Handledning för kvalitetsäkring av geoenergilager. Sammanställning av projektets leveranser



Relevanta dokument
Handledning för kvalitetssäkring av geoenergilager

Sökande Energi & Kylanalys AB

Upphandlingsinstruktion Avser leverans av teknisk information till fastighetsföretag Version: Ändrad:

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ Onsdagen den 21 augusti 2013

Isolda Purchase - EDI

Geotecs roll i branschen

Anvisningar för ansökan

Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar. 1/11 Projektörens snabbguide till tekniska beskrivningar

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

Pumpar med tillbehör för vattenbrunn och geoenergi. Helhetslösningar med fullt dokumenterad kvalitet

Anvisningar för ansökan

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Genomgång case ABK december Sara Bäckström 2

SVENSK STANDARD SS

förnybar energi För kommersiella fastigheter

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ onsdag den 5 mars 2014

Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel?

Information om Byggprocessen i Sverige & Konsultupphandling

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag Trafikverkets branschdagar 2015

Mobiltäckning Inomhus

Upphandling av biogasanläggning

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Vindforsk IV update of ongoing projects

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

CEEQUAL i upphandling och kontrakt: Erfarenheter från OS i London

EGEN ENERGI. DEN BÄSTA ENERGIN. GEOENERGI: GUIDE FÖR STORA FASTIGHETER

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Anvisningar till dig som skriver läges-/slutrapport

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten ABT 06 PDF LÄSA ladda ner

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan

Kravspecifikation för upphandling av Upphandlingskonsulter, SLL1608

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

Nya VA-ledningar mellan Mellingeholm och pumpstation nr 2

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Exportmentorserbjudandet!

Framtidens projektering

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Avtalshandlingar. AB 04 är avsedd att användas för sk. utförandeentreprenader ex: Delad entreprenad Generalentreprenad

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Field Services. Industriautomation. Service och modernisering

Förstudie Förekomsten ändrings

SVENSK STANDARD SS-ISO 8734

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Education is what remains after one has forgotten what one has learned in schools Albert Einstein

Vi utbildar morgondagens ingenjörer och tekniker sedan 1924

Bedömningskriterier och anvisningar för ansökan

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad

Ombyggnad av renshus vid Lindholmens reningsverk

P2: Handbok och beräkningsprogram som underlag för dimensionering av värmepumpar och indirekta kylsystem med köldbärare

ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads

Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010

Innehåll. 1 Mängdförteckning MER 9. 2 Begreppsbestämningar i MER Tillämpningsanvisningarna i MER Arbeten i MER 69.

Avtaisbilaga 4 Slutrapport för projekt Inom Mfljönnsijarcfen, Stockholm stad

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Vägledning för ansökan i E-kanalen

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

NYBYGGNAD AV REHABILITERINGS- OCH GERIATRIBYGGNAD

icore Solutions. All Rights Reserved.

Field Services. Elkraftservice. Service och modernisering

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015

Innovativ Projektledning KRESP

SLUTRAPPORT PROJEKT Trygg med värmepump Prj.nr:

SVENSK STANDARD SS-EN 13612/AC:2016

presenterar Solcellsel i lantbruket

Processindustriell IT och Automation

Kap1 ANVISNINGAR OCH RUTINER

District Application for Partnership

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research

Uppdatering EIO Q Ledningssystem

Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer

Leveransprodukter vid upphandling och genomförande av projekteringsuppdrag. Mats Karlsson, IVt

Den pålitliga partnern

Elcertpriset under hård press. Hur ser framtiden ut?

Projektledare Norrortsleden

Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten

Transkript:

Handledning för kvalitetsäkring av geoenergilager Sammanställning av projektets leveranser Jörgen Rogstam december 2013

Handledning för kvalitetsäkring av geoenergilager Sammanställning av projektets leveranser Jörgen Rogstam juni 2013

Förord Projektet Handledning för kvalitetsäkring av geoenergilager är ett branschsammarbete för att ta fram standarder för anläggning av geoenergilager. Syftet är att öka kunskapen i alla led och harmoniera upphandlingsförfarandet. Resultatet är en handledning som består av en upphandlingsdel innehållande exempel på förfrågningsunderlag. Många har varit delaktiga i projektet och specifikt i denna skrifts framtagande. Följande organisationer kan nämnas i sammanhanget: Geotec, Avanti System, EBAB Installationsteknik, Ecofective, Energi & Kylanalys, Geawelltech, Rototec, IVT, Muovitech, SGU, Svensk Byggtjänst, Svenska Värmepumpföreningen, ÅF, Carrier, SEEC och Kyl- & Värmepumpföretagen. Ett stort tack till den störste enskilde finansiären, Energimyndigheten, genom projektet Effsys+ (www.effsysplus.se) och de enskilda organisationer som bidragit med både tid och pengar. Jörgen Rogstam Projektledare Stockholm 12 december 2013

Sammanfattning Projektet har samlat branschen i ett gemensamt projekt där aktörerna har representerat intresseorganisationer, konsulter, utförare, myndighet, etc. Gemensamt har dessa aktörer enats om upplägg och leveranser från projektet samt i olika delar bidragit till att dessa har producerats. Resultaten kan i övrigt delas in två delar vilka gett arbetsnamnen; föreskrivandedelen (A) och referensdelen (B). A-delen består av förfrågningsunderlag och därtill hörande dokument. Anpassningen har gjorts efter de vanligen förekommande fallen där projekt antingen handlas upp i en totalentreprenad och för detta har tillägg till ABT06 gjorts i form av mallar som innehåller de viktigaste kriterierna att betänka vid projektering av geoenergilager. För mindre projekt eller sk utförandeentreprenader så har tillägg till AB04 gjorts i form av mallar som innehåller de viktigaste parametrarna att betänka vid projektering och dimensionering. Den andra delen, B-delen, är en referenssammanställning på temat geoenergilager. Syftet med skriften är att för projektets medlemmar ge en introduktion till geoenergilager vad det är, vad det kan användas till och några saker som är viktiga att tänka på som potentiell beställare. Skriften är ett referensmaterial och vänder sig till de deltagande medlemmarna i projektgruppen. Den är således inte till för publik spridning. Projektet skapade tidigt en webbsida med information om syfte, mål och deltagare. Arbetet har inledningsvis redovisats i några branschtidskrifter. Under projektets gång har presentationer gjorts vid olika evenemang och konferenser. En sammanfattning av projektet distribueras och till deltagarna och det står efter projektets avslut upp till var och en att sprida resultaten som man önskar.

Summary The aim of this project is to improve the quality of geothermal systems. The present phase has two primary deliveries to meet the target of improved systems. The first is standardized tendering documents and second is information distribution. The delivery comprises the two parts compilation of tendering documents which should serve as templates for upcoming projects. This part is referred to as the the Apart. Secondly the B-part, a reference document which collects useful knowledge in the geothermal field, which is aimed for the projects members only. The B-part gives a short introduction to geothermal storages in general, examples of applications and other pieces of information that may be useful when considering a geothermal solution. Terminology is introduced as to how geothermal energy may be defined and used. A short introduction to the steps of designing a geothermal storage is presented. Some background is given to the tools available for the design. A vast reference list is provided enabling the project members to find further information on most related topics.

Innehåll 1 Introduktion... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte och mål... 7 1.3 Förväntade resultat... 8 2 Genomförande... 9 2.1 Projektgrupp och organisation... 9 2.2 Arbetsplan... 9 2.3 Intervjuundersökning... 9 2.4 Svensk Byggtjänst beskrivningsverktyget... 9 3 Resultat... 10 3.1 A-delen - föreskrivandedelen... 10 3.2 B-delen - referensdelen... 10 3.3 Informationsspridning... 11 4 Diskussion... 12 5 Bilagor... 13

1 Introduktion 1.1 Bakgrund Det är stor skillnad på en energibrunn till en villavärmepump och ett geoenergilager. Ett geoenergilager kännetecknas av flera (>2 men oftast 5 och uppåt) näraliggande (<25m) sammankopplade borrhål vilka interagerar så att återladdning blir nödvändig. Återladdning är nödvändig för att bibehålla temperaturnivån över tiden. Det saknas idag grundläggande handlingar för föreskrivandeledet när det gäller borrningstekniska genomförandet för att hålla sig inom fastighetsgränserna. Det behövs samverkan i geoenergibranschen för att ta fram vägledande underlag och utveckla geoenergilager till en ledande teknik i Sverige. Detta kan inte bara höja verkningsgraden på installationerna utan också hjälpa de som idag har installationer som inte fungerar pga. brister i upphandlingsunderlagen. Ett väl fungerande styrmedel för genomförande höjer kompetensen i genomförandeledet och säkerställer att seriösa företag inte prisas ut på grund av brister i kontrollen vid genomförandet. Informations- och föreskrivandematerial behöver tas fram för att kunna tillgodose konsulter, beställare, etc. Detta material behöver beskriva funktion och genomförande samt ge underlag till hur besiktningar skall genomföras för att säkerställa kvalitén i utförandet av geoenergilagren. 1.2 Syfte och mål Övergripande syfte för projektet har varit att utveckla informations- och föreskrivandematerial till marknaden. Detta skulle göras genom att samverka inom branschen där intresseorganisationer, utförare och projektörer ska samarbeta. Målet var att utveckla en Handledning för kvalitetssäkring av geoenergilager genom: Att öka kunskapen vid genomförandet av geoenergilager hos entreprenadföretagen, så att de utför borrningar som ligger inom fastighetsgränserna. Att vid energiuttaget öka verkningsgraden med 20% över tiden. Att ge konsulterna och föreskrivandeledet verktyg för att kunna projektera geoenergilager som kan byggas med högre kvalité och genom bättre utförandekontroller. Att energiutbytet ökar genom att all markförläggning sker i enlighet med gällande byggpraxis. Samverkan med minst 20 företag som delfinansiärer och/eller remissinstanser.

Ökat kunskapsutbyte i internationella organisationer inom geoenergisektorn genom medverkan i seminarier och mässor. 1.3 Förväntade resultat Genom att sprida information om möjligheterna med geoenergi så bidrar tveklöst projektet till att ställa om energianvändningssidan. Geoenergi kan göra stora skillnader båda vad gäller värme- och kylproduktion. Det är känt att geoenergin redan idag bidrar med ca 12 TWh årligen till den svenska värmeförsörjningen genom de mark- och bergvärmepumpar som är i drift. Det vi nu ser hända är en utveckling där systemen växer i storlek och större effekter och energimängder börja hanteras. Det betyder att fler stora objekt (fastigheter, industrier, idrottsanläggningar, etc.) börjar använda just den här tekniken och beställarna/anläggningsägarna kan känna sig trygga med funktionen både på kort och lång sikt.

2 Genomförande Projektet har för första gången samlat geoenergibranschen i ett projekt. Aktörerna har representerat intresseorganisationer, konsulter, utförare, komponenttillverkare, myndighet, etc. Gemensamt har dessa aktörer enats om upplägg och leveranser från projektet samt i olika delar bidragit till att dessa har producerats. I detta avsnitt presenteras kort deltagarna samt hur arbetet framskridit. 2.1 Projektgrupp och organisation Följande aktörer har varit delaktiga: Geotec, Avanti System, EBAB Installationsteknik, Ecofective, Energi & Kylanalys, Geawelltech, IVT, Muovitech, SGU, Svensk Byggtjänst, Svenska Värmepumpföreningen, ÅF, SEEC, Kyl- & Värmepumpföretagen och Carrier. Projektet finansieras till huvuddelen av Energimyndigheten och är en del av forskningsprogrammet Effsys+ (www.effsysplus.se). Deltagande parter bidrar med egna insatser och direkt finansiering. Projektet har letts av Energi & Kylanalys. 2.2 Arbetsplan Arbetet har genomförts av projektgruppen samt några externa konsulter. Sammanlagt nio stycken protokollförda projektmöten har genomförts under tiden april 2011 till april 2013. Utöver dessa har arbetsmöten genomförts både med interna och externa personer. Protokollen finns bilagda till denna rapport. 2.3 Intervjuundersökning För att kartlägga behoven i arbetets inledande skede så gjordes an intervjuundersökning där ca 10 personer med anknytning till branschen fick svara på nio frågor. Underlaget sammanställdes och presenterades under ett projektmöte. Detta låg sedan delvis till grund för det upplägg i olika leveransdelar som presenteras i nästa avsnitt Resultat. 2.4 Svensk Byggtjänst beskrivningsverktyget Svensk Byggtänst förvaltar det sk AMA-systemet vilket är en standard inom den svenska byggbranschen. Till AMA-systemet finns ett verktyg kopplat som kallas beskrivningsverktyget i vilket man kan bygga upp t ex förfrågningsunderlag inom olika teknikområden. Svensk Byggtänst har förtjänstfullt upplåtit system och verktyg till projektet under projekttiden samt stått för utbildning och support.

3 Resultat Projektet har för första gången samlat geoenergibranschen i ett projekt. Aktörerna har representerat intresseorganisationer, konsulter, utförare, komponenttillverkare, myndighet, etc. Gemensamt har dessa aktörer enats om upplägg och leveranser från projektet samt i olika delar bidragit till att dessa har producerats. Resultaten kan i övrigt delas in två delar vilka getts arbetsnamnen; föreskrivandedelen (A) vilken är publik och referensdelen (B) vilken är ämnad för projektets medlemmar. 3.1 A-delen - föreskrivandedelen A-delen består av förfrågningsunderlag och därtill hörande dokument. Anpassningen har gjorts efter de vanligen förekommande fallen där projekt antingen handlas upp i en totalentreprenad och för detta har tillägg till ABT06 gjorts i form av mallar som innehåller de viktigaste kriterierna att betänka vid projektering av geoenergilager. Mycket vikt har lagts vid att de ska vara formellt korrekta enligt Svensk Byggtjänst AMA -struktur, vilket ska borga för trovärdighet och att strukturen faktiskt kommer att användas i praktiken. För mindre projekt eller en sk utförandeentreprenader så har tillägg till AB04 gjorts i form av mallar som innehåller de viktigaste parametrarna att betänka vid projektering och dimensionering. Dessa dokument biläggs denna rapport som A-delen. 3.2 B-delen - referensdelen Den andra delen, B-delen, är en referenssammanställning på temat geoenergilager. Syftet med skriften är att ge en introduktion till geoenergilager vad det är, vad det kan användas till och några saker som är viktiga att tänka på som potentiell beställare. Skriften vänder sig till projektets medlemmar och är inte publik Inledningsvis behandlas vad som innefattas i termen geoenergi och vad det är. Vidare beskrivs de vanligaste typerna av geoenergilager som kan komma i fråga. Då denna typ av lager alltid befinner sig i marken så är naturligtvis markens beskaffenhet en viktig faktor vilken också beskrivs. Ett geoenergilager är komplext att dimensionera så av det skälet bör man känna till att proceduren för att beräkna och dimensionera inte är trivial. För att ett energilager ska vara just ett lager över tiden så bygger det per definition på balans i uttagen och insatt energi sk energibalans. Dokumentet ger också några exempel på existerande anläggningar av olika typer vilka kan tjäna som uppslag när man överväger en geoenergilösning.

3.3 Informationsspridning 3.3.1 Webbsida Projektet skapade tidigt en websida med information om syfte, mål och deltagare. Webbsidan finns under www.geoenergilager.se, och under dess resultat finns de dokument projektet levererat. 3.3.2 Artiklar Arbetet har inledningsvis redovisats i några branschtidskrifter. Under projekttiden publicerades artiklar i följande tidskrifter: Borrsvängen Geoenergi Kyla+ 3.3.3 Konferenser o dyl. Under projektets gång har presentationer gjorts vid olika evenemang och konferenser. Presentationer har gjorts vid följande evenemang: Brunnsborrardagen 2011 Kyl- och värmepumpdagen 2011 Nordbygg 2012 Avanti geoenergi Skåne 2012 GeaWelltech 2013 3.3.4 Projektsammanfattning En sammanfattning av projektet distribueras till deltagarna och det står efter projektets avslut upp till var och en att sprida resultaten som man önskar. Resultatsammanfattningen biläggs denna rapport.

4 Diskussion Arbete har samlat geoenergibranschen i ett och samma projekt vilket så här långt är unikt för branschen. Leveransen från detta projekt är en bra början där det återstår mycket arbete innan det kan kallas en branschstandard. Det första steget är taget och framtiden får visa hur resultaten kommer att förvaltas och vidareutvecklas. Flera av projektmålen är svåra eller omöjliga att mäta under projektets livstid. Hur höjd kunskap och bättre uppföljning påverkar verkliga projekt kan tidigast mätas om några år. Projektet försökte hitta något skarpt projekt att testa tankar, metoder och processer på men lyckades under den begränsade projekttiden inte med det. Av detta skäl skulle en uppföljning av projektet kunna vara av intresse för att påverka kommande projekt och kanske även göra uppföljningar av hur rönen eventuellt använts!

5 Bilagor 1. A-delen förskrivandedelen (publik): AF-del till ABT06 Teknisk beskrivning till ABT06 AF-del till AB04 Teknisk beskrivning till AB04 2. B-delen referensdelen (projektintern ej publik): Att tänka på vid projektering av geoenergilager 3. Projektets resultatsammanfattning 4. Mötesprotokoll 2011-2013