Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand
Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta på är att förtäta redan befintliga stadsdelar och dra nytta av redan existerande infrastruktur. Spårområdet i Västra City är ett av Stockholms mest centrala lägen med ett högt attraktionsvärde. Med tanke på kostnaden för överdäckningen och områdets centrala läge precis intill Stockholm Centralstation bör det nya området byggas så tätt och högt som möjligt för att kunna göra plats för så många personer som möjligt centralt i Stockholm. De tidigare förslagen för området följer Stockholms kvarterstruktur och kopplar på ett självklart sätt an till befintliga gator och leder dessa vidare ner till vattnet. Denna grundstruktur finns det ingen anledning att förändra. De föreslagna åtta våningsbyggnaderna i kvartersform har dock betydande brister i densitet, variation, ljus, sjöutsikt och tillgänglighet. Kvarterens långa horisontala utsträckning blir stora och slutna för allmänheten och dess höjd skuggar gatorna förutom under sommarmånaderna. Denna struktur går inte heller att göra högre då den redan är brutal i sin skala, även om den har formen av något igenkännbart i Stockholm. Skulle dessa hus bli högre skulle all sol försvinna i området. En ny form av kvartersstad. För att kunna bygga tätare behövs en annan typologi av hus. Därför föreslår vi en mindre och flexiblare typologi som kan varieras i höjd för att rymma fler människor men också anpassa sig till ljusförhållanden och utsikt. Vårt förslag går ut på att flerbostadshusen skalas ned till sin minsta beståndsdel -ett trapphus med lägenheter och hiss för att få en så liten horisontell utbredning som möjligt, det vill säga en variation på punkthuset men anpassat till en urban struktur. Med denna volym kan stadsbilden bli betydligt mer flexibel och anpassas till parametrar som utsikt, siktlinjer och ljusförhållanden och ändå få in mer bostadsyta samt tillgängligöra betydligt större delar av området för allmänheten då innergårdarna genomkorsas av publika stråk. Förutom att öppna upp innergårdarna föreslår vi också att alla hus bör förses med takterrasser som är gemensamma för de boende i huset alternativt är semioffentliga platser med restauranger och annan publik verksamhet. För att reglera utsikt och ljus skapas zoneringsregler i höjdled. Varannan husrad blir låg, våningar med en park emellan sig och varannan husrad blir hög från till 0 våningar. Ca 0 % av alla lägenheter får då sjöutsikt och solen kommer att silas genom de lägre delarna ner på gatunivå. Samtidigt kommer den byggda ytan i området öka. Generellt sett är Klarastaden en lämplig plats för inslag av högre bebyggelse med tanke på att det i dagsläget ligger få bostäder i direkt anslutning som kommer att påverkas sol- och utsiktsmässigt. Men där så finns, exempelvis i Atlasområdet, vill vi ha en omfattande boendedialog för att integrera ny bebyggelse på ett sätt som berikar existerande områden. Vi vill även dela upp varje kvarter på olika byggherrar för att öka variationen i området. Då öppnas möjligheter för en mer varierad stadsbild och fler typer av boendeformer. Anders Berensson Architects åt Centerpartiet i Stockholm 1 2 5 Traditionell kvartersbebyggelse i Stockholm under 00-talet. Kvarteren delas upp i flera fastigheter i form av punkthus vilket ger större variation i gatunivå samt i boendeformer. Öppna innergårdar ger mer offentliga stråk. Alla hus förses med takterrasser. Dessa kan nyttjas av de boende i husen eller som semioffentliga platser. Variation i höjdled ger möjlighet till högre hus med fler bostäder samt till lägre hus som tillåter ljuset att nå ner till gatan. Små indragningar i kvarteren ger små platser längs med gatan för uteserveringar och annat urbant liv.
1 Plan med antal våningar 1 1 1 vån/kv m2/vån= 5lgh (m2/lgh) butiker (m2/st) vån/kv 2m2/vån= 522lgh (50m2/lgh) butiker (2m2/st) vån/kv 10m2/vån= 22lgh (5m2/lgh) butiker (m2/st) 1 1 1 1 1 1 1 1 1 5 1 1 vån/kv 20m2/vån= 00lgh (1m2/lgh) 1 butiker (2m2/st) 0m2 Kontorsyta 1 1 1 vån/kv 0m2/vån= 2lgh (5m2/lgh) butiker (m2/st) Butikslokaler 1 1 0% Bostäder 0% Kontor % Butikslokaler % Butikslokaler 2 1 1vån/kv 10m2/vån= 2lgh (0m2/lgh) butiker (0m2/st) 21 vån/kv 10m2/vån= 00m2 Kontorsyta 0lgh (0m2/lgh) butiker (0m2/st) 500m2 Kontorsyta Totaltmängd bostäder = ca 500 lgh Totalarea kontor = ca 0 000 m2 Butikslokaler = ca st Obs siffrorna är baserade på en överslagsräkning. I uppskattad yta för lägenheter, kontor och butikslokaler är trapphus och väggtjocklek (00 mm) exkluderade. 1 vån/kv 25m2/vån= lgh (0m2/lgh) butiker (0m2/st) 000m2 Kontorsyta 0% Bostäder % Kontor vån/kv 0m2/vån= 2lgh (0m2/lgh) 2 butiker (0m2/st) 00m2 Kontorsyta 1 21 1 2 1 1 1 25 1 1 1 1 1 2 vån/kv 2m2/vån= 2lgh (m2/lgh) butiker (m2/st) 500m2 Kontorsyta 1 vån/kv m2/vån= 2lgh (5m2/lgh) butiker (m2/st) 00m2 Kontorsyta 0% Bostäder vån/kv 0m2/vån= 25lgh (m2/lgh) butiker (m2/st) vån/kv 0m2/vån= 1vån/kv 1vån/kv 25lgh (52m2/lgh) 0m2/vån= 10m2/vån= butiker (m2/st) 50lgh (5m2/lgh) 2 2 butiker (m /st) lgh (0m /lgh) butiker (0m2/st) 5% 0 vån/kv 250m2/vån= 1lgh (5m2/lgh) butiker (m2/st) 00m2 Kontorsyta vån/kv 50m2/vån= lgh (2m2/lgh) 1 butiker (1m2/st) 0m2 Kontorsyta vån/kv 250m2/vån= 21lgh (5m2/lgh) butiker (m2/st) 50m2 Kontorsyta 5 5 vån/kv 2m2/vån= lgh (5m2/lgh) butiker (2m2/st) 00m2 Kontorsyta vån/kv 2m2/vån= lgh (5m2/lgh) 2 butiker (2m2/st) 00m2 Kontorsyta 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Perspektiv inifrån Klarastaden.
Perspektiv från Sankt Eriksgatan
Perspektiv över hela nya Klarastaden