CropSAT gödsla rätt med satellithjälp



Relevanta dokument
UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

På väg mot det nya jordbruket kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N sensorer

Hur använder jag CropSAT.se?

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Hur använder jag CropSAT.se?

Hur använder jag CropSAT.se?

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

DON vädermodeller och inomfältsvariationer. Baltiskt samarbete Thomas Börjesson Agroväst

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Kväveupptaget ökar ordentligt

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Proteinprognos i maltkorn och höstvete

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Innovationer för hållbar växtodling Möte Herning, Danmark

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Så här fortsätter Greppa Näringen

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Precisionsodling (eller egentligen lite om användning av drönare i jordbruket och fältförsök)

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Årets kvävemätningar har startat

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Insamling av GIS-data och navigering med GPS en praktisk övning

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Instruktion till kalkylerna

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Markens mineralisering högre än normalt

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Exempelgården Potatis och svin

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Innovationer för hållbar växtodling Partnermöte juni 2017, Mariestad-Töreboda, Sverige

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Lågt kväveupptag senaste veckan

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget har tagit fart

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Utnyttja restkvävet i marken

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Uppskattning av maltkornskvalitet

Innovationer för hållbar växtodling 3d. Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för precisionsodling

Varmt väder har gett ökat upptag

Nu är höstvetet i axgång

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

HIR-Växt- Näsgård Karta. HIR-Växt och Näsgård Karta

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fortsatt varierande kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Rådgivningar i Greppa Näringen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Transkript:

CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet

Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande befolkning Intensifiering Ökad produktion av livsmedel Spårbarhet Klimat i förändring

I det smarta jordbruket är precisionsodling en självklarhet I traditionellt jordbruk hanteras ett fält som en homogen enhet. Precisionsodlingskonceptet innebär rätt åtgärd på varje del av fältet. Gäller för både konventionell och ekologisk odling Strävar t ex efter att: optimera gödsling, kalkning och användning av växtskyddsmedel i fältets olika delar producera avsedd kvalitet, och minimera miljöpåverkan. Rätt åtgärd, rätt tidpunkt, rätt plats!

CropSAT beslutsstödsystem för precisionsodling Syfte: Utvärdera möjligheten att använda satellitdata i realtid för optimerade gödslingsråd för kväve och styrning av gödselspridare För användare: Enkel web-applikation för praktisk precisionsodling öppen för alla 2013-14: Utveckling och test (SLF, Agroväst) 2015: Första året i drift (Greppa Näringen, Agroväst) Greppa Näringen: Program för minskat läckage och effektiv anvöndning av gödning (Jordbruksverket, LRF, Länsst.)

Komponenter i CropSAT

Komponenter i CropSAT Kostnadseffektiv lösning? - Rumslig upplösning - Återkomsttid - Spektrala egenskaper

Komponenter i CropSAT Jämförelser, kalibreringar och valideringar med böndernas data och ett system med kontrollfält

Komponenter i CropSAT Undviker manuell digitalisering av fältgränser.

Komponenter i CropSAT Enkelt och välkänt för lätt navigation

Infrastrukturen i CropSAT-systemet

Användargränssnittet i CropSAT Nästa Bygger på att man klickar sig vidare till nya menyer CropSAT.se

Användargränssnittet i CropSAT Zooma in ditt fält Fältgränser automatiskt från JV-blockkartan CropSAT.se

Användargränssnittet i CropSAT Det svåra : Bestämma N i kg/ha Vegetationsindexkarta från vald satellitbild: relativa variationen visas Foto: Christina Lundström

Användargränssnittet i CropSAT Det svåra : Bestämma N i kg/ha Vegetationsindexkarta från vald satellitbild: relativa variationen visas Photo: Yara, UK

Användargränssnittet i CropSAT Tilldelningskarta och det totala behovet CropSAT.se

Användargränssnittet i CropSAT En tilldelningsfil skapas Spara fil Satellitkartan styr sedan gödningsspridaren automatiskt CropSAT.se

Components of the CropSAT system

Användbara bilder 24 april 12 juni 2015 From: Söderström et al., 2015 1,6 miljoner ha 3 bilder (69% av arealen)

Foto: Jan G. Westin En succe? 4000 unika användare Jag hade redan en GPS, så det var lätt att använda. Det finns andra sätt att göra detta på, men satellitbilderna är tillräckligt bra. 1500 tilldelningsfiler laddades ned 2015 Exempelfält 35 ha Clas af Ugglas, jordbrukare. ur Gränssnittet, 2014 Yara N-Sensor: SN-index CropSAT: MSAVI

CropSAT, MSAVI Utvecklingsmöjlighet inför 2016 Möjlighet att använda kalibreringar mha N- sensormätningar N uptake (kg/ha) Validering av prediktion i 25 fält genom regelbundna N-Sensormätningar (r 2 ; MAE (mean absolute error)) kombinerad model: 0.83; 9.5 kg/ha i två höstvetesorter Handheld N-sensor

CropSAT på TV4play Sammanfattning Stort användarintresse! Fortsättning 2016 Ev. även Danmark Sentinel-2??? Mer info: Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Mats.soderstrom@slu.se Precisionsskolan.se facebook.com/precisionsskolan

Betydelse av bildtidpunkt 21 april 2015 15 maj 2015 27 maj / 10 juni 2015 Fast klassindelning Relativ skala DMC-data över åtta höstvetefält i Västergötland och Skåne

Några veg.-index jmf med kväveupptag i höstvete 21 april 2015 15 maj 2015 27 maj / 10 juni 2015

Reflectance diagram from Jensen 2000 Spectral registrations of different sensors in relation to plant properties Tractor: Yara N-Sensor; 45 bands (10 nm), 450-890 nm Handheld: GreenSeeker; R,NIR UAV: 5-bands; B,G,R,NIR1,NIR2 Satellites: DMC; G,R,NIR Sentinel-2; 13 bands