En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 4 December 2008. Dags att lyfta ansvaret för samhällets barn Min önskelista SKL:s rekommendationer

Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 26 Nr 4 December 2008 Dags att lyfta ansvaret för samhällets barn Min önskelista SKL:s rekommendationer och fler intressanta artiklar

REDAKTÖREN HAR ORDET Hej! Nu är vintern här mer eller mindre i de södra delarna av vårt land. Jag hoppas att ni tillhör den skara som ser fram emot julen och allt runt omkring. Någonstans ska man väl hitta lite julfrid. Det brukar vara mycket åkande hit och dit under julen. Du får med detta utskick även en kalender som vi hoppas att ni kan ha nytta av i det dagliga livet när det återvänder efter julen. Läs Yvonne Ahlkvists önskelista och se om du håller med. Du kan även läsa om familjehemmens betydelse i samhället, nog så viktigt att få höra. Ha en riktigt bra jul och ett gott nytt år! Carina Wahlström, redaktör familjehemmet.wahlstrom@telia.com Familjehem sökes. FOSU är ett företag som arbetar med social rehabilitering i form av konsulentstödd familjehemsvård och nu söker vi familjehem i Mälardalen, Göteborgs-, Stockholms-, Blekinge-,Värmland och Skåneregionen.Vården är riktad till ungdomar och vuxna. Handledning erbjuds alla familjehem. Marknadsanpassad ersättning utgår. För information kontakta Tina Andersson 08-410 213 53, e-post tina@fosu.se I detta nummer Nr 4 2008 Familjehemsvården... 4 Fosterhemmen är viktiga i det sociala Sverige... 5 Små offer blir stora förövare... 6 Min önskelista inför julen och familjehemsvården... 6 Mor-barn-placering i familjehem... 7 FUR-läger på höstlovet blev lika lyckat som vanligt... 8 Livet är ett mirakel var rädd om det... 9 Konferens på Grönland...10 Familjehem...13 SKL:s rekommendationer...14 Dags att lyfta ansvaret för samhällets barn...16 Landet Runt...17 Familjehemmens Riksförbund...19 FOSU AB Brännkyrkagatan 36 118 22 Stockholm Telefon 08-658 10 10 www.fosu.se Vi söker familjehem i Västra Götalands län Läs mera på www.gryning.se/familjehemsvard Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se

Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Alla barn mår bäst av att bo hos sina föräldrar Tillräckligt välfungerande föräldrar. Alla vi som är föräldrar vet att det ofta brister, men som väl är, har många av oss andra vuxna i vår närhet som tillfälligt kan träda in och komplettera oss för våra barn. Det är så jag ser på mig själv, som fosterförälder, kompletterande vuxen för de barn som på olika sätt hamnat hos oss. Ibland har jag fått komplettera till 100 %, och ibland i flera år, men de biologiska föräldrarna har alltid varit tillåtna att delta så mycket de orkar och förmår. Alla familjer har olika sätt att leva sina liv men alla sätt passar inte för fosterfamiljer. Det får t.ex. inte finnas missbruksproblematik, långvarig osämja, ekonomiska problem, psykisk sjukdom, kriminalitet, fanatisk religiositet eller låg tolerans mot andra människor. Som fosterförälder skall man tåla att bli kränkt. Av barnen, deras föräldrar och av sina uppdragsgivare. Man skall tåla kritik och att andra anser sig ha rätt att lägga sig i, utan att för den skull påverkas i sin trygghet för barnen. Vi fosterföräldrar är också bara vanliga människor, men förhoppningsvis har vi haft verktyg att hantera de svårigheter som vi mött i livet. Min erfarenhet är att de biologiska föräldrarna och släktingarna till de placerade barnen får alldeles för lite stöd och hjälp att våga och orka fortsätta vara föräldrar och släkt när barnen placerats. Fosterföräldrarna får ofta för lite handledning eller handleds av personer som inte har kompetens av att handleda fosterförälder. De som blir mest lidande av det är huvudpersonerna, barnen/ ungdomarna som vi alla ska göra livet bättre för. Många handläggare och fosterföräldrar tror eller t.o.m. påstår att de visar hänsyn till barnen och deras föräldrar genom att försköna verkligheten, men jag tror att detta ofta handlar om att man inte vågar vara ärlig. Ärlighet sårar också, men bara tills man vågar ta det till sig. Oärlighet kan såra för evigt. Jag är glad för varje dag som jag fått äran att vara en ställföreträdande förälder. Jag har verkligen roat mig. Att vara fosterbarn är ingen diagnos. Att vara biologisk förälder till ett placerat barn är inte heller en diagnos. Inte ens att vara fosterförälder är en diagnos. Det är bara här och nu! Telle Söderberg Omslagsbild: Foto: Monica Dahlström-Lannes Redaktion Carina Wahlström Södervägen 11 696 73 Aspabruk 0583-504 63 familjehemmet.wahlstrom@telia.com Manusstopp Till nästa nummer: 15/2-2009 Annonspriser 2009 Svartvitt Helsida 6 000:- Halvsida 3 500:- 190 mm bred 25,00:-/mm 85 mm bred 15,00:-/mm 60 mm bred 10,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 7 Medlemsavgift inkl. tidning 350:-/år Plusgiro 86 52 68 7 FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN 02821346 Familjehemmet 4-2008 3

Familjehemsvården Småbarnsföräldrar kan från 1 juli i år få 3000 kr. skattefritt om de vill var hemma mer med sina barn till dess de fyller 3 år och inte nyttjar kommunal barnomsorg. Få föräldrar har nappat på erbjudandet vilket förmodligen inte handlar om något annat än ekonomi och erbjudandet ses som en kvinnofälla. Hur ska man då se på familjehemsvård i dagens samhälle? De som tar emot fosterbarn får som lägst 4 100 kronor i arvode som ska beskattas, tillkommer faktiska kostnader i form av omkostnadsersättning. Eftersom den kommunala budgeten oftast är hårt ansträngd så är det lägstbjudande som gäller om man rekryteras genom socialtjänsten, sker det genom rekryteringen genom privata företag är ersättningen en annan och aldrig lägre än kommunens vågar jag påstå. Eftersom de flesta barn som idag placeras i familjehem har svårigheter som kräver mycket tid och kraft från den familj som tar emot dem så är det knappast möjligt för båda föräldrarna (det krävs ofta två) att arbeta full tid. Vem ska då offra sitt yrkesarbete i fosterhemmet? Förlora i löneutveckling och släpa efter på karriärstegen? Kvinnorna? Männen? Jo, det finns fortfarande de som inte ser på livet via ekonomiska framgångar, men vi pratar om åldersgruppen mellan 25-50 år där de flesta är välutbildade Forskningen pekar också på att resultaten av vården inte är tillfredsställande. med siktet inställt på något annat än att ta hand om andras barn och visthusbodarnas tid är förbi. Det finns ett fåtal intresserade, men räcker de för att kunna tillgodose behovet och inte nagga på kvalifikationskraven? Att ta emot barn i sitt hem för stadigvarande vård och fostran som det är formulerat i lagen betraktas som ett uppdrag, inte ett arbete. Därmed är det inget som ses som en merit i ett CV, och in - bringar inte heller så mycket ersättning att det ger någon tryggad ålderdom i form av pensionspoäng. Och ska man tjäna på att ta hand om de vi kallar samhällets barn? Kontroversiell fråga. Nutidens barnfamiljer ställer dessutom större krav på samhällets insatser än den generation som nu på grund av ålder är på väg ur sina roller som aktiva fosterföräldrar. Kommer socialtjänstens kunskaper att räcka för att tillgodose familjernas krav av information och stöd för att ge god vård är en fråga jag ställer mig. Idag finns inte krav på att tjänstemännen inom socialtjänsten ska ha någon speciell utbildning för att arbeta med barn i allmänhet och barn i familjehemsvård i synnerhet. Forskningen pekar också på att resultaten av vården inte är tillfredsställande. Är det tidsenligt med fosterbarnsvård i nuvarande form och är det tillfredsställande att den drivs inom den kommunala sektorn? Var tar alla parlamentariska utredningar vägen som visar på vad som behöver förbättras? Och vad gör Socialhögskolorna för att ge studenterna kunskaper om barn? Familjehemsvården har både kritiserats och utretts i omgångar, resultaten av utredningar har presenterats sida upp och sida ned men inget händer. Barn och vuxna som omfattas av och i familjehemsvården behöver inte i behov av mer ord de behöver handling. Yvonne FAMILJEHEM Södertörns Familjevård JOURHEM Våra barn och ungdomar bor i jourhem/familjehem med Ibland konsulentstöd kan barn och dygnet ungdomar runtbehöva flytta till en med annan extern familj handledning för en längre både eller enskilt kortare och tid. i grupp med Vi söker regelbundna familjer i Stockholms familjeträffar närhet, där barn som och med vuxna vårt möts med stöd vill trygga ta hand familjehem om barn får i sitt barnen hem. möjlighet att utvecklas Vi berättar gärna mer. Gudrun Gissler på telefon 08-50401050 Ring Roland Gustafsson Södertörns Familjevård sodertorns.familjevard@telia.com 08-504 010 50 4 Familjehemmet 4-2008

Fosterhemmen är viktiga i det sociala Sverige Med anledning av den debatt som på det nationella planet pågått angående fosterhemsplacering eller familjehemsplacering, som det kallas i dag, vill jag ge vissa reflexioner. Foster hemsplacering har i åtskilliga sammanhang och med all rätt beskrivits i kritiska ordalag beroende på att vissa fall av utnyttjande och vanvård har uppdagats. För dessa övergrepp finns inga ursäkter och det är samhällets ansvar att ge allt stöd och kompensation till dem som utsatts. Vad som inte tillräckligt kommer fram i debatten är den stora positiva betydelse som en fosterhemsplacering i de flesta fall innebär och den stora och viktiga insats som fosterföräldrarna gör. Debatten om jämförelsen mellan fosterhem och adoption och olika äktenskapsformer kan vi lämna därhän eftersom det är respektive vårdnadshavares kvalitet som avgör barnets trygghet och inte familjeformen. Eftersom det råder stark sekretess i dessa frågor så har jag bara rätt att ta min egen självupplevelse och livserfarenhet som exempel. Jag var fosterhemsplacerad från 15 månaders ålder till 6,5 års ålder, alltså den tid när ett barn är mest mottaglig för påverkan. Anledningen till placeringen var att min ensamstående biologiska mamma, hembiträdet Astrid från småländska Lenhovda, inte kunde handha mig eftersom hon utvecklade grava psykiska problem. Hennes psykiska hälsa blev givetvis ännu sämre när jag fråntogs henne under tvång. Denna händelse blev jag medveten om först i vuxen ålder. Min biologiska mamma tillbringade sina sista år på Beckomberga Mentalsjukhus och dog vid 40 års ålder. Hennes sjukjournal ger en skrämmande bild av hennes sista levnadsår. Tiden som fosterhemsplacerad hos Ingeborg och Einar Johansson, hemmafru och lantarbetare på Nafsunds gård, framstår fortfarande som en ljus period i mitt liv. Denna fosterhemsplacering blev min räddning och traumat med min biologiska mamma blev jag inte medveten om förrän Alf Karlman vid vuxen ålder. Jag fick alltså växa upp på landet i en kärleksfull fosterfamilj som dessutom utökades med ett biologiskt barn. Min ankomst var troligen orsaken till att några spärrar släppte och den länge önskade graviditeten hos familjen Johansson blev verklighet. I så fall har jag omedvetet gjort en insats som jag kan känna heder över i livet! När jag sedermera adopterades i Eskilstuna blev uppbrottet desto mer dramatiskt. Ryktet gick bland barnen på gården att jag skulle bli hämtad för att byta familj och mycket riktigt kom det en stor svart bil till gården, men då hade jag redan satt mig i säkerhet i skogen så de fick åka tomhänta hem. Dagen efter slapp jag inte undan utan transporterades som någon slags karikatyr av tjuren Ferdinand, till Eskilstuna och min nya familj. Traumat att bli uppryckt från en familj som jag trodde var far, mor och bror till ett nytt hem vid 6,5 års ålder är något som belastat mig under hela mitt liv. Att traumat blev särskilt accentuerat kan bero på två dolda handikapp som jag brottats med hela livet och som inneburit för mig smärtsamma och förnedrande och för utomstående betraktare som parodiska situationer. Att under uppväxten passera en biologisk mamma, Foto: Christina Hjalmarsson, tidn. Folket ett fosterhem och ett adoptivhem tar på krafterna och skapar en alltför tidig inre mognad som utesluter vissa viktiga stadier i ett barns liv under uppväxten. Sökandet efter min egna identitet har också tagit mycket energi och förorsakat dålig koncentration på skolarbete och arbetsuppgifter, vilket förorsakat sämre arbetsinsatser. Det är först nu på äldre dagar som jag funnit en skaplig inre harmoni i livsrytmen. Vad jag vill framföra som ett budskap till journalister, socialtjänst, konsulter och politiker är att de måste beakta den stora och viktiga roll som fosterhemmen haft och har i det sociala svenska samhället. Jag tror att vi som haft positiva upplevelser av fosterhem som räddat våra liv måste träda fram och vittna om detta för att därigenom höja statusen hos fosterhemmen. Socialtjänsten och därmed politikerna har ansvaret om något går fel men de skall också ha reveny av det positiva. Ett regelbundet och förtroendefullt samarbete mellan socialförvaltning och fosterhemmet är den bästa garantin för ett barns framtida anpassning till samhället oberoende av tidigare trauman i livet. Alf Karlman Fosterhemsplacerad 1937-1943 Familjehemmet 4-2008 5

Små offer blir stora förövare Häng ut och namnge den som förgripit sig på ett barn. Hallå stopp och belägg! Vem avgör vem som ska hängas ut? Ska förskolläraren som kränker barn hängas ut på kommunens hemsida med namn, bild och med texten Denna förskollärare har tidigare kränkt barn. Nu arbetar hon på vår förskola. Ska rattfylleristen hängas ut med namn och bild så att vi kan hålla våra barn inne när han är ute och kör? Eleven som mobbar andra barn i skolan? Ska man hänga ut honom med bild och med texten Här finns en pojke som mobbar andra. Placera inte ert barn på samma skola? Ofta höjs röster om att män och kvinnor som förgriper sig på barn ska hängas ut med bild, namn och adress så att vi andra kan skydda oss och våra barn. Men om Kalle 45 år eller Ulla 54 år ska hängas ut måste vi också ha med en bild på Kalle 6 år och Ulla 4 år. Det var nämligen då som samhället svek dem. Då när de själva blev utsatta för övergrepp och ingen vågade se dem. Först när de i sin tur förgriper sig på ett barn skri- ker man Döda, döda. Men i nästan varje pedofil finns en liten pojke eller en liten flicka som själv blev utsatt för sexuella övergrepp om och om igen utan att någon såg eller vågade ingripa. När brottet väl är begånget kommer våra Varför? och Hur kunde det ske? Finns det något svar? Ja, tyvärr. Det sker för att vi inte har civilkurage, vi vågar inte se de utsatta barnen. Vi har inte mod nog att agera då vi ser barn som far illa och därför lämnas allt för många små flickor och pojkar ensamma med dem som förgriper sig på dem. De blir tidsinställda bomber som exploderar en dag då vi minst anar det och vips kräver vi att de skall straffas. Men i själva verket är vi medansvariga för två offer. Det är vackert att tända ljus och hålla en tyst minut, men räcker det? Jag tycker att vi alla är ansvariga då ett barn blir utsatt. Våga se och agera medan det finns tid så att barn inte ska behöva bli utsatta för övergrepp, kanske dödas eller själva bli förövare. Lisbeth Pipping Lisbeth Pipping har många föreläsningar under våren. Se; www.bokautbildning.se och titta på Kärlek och stålull och Livet är ett mirakel Min önskelista inför julen och familjehemsvården Käre tomten, till julklapp önskar jag att de som bestämmer över familjehemsvården och lovar förbättringar övergår från prat till handling att vår äldre- och folkhälsominister Maria Larsson lär sig att det är skillnad på behandlingshem och familjehem att högskolorna inrättar specialistutbildning med både ingående teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter om barn för dem som ska arbeta med familjehemsvård inom socialtjänsten att alla familjehem får utbildning före uppdraget som familjehem att alla barn i familjehem får bygga upp en trygg relation till den handläggare som har ansvar för dem att man som tjänstemän inte utgår från att man per automatik har tillgång till barns förtroende, det kräver tid, kontinuitet och arbete att bygga upp att familjehem respekteras för de viktiga arbete de utför och ses som samarbetspartner till och av uppdragskommunens tjänstemän och politiker att biologiska föräldrar ges de stöd de behöver och framförallt inte lämnas ensamma initialt i separationen att de politiker som sitter i utskott och nämnder och beslutar om familjehemsvård lär sig vad de ska besluta om att barnen får det stöd inom barnomsorg och skola som de behöver att alla barn har lika värde oavsett i vilken familj man bor sist men inte minst att det inrättas en egen barnombudsman för barn inom familjehemsvård och minst en i varje län. Yvonne Ahlkvist, f.d. tjänsteman och familjehemförälder. 6 Familjehemmet 4-2008

Mor-barn-placering i familjehem I min profession som handledare till både familjehem och personalgrupper händer det att jag får handleda i ett ärende som handlar om mamma-barn-placering. Det är ofta svåra ärenden, men inte alltid. Om det blir ett svårt och jobbigt ärende eller ett ärende som flyter på med en lycklig utgång beror ofta på hur handläggarna på socialförvaltningen initierat ärendet och hur uppdraget till familjehemmet är utformat. Förfrågan till en familjehemsenhet eller direkt till ett familjehem brukar ofta börja så här: En ung mamma med sin tremånaders dotter behöver komma till ett familjehem där hennes dotter kan få växa upp om det visar sig att mamman inte klarar av att ta sin mammaroll på allvar. Så var frågan till mig och min familj när vi på åttiotalet var familjehem. Vi tog emot mor och barn med den förhoppningen om att vi nog skulle klara av att hjälpa den unga mamman in i hennes mammaroll. Det klarade vi inte av. Vi förstår i efterhand att det inte var vårt fel. Felet begicks redan av socialtjänsten när de formulerade uppdraget till oss. Socialsekreteraren sa redan vid första besöket hos oss att vi skulle få ta hand om grabben om inte hans mamma klarade av att ge honom vad han behövde. Och det klarade hon inte av, men hon försökte så gott hon kunde. Men på grund av de känslomässiga processerna som uppstod mellan alla inblandade och att ingen handledning existerade så lyckades inte det uppdraget så värst bra. Mamman och pojken hade behövt andra insatser än vad ett familjehem kan erbjuda och fick det så småningom. Efter mer än tjugo år sedan den unga mamman bodde hos oss så möter jag ofta samma problem, fast nu som handledare, och det är tråkigt. Om ni tänker er in i situationen där en ung mamma som inte har lyckats i sin mammaroll kommer till en familj med sitt lilla barn och skall få hjälp av en annan ung mamma som verkligen har lyckats i livet. Den situationen väcker ofta mammans rädsla och konkurrenskänsla. Även om ingen uttalat för henne att hennes barn skall få stanna kvar och hon måste åka därifrån om familjehemsmamman ger uttryck för att hennes konkurrent inte klarar sin mammaroll så förstår hon ändå det när hon ser det lilla barnet knyta an till en vuxen som har sin omvårdnadsinstinkt i behåll och har lyckats i övrigt i livet. Det är mycket svårt att få bort känslor av konkurrens och misslyckande när man skall bo i en familj som av samhället bedöms som lyckad och är utsedd till att hjälpa en i många avseenden misslyckad mamma. Då kanske det är bättre med ett p r o f e s s i o n e l l t behandlingshem där mamma och barn kan få adekvat hjälp och där personalen inte bygger upp känslor av konkurrens och misslyckande. Jag tror inte att familjehemsföräldrar i första taget vill skilja mamma och barn åt, men i familjehemssituationen finns en automatik inbyggd för att destruktiva processer skall uppstå. Men om man som socialsekreterare är medveten om vilka processer som kan uppstå vid en mamma barn placering i familjehem så kan man förebygga och på så sätt underlätta för ett lyckat vårdresultat. Ett sätt att förebygga är att ge ett klart och tydligt uppdrag till familjehemmet. Ett uppdrag som även skall vara tydligt för barnets mamma. Ett annat sätt att förebygga kan vara att välja ett familjehem som åldersmässigt skulle kunna vara föräldrar till den unga mamman. Är man i den åldern brukar man inte vilja ha fler barn som skall växa upp i familjen. Då kan den unga mamman känna sig mer trygg. Ett tredje sätt är att låta ett behandlingshem utreda om mamman har resurser att ta hand om sitt barn eller om det skall placeras i familjehem. Att omhänderta barn är bland de svåraste besluten en socialsekreterare har att genomföra. Ofta bildar familjehemmets information en grund för socialtjänstens beslut och det är inte bra att låta ett familjehems observationer få vara del i en bedömning om en mamma kan ta hand om sitt barn eller inte. Genom åren har jag blivit mer och mer övertygad om att antingen placerar man mamma och barn tillsammans med den intentionen och det uppdraget till familjehemmet att barnet på inga villkor skall stanna i familjehemmet om mamman Ett sätt att förebygga är att ge ett klart och tydligt uppdrag till familjehemmet. flyttar därifrån eller också utreder man innan en placering av mamma - barn om förutsättningar verkligen finns för att mamman skall kunna ta hand om sitt barn. Kan hon inte det så är det bättre att placera barnet utan sin mamma. Små barn som ännu inte knutit an längtar efter anknytning. Det tillhör den mänskliga naturen. Deras kroppsspråk visar det tydligt. Vi vuxna som mår bra har svårt att motstå ett litet barns blickar. Den olyckliga mamman som under en tidsperiod kanske saknar förmåga att svara på sitt barns rop efter anknytning blir hopplöst efter och utanför i konkurrens med en lyckosam mamma som verkligen ser barnets rop efter trygghet, värme, kärlek och samspel, det är i den sfären som anknytning sker. Det hela brukar sluta med att barnet blir kvar i tryggheten och den olyckliga mamman flyttar ut i övergivenheten. I både det korta och långa perspektivet blir det gott för barnet att få knyta an, men i det långa perspektivet kan det bli svårigheter att få ett fungerande samarbete mellan familjehemsmamman och biologmamman. De känslomässiga processer som verkar i ett familjehem och även bland alla människor som har en relation till varandra skall man inte underskatta utan lära sig mer om, om man har intentionerna att någon gång försöka nå upp till FN:s barnkonvention. Att inte skilja barn från sina föräldrar är en av huvudpunkterna i konventionen. Ja, det var återigen några rader från mig när jag sitter på vårt kontor och blickar ut över Slottsgatan i Örebro. Det är höst och mycket mörkt ute. Klockan närmar sig midnatt och jag skall gå hem för att sova en stund. Vill ni bemöta mina synpunkter ovan så maila mig gärna. borje@luvab.se är min mailadress. Med vänlig hälsning Börje Lindberg Familjehemmet 4-2008 7

FUR-läger på höstlovet blev lika lyckat som vanligt Vi samlades på Centralstationen och åkte gemensamt pendeltåg till Gnesta, som ligger i Södermanland. Det var 12 ungdomar och fyra ledare som tillbringare fyra dagar ihop på en fin scoutgård, som heter Frustunaby. Det regnade nästan hela tiden och en dag blåste det nästan storm, så uteaktiviteter lockade inte speciellt mycket. Vi ägnade oss åt olika övningar och lekar inomhus istället. Lägrets första och främsta syfte är att skapa en möjlighet för både biologiska och placerade ungdomar att träffas, för att kunna utbyta erfarenheter med andra som har förståelse för hur det kan vara att bo i familjehem. Med det menar jag inte att alla familjehem är likadana, men ungdomarna i familjehem har ändå vissa likadana erfarenheter som är specifika just för oss som bor/har bott i familjehem. Det blir nyanserade, givande sam tal som förhoppningsvis alla som deltar kan dra vidare nytta av. Prata måste vi fortsätta med, inte bara med varandra utan också med de som har makten att bestämma i våra liv. Jag vill passa på att tacka er ungdomar och ledare för härliga dagar. Jag hoppas att vi kan ordna ett FUR- läger med äventyrsinslag på sommaren. Jag har också hört rykten om att ett nordiskt ungdomsläger för placerade ungdomar är på planeringsstadiet. FUR kanske får vara med på ett hörn! Nora Laimani Nora prövar hoppborgen. RFF Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård www.rff.se info@rff.se telefon: 019-31 03 98 fax: 019-31 48 87 Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjevårdskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt, året om. Förstärkt familjehemsvård ger familjehemmen god service, handledning, utbildning och ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjevårdskonsulent. Södertörns Familjevård AB Vuxna www.sodertornsfamiljevard.se 8 Familjehemmet 4-2008

familjehem familjehem / fosterfamilj fosterfamilj Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten Vi söker familjehem för / barn fosterfamiljer och ungdo-mar. Stockholmstrakten för barn och ungdo- Vi mar. erbjuder stöd och handledning samt ett Vi intressant erbjuder stöd utbildningsprogram. och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Info: Jan-Åke Birgitta Info: Blomgren, Johansson, Lena tfn. Eidebo, 08-508 25 269, Birgitta Janke Jan-Åke Johansson, Blomgren, Johansson, Eva tfn. Stoor-Karlberg. tfn. 08-508 508 25 267 25 269, och Ingrid Tfn: Birgitta 08-508 Bohm, Blomgren, 25 tfn. 22108-508 tfn. 08-508 25 266 25 267 och E-post: Ingrid Bohm, familjehem@sot.stockholm.se tfn. 08-508 25 266 Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar Familjehemskonsulterna familjehem åt Stockholms rekryterar stadsdelsnämnderbildar familjehem åt Stockholms stadsdels- och utnämnder. ANNONS Välkommen till Rädda Barnens bokhandel! Nu 20 procent rabatt på alla böcker om du handlar på www.bokhandel.rb.se Glöm inte att ange rabattkod: bok2008 för att erhålla rabatten 140:- på nätet Familjehemskonsulterna Familjehemskonsulterna www.stockholm.se/socialtjänstförvaltningen/ familjehemskonsulterna www.stockholm.se/socialtjänstförvaltningen/ familjehemskonsulterna SOPHIE ARNÖ Skiljas barnen berättar Varje år är drygt 50 000 barn med om att deras föräldrar separerar. Hur upplever barnen denna omvälvande händelse? Hör vad barnen själva säger om beskedet, känslorna, bråken, boendet och de nya familjerelationerna. Och om vilket stöd de behöver. Livet är ett mirakel var rädd om det Nu är det snart jullov, men för över 100 000 barn är jullovet mer än bara ett skönt lov det är en chans att repa sig från trakasserier, kränkningar och mobbning. Att vara utsatt för mobbning är bland det värsta som en människa kan uppleva. Och ändå får det ske dag efter dag. De vuxna ser, men blundar ändå, därför föds och lever mobbningen mitt ibland oss varje dag, varje minut på alla våra skolor. Vi är mobbningsblinda. Lisa 15 år (som deltagit i en landsomfattande enkät om mobbning) Barnen själva tror att vi kan stoppa mobbningen och det är ingen kostsam lösning som de ger oss. Den är faktiskt helt gratis. Barnen skriver att om de vuxna som finns i skolan och i hemmet vågar öppna ögonen samt bestämmer sig för att nu ska vi stoppa mobbningen då kan vi stoppa den. Jag var mobbad varje dag under hela min skolgång. Efter nio långa år av mobbning fanns det ingen Lisbeth kvar. Jag var Lösset. Tyvärr inte bara i mina mobbares ögon. Även i mina egna ögon var jag ett litet värdelöst löss. Idag, 30 år senare, vet jag att jag är värd att vara älskad och omtyckt. Men det tog mig många långa år att komma dit jag är idag. Mobbning ger sår som tar lång tid att läka och ärren bär vi med oss hela livet. Vi måste våga och vilja prata öppet om mobbning och vad den gör med alla inblandade. Alla kan bli mobbade. Det är inte så att det är fel på den som blir utsatt, utan mobbning är när någon eller några tar sig friheten att kränka en kamrat. Mobbning uppstår för att vi runtomkring saknar modet att agera och för att den tysta gruppen inte får stöd att säga nej. Mobbningen lever kvar år efter år för att vuxna inte vill, orkar, vågar eller har kunskap och förmåga att stoppa mobbningen. Till er lärare, föräldrar och elever låt oss börja med att ta nya tag till våren. Låt oss införa nolltolerans mot mobbning. Lisbeth Pipping www.stoppamobbning.se Utgivningsår: 2008 Art nr: 10165 ISBN 978-91-7321-294-6 Pris: 175: bokhandel.rb.se FÖR ATT FÖRSTÅ OCH BEMÖTA BARN KRÄVS KUNSKAP Familjehemmet 4-2008 9

Konferens på Grönland Pirkko Nilsson och Ingrid Nilsson på flygplatsen. Foto: Telle Söderberg Den nordiska fosterhemsorganisationen NOFCA hade ett möte på Grönland 5, 6 och 7 september som sedan följdes av en konferens för grönländska fosterhem, socialarbetare och beslutsfattare den 8 och 9 september. NOFCA är en sammanslutning av organisationer som arbetar med familjehemsvård på olika sätt i de nordiska länderna. Under det senaste åren har även Grönland och Färöarna anslutit sig. Under vårt möte 2007 berättade representanten för Familjeplejeföreningen på Grönland, Ellen-Sofi Chemnitz, hur situationen var där. Grönland hade stora svårigheter att ta hand om barn som for illa. Det finns stor arbetslöshet på ön och alkoholmissbruket är utbrett. Grönland tillhör Danmark, men har självstyre. Den bristande omsorgen av barn och ungdom har väckt uppmärksamhet i Danmark där man ifrågasatt självstyret och den planerade självständigheten just på grund av att man inte klarar att ta itu med problemen. Förslaget till de andra länderna var att man skulle kunna ordna en konferens för att dela med sig erfarenheter från fosterbarnsvården till Grönland. Vi var tre svenska representanter som startade den lite besvärliga resan till Grönland via Danmark. Vi hade förberett oss att komma till en exotisk plats med isbjörnar och igloos med varma kläder. Vi blev väl mottagna av tre grönländska fostermammor, som startat en förening för de familjer som tar hand om barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar. De första 2 dagarna hade vi vårt ordinarie styrelsemöte i NOFCA uppföljd av en föreläsning av en läkare och en barnmorska som arbetar med ett projekt runt föräldraskap på östra Grönland. De berättade att de sociala förhållandena gör att många flickor får barn tidigt i livet, ofta redan när de går i högstadiet. 17 % av befolkningen får barn före 20 årsålder. Det är inte heller stigmatiserande att få barn vid unga år, då det är så vanligt. Flickorna bor hos sina föräldrar och har ingen möjlighet till egen bostad. Bostadskön är på 13 år. Många lämnar barnen i vård hos sina mammor så att det blir oklart med vem som har föräldrarollen. Det förekommer också missbruk och våld i många familjer. I ca 40 % av familjer på Grönland förekommer familjevåld. I samband med graviditeten kommer de unga mammorna i kontakt med barnmorskan och genom den etablerade relationen har man byggt projektet med fortsatt föräldrautbildning under barnets två första år. Målet är att öka kunskap om barns villkor på Grönland. Man vet mycket lite om barnens psykiska hälsa. Problem med allergier och övervikt har ökat och hälsan i allmänhet är sämre ju längre från Nuuk barnen bor. Man vill följa FN:s barnkonvention. Barnens villkor är ofta kända av omgivningen, men ingen vågar eller vill blanda sig i. Under projekttiden på 5 år ska man arbeta med att mobilisera alla, minska sårbarheten och forska i och utvärdera insatserna. De grönländska fostermödrarna be rättade om kaotisk barnomhändertagande. De kunde få 8 barn under en natt som de fick placera på madrasser på golvet. Några barn kom regelbundet under helger och andra skulle kanske stanna ett par dagar men blev kvar för gott. En av mammorna hade fått en liten pojke för några nätter och han var nu kvar efter tre år. Familjen hade nyligen adopterat honom. Det är vanligt att 10 Familjehemmet 4-2008

familjerna adopterar de barn som stannar länge. Kontakten med de sociala myndigheterna fungerar inte alltid bra och hembesök är sällsynta. Fosterfamiljerna har mycket låg ersättning för sina insatser. Plejefamiljeföreningen i Nuuk som vi gästade är tillkommen för att förbättra förhållandena för fosterhemmen och de har haft demonstrationer utanför kommunhuset. De hade även skrivit en kampsång för sådana tillfällen och vi fick alla vara med när den sjöngs under konferensen. Det gick bra då melodin var enkel och grönländskan lätt att läsa från textbladet, fast orden är väldigt långa. Under de första dagarna skulle de nordiska deltagarna rapportera nyheter från sina respektive länder. Danmark Det finns ca 15 000 barn placerade utanför hemmet och av dem 6000 i fosterfamiljer. I Danmark har man traditionellt haft organisationer som ordnat fosterhem för kommuner, men det har minskat och kommunerna tar över själva mer och mer. Familjerna kan få PRIDE-utbildning eller gå en grundkurs i Socialhögskolans regi 4 gånger 1 vecka. Krav finns att alla ska utbildas före uppdrag. Teman för utbildningen är: Utvecklingspsykologi, Följa utvecklingen hos barnet. Konflikthantering. Egna barnen. Samarbete med barnens föräldrar. Fosterhemmen är organiserade i en förening tillsammans med socialpedagoger, men de flesta är inte medlemmar där. Norge I Norge finns 7300 placerade barn. Enligt lagen är kommunerna skyldiga att ge stöd till föräldrar, barn och fosterhem. Alla placerade barn har dessutom ett personligt ombud, tillsynsförer, som inte är knyten till socialtjänsten utan ska träffa barnet och stödja det under hela placeringstiden minst 4 ggr per år. Det bedrivs mycket forskning kring placerade barn i Norge. Man har flera pågående långtidsstudie med utvärdering av hur det går för barn som bott i fosterhem eller på institutioner. Det finns också forskning om utbildningens betydelse för fosterföräldrar och hur barnen upplever insatser och beslut av socialtjänsten. I Norge finns det även i dag möjlighet att adoptera bort barn utan föräldrarnas tillstånd i begränsad utsträckning. Nu håller man på att utreda och forska om det även borde finnas adoptionsmöjlighet för långtidsplacerade barn. Det finns statliga fosterhem i Norge som har bättre ersättning än de kommunala hemmen. Norska Fosterhjemsföreningen arbetar för att rätta till denna orättvisa och vill genomföra en minimilön för fosterhemmen. I Norge finns lagstiftning om eftervård för barn som varit placerade. Det är en rättighetslag som gäller tills barnet fyllt 23 år. Färöarna Färöarna har 50 000 innevånare. Det finns 80 fosterfamiljer och 100 placerade barn på öarna. Förra året hade de tre institutioner, ett vanligt barnhem och två behandlingshem. Speciellt för Färöarna är att man även kan placera barn utomlands. Man håller på att förbättra utbildningen för fosterföräldrar. Till kurserna kommer det deltagare från 17 öar så det får bli veckoslutskurser. Island På Island var förra året 358 barn placerade i familjer, och 170 på institutioner. Man har lagar för permanenta placeringar och tillfälliga som kan vara mellan 3 månader till ett år. Det finns svårigheter att få bra skolgång för fosterbarnen, då en del rektorer nekar att ta emot barnen i sin skola. Man arbetar mycket med MST och PRIDE. Finland Det finns 16 000 omhändertagna barn i Finland av dem bor ca 5000 i fosterhem. PPP Familjehemmet 4-2008 11

I Finland har man just fått i gång en nationell kampanj för rekrytering av fosterhem. Kampanjen heter Hem i tid och man satsar samtidigt i 11 regioner samt med media och TV i hela landet. Till detta har man fått extra pengar från staten. Diskussions tema är hur man ska hitta vanliga familjer till barn med särskilda behov. Man arbetar också med att involvera ungdomar i fosterhem i deltagande av beslut som rör dem själva. I Finland är 15-20% av barnen placerade i släkting hem. Man har arbetat länge med familjerådslag och nu utvärderat metoden. I Finland finns också lagstadgat stöd till eftervård för barn som varit i samhällsvård. Seminarier för grönlandare Syftet med att hålla NOFCA- mötet på Grönland var att vi kunde dela med oss av våra kunskaper kring fosterbarnsvården till fosterföräldrar och socialarbetare där. Programmet lades upp så att vi redovisade för våra arbetsmetoder den första dagen och deltagarna fick arbeta med grupparbeten under den andra dagen och sedan ställa frågor till oss. Vi från Sverige berättade om hur vi arbetar med jourhemsplaceringar och hur lagstiftningen och praktiken kring fosterhemsvård ser ut hos oss. Island redovisade för sin PRIDEutbildning och visade filmen De fem kompetenserna. Färöarna berättade om hur man arbetar med fosterföräldrar där och den grönländska representanten berättade om hur det är att vara fostermamma på Grönland. I Finland har man arbetat länge med familjerådslag i fosterhemsvården Nuuk och har nu gjort en utvärdering av dem som redovisades och ger stöd åt att det är värdefullt med den metoden inför en placering. Den finska delegaten berättade också om kompisgrupper för fosterbarnen, där de kan få träffa andra placerade barn. De norska representanterna visade bland annat en film som gjorts av ungdomar som varit placerade och ville visa att det är bra att det finns en lag i Norge om att de har rätt till eftervård tills de blivit 23 år gamla. Det danska inslaget handlade om det team som är viktigt att etablera runt varje placerat barn. Man utgår ifrån att fosterföräldrar kan undvika problem under placeringstiden om de får tillräckligt med stöd av ett välfungerande professionellt närverk. Konferensen blev mycket uppmärksammad av grönländsk massmedia och flera av oss blev intervjuade i TV och radio. Under den andra konferensdagens genomfördes grupparbeten kring de metoder vi hade introducerat. Bland konferensdeltagare fanns beslutsfattare som lovade ta till sig nya kunskaper om fosterbarnsvården. Som avslutning på vår vistelse blev vi inbjudna till borgmästaren i Nuuk till deras stadshus. Det var en imponerande byggnad med fin design i inredningen. Stadsfullmäktiges sammanträdesrum var dekorerat med gobelänger som berättade om inuiternas historia och sägner. På golvet låg en isbjörnsfäll, det var det närmaste vi kom en isbjörn. Nuuk Pirkko Nilsson DET ÄR JU INTE JAG SOM GJORT FEL Under 1900-talet omhändertogs hundratusentals barn av samhället. De växte upp med erfarenheten av att under kortare eller längre tid leva på institution eller i fosterfamilj. I den här antologin berättar några av dem med egna ord om hur det var. Många av bokens fjorton berättelser är tunga med minnen av övergrepp och grymhet som nästan verkar omänsklig. Men här finns också ljusa minnen; historier om medmänniskor som verkligen brydde sig, till och med om omhändertagandet som en väg ut ur en olidlig familjesituation. Tillsammans ger texterna en bild av en omdebatterad, men fortfarande ganska dåligt känd, del av den svenska 1900-tals historien. Dessutom berättar de om livsviljan, om det obändliga hoppet mitt i hopplösheten. Många av bidragen är skrivna som någon form av upprättelse, för att äntligen bli lyssnad på, för att det har känts skönt att få berätta, som flera av skribenterna har uttryckt det. Berättelserna har samlats in av föreningen Liv i Sverige. Köp Det är ju inte jag som gjort fel www.livisverige.org/ 12 Familjehemmet 4-2008

Familjehem Från SKL:s Cirkulär 08-81, 2008-12-01 1. Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. I 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). 2. Uppdraget som familjehem Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet 2003. Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familjehemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl.a. den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna socialnämnden respektive familjehemmet ska veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; www.skl.se - familjehemsvård Familjehemmet 4-2008 13

Utdrag från SKL:s cirkulär 08:81 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m. Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersätter cirkulär 07:6. Här finns tabeller med aktuella belopp för arvode och omkostnader för år 2009. 31. Familjehemsersättning vid placering av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2009 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2009. Beloppen är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2009 och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel. 0-12 3 745 kr 105 5 380 kr 150 13-19 4 280 kr 120 6 063 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2009. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr.o.m. januari 2009. Arvodet har räknats upp med 5 % för år 2009. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 0-12 4 730 kr 7 546 kr 8 965 kr 10 613 kr 13-19 6 136 kr 7 546 kr 8 965 kr 10 613 kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Gällande ersättningar till kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt LSS hänvisas till cirkulär 08:80. Titta gärna också på hemsidan www.skl.se där du hittar information gällande familjehemsvård. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR famriks@hotmail.com el. ring Susann Wikberg 0921-649 88 Roland Oscarsson 0150-780 10 32. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2009 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år 2009. Beloppen är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2009. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 4 280 kr 120 6 063 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år 2009. Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2009. Arvodet har räknats upp med 5 % för år 2009. Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 7 546 kr 8 965 kr 10 613 kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. 33. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2009 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2009. Beloppen är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2009. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 4 280 kr 120 6 063 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2009. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2009. Arvodet har räknats upp med 5 % för år 2009. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 7 546 kr 8 965 kr 10 613 kr 14 Familjehemmet 4-2008

34. Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2009 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2009. Beloppen är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2009. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn. 2 1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 892 kr 25 1 783 50 för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2009. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2009. Arvodet har räknats upp med 5 % för år 2009. Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver, se avsnitt 5 och 6. 1 plats 2 platser 3-4 platser 10 613 kr 15 318 kr 21 213 kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2009 från SKL:s cirkulär 08:79 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2009. Beloppen är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel. 0-12 105 123 150 176 13l år 120 141 170 199 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2009. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 5 % för 2009 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag 0-12 157 252 354 13l år 205 299 354 Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2009 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2009. Beloppen är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp 10% 357 25% 892 40% 1 427 Kronor/månad Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2009. Beloppet är beräknade på 2009 års prisbasbelopp, 42 800 kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 10 35 357 1 248 kontakt minst en gång/vecka Kategori 2 20 45 713 1 605 kontakt flera gånger/vecka Kategori 3 30 55 1 070 1 962 kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer www.familjehemmensriksforbund.se /rekommendationer2009 Familjehemmet 4-2008 15