöksvolymer en översikt I nedanstående tabell presenteras antalet gästnätter per boendekategori samt antalet dagsbesök för perioden juni-augusti 2004. Gästkategori juni-augusti 2004 Hotell/pensionat 125 705 Stugby 17 613 Vandrarhem 24 516 Camping 367 789 Fri camping 80 914 Eget fritidshus 328 870 Hyrt fritidshus/lägenhet 179 425 Släkt och vänner 667 961 Fritidsbåt 18 523 Totalt antal övernattningar 1 811 315 Dagsbesök 543 395 Tabell 11: Besöksvolymer för Skaraborg sommaren 2004. Ovanstående tabell visar besöksvolymerna för Skaraborg. Det totala antalet övernattningar uppgick till cirka 1,8 miljoner gästnätter under sommaren 2004. Den största gästkategorin bland de kommersiella boendekategorierna var campingen som genererade nästan 370 tusen gästnätter. Campingsegmentet var mer än dubbelt så stort som hotell, stugby och vandrarhem tillsammans. Bland de icke kommersiella boendekategorierna var släkt och vänbesök den största boendeformen vilket beror på att turister som övernattade hos släkt och vänner stannade relativt länge. Även eget fritidshus genererade många övernattningar, nästan 330 tusen, vilket beror på att de som övernattade i eget fritidshus stannade i snitt två veckor. Enligt definitionen räknas en person som turist när han/hon åker utanför hemkommunen även om man inte upplever att man ägnar sig åt typiska turistiska aktiviteter. Det kan vara att man åker till grannkommunen och gör inköp eller fikar. De besökare som åker utanför sin hemkommun över dagen klassas som dagsbesökare och i Skaraborg bidrog dagsturisterna till cirka 543 tusen besök. 20

Fritidsbåt 1% fri camping 4% hyrt fritidshus 10% camping eget fritidshus 20% Icke kommersiellt 18% boende 69% släkt och vänbesök vandrarhem 37% 2% stugby 1% hotell 7% Figur 10: Fördelning av övernattningar mellan de kommersiella och icke kommersiella boendekategorierna sommaren 2004. Diagrammet ovan redogör för hur de olika boendekategorierna förhåller sig gentemot varandra. Knappt en tredjedel av övernattningarna ägde rum på kommersiella boendeanläggningar medan mer än två tredjedelar, 69 procent, av gästnätterna genererades på icke kommersiella boendealternativ. Av de kommersiella bondekategorierna var campingen störst och stod för 20 procent av det totala antalet övernattningar. Den största icke kommersiella boendekategorin var övernattningar hos släkt och vänner om stod för mer än en tredjedel av det totala antalet övernattningar i Skaraborg. Den tredje största boendekategorin utgjordes av eget fritidshus som genererade 18 procent av de turistiska övernattningarna i Skaraborg. Turister i eget fritidshus stannade i snitt två veckor vilket medförde att varje turist i eget fritidshus gav upphov till mer än tre gånger så många gästnätter som en campingturist och sju gånger så många gästnätter som en hotellgäst. Hotell/pensionat var den näst största av de kommersiella boendealternativen och stod för sju procent av samtliga övernattningar i området. Även hyrt fritidshus/andelslägenhet var betydelsefull boendekategori och var tionde besökare i Skaraborg övernattade i hyrt hus/lägenhet. Boendekategorier som stugby, vandrarhem, fritidsbåt och fri camping var mindre betydande boendekategorier och dessa genererade tillsammans enbart åtta procent av samtliga gästnätter i Skaraborg. 21

7.2 Fördelning mellan kommersiella boendeformer Hotell, stugby och vandrarhem 31 % Camping 69% Figur 11: Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping i Skaraborg sommaren 2004. Ovanstående figur visar hur gästnätterna på hotell, vandrarhem, stugby och camping fördelas i Skaraborg. Campingen var betydligt större än hotell, stugby och vandrarhem och genererade mer än dubbelt så många gästnätter. Rumsbeläggningen på hotell, stugby och vandrarhem var 46 procent för sommaren 2004, vilket ligger högre än övriga året. I snitt äger mer än en tredjedel av årets gästnätter på hotell, stugby och vandrarhem rum under sommarmånaderna. 22

8. DYGNSUTLÄGG I kapitlet presenteras utläggstal och konsumtionsmönster för turisterna i Skaraborg. 8.1 Konsumtionskategorier Respondenten ombads uppskatta sin konsumtion eller i de fall de inte själva betalat, värdet av sin konsumtion under det innevarande dygnet i Skaraborg (de respondenter som bodde i Skaraborg uppskattade konsumtion i den aktuella kommunen där de blev intervjuade). Tidsbegränsningen till innevarande dygn minskar den s.k. glömskeeffekten, och för att ytterligare minska risken att besökaren ska utelämna något de spenderat pengar på, var konsumtionen uppdelad på 12 olika kategorier. Logi Restaurang/café Nöjen/uteliv Lokala transporter Shopping/souvenirer Entréer/biljetter Systembolag Livsmedel Bensin Parkering Reparation/underhåll Övrigt Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är att dygnsutläggen varierar under en semesterresa, därför fick de även uppge hur mycket de i genomsnitt gjorde av med under ett dygn under sin vistelse. Dessa siffror jämfördes och visade på hög överensstämmelse. 8.2 Turistkronan På följande sida visas den s.k. turistkronan, som beskriver hur turisternas konsumtion fördelades inom sju olika konsumtionskategorier. Hänsyn har tagits till det totala antalet turister inom varje gästkategori. 23

Aktiviteter 8% Övrigt 5% Logi 14% Lisvmedel 16% Restaurang 26% Transport 9% Shopping 22% Figur 12: Turistkronan för turisterna i Skaraborg sommaren 2004. Restaurang och shopping stod för nästan hälften av turisternas totala utlägg vilket beror på att shopping var en av de vanligast förekommande aktiviteterna samt att de flesta gästkategorier åt på restaurang/café. Livsmedel var den konsumtionskategori som efter restaurang och shopping var det turisterna spenderar mest pengar inom, vilket är en följd av att många boendeformer gav möjlighet till självhushållning under vistelsen. Turisterna lade inte så mycket pengar på aktiviteter trots att man gjorde många olika saker under sin vistelse i området. Det beror dels på att man ägnade sig åt aktiviteter som inte var så kostsamma som ex. sol och bad samt att en del aktiviteter faller under andra konsumtionskategorier som ex. restaurang/cafébesök och shopping/inköp. Värt att nämna är att turisterna i princip inte spenderade någonting på lokala transporter vilket är en följd av att de flesta turister åker bil. Inte heller parkering utgjorde någon märkbar kostnad för turisterna. De pengar som läggs på transport kan till största delen hänföras bensin och annat drivmedel. 8.3 Dygnsutlägg per gästkategori Vid en uppdelning av dygnsutläggen för respektive gästkategori har generellt sett primärdata från undersökningen använts. I syfte att få så rättvisande utläggstal som möjligt har vissa korrigeringar gjorts. I de fall det inte varit möjligt att enbart utgå från undersökningens primärdata har kompletterande datakällor använts. 24

Eftersom insamlingen av primärdata gjordes under sommarmånaderna juni, juli och augusti; en period då affärsturism inte förekommer i någon större utsträckning, har en schablon för affärsresenärer boende på hotell använts (1 300kronor). Gästkategori Juni-augusti 2004 Hotell, affärsresenärer 1 300 kr Hotell, privatresenärer 877 kr Stugby 472 kr Vandrarhem 407 kr Camping 291 kr Fri camping 207 kr Eget fritidshus 153 kr Hyrt fritidshus 371 kr Släkt och vänner 214 kr Fritidsbåt 189 kr Dagsbesök 303 kr Tabell 12: Dygnsutlägg per gästkategori. Högst dygnsutlägg hade hotellturister vilket förklaras av att denna grupp spenderar relativt mycket på boende samt på restaurang. Lägst dygnsutlägg hade turister som övernattar i eget fritidshus vilket förklaras av att boendet är gratis samt att turisterna i denna gästkategori till stor del ägnar sig åt självhushåll. Vid en jämförelse mellan långa och korta dagsbesök återfanns ingen skillnad i konsumtionsmönstret, utan dagsbesökarna verkar göra samma saker oavsett om de reser kortare eller längre. 25

Nedanstående tabell presenterar de olika gästkategoriernas spenderingsmönster. Gästkategori Hotell, privat Stugby Vandrarhem Camping Fri camping Eget fritidshus Hyrt fritidshus Släkt/ Vänbesök Fritidsbåt Dagsbesök Logi Restaurang Nöje Lokala transporter Shopping Entréer 315 kr 220 kr 8 kr 6 kr 106 kr 77 kr 3 kr 17 kr 74 kr 1 kr 0 kr 50 kr 36 % 25 % 1 % 1 % 12 % 9 % 0 % 2 % 8 % 0 % 0 % 6 % 144 kr 84 kr 11 kr 0 kr 25 kr 58 kr 20 kr 71 kr 39 kr 0 kr 0 kr 20 kr 31 % 18 % 3 % 0 % 5 % 12 % 4 % 15 % 8 % 0 % 0 % 4 % 137 kr 95 kr 22 kr 0 kr 49 kr 26 kr 6 kr 26 kr 21 kr 1 kr 1 kr 23 kr 34 % 23 % 6 % 0 % 12 % 6 % 2 % 6 % 5 % 0 % 0 % 6 % 61 kr 45 kr 11 kr 0 kr 46 kr 11 kr 9 kr 67 kr 25 kr 3 kr 1 kr 13 kr 21 % 15 % 4 % 0 % 16 % 4 % 3 % 23 % 9 % 1 % 0 % 4 % 0 kr 43 kr 10 kr 0 kr 42 kr 11 kr 8 kr 64 kr 25 kr 2 kr 1 kr 1kr 0 % 21 % 5 % 0 % 20 % 5 % 4 % 31 % 12 % 1 % 0,5 % 0,5 % 0 kr 20 kr 2 kr 0 kr 32 kr 4 kr 2 kr 49 kr 24 kr 0 kr 17 kr 3 kr 0 % 13 % 1 % 0 % 21 % 3 % 1 % 32 % 16 % 0 % 11 % 2 % 104 kr 52 kr 10 kr 0 kr 75 kr 18 kr 6 kr 64 kr 23 kr 1 kr 0 kr 18 kr 28 % 14 % 3 % 0 % 20 % 5 % 2 % 17 % 6 % 0 % 0 % 5 % 0 kr 60 kr 8 kr 0 kr 43 kr 30 kr 3 kr 31 kr 26 kr 0 kr 0 kr 13 kr 0 % 28 % 4 % 0 % 20 % 14 % 2 % 15 % 12 % 0 % 0 % 5 % 26 kr 38 kr 3 kr 0 kr 22 kr 6 kr 10 kr 40 kr 35 kr 0 kr 2 kr 7 kr 14 % 20 % 2 % 0 % 12 % 3 % 5 % 21 % 18 % 0 % 1 % 4 % 0 kr 87 kr 13 kr 4 kr 116 kr 23 kr 2 kr 36 kr 10 kr 0 kr 0 kr 12 kr 0 % 29 % 4 % 1 % 38 % 8 % 1 % 12 % 3 % 0 % 0 % 4 % Systembolag Livsmedel Bensin Parkering Reparationer Övrigt Summa 877 kr 472 kr 407 kr 291 kr 207 kr 153 kr 371 kr 214 kr 189 kr 303 kr Tabell 13: Dygnsutlägg per kostnadsslag. Tabellen förtydligar att olika gästkategorier kan ha olika konsumtionsmönster trots att den sammanlagda dygnskonsumtionen uppgår till lika mycket. Ett exempel är att gästkategorin dagsbesök lägger nästan 40 procent av sin konsumtion på shopping, medan gästkategorin camping endast spenderar 16 procent av sin konsumtion på shopping. Eftersom urvalet ej omfattade tillräckligt många affärsturister som övernattade på hotell kunde inget spenderingsmönster presenteras för denna gästkategori. 26

9. TURISMENS OMSÄTTNING I kapitlet redogörs för den totala turismomsättningen i Skaraborg för sommaren 2004 uppdelat per gästkategori samt kostnadsslag. 9.1 Omsättning per boendekategori Den totala turismomsättningen inkluderar turismrelaterade intäkter som genererats under sommaren. I omsättningen ingår inte intäkter från nybyggnation av anläggningar och fritidshus eller underhåll/reparation av fritidshus. Den totala turismomsättningen i Skaraborg sommaren 2004 uppgick till 699 mkr. Omsättningen erhölls genom att multiplicera de besöksvolymer som presenterades i kapitel 7 med utläggstalen för respektive gästkategori. I nedanstående diagram redovisas omsättningen per gästkategori. hotell 128 797 tkr stugby vandrarhem 8 313 tkr 9 978 tkr camping 107 027 tkr fri camping 16 749 tkr eget fritidshus hyrt fritidshus 50 317 tkr 66 567 tkr släkt och vänner 142 944 tkr fritidsbåt 3 501 tkr dagsbesök 164 649 tkr 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000 Figur 13: Omsättning per gästkategori sommaren 2004. Tusental Den gästkategori som omsatte mest var dagsturisterna som omsatte nästan 165 mkr under sommaren 2004 och bidrog med nästan en fjärdedel av den totala turismomsättningen. Efter dagsbesökarna genererade släkt och vänbesök näst högst omsättning med cirka 143 mkr vilket beror på den stora volym som släkt och vänbesöken utgör. Den tredje största gästkategorin bestod av hotellturisterna som omsatte nästan 129 mkr. Hotellturisterna genererade 18 procent av turismomsättningen men utgjorde bara fem procent av besöksvolymen, vilket åskådliggör hur viktiga hotellbesökarna är eftersom de ofta konsumerar mycket i samband med sin hotellvistelse. Efter hotellturisterna kommer campingturisterna som spenderade strax under hotellturisterna trots att campingturisterna genererade nästan tre gånger så många övernattningar. De gästkategorier som omsatte minst pengar var stugby, vandrarhem och båtturister, dessa segment är förhållandevis få till antalet och konsumerade inte så mycket. 27

9.2 Omsättning per kostnadsslag Nedan presenteras omsättningen fördelad på sju kostnadsslag. Kategorin livsmedel inkluderar mat och dryck, men även produkter från systembolaget. Kostnadsslaget shopping inbegriper all övrig shopping. Med aktiviteter avses bl.a. entrébiljetter till museum och djurparker samt biljetter till olika typer av evenemang. Transport omfattar nästan uteslutande bensin. Restaurang 181 528 tkr Shopping 151 033 tkr Lisvmedel 112 297 tkr Logi 100 885 tkr Transport 61 932 tkr Aktiviteter 53 467 tkr Övrigt 37 698 tkr 0 kr 50 000 kr 100 000 kr 150 000 kr 200 000 kr Figur 14: Omsättning per kostnadsslag. Tusental Restaurang och shopping tillhörde de större kostnadsslagen och utgjorde nästan hälften av den totala turismomsättningen. Näst efter restaurang och logi spenderade turisterna mest pengar på livsmedel vilket beror på att många turister övernattade på boendealternativ som möjliggjorde självhushåll. Logi omsatte förhållandevis lite pengar vilket beror på att många turister valde icke kommersiella boendealternativ. Den konsumtion som lades på aktiviteter var förhållandevis liten, cirka 8 procent av totala turismomsättningen, med tanke på att turisterna var väldigt aktiva under sin vistelse i området. Orsaken kan vara att en del av de aktiviteterna de ägnar sig åt som ex. restaurangbesök och shopping hamnar under andra omsättningskategorier samt att en del av aktiviteterna som sol och bad är gratis. Turisterna spenderade mer än tre gånger så mycket på mat och dryck på restaurang/café än vad de gjorde av med på aktiviteter. 28

10. SYSSELSÄTTNINGSEFFEKTER I följande kapitel redovisas de antalet årsverken som turismen under sommaren 2004 gav upphov till i Skaraborg. Antalet årsverken är uppdelat på olika branscher. Turismen i Skaraborg gav upphov till sysselsättningseffekter i flera olika branscher som t.ex. detaljhandel, restauranger och drift av boendeanläggningar. Beroende på hur personalintensiva de olika näringsgrenarna är får det effekter på sysselsättningen i respektive bransch. Logi- och restaurangbranschen behöver jämförelsevis många anställda medan branscher som transport och shopping ofta är mer automatiserade. Sysselsättningseffekterna räknas fram genom att hänsyn tas till hur stor omsättning varje anställd genererar i respektive bransch. Antalet årsverken redovisas i tabellen nedan. Restaurang 143 Logi 115 Aktiviteter 61 Shopping 56 Livsmedel 45 Transport Övrigt 14 17 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Figur 15: Antal årsverken sommaren 2004. Turismen i Skaraborg sommaren 2004 gav upphov till 451 årsverken, dvs. heltidsanställda på helårsbasis. Det skapades mest arbetstillfällen inom restaurangbranschen och inom boendeanläggningar. Tillsammans skapade omsättningen inom restaurang och logi mer än hälften av totala antalet årsverken som genererades av turismen i Skaraborg. Det är två personalintensiva branscher som kräver mycket personal i förhållande till omsättningen. Turismen omsatte mer inom både shopping och livsmedel jämfört med logi men login genererade fler arbetstillfällen vilket är en följd av att shopping och livsmedel är två automatiserade branscher. Shoppingen genererade 22 procent av omsättningen men bidrog bara till 12 procent av arbetstillfällena. Liknande mönster visade både livsmedel och transport. Aktiviteter omsatte minst pengar av de olika kostnadsslagen men var den tredje största kategorin sett till antalet årsverken. Aktiviteter stod för bara åtta procent av omsättningen men bidrog till 14 procent av totala antalet årsverken. Aktivitetsbranschen är en personalintensiv bransch och även om den inte generar så mycket pengar är det en viktig bransch sett ur ett sysselsättningsperspektiv. 29