Öresundsförbindelsen med fokus på hållbarhet Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Hållbarhetsredovisning 2013
Svedabs hållbarhetsredovisning: ett förtydligande Svedab och vår danska motsvarighet A/S Øresund, äger vardera 50 procent av Öresundsbrokonsortiet. Det är konsortiet som sköter Öresundsbrons dagliga verksamhet. De vinster som bron genererar är de medel som vi på Svedab ska betala tillbaka våra lån med. Konsortiet är ett intresseföretag i Svedabkoncernen och enligt GRI är vi därför inte skyldiga att redovisa deras hållbarhetsarbete. Våra verksamheter är så nära förknippande att vi ändå har valt att redovisa utvalda delar av konsortiets rapportering så att du som läsare kan skapa dig en samlad bild av koncernens ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete. Vill du få en djupare insikt i konsortiets hållbarhetsarbete, kan du ta del av deras redovisning på www.oresundsbron.se 2
innehåll Vd kommenterar...4 Om Svedab och Öresundsbrokonsortiet Ägarstruktur...6 öresundsregionen... 7 öresundsförbindelsen... 8 Svedabs landanslutningar...9 Svedab ett hållbart företag...10 att styra mot en hållbar utveckling...11 riskhantering...12 öresundbrokonsortiet...13 Fokus: ekonomi en hållbar finansieringsmodell...15 genererade och distribuerade värden...16 investeringar i infrastruktur...18 effektiv finansförvaltning...18 Fokus: människorna och samhället förbindelsen och samhället...27 Uppförandekod...30 Svedab och våra intressenter...30 en säker och sund förbindelse...32 Om rapporten omfattning och avgränsning...35 informationsinsamling och beräkningstekniker...35 kommentar...37 gri-index... 37 granskningsrapport...40 Förklarade ord...41 Om ISO 26000...42 Kontaktpersoner...43 Fokus: miljö att värna om miljön...21 Miljön i verksamheten...22 Målgrupp Svedabs hållbarhetsredovisning vänder sig till våra intressenter och allmänheten. Den ska vara ett komplement till den finansiella rapporteringen och ge läsaren en heltäckande bild av vad Svedab står för och hur vi arbetar för ett hållbart företagande. 3
vd KoMMenterar Att driva ett företag långsiktig hållbart är en ständigt pågående process. Vår ägare har uppställt tydliga mål för ett hållbart företagande och vi är i full gång med att identifiera vilka delmål, riktlinjer, rutiner och kontraktsvillkor som lämpar sig för Svedab. Kärnpunkten är att sociala och miljömässiga aspekter i hela värdekedjan ska beaktas när Svedab fattar beslut. ett socialt och miljömässigt perspektiv vi har antagit den internationella standarden iso 26000 som bas för vår verksamhetsstyrning och i samband med det även fastlagt en uppförandekod. genom styrelsen kommer vi att verka för att synen på hållbart företagande delas av vårt dotterbolag öresundsbrokonsortiet, som därmed också integrerar sociala och miljömässiga aspekter i hela värdekedjan. Svedab har under året aktivt medverkat i samrådsdiskussionerna kring kontinentalbanan. genom att förbättra den omkringliggande miljön med bland annat ytterligare bullerdämpande åtgärder, är förhoppningen att ett nytt miljötillstånd ska kunna erhållas som medger att persontågstrafiken ska kunna återupptas på kontinentalbanan. tillståndet skulle möjliggöra den av Malmö stad önskade ringlinjen via Citytunneln och öresundsbanan som ökar tillgängligheten mellan såväl stadens olika delar som till kranskommunerna och köpenhamn. en miljöprövning kommer att lämnas in under 2014. för oss är detta ett viktigt arbete för att leva upp till vår roll som möjliggörare i regionen. Svedab fick under året tillstånd att höja och återinfiltrera grundvatten vid trafikplats naffentorp, vilket stärker den miljömässiga hållbarheten. vi lade också ny beläggning på motorvägen närmast fram till betalstationen för att säkra anläggningens värde och funktion. ett ekonomiskt perspektiv en viss optimism börjar anas bland europas ekonomier. i Danmark pekar de flesta indikatorer på en återhämtning efter två år på recessionens rand. Sverige har klarat sig bättre, men omvärldens ekonomiska problem har dämpat utvecklingen här hemma och det syns i arbetspendlingen över bron. antalet pendlare fortsatte därför sjunka under året, medan lastbilstrafiken och fritidsresandet över bron ökade. i kombination med låga räntor, ledde det till ett ekonomiskt positivt resultat. Brons ekonomi utvecklas i nuläget enligt plan. ett framtidsperspektiv Bron var startskottet för bildandet av en öresundsregion. ett av de viktigaste verktygen för att utveckla regionen är eu:s interregprogram. Sedan 1996 har drygt 300 samarbetsprojekt genomförts inom allt från idrott till forskning. ett av regionens mest spännande projekt är ess, european Spallation Source som, om allt går enligt plan, ska stå färdigt år 2020 i lund. Datacentret för ess kommer att ligga i köpenhamn och därmed får öresundsförbindelsen en central roll som en grundläggande infrastrukturell förutsättning för ett smidigt flöde mellan ess olika delar. i december presenterades en slutrapport om en eventuell öresundsmetro mellan Malmö och köpenhamn. Slutsatsen är att det är ekonomiskt och tekniskt realistisk. Behovet kommer att uppstå tidigast år 2030. Samtidigt är vi på väg mot en teknisk revolution som kommer att påverka transportbe- hovet och flödena på ett sätt vi inte kan föreställa oss idag. vi står inför en logistisk omvälvning där vi skickar datafiler globalt och producerar lokalt. i hållbarhetens tecken kan vi också vänta många innovationer för minskade produktionskostnader och utsläpp från fordon. ett helhetsperspektiv Under senare år har hållbarhet blivit närmast ett modeord. Då är det lätt att begreppet förlorar sin egentliga innebörd. idag definieras hållbarhet i tre dimensioner: den sociala där man bygger ett stabilt och dynamiskt samhälle som uppfyller grundläggande mänskliga behov och rättigheter, den ekonomiska där man hushållar med mänskliga och materiella resurser och den ekologiska där samhället bör anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål. Det är vad vi menar med hållbarhet och den definitionen kommer aldrig att bli omodern. Ulf lundin, vd Svedab 4
Om Svedab och Öresundsbrokonsortiet
ÄGARSTRUKTUR Svenska staten Danska staten Sund & Bælt Holding A/S svedabkoncernen Svedab Svedabs ägarandel i Öresundsbrokonsortiet uppgår till 50 %. Öresundsbrokonsortiet A/S Øresunds ägarandel i Öresundsbrokonsortiet uppgår till 50 %. A/S Øresund *Svedabs organisation: Verkställande direktör, Lars Christiansson Ekonomichef, Erna Ahlfors Driftansvarig, Fredrik Liljeqvist 6
öresundsregionen öresundsregionen är nordens största och tätast befolkade storstadsregion. enligt öresundskommitténs definition omfattar regionen Skåne, Själland, Mön, falster, lolland och Bornholm. Ytan är 21 203 km 2 och här bor 3,8 miljoner invånare, varav 1,3 miljoner i Sverige och 2,5 miljoner i Danmark. SKAGERRAK Jönköping Göteborg Mot Stockholm Fr ederikshavn SVERIGE Aalborg KATTEGATT Karlskrona JYLLAND DANMARK Århus Helsingør Helsingborg Kristianstad SKÅNE SJÆLLAND Köpenhamn Kastrup Malmö Simrishamn Esbjerg Trelleborg Ystad Odense FYN BORNHOLM Rönne MØN ÖSTERSJÖN LOLLAND FALSTER Flensburg Rødby Fehmarn Bält Gedser Sassnitz Puttgarden Kiel Rostock Świnoujście Travemünde TYSKLAND POLEN Hamburg 7
ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN EN DEL AV ETT INTERNATIONELLT TRANSPORTNÄT Öresundsförbindelsen är det samlade begreppet för bron över Öresund och dess svenska och danska landanslutningar. Bron heter officiellt Øresundsbron: en svensk-dansk kombination av svenskans Öresundsbron och danskans Øresundsbroen. Förbindelsen är en viktig länk i ett internationellt väg- och järnvägsnät. Kring år 2021 planeras Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland stå färdig. Tunneln ingår i det transeuropeiska nätverk som förbinder Skandinavien med resten av Europa. Öresundsförbindelsen förstärker då sin roll som länk mellan Skandinavien och det övriga Europa. Svedabs landanslutningar är därför en liten, men betydelsefull del av Europas infrastruktur. Köpenhamn Öresund 8 7 6 Malmö 3 5 4 2 1 Svedabs anläggningar 1. Lernacken Fosieby: motorväg 8 km och järnväg 10 km. 2. Fosieby Stockholmsvägen: järnväg 6 km. 3. Malmö C Sege å: järnväg 4 km. Konsortiets anläggningar 4. En ca 8 km lång bro mellan Lernacken Malmö och Pepparholm. Högbrodelen är världens längsta snedkabelbro för både motorväg och järnväg. Högsta punkterna är pylonernas toppar: 200 meter. 5. Den ca 4 km långa konstgjorda ön Pepparholm, som binder samman bron och tunneln. 6. En ca 4 km lång sänktunnel mellan Pepparholm och en konstgjord halvö vid Kastrup i Danmark. A/S Øresunds anläggningar 7. Ca 10 km kombinerad motorväg och järnväg. 8. 10 km järnväg med anslutning till Köpenhamns centralstation och godsbangården i Vigerslev. 8
SVEDABS LANDANSLUTNINGAR Malmö C - Sege å Stockholmsvägen - Fosieby Lernacken - Fosieby Svedab byggde de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och ansvarar för dess drift och underhåll. Järnvägen upplåts till Trafikverket mot en årlig ersättning. Lernacken-Fosieby: en kombinerad motorväg och dubbelspårig järnväg från Öresundsbrons östra landfäste österut. Järnvägen ansluter till Kontinentalbanan i Fosieby strax norr om Lockarp. Landanslutningarna omges av ett flackt jordbrukslandskap, karakteristiskt för Skåne. Genom att placera anslutningarna under marknivån, kunde störningar av den visuella vyn minimeras. Stockholmsvägen-Fosieby: om- och utbyggnad av Kontinentalbanan till dubbelspår. Ett stort antal broar byggdes för att uppnå planskilda korsningar. Kapacitetshöjande åtgärder utfördes liksom bullerdämpande åtgärder eftersom banan sträcker sig genom tättbebyggda områden. malmö c- Sege å: kapacitetshöjande åtgärder på södra stambanan och den intilliggande kombiterminalen. UTVECKLING: Malmö stad vill trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med persontrafik i en ring runt Malmö, den så kallade Malmöringen, där även Öresundsbanan och Citytunneln ingår. För detta krävs ett nytt tillstånd enligt miljöbalken. Jernhusen AB planerar att bygga en ny tågdepå söder om Malmö och har därför undersökt möjlig trafikkapacitet på såväl Svedabs som Trafikverkets anläggning. Även det privata näringslivet är beroende av vår anläggning. Utbyggnaden av Hyllie och Svågertorps handelsplatser samt IKEA:s etablering i området, skapade behov av en ny trafikplats vid Yttre Ringvägen. Trafikplats Naffentorp började byggas 2011 och invigdes i oktober 2012. Byggnationen var ett samarbetsprojekt mellan Svedab, Trafikverket och Malmö stad. 9
Svedab ett hållbart företag Svedabs och konsortiets gemensamma vision att öresundsregionen ska bli ett kraftcentrum som gör den till en attraktivare region att besöka och att leva och arbeta i. AFFÄrSIdé Svedab ska som hälftenägare i öresundsbrokonsortiet, verka för en hållbar utveckling av öresundsbron och därmed bidra till regionens tillväxt. Svedab ska också ansvara för de svenska landanslutningarna till bron. MåL Svedab ska skapa långsiktigt värde för sin ägare genom att: ekonomiskt: aktivt verka för att återbetalningstiden av konsortiets och Svedabs lån sker enligt plan; miljömässigt: begränsa miljöpåverkan, vara ett föredöme genom att följa lagar, förordningar och föreskrifter samt verka för en effektiv och sparsam hantering av resurser; socialt: vårda relationerna med kunder och ställa tydliga krav på leverantörer, verka för att medarbetarna är engagerade samt ha ett lokalt samhällsengagemang. OM VerKSAMheTen Svedab bildades 1991, samma år som riksdagen i Sverige och i Danmark fattade beslut om att bygga en fast förbindelse över öresund. när landanslutningarna var färdigbyggda, var det praktiskt och ekonomiskt befogat att utnyttja befintliga resurser hos Svedabs dåvarande ägare Banverket och vägverket. långsiktiga driftsavtal tecknades med de båda statliga verken (idag trafikverket). Svedab kunde därför drivas vidare med en reducerad organisation. idag har Svedab tre anställda: vd, ekonomichef och driftchef. fram till och med juni 2013 var även en utredare knuten till organisationen. Svedabs intäkter är små i förhållande till kostnaderna och verksamheten finansieras uteslutande genom lån i riksgälden. Svedab är beroende av öresundsbrons långsiktiga avkastningsförmåga. 10
att Styra Mot en hållbar UtvecKling En vision om integration ökad tillgänglighet mellan Sverige och Danmark var en förutsättning för att förverkliga visionen om en öresundsregion. Då krävdes en fast förbindelse över öresund. Hållbarhetstänkandet har genomsyrat varje aspekt av förbindelsens planering, byggnation och dagliga verksamhet. öresundsdelegationen uttryckte under planeringsstadiet att öresundsförbindelsen ska utformas med hänsyn till vad som är ekologiskt motiverat,tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt så att skadliga verkningar på miljön förebyggs. Från PLAn TILL VerKLIgheT ökad tillgänglighet och kortare restider mellan Malmö och köpenhamn, har bidragit till ökat pendlande, mer fritidsresande och stärkt konkurrenskraft för regionens näringsliv. nationsgränserna kommer aldrig helt att suddas ut, men vi kan idag konstatera att en öresundsregion håller på att ta form, att förbindelsens ekonomiska konstruktion visat sig hållbar och att inga av de farhågor om negativa effekter på miljön som föregick brons tillkomst, har besannats. forskare från lunds tekniska högskola har studerat brons inverkan på havsmiljön från byggnationen och framåt. idag anser de att havsmiljön kring bron är den bästa i öresund och pekar bland annat på att europas största musselkoloni har etablerat sig på pylonerna och havsbotten under bron. Samtidigt fortsätter flora och fauna att utvecklas på den konstgjorda ön Pepparholm. regeringens InFLyTAnde Svedabs uppdrag och ansvar är fastlagt i beslut av Sveriges riksdag och i ett avtal mellan de svenska och danska regeringarna samt i det konsortialavtal som upprättats mellan de båda ägarbolagen. regeringens utövar sitt inflytande genom de riktlinjer som finns samlade i Statens ägarpolicy. ramverket sätter de statliga bolagen i samma sammanhang som andra aktiebolag. Sverige har varit delaktig i utformningen av oecd:s guidelines on Corporate governance of State-owned enterprises. Den svenska regeringens principer för bolagsstyrning följer i stort dessa riktlinjer. SOcIALT AnSVArSTAgAnde regeringen är tydligt med att staten som ägare ska vara ett föredöme vad gäller hållbart företagande och att denna strävan ska integreras i bolagens långsiktiga affärsstrategi. Svedabs företagsledning ser ett socialt ansvarstagande som en viktig ingrediens för att skapa en positiv syn på öresundsförbindelsen. vi har därför valt den internationella standarden iso 26000* som grund för verksamhetsstyrningen. vi har med utgångspunkt från standarden fastlagt en uppförandekod som utgörs av riktlinjer för hur vi ska bedriva vår verksamhet på ett etiskt, socialt och miljömässigt sätt. STrATegIer FÖr ATT nå VårA MåL Fokus: ekonomi Svedab ska vara en aktiv ägare i konsortiet och därmed bidra till att verksamheten utvecklas enligt hållbara och affärsmässiga principer. vi ska verka för att våra värderingar kommer till uttryck även i konsortiets verksamhetsstyrning. att kontinuerligt följa trafikutveckling och konsortiets finansiella utveckling utgör självklara delar i ett aktivt ägarskap. * Se sid 36. 11
Fokus: miljö Svedab ska dels för egen räkning, dels genom sin styrelserepresentation i konsortiet, vara ett föredöme vad gäller att följa miljölagar, -förordningar och -föreskrifter och bevaka att utfärdade miljödomar för verksamheten följs. Vi ska också följa utvecklingen inom miljöområdet och säkerställa att anläggningen och dess drift anpassas till framtida krav. Genom våra långsiktiga underhållsavtal med Trafikverket, har vi säkerställt att underhållet av anläggningen sker i enlighet med samma standard som gäller för Sveriges övriga väg- och järnvägsnät. Vi har det yttersta ansvaret och ska bevaka anläggningens funktion och initiera dialoger med Trafikverket vid behov av underhåll. Vi ska ta initiativ till åtgärder som bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling vid förvaltningen av landanslutningarna. Ett livscykelperspektiv ska gälla vid val av material och kemikalier. Fokus: socialt En medmänsklig grundsyn och sunda affärsmetoder ska prägla såväl Svedab som konsortiet. En inspirerande arbetsmiljö, goda arbetsvillkor och delegering av ansvar ska skapa engagerade medarbetare. Båda verksamheterna ska ta initiativ till kontinuerliga intressentdialoger i syfte att mäta prestationer som ska ligga till grund för utveckling av affären. Ett viktigt led i en hållbar utveckling är att främja ett socialt ansvarstagande även i leverantörskedjan. Vi ska också vara lyhörda för intressenter som på annat sätt berörs av anläggningen, exempelvis fastighetsägare och boende, och så långt det är möjligt tillgodose önskemål och krav. Riskhantering Definition risk Begreppet risk används om händelser och andra förhållanden som kan äventyra förmågan att nå den övergripande målsättningen att upprätthålla hög tillgänglighet på förbindelsen och att lånen återbetalas inom stipulerad tid. Väsentliga risker i vår verksamhet Över bron åker människor och fraktas gods. Omfattningen av resande- och godsströmmen är beroende av omvärldens ekonomiska verklighet. Den största enskilda kundgruppen är pendlarna. De är beroende av utvecklingen på såväl arbets- som bostadsmarknaden. Godset påverkas av exportmarknadernas efterfrågan. Detta är makroekonomiska faktorer som vi inte har något inflytande över. En väsentlig risk för den ekonomiska hållbarheten skulle kunna utgöras av en situation med låg tillväxttakt i ekonomin under en längre period, i kombination med stigande räntor. Pendlarna är också beroende av harmoniserade regler som underlättar för arbetskraften att bo och arbeta över gränserna. Om detta inte uppnås skulle det kunna innebära färre pendlare och därmed en sämre trafikutveckling på bron. För att minska den risk som pendlarnas betydelse innebär, prioriterar konsortiet i nuläget att höja antalet fritidsresenärer och aktivt agera för att bron ska vara den mest attraktiva godsvägen över Öresund. Att styra risker Räntabilitetsberäkningar, d v s beräkning av återbetalningstider och känslighetsanalyser, utförs av konsortiet. Beräkningarna utgör kärnan i den ekonomiska riskstyrningen och utförs årligen. Svedab bildar mot bakgrund av beroendet av konsortiets avkastning inte egen kassaflödesgenererande enhet, utan formar tillsammans med konsortiet en gemensam enhet i beräkningarna. Riskerna inom Svedabs verksamhet i övrigt bedöms sammantaget vara begränsade. Se vidare Öresundsbrokonsortiet/Riskstyrning. 12
Öresundsbrokonsortiet Konsortiet äger, förvaltar och driver Öresundsbron som finansieras med vägtrafikantavgifter samt ersättningar från Trafikverket respektive Banedanmark för nyttjande av järnvägsspåren. Ägarbolagens, Svedab och A/S Öresund, rättigheter och skyldigheter regleras i ett konsortialavtal. Konsortiet är en juridisk person men inget skattesubjekt. Ägarna svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som uppkommer i konsortiet i samband med dess verksamhet. Vinster och förluster delas lika och inkomstbeskattningen sker hos ägarbolagen. Affärsidé Öresundsbron ska dagligen bygga nya broar ekonomiskt, kulturellt och mentalt. Ägarnas inflytande Den svenska regeringen utser styrelsen i Svedab och nominerar styrelseledamöter till konsortiets styrelse. Svedabs fyra styrelseledamöter ingår i denna. Ordförandeskapet i konsortiet växlar vartannat år mellan Sverige och Danmark. Svedabs styrelse bereder frågeställningar som angår styrningen av konsortiets verksamhet. Verksamhetsstyrning Konsortiet är organiserat som ett aktiebolag. I toppen finns en stämma och ägarbolagens rätt att besluta i konsortiets angelägenheter utövas på denna. Styrelsen som består av åtta ledamöter, varav fyra representanter från vartdera landet, utses på stämman. I företagsledningen ingår konsortiets vd och en ledningsgrupp. Styrelsens uppgift är att fastställa affärsplaner. Styrelsen ansvarar också för att det finns relevanta policyer och att verksamhetens mål uppnås. Avgifterna för vägtrafiken fastställs av styrelsen och utgör ett viktigt led i ägarnas inflytande. Avgifterna ska sättas i enlighet med de principer som avtalats mellan Sveriges och Danmarks regeringar och är av avgörande betydelse för förmågan att återbetala lånen. Riskstyrning Konsortiet genomförde 2010 en så kallad helhetsorienterad riskinventering, som gick ut på att identifiera och rangordna företagets risker. En rapport upprättades där de väsentliga riskerna beskrivs och konkreta förslag till hur de ska hanteras redovisades. Riskrapporten uppdateras löpande och ska en gång per år föreläggas styrelsen. Viktiga områden som behandlas, utöver återbetalningstiden för lånen, är säkerheten och tillgängligheten till bron, underhåll och reinvesteringar samt risken för avbrott i IT- och andra tekniska system. Så här ska Öresundsbron utvecklas Trafiken ska öka och 2020 ska vägtrafiken vara minst 27 000 fordon per dygn och ge en årlig intäkt på minst 1,7 miljarder DKK i löpande priser. Förbindelsen ska vara säker och tillgänglig dygnet runt. Säkerheten på väg och järnväg ska vara hög och jämförbar med motsvarande anläggningar på land i Sverige och Danmark. Integrationen i regionen ska stödjas med konkurrenskraftiga pendlar- och affärsreseprodukter och ökat fritidsresande ska stimuleras. Organisationen ska vara kundfokuserad och effektiv och prioritera säkerhet, tillgänglighet och service. Mätningar ska bekräfta att kunderna är nöjda. Ekonomin ska utvecklas stabilt och det årliga resultatet före värdeförändring ska vara positivt och öka varje år. 13
Fokus: ekonomi
EN HÅLLBAR FINANSIERINGSMODELL Beslutet att bygga en Öresundsbro togs efter 100 år av diskussioner och vid en tidpunkt när Sverige befann sig i en djup lågkonjunktur. Det fastslogs att Öresundsbron skulle finansieras med avgifter från väg- och tågtrafik och att överskottet från bron skulle täcka kostnaderna för de svenska landanslutningarna. Projektet skulle inte belasta statsbudgeten. Svedab skulle låna av Riksgälden för att finansiera byggande och drift av landanslutningarna medan konsortiet skulle låna på den öppna kapitalmarknaden. Avskrivningstiden för de svenska lånen beräknades initialt till 30 år. Frågan huruvida vägavgifterna skulle kunna beläggas med moms förbisågs. Vid en senare prövning, fastslogs att det rörde sig om en momspliktig tjänst, vilket innebar att återbetalningstiden för lånen förlängdes till cirka 40 år. Att styra Svedabs verksamhet handlar i praktiken om att tillsammans med A/S Øresund, styra Öresundsbron mot en hållbar avkastningsförmåga. För att nå det långsiktigt finansiella målet har styrelsen två verktyg till sitt förfogande: en väl avvägd prissättningsstrategi och produktsammansättning, en väl fungerande finansförvaltning. 15
genererade och distribuerade värden SVedAb: värdet som genereras i Svedab är litet i förhållande till de värden som distribueras och vi måste låna i riksgälden för att möta våra ekonomiska åtaganden fram till den tidpunkt konsortiet kan dela ut medel. MSEK 140 120 100 10 Distribuerade värden 80 60 5 finansiärer leverantörer 40 anställda 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 0 Genererat värde KOnSOrTIeT: öresundsbron genererar idag intäkter på över 1,6 miljarder Dkk. intäkterna från vägtrafiken utgör cirka två tredjedelar. resterade del utgör ersättning för järnvägstrafik från trafikverket och Banedanmark, med hälften vardera 1. konsortiet har en omfattande skuldportfölj och överskottet från den operativa verksamheten spenderas på långivarna. väg MDKK Genererade MDKK värden Genererade värden MDKK Distribuerade MDKK värden Distribuerade värden finansiärer tåg 1600 1600 1600 1600 leverantörer 1400 övrigt 1400 1400 1400 anställda 1200 1000 1200 1000 1200 1000 1200 1000 återstående värde 2 800 800 800 800 600 600 600 600 400 400 400 400 200 200 200 200 0 0 0 0 2009 2010 2009 2011 2012 2010 2013 2011 2012 2013 2009 2010 2009 2011 2012 2010 2013 2011 2012 2013 1 Intäkter från transporterna via järnvägen subventioneras av den svenska och den danska staten genom att Trafikverket och Banedanmark årligen erlägger en fast avgift på vardera 150 MDKK i 1991 års prisnivå. 2 Definitionsmässigt inget distribuerat värde, men tillagt för att skapa en komplett bild. 16
genomsnittlig VÄgInTÄKT Per FOrdOn erfarenheterna av finanskrisen och den efterföljande konjunkturnedgången har visat att öresundsbron är konjunkturkänslig. trafiktillväxten åren före 2008 och fram till och med juni 2008 uppgick årligen till drygt tio procent. lågkonjunkturen ledde till en stagnerande trafiktillväxt. att bedöma en ny marknad som är beroende av flera faktorer över vilka konsortiet inte har direkt inflytande, ställer krav på lyhördhet, kreativitet samt förmåga att insamla och analysera fakta. att vägintäkterna ökar trots vikande trafiksiffror, ser styrelsen som ett mått på att konsortiet framgångsrikt lyckats använda prissättningsmekanism och produktdifferentiering som verktyg. genomsnittlig intäkt per vägfordon, dkk 2009 2010 2011 2012 2013 genomsnittlig intäkt/vägfordon, Dkk 138 148 151 162 171 förändring, % 0,0 7,2 2,0 7,3 5,6 totala antalet vägfordon, förändring, % 0,2 0,4 1,2 3,2 1,2 MeDarBetarna en investering Svedab erbjuder utöver lönen de anställda förmåner som pensionsplaner, grupplivförsäkringar och övriga avtalsbaserade försäkringar. tjänstemän omfattas av itp-planen 1. ersättning anställda och styrelse MSek 2009 2010 2011 2012 2013 löner och andra ersättningar 2,6 3,0 4,6 4,4 4,0 Sociala kostnader 2,2 2,1 2,4 1,9 1,9 Summa ersättningar och sociala kostnader 4,8 5,1 7,0 6,3 5,9 av sociala kostnader uppgår pensionskostnaderna enligt nedan MSek 2009 2010 2011 2012 2013 totala pensionskostnader 1,1 0,9 0,7 0,6 0,7 (varav pensionsföräkringar i alecta) (0,6) (0,8) (0,2) (0,2) (0,2) Medelantal anställda 3 3 4 4 4 1 Enligt ett uttalande från rådet för finansiell rapportering ska ITP-planen klassificeras som förmånsbestämd. ITP-planens konstruktion gör att det saknas förutsättningar för att beräkna överskott respektive underskott inom planen och eventuell påverkan på framtida premier. Planerna redovisas därför som avgiftsbestämda planer. På pensionspremier utgår särskild löneskatt med 24,26 procent, vilka redovisas som sociala kostnader. 17
investeringar i infrastruktur invigningsåret uppgick den totala investeringen för hela öresundsbron till 19 563 MDkk*. eu-kommissionen hade pekat ut öresundsbron som ett prioriterat projekt under det så kallade ten-programmet, (transeuropeiska nätverket), och bidrog med sammanlagt 127 miljoner eur*. Sedan dess har ytterligare cirka 400 MDkk* investerats. Öresundsbron Invigningsåret 31dec 31dec 31dec 31 dec MDkk* 2000 2010 2011 2012 2013 värdet av totala investeringarna vid årets ingång -- 19 865 19 906 19 942 19 994 totala investeringar under året 19 563 41 36 52 32 Värdet av totala investeringarna vid årets utgång 19 563 19 906 19 942 19 994 20 026 bokfört värde 19 412 16 594 16 394 16 208 16 006 Svenska landanslutningar Invigningsåret 31dec 31dec 31dec 31 dec MSek 2000 2010 2011 2012 2013 värdet av totala investeringarna vid årets ingång -- 2 991 2 991 2 991 2 991 totala investeringar under året 2 991 0 0 0 0 Värdet av totala investeringarna vid årets utgång 2 991 2 991 2 991 2 991 2 991 bokfört värde 2 899 2 469 2 419 2 369 2 319 * I Svedabskoncernens delårsrapporter anges upplåningen i konsortiet i MDKK och i årsredovisningen anges EU-bidraget i EUR. Samma princip används därför i denna redovisning för att eliminera de fluktuationer som en omräkning till SEK hade gett upphov till. effektiv finansförvaltning Styrelserna i Svedab respektive konsortiet fastställer företagens finanspolicy och finansstrategi. finanspolicyn reglerar överordnade mål för finansförvaltningen, ansvarsfördelningen mellan styrelsen, vd och i konsortiet även ansvarsfördelningen mellan vd och konsortiets finansdirektör, vilka avtal om finansiella instrument som kan träffas och krav på säkerheter, riskstyrning samt riktlinjer för löpande rapportering. Svenska staten har genom riksgälden tecknat ett granskningsavtal med konsortiet. i detta regleras konsortiets skyldighet att följa fastlagd finanspolicy och informationsskyldighet. riksgälden har även rätt att granska och godkänna ändringar i konsortiets finanspolicy. finansstrategin fastställs en gång om året. Strategin bygger på aktuella omvärldsanalyser och ger en beskrivning av tänkbara scenarion samt anger ramar för räntemässig fördelning/duration och i konsortiet även valutariskfördelning. konsortiets lån garanteras solidariskt av Sverige och Danmark. genom att låna i riksgälden erhåller Svedab förmånligare villkor jämfört med villkoren på den öppna kapitalmarknaden. exempelvis baseras Svedabs avtal för rörliga lån på reporäntan plus ett administrativt påslag. förmånen går inte att kvantifiera med någon rimlig säkerhet (se kommentar sid 36). lånevillkor riksgälden per 31 december 2013: avista 0,76 %, 5 år 1,8 %, 10 år 2,52 %. De administrativa påslagen varierar mellan 0,01 till 0,08 procent. 18
SVedAbS SKuLd Svedabs lån ska amorteras med hjälp av de vinstmedel konsortiet kommer att dela ut till sina ägare. konsortiets ägare har kommit överens om att konsortiet ska dela ut medel först när företaget redovisar fritt eget kapital. första utdelningen beräknas ske 2018. nedanstående diagram visar hur Svedabs skuld förväntas utveckla sig enligt ett grundscenario fram till den tidpunkt då samtliga lån är återbetalda. Som jämförelse visas även en optimistisk respektive pessimistisk beräkning, beroende på ekonomins och trafikens utveckling. MSEK Optimistiskt scenario Grundscenario Pessimistiskt scenario 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 2046-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-6 000-7 000-8 000-9 000-10 000-11000 SVedAbKOncernenS eget KAPITAL Svedabs verksamhet genererar än så länge årligen underskott, vilket är helt i överensstämmelse med den ursprungliga kalkylen. Ägaren har under 2013 ytterligare tillskjutet ett villkorat aktieägartillskott på 196 MSek för att säkerställa Svedabs eget kapital. konsortiet redovisade ett överskott både 2012 och 2013 (underskott 2009 2011). konsortiet har emellertid sedan tidigare en värdemässigt stor ansamlad förlust, vilket är förklaringen till att koncernens eget kapital är negativt. konsortiets bidrag 2013 var fortsatt negativt och uppgick till 1 035 MSek. eget kapital 31dec 31dec 31dec 31dec 31dec MSek 2009 2010 2011 2012 2013 aktiekapital 8 8 8 8 8 villkorat aktieägartillskott 1 492 1 492 1 492 1 492 1 688 kursdifferens 177 75 84 167 127 ansamlad förlust 2 705 2 836 3 424 3 675 2 844 Summa 1 382 1 261 1 840 2 008 1 021 19
Fokus: miljö
Att värna om miljön Hänsynen om miljön har stått i fokus före, under och efter byggandet av Öresundsförbindelsen. Och så ska det förbli även i framtiden. Svedab ska genom sin verksamhet bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och målet om ökad hälsa. Nationella miljökvalitetsmål som berör Svedab är att begränsa klimatpåverkan, att värna om frisk luft, god bebyggd miljö (buller och vibrationer), en giftfri miljö (användningen av material och kemikalier), grundvatten av god kvalitet samt levande sjöar och vattendrag. Miljöpolicy Svedab ska: värna om en långsiktigt hållbar förvaltning av den fasta förbindelsen mellan Sverige och Danmark genom drift och underhåll av anslutningarna och aktivt ägande av Öresundsbrokonsortiet; arbeta för att ständigt förbättra Svedabs miljöprestanda. Lagstiftning och regelstyrda krav på vår verksamhet utgör en miniminivå; bidra till att skydda miljön kring Öresundsförbindelsen; verka för att förbindelsen i dess helhet utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart ur miljösynpunkt genom kontinuerlig dialog med våra leverantörer och samarbetspartner; ha ett livscykelperspektiv vid val av material och användning av kemikalier vid nyinvestering, reinvestering och drift och underhåll; ta ansvar för hantering och deponering av avfall från anläggningen. Operativ miljöstrategi Svedabs miljöarbete innefattar att minimera den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan. Det sker genom: hushållning av energi för lokaler och persontransporter; val av förnyelsebar energi som källa; användningen av material och kemiska produkter som uppfyller BASTA-kriterierna*; kontrollerad avfallshantering från drift och underhåll av anläggningen. Svedab har också ett miljöansvar kopplat till en villkorad avsänkning av grundvatten och en högsta tillåten emission av buller längs landanslutningarna. Den direkta miljöpåverkan kontrolleras av särskilda program för grundvattenmätningar och övervakningssystem för den tekniska driften av pumpstationer. Effekten av bullerreducerande åtgärder har mätts upp och verifierats. När Svedab får nya uppgifter ska hänsyn till miljön vara en självklar del även av dessa åtaganden. *Se Förklarade ord 21
Miljörisker Miljöriskerna för Svedabs anläggningar bedöms vara små. I de fall det är möjligt, har vi vidtagit åtgärder för att ytterligare minska riskerna. Olyckor: genom att anlägga fördröjningsmagasin längs Yttre Ringvägen har vi minimerat risken för olje- utsläpp till känsliga vattendrag. Höjd havsnivå: en framtida högre havsnivå bör inte innebära någon risk inom överskådlig tid eftersom anläggningarna ligger högt över havet i förhållande till förväntad havsnivåhöjning. Nederbörd: eftersom nederbörden i framtiden bedöms öka, finns risk för förhöjt grundvatten. Detta skulle kräva åtgärder och därför kunna ge ökad driftskostnad i form av el och övrigt underhåll. Miljön i verksamheten Grund- och dagvatten När vi byggde plankorsningar krävdes avsänkningar av grundvattnet vid fyra brolägen. Miljödomstolen beviljade Svedab fyra tillstånd, så kallade miljödomar, för att kunna utföra avsänkningarna. Anläggningar för permanent grundvattenavsänkning installerades vid Yttre Ringvägen och Öresundsbanan. Förutom viss minskad skörd kring brolägena, har ingen påverkan på omgivningen kunnat märkas. För att rena vägdagvattnet anlades ett stort antal fördröjningsmagasin längs Yttre Ringvägen i samband med brobyggandet. Därmed eliminerades i princip halten av föroreningar som rinner vidare i öppna diken med slutdestination Öresund. Kontroller och mätningar av dagvattnet såväl före som efter idrifttagandet, visar att samtliga prover underskrider Malmö stads villkor. Kontrollprogrammet för dagvatten har därför avslutats. 2012 invigdes den nya trafikplatsen Naffentorp. I slutet av 2013 meddelade mark- och miljödomstolen i en miljödom, tillstånd för Svedab att höja grundvattnet vid trafikplatsen. I början av 2014 driftsattes anläggningen. Drift och underhåll För att miljökraven ska uppfyllas, görs löpande drift- och underhållsåtgärder på våra anläggningar för grundvatten- och dagvattenhantering. Grundvattnet innehåller järn och mangan, vilket bidrar till igensättning av pumpar, ventiler och ledningar. En stor del av arbetet är förebyggande i syfte att undvika större framtida driftstopp. Kostnaderna uppgår årligen till cirka 2 MSEK. Kontroller Kontroller och mätningar utförs och rapporteras årligen till Länsstyrelsen. Under året skedde inga överskridanden och Svedab har hittills innehållit kraven enligt miljödomstolens dom från 2008. Från och med 2014 kommer kontrollerna även att omfatta trafikplatsen Naffentorp. 22
återinfiltration genom ett långsiktigt och noggrant arbete med drift och underhåll av grundvattenanläggningarna, kan i princip allt utpumpat grundvatten återinfiltreras. återfiltrationsgraden har alla verksamma år legat på eller strax under 100 procent. för trafikplatsen naffentorp kommer återinfiltrationsgraden att ligga kring 80 procent enligt önskemål från trafikverket. en högre återinfiltrationsgrad skulle kunna påverka Citytunneln negativt. 3 uppumpad volym grundvatten (tusental m ) 2009 2010 2011 2012 2013 Tillstånd Broläge 2 (Bunkeflovägen) 59 64 71 54 54 150 Broläge 4 (trafikplats vintrie) 193 205 180 156 111 650 Broläge 5 (tygelsjöstigen) 178 187 201 166 180 500 Broläge 8 (trafikplats Petersborg) 176 177 215 157 150 800 återinfiltrationsgrad % 2009 2010 2011 2012 2013 Tillstånd Broläge 2 (Bunkeflovägen) 100 100 100 99 97 >80 Broläge 4 (trafikplats vintrie) 100 100 100 100 100 >80 Broläge 5 (tygelsjöstigen) 100 100 100 100 100 >80 Broläge 8 (trafikplats Petersborg) 100 100 99 99 99 >80 buller Svedab byggde ut och byggde om kontinentalbanan inför öresundsbrons öppnande och innehåller de av regeringen beslutade provisoriska bullervillkoren för samtliga fastigheter längs banan. kontinentalbanan trafikerades av både person- och godståg under åren 2000 2011. i enlighet med ett regeringsbeslut från 1996, flyttades därefter persontågen över till den nya Citytunneln i Malmö. trafiknivån på kontinentalbanan är nu därför nere på i stort sett samma nivå som före brons öppnande. ett litet antal boende anser sig fortfarande störda av främst bullret. Svedab inväntar mark- och miljödomstolens beslut om permanenta bullervillkor. Det har förekommit ett fåtal stämningsprocesser mot Svedab och trafikverket för möjlig miljöskada. några fastighetsägare längs kontinentalbanan krävde ersättning för sänkt marknadsvärde på sina fastigheter och även ersättning för viss bullerstörning under byggtiden. viss ersättning utgick. Malmö stad vill trafikera kontinentalbanan och Citytunneln med persontåg i en ring runt Malmö, den så kallade Malmöringen. ringen ska trafikeras av dubbelriktad Pågatågstrafik med stationer vid Malmö C, östervärn, Persborg, rosengård, Svågertorp, Hyllie och triangeln. för att åstadkomma en ändring som medger persontrafik i tänkt omfattning, krävs ett nytt tillstånd enligt miljöbalken. trafikverkets uppfattning är att kontinentalbanan är betydelsefull både för persontrafik och för godskorridoren Stockholm Palermo. Svedab arbetade under 2013 i nära samarbete med trafikverket och Malmö stad med en ny tillståndsansökan för att möjliggöra trafikeringen. ansökan kommer att inlämnas till länsstyrelsen under våren 2014. 23
160 000 Svedab: elförbrukning (kwh) 140 000 160 000 120 000 140 000 100 000 120 000 80 000 100 000 60 000 80 000 40 000 60 000 20 000 40 000 0 20 000 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 energiförbrukning Svedabs energiförbrukning består till största delen av elektricitet för att driva pumpanläggningar för grundvatten och dagvatten. Pumparnas energiförbrukning avgörs av grundvattnets naturliga nivåer i marken samt mängden nederbörd. variationen kan vara stor från år till år. Under 2013 ökade förbrukningen med två procent. Svedab tecknade 2013 ett avtal om el från förnybara energikällor. vi har optimerat grundvattenanläggningarna för att eliminera järn- och manganutfällningar eftersom dessa negativt påverkar brunnar, pumpar och mätare. frekvensstyrda pumpar har installerats. Detta medför jämnare gång, lägre energiförbrukning och en förlängning av anläggningens hållbarhet. Samtidigt tas hänsyn till både egna och andras beslutade miljödomar. Svedab: koldioxid (ton) 12 000 10 000 12 000 8 000 10 000 6 000 8 000 4 000 6 000 2 000 4 000 0 2 000 2009 2010 2011 2012 2013 0 2009 2010 2011 2012 2013 KOLdIOXIduTSLÄPP indirekta utsläpp av koldioxid till följd av motorväg- och tågtrafiken på de svenska landanslutningarna, är kopplade till förbränning av fossila drivmedel i fordonen och produktion av el till tågens körström. Under året minskade koldioxidutsläppen från trafiken på de svenska landanslutningarna med en procent. Svedab arbetar inte aktivt med att påverka de indirekta utsläppsnivåerna. trafiken i Sverige ökar. enligt trafikanalys rullar de tunga lastbilarna 35 procent fler mil än för 15 år sedan och lätta lastbilar körs dubbelt så många mil. Den tekniska utvecklingen av fordonsparken innebär emellertid att bilarnas utsläpp av koldioxid totalt sett minskar. Personbilarna närmar sig 1990 års nivå. Den tunga trafikens utsläpp har inte minskat lika mycket, men är nu 10 procent lägre än år 2008.* Anm: tabellen är inte jämförbar med tidigare hållbarhetsredovisningar eftersom den uppdaterats med ny data från Trafikverket för åren 2009 2012. *Metod: Källa fram till år 2011: Sveriges nationella klimatrapportering. Läs om metoden i rapporten National Inventory Report 2013 med tillhörande bilagor, på Naturvårdsverkets webbplats. Källa från och med år 2012: Trafikanalys egna prognoser baserade på trafikutvecklingen inom respektive transportslag, samt preliminära underlag från Trafikverket och Transportstyrelsen. 24
Användning och återanvändning av material Under året fick Svedabs väganläggning drygt 25 000 kvm ny asfalt. Stenmaterialet kom från Skanskas krossanläggning i Önnestad och tjäran kom från Total, med depå i Helsingborg. Innan den nya beläggningen lades, frästes cirka 2 300 ton asfalt bort och transporterades till asfaltverket i Dalby. Avfallet blandas med ny massa och återvänds. Inköp av material och vägarbetet utfördes av Svevia, som följer BASTA-kriterierna vid all upphandling. Löpande avfallshantering från drift och underhåll av Svedabs anläggning, utförs av Trafikverket. Utökad kartläggning av miljöpåverkan Ett utredningsarbete startade under 2013 med syfte att under 2014 kartlägga vilka ytterligare områden det finns där vi kan minska vår miljöpåverkan, fastställa relevanta mätindikatorer samt slå fast kort- och långsiktiga miljömål. 25
Fokus: människorna och samhället
förbindelsen och SaMhÄllet ATT SKAPA en ÖreSundSregIOn öresundsförbindelsen har förbättrat möjligheterna att resa och transportera gods mellan Sverige och övriga europa. Den har också bidragit till att skapa en gemensam svensk-dansk öresundsregion där människor bor, arbetar och samverkar på båda sidor av sundet. Svedab och konsortiet bidrar till en sammanhållen öresundsregion. ett exempel är att konsortiets prissättning gynnar återkommande kunder. regionens utvecklingstakt har under de senaste åren mattats av något på grund av den svaga tillväxten i europas ekonomier. i den finansiella krisens spår har bland annat den danska arbetslösheten ökat, vilket inneburit att svenskar fått svårare att få arbete i Danmark. Sjunkande bostadspriser har fått danskar att flytta tillbaka från Sverige. nettoinflyttningen från Danmark till Skåne har de senaste åren varit negativ. Sammantaget blir resultatet att antalet pendlare minskat. fortfarande är det ett faktum att sedan bron öppnade har antalet pendlare via bron nästan sexfaldigats. Pendlingen går i nio fall av tio från Sverige till Danmark och drygt var tredje pendlare är en dansk som bor i Sverige. arbetspendlingen över bron gynnas av enhetliga och enkla regler, gemensamma för hela regionen. i slutet av året beslöt riksdagen att sänka Sink-skatten, den särskilda inkomstskatten för utlandsbosatta som arbetar i Sverige. Trafikutveckling (miljoner) 2009 2010 2011 2012 2013 antal resenärer 24,5 24,6 25,3 25,7 26,1 varav i bil 15,0 14,9 14,8 14,7 14,7 varav i tåg 1 9,5 9,7 10,4 11,0 11,4 2 antal fordon på vägen 7,1 7,1 7,0 6,8 6,7 varav bil, % 92 92 91 91 90 1. Historiska data har korrigerats på grund av ändrad beräkningsmetod. 2. Inklusive uppskattning för oktober december. Pendlare i bil och tåg över Öresundsbron 2009 2010 2011 2012 2013 antal pendlare per arbetsdag i september 1 16 300 16 200 15 400 15 100 14 500 1. Tidigare har vi rapporterat siffror för november. Det har nu ändrats till september eftersom novemberdatan kommer sent i förhållande till rapportens publicering. Definition pendlare: Bil: avtalskunder med konsortiets produkt öresundspendlaren. tåg: antal pendlare baseras på statistik över sålda månadskort till öresundstågen. 27
Samhällsnyttan idag och imorgon Öresundsbrons samhällsekonomiska vinster fram till 2010 uppgår till 57 miljarder DKK enligt analyser* som presenterades av Öresundskommittén och Öresund direkt i slutet av 2012. Större delen av vinsten är ett resultat av ökad sysselsättning och därmed minskad arbetslöshet samt minskade resekostnader. Räknas mer osäkra faktorer in, som ändrade lokaliseringsmönster och reducerade konjunktursvängningar, skulle beloppet bli ännu högre. Förbindelsens roll som katalysator för regionen har också lett till infrastrukturprojekt som Köpenhamns metro och Malmös citytunnel, projekt som beräknas bli lönsamma investeringar. År 2020 är Öresundsregionen Europas mest attraktiva och klimatsmarta region för medborgarna, näringslivet och besökarna genom ett effektivt utnyttjande av integrationen och den gränsregionala dynamiken. Citatet kommer från den utvecklingsstrategi som Öresundskommittén arbetat fram för Öresundsregionen (ÖRUS). Det blir allt vanligare att regioner snarare än länder, konkurrerar om arbetskraften. Öresundsregionen är en av Europas främsta kunskapsregioner med 13 universitet och högskolor. Bland dem finns två av Nordens största universitet med världsledande kompetens inom områdena IT, teknik och hälsorelaterade tjänster (life science) och miljöteknik. Där det finns utbildad arbetskraft, dit flyttar företagen och dit företagen flyttar ökar befolkningen. Resultatet blir tillväxt och därmed skapas en positiv spiral. Under 2013 välkomnade Malmö bland annat bilföretaget Subaru Nordic och barnstolstillverkaren Britex nordiska huvudkontor, samt trucktillverkaren Still och den kinesiske IT-jätten Zhonghuan Hi-Tech europeiska huvudkontor. Räknat från 2003 och fram till invigningen av Ikeas nya globala mötesplats 2015, kommer de nya huvudkontoren att direkt och indirekt ha skapat 3 200 arbetstillfällen i Malmö.** Utan bron hade denna utveckling inte varit möjlig. En annan viktig faktor för tillväxt är tillgänglighet. Godskorridoren från Stockholm till Palermo via Öresundsbron och Fehmarn Bält-tunneln, gör den internationella järnvägen mer effektiv, vilket främjar det svenska näringslivet. Ny Ellebjerg station i sydvästra Köpenhamn blir ny knutpunkt för stadens fjärr- och regiontrafik. Här möts Öresundsbanan, S-tågen och den snabbtågsjärnväg mellan Köpenhamn och Ringsted som byggs för att förbättra kapaciteten mot Tyskland. För att förhindra förseningar för svenska godståg på väg mot Fehmarn Bält, kommer stationen att få en nivåskild korsning över snabbtågsjärnvägen. * Den fullständiga analysen finns att läsa på www.oresundskomiteen.org/wp-content/uploads/2012/11/ Slutredigering4.pdf ** Källa: Öresundsinstittutet: siffran baseras på vd och chefanalytiker Anders Olshov genomgång av etablerade och planlagda huvudkontor (globala huvudkontor, europeiska huvudkontor, nordiska huvudkontor och svenska huvudkontor) som etableras i Malmö mellan 2003 och 2015. 28
TrAFIKPrOgnOSer Tusen 60 Vägfordon, årlig dygnstrafik Faktiskt TRAFIKPROGNOS 50 Tillväxt 40 Medel 30 Stagnation 20 10 0 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 i öresundsbrons trafikprognos (medelscenariot) beräknas trafiken på bron öka från cirka 18 300 vägfordon per dygn år 2013 till 28 000 år 2025. i tillväxtscenariot blir antalet vägfordon per dygn 34 000 och i stagnationsscenariot 22 000. Tusen 60 000 50 000 Tågresenärer, årligt antal Faktiskt Prognos TÅGESENÄRER 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 Anm: Prognosen har inte uppdaterats de senaste åren. Tågresandet över bron har under denna tid utvecklats något sämre än övrig skånsk tågtrafik. Prognosen kan därför vara något optimistisk. 29
Uppförandekod Svedab har ett ansvar att bedriva verksamheten på ett etiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. För att tydliggöra detta ansvarstagande har vi definierat ett antal grundregler för vårt agerande vår uppförandekod. Koden antogs av Svedabs styrelse i november 2013. Utgångspunkten för Svedabs verksamhetsstyrning är ISO 26000. Uppförandekoden reflekterar hur vi ser på hållbarhetsfrågor rörande mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö, goda verksamhetsmetoder samt samhällsengagemang och utveckling. Vi vill också att våra leverantörer och samarbetspartner ska dela våra värderingar och att de i sin tur ska informera sina underleverantörer om dessa värderingar. Svedab respekterar de värderingar som kommer till uttryck i internationella riktlinjer som FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Efterlevnad av uppförandekoden Svedabs interna organisation är liten och de anställda är därför väl förtrogna med uppförandekodens innehåll och vikten av att leva upp till den. Styrelsen ska verka för att även konsortiet delar samma värderingar. Vad gäller leverantörer och affärspartner, kommer vi att utarbeta förslag till på vilket sätt vi kan förmå alla företag som bidrar till Svedabs verksamhet, att efterleva uppförandekoden. Svedabs uppförandekod finns att läsa i sin helhet på http://www.svedab.se/bolagsstyrning/uppforandekod-2/ Svedab och våra intressenter REGERING (NÄRINGSDEPARTEMENTET) Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar. Regeringen tillsätter Svedabs styrelse liksom styrelsens ordförande och fastställer även de ekonomiska målen samt sätter ramar för hur verksamheten tillåts påverka miljön. RIKSGÄLDEN Svedab lånar uteslutande hos Riksgälden. Som finansiär övervakar Riksgälden vår, liksom konsortiets, finansiella utveckling. TRAFIKVERKET Trafikverket är såväl Svedabs viktigaste kund som viktigaste leverantör. Svedab upplåter mot en årlig ersättning Öresundsbanans järnväg till Trafikverket, som också innehar infrastrukturförvaltartillståndet för banan. Miljötillståndet för att driva Kontinentalbanan innehas gemensamt av Svedab och Trafikverket. Svedab köper underhållstjänster på landanslutningarna av Trafikverket. LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet i frågor som rör Svedabs anläggningar för grundvatten och kontrollerar att Svedab uppfyller de villkor och tillstånd som finns i bolagets miljödomar. Svedab sammanställer årligen en rapport till Länsstyrelsen. Samråd hålls vid behov av förändringar eller vid ändrade förutsättningar. Länsstyrelsen är även beslutande organ för miljötillståndsgivning i frågan om Malmöringen. 30
FÖRETAGSLEDNING OCH ANSTÄLLDA Styrelse och vd ansvarar för att verksamheten bedrivs professionellt, att ägarens intressen tillvaratas och att gällande lagar, regler och tillstånd följs. Vid årets slut hade Svedab tre anställda. Det läggs stort vikt vid att medarbetarna ska känna sig engagerade i bolaget och att den psykiska och fysiska arbetsmiljön är optimal. De anställda erbjuds friskvårdsbidrag och regelbundna hälsoundersökningar. SKÅNSKA KOMMUNER De kringliggande kommunerna har ett allmänt behov av en väl fungerande infrastruktur i regionen och därmed av Svedabs anläggningar. Malmö kommun är den största enskilda markägaren kring Svedabs anläggningar och vill använda dessa för lokala järnvägs- och vägtransporter. Motorvägen har tre trafikplatser med anslutning till Malmö stads kommunala gatunät. Helsingborgs, Trelleborgs och Ystads kommuner har alla färjeförbindelser och är därför beroende av hur Öresundsförbindelsen påverkar konkurrenssituationen. REGION SKÅNE Skånetrafiken är den förvaltning inom Region Skåne som svarar för kollektivtrafiken. Regiontågen och Öresundstågen trafikerar Öresundsbanan, enligt avtal med Trafikverket. Vid särskilda tillståndsfrågor kan dialog föras direkt mellan Svedab och Skånetrafiken. NÄRINGSLIVET Svedabs anläggningar påverkar trafikströmmarna och vi är därför öppna för synpunkter och önskemål som rör anpassningar och utökningar av anläggningen. Trafikplatsen Naffentorp som invigdes 2012, är exempelvis delvis ett resultat av önskemål från markägare och näringsliv. GRANNAR OCH FASTIGHETSÄGARE Svedabs fastighet Malmö Ringvägen 1:1 gränsar till ett stort antal fastigheter, såväl privata som kommersiella. Då Svedabs verksamhet klassas som miljöfarlig, får särskild hänsyn tas till allmänna och enskilda intressen. ÖVRIGA INTRESSENTER Svedab strävar efter en öppen dialog med allmänheten, massmedier och miljöorganisationer vad gäller frågor om hur anläggningarna påverkar den omkringliggande miljön. Vid samråd kan allmänheten uttrycka åsikter och önskemål om Svedabs planer. 31