Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering

VÄGLEDNING 2004:2 1 (121) Historik information om ändringar i vägledningen 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. I den elektroniska versionen av vägledningen framgår de senaste ändringarna genom att texten är markerad med grå bakgrund. När en vägledning ändras kompletteras serienumret (årtal och ordningsnummer) med ett versionsnummer. Denna versionshantering används från och med den 1 oktober 2004. När vägledningen ändras första gången efter detta datum får vägledningen versionsnummer 1. I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i vägledningens olika versioner. De olika versionerna presenteras i fallande ordning dvs. den senaste versionen redovisas först. Version Beslutsdatum Ändringar i kapitel, avsnitt eller bilaga 21 2014-03-26 Vägledningen har reviderats med anledning av nya regler inom sjukförsäkringen från 1 januari 2014. Lagändringarna handlar om sjukanmälan, tidpunkt för när den försäkrade ska styrka nedsättning av arbetsförmågan med läkarintyg, sammanläggning av dagar i sjukperioder och förenklad rehabiliteringsplan. Dessutom har Förordning 2009:1423 om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet upphört att gälla den 1 januari 2014. Vägledningen har även reviderats med anledning av vissa andra förtydliganden av tolkningen av befintlig lagstiftning. 20 2012-12-18 Vägledningen har reviderats med anledning av förslag i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) om att egen företagare får nytt alternativ till val av karentid och att reglerna för karensdagar för egna företagare som blir arbetslösa ändras. Under förra riksdagsåret beslutades även att ge möjlighet till sjukpenning i särskilda fall för personer vars aktivitetsersättning upphör för att de fyller 30 år (prop. 2011/12:1). Båda lagändringarna träder ikraft den 1 januari 2013. Ändringar har också gjorts med anledning av att formerna för det utökade samarbetet mellan Försäk-

VÄGLEDNING 2004:2 2 (121) ringskassan och Arbetsförmedlingen har utvecklats vidare. I övrigt har en del andra ändringar, förtydliganden och strukturella omarbetningar gjorts av vägledningen. 19 2012-06-13 Vägledningen har reviderats med anledning av nya regler om sjuklön samt återinförandet av arbetsmarknadsbegreppet normalt förekommande arbete. De nya reglerna gäller från och med den 1 juli 2012. Ändringar har också gjorts med anledning av det utökade samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och införandet av en särskild beslutsordning för vissa ärenden om sjukpenning. Kapitel 17 Utredning av rehabiliteringsbehov har tagits bort. Texterna har huvudsakligen förts in i kapitel 9 Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete. På grund av det har numreringen av kapitlen förändrats så att kap 17 är tidigare kap 18 och så vidare. Det sista kapitlet är därför numera kapitel 22. I övrigt har vissa andra förtydliganden och kompletteringar gjorts i vägledningen. 18 2011-12-20 Vägledningen har reviderats med anledning av nya regler inom sjukförsäkringen som gäller från och med den 1 januari 2012. Det handlar dels om de nya förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall, dels om ändringar gällande förmånstiden för sjukpenning. I övrigt har det gjorts vissa andra förtydligande i vägledningen. 17 2011-06-20 En allmän översyn av vägledningen har gjorts. Det innebär bland annat att omstrukturering och förtydliganden har gjorts på flera ställen i vägledningen. 16 2010-12-21 Vägledningen har också omarbetats med anledning av ändrade regler för att få sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2011 och innebär att det blir möjligt att göra undantag från kravet att en arbetslös försäkrad ska vara anmäld på Arbetsförmedlingen för att kunna få sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod. Även vissa andra mindre ändringar har gjorts.

VÄGLEDNING 2004:2 3 (121) 16 2010-12-02 Vägledningen har omarbetats med anledning av att socialförsäkringsbalken trädde i kraft den 1 januari 2011. Ändringar i denna version har även gjorts med anledning av ändrade regler för ersättning till sjömän vid sjukdom från och med den 1 februari 2011. Även vissa andra förtydliganden och korrigeringar har gjorts. 15 2010-06-23 Ändringar i denna version har gjorts med anledning av EU:s nya samordningsbestämmelser i förordning 883/2004 och 987/2009 som gäller från och med 1 maj 2010, nya regler om karenstid för egna företagare från och med 1 juli 2010 samt med anledning av att Socialstyrelsens har tagit fram en beskrivning av vad som kan betecknas som allvarligt sjukdom. Ett nytt allmänt kapitel om försäkringstillhörighet har förts in som kapitel 2. Förtydligande har även gjorts i bl.a. kapitel 11 om förebyggande sjukpenning och kapitel 15 om den försäkringsmedicinska rådgivaren. 14 2010-03-26 Kompletteringar har gjorts med anledning av ändringar i bestämmelserna i sjukförsäkringen den 15 januari 2010. Förtydliganden och kompletteringar har även gjorts med anledning av ändringarna i bestämmelserna den 1 januari 2010. Ändringarna finns i kap 1, 7, 8, 9, 12, 15, 17 och 19 23. 13 2010-01-27 Ändring i avsnitt 7.7.1 där exempel Erika och Murat har tagits bort. Revideringen är gjord med anledning av oklarheter bl.a. på grund av nya regler från och med den 15 januari 2010. 13 2009-12-21 Ändringar i denna version har gjorts med anledning av nya bestämmelser i sjukförsäkringen den 1 januari 2010. Ändringarna gäller att en försäkrad i vissa fall ska kunna få förlängd sjukpenning utöver de hittills gällande 550 dagarna. Den som inte längre kan få sjuk- eller aktivitetsersättning ska kunna få tillbaka sin tidigare SGI. Genom det kan sjukpenning, förlängd sjukpenning och förlängs sjukpenning i vissa fall betalas ut när den försäkrade uppfyller villkoren för dessa ersättningar. Den som inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen på grund av bestämmelserna om tidsbegränsning av ersättningen ska erbjudas möjlighet att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Vidare har vissa förtydliganden gjorts vad gäller bl.a. retroaktiva läkarintyg, (kapitel 5), medgivande vid

VÄGLEDNING 2004:2 4 (121) utlandsvistelse (kapitel 13), särskilt läkarutlåtande (kapitel 8) och i Försäkringskassan samordningsroll och samverkan med Arbetsförmedlingen (kapitel 19). Dessutom har ett nytt kapitel 23 lagts till. Kapitlet är ett metodstöd om dokumentation i sjukpenningärenden. 12 2009-07-01 Ändringarna i denna version är förtydliganden och kompletteringar med anledning av de regler om tidsbegränsad sjukpenning och rehabiliteringskedjan som trädde i kraft den 1 juli 2008 och den 1 januari 2009. Ändringar har gjorts i kapitel 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 19, 20 och 21. I kapitel 9 har många nya avsnitt arbetats in. Strukturen i kapitel 11 har ändrats och anpassats för att följa processen. Stora delar är omarbetade och har förtydligats. Större delen av kapitel 14 har förändrats till innehåll och struktur. Vissa språkliga ändringar som gjorts har inte angivits nedan eller gråmarkerats i texten. 11 2008-12-16 Ändringarna i denna version med anledning av ändrade och nya bestämmelser i sjukförsäkringen den 1 januari 2009. Ändringarna gäller införande av arbetsgivarutlåtande och anpassning av minskningsregeln för den som får lön från arbetsgivaren under samma tid som han eller hon får sjukpenning. Den 1 januari 2009 upphör också de övergångsbestämmelser som funnits till bl.a. 3 kap. 7 AFL (SFS 2008:480). I övrigt har revidering gjorts på grund av behov av förtydliganden med anledning av de regler om tidsbegränsad sjukpenning och rehabiliteringskedjan som trädde i kraft den 1 juli 2008. Ändringar har gjorts i samtliga kapitel utom kap 1, 2, 3, 5, 6, 11, 18 och 22. Kapitel 23, Arbetshjälpmedel, har tagits bort och kommer att ges ut som en separat vägledning. 10 2008-06-18 Med anledning av lagändringar från den 1 juli 2008 har ändringar gjorts i samtliga kapitel utom 2, 3, 10, 11, 17 och 23. Revideringen är i flera kapitel av mindre omfattande karaktär. I kapitel 1, 8, 9, 21 och 22 har dock större ändringar gjorts. Kapitel 7 om tidsbegränsad sjukpenning är helt nytt. I kapitel 8 har metodstöd för SASSAM-kartläggning, metodstöd för utredning med arbetsgivare liksom metodstöd för

VÄGLEDNING 2004:2 5 (121) avstämningsmöte fogats in i vägledningen. Kapitel 9 innehåller till stora delar ny text och nytt metodstöd för bedömning av rätten till sjukpenning enligt rehabiliteringskedjan för anställda har infogats. Kapitel 15 är ett befintligt metodstöd som med vissa revideringar fogats in i vägledningen. Det innehåller metodstöd för handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. I kapitel 21 och 22 har omflyttningar av tidigare texter gjorts mellan kapitlen utan att sakinnehållet förändrats, liksom ny text skrivits huvudsakligen i kapitel 22. Kapitel 24 om övergångsbestämmelser är nytt. Tidigare kapitel 8 om steg-försteg-modellen har infogats som bilaga 2 med hänsyn till övergångsbestämmelserna. 9 2008-02-19 Med anledning av införandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet har ändringar gjorts i kapitel 7 och 8. Metodstöden för komplettering av läkarintyg och för försäkringsläkare och handläggare har reviderats och infogats i vägledningen, i kapitel 7 respektive 13. Ett metodstöd för plan för återgång i arbete har lagts in i det reviderade kapitel 18 om rehabiliteringsplan. Med anledning av ändring i sjuklönelagen har ändring gjorts i kapitel 4 och kapitel 7. Tillägg har gjorts i kapitel 8 och 11 med anledning av FKRS 2008:1 och ändring i RAR 2002:5. Förtydliganden har gjorts i kapitel 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 15, 19, 20 och 21. Det tidigare kapitel 5 om särskild sjukförsäkringsavgift är struket, eftersom avgiften har upphört. 8 2007-11-20 Med anledning av lagändringar från den 1 januari 2008 har ändringar gjorts i kapitel 2, 12 och 13. 7 2007-06-19 Med anledning av lagändringar från den 1 juli 2007 har ändringar gjorts i kapitel 8, 16, 18 och 19. Förtydliganden har gjorts i kapitel 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 18, 20, 21, 22. 6 2006-12-12 Med anledning av lagändringar från den 1 januari 2007 har ändringar gjorts i avsnitt 1.2, 3.5, 6.1 och 9.3, samt i kapitel 4, 10, och 11. 5 2006-07-27 Med anledning av höjningen av inkomsttaket för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst från 7,5

VÄGLEDNING 2004:2 6 (121) till 10 prisbasbelopp den 1juli 2006 har ändringar gjorts i kapitel 1, 3, 10 och 11. En tidigare felaktig skrivning i kapitel 16 har också korrigerats. 4 2006-03-10 Med anledning av frågor inkomna genom försäkringssupport har ett antal förtydliganden gjorts i kapitel 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11, 12,13, 14, 18, 19 och 20. Förtydligande i kapitel 7 avseende steg 5 och 6 i steg-för-steg-modellen samt i kapitel 18 avseende arbetsträning och rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte. 3 2005-09-19 Nytt kapitel 9 för att förtydliga hur reglerna om högriskskydden ska tillämpas. 2 2005-03-22 Förtydliganden har gjorts i kapitel 7, avsnitt 7.5. 1 2004-12-15 Med anledning av lagändringar från 1 januari 2005 har ett nytt kapitel 4 skapats, nytt avsnitt 9.5 samt ändringar i 7.3.1, 14.4, 17.1.1 och 17.1.2 Generella ändringar i kapitel 3, 5, 6, 7,10, och 11. Ny information utan koppling till nya regler finns i avsnitten 13.1.1 och 20.2. Förtydliganden har gjorts i kapitlen 2, 9 13, 14, 16, 17, 18, och 19. Version 21 Vägledningen har reviderats med anledning av de nya reglerna om sjukanmälan, tidpunkt för när den försäkrade ska styrka nedsättning med läkarintyg, sammanläggning av sjukperioder och förenklad rehabiliteringsplan. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Ändringar har också gjorts med anledning av att Förordning 2009:1423 om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet har upphört att gälla. Vägledningen har dessutom reviderats med anledning av vissa andra förtydliganden av tolkningen av befintlig lagstiftning. Förtydligandena gäller rätt till samordning av rehabiliteringsinsatser, beräkning av sjukpenning för försäkrade som är föräldralediga samt hela kapitel 5 om sjuklön. Kap. 5 Kapitlet har utvecklats i sin helhet genom att: Lagtexter har arbetats in i valda delar i vägledningstexterna Syftet med bestämmelserna har förtydligats utifrån förarbeten till lagen Där lag och förarbeten inte ger tillräckligt med information om hur lagen ska tillämpas har domar arbetats in i för att ge vägledning

VÄGLEDNING 2004:2 7 (121) I berörda delar där det trots lagtext, förarbeten eller praxis kvarstår ett bedömningsutrymme har detta tydliggjorts Grundprinciper för tillämpningen har lyfts fram i texterna istället för enskilda situationer Exempel som kunnat uppfattas som normerande eller som inte tillför någon ytterligare aspekt för användarvänligheten har tagits bort Avsnitten om allmänt högriskskydd, särskilt högriskskydd och sjuklönegaranti enligt sjuklönelagen har tagits bort från kapitel 5. För att läsa om dessa förmåner hänvisas istället till vägledning 2011:1 Sjuklöneförmåner. I kapitlet har ett förtydligande gjorts av begreppet sjukperiod enligt sjuklönelagen. Förtydligandet innebär bland annat att en arbetsgivare kan betala flera sjuklöneperioder under en och samma sjukperiod enligt SFB. Domsnytt 2013:013 har skrivits in i kapitlet. Detta innebär ett förtydligande av när sjuklöneperioden bryts även om den försäkrade har en pågående sjukperiod enligt SFB och det är medicinskt motiverat att den försäkrade ibland arbetar hela dagar. I avsnitt 5.5.2. har förtydligats att det blir en ny sjuklöneperiod för den försäkrade som avbryter sin tjänstledighet under en pågående sjukperiod. Detta förutsatt att arbetsgivaren inte har betalat en hel sjuklöneperiod sedan den försäkrade senast var i arbete. Kap. 7 Lagändring från 1 januari 2014 har beskrivits i kapitlet. Sjukpenning får inte lämnas för längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan om sjukdomsfallet har gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder mot att göra en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. I avsnitt 7.6 har ändring gjorts med anledning av att studiestödsförordningen [2000:655] har ändrats från och med 1 januari 2014. Försäkringskassan får inte godkänna en sjukperiod för längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan gjorts till Försäkringskassan. Om den studerande har varit förhindrad att göra en anmälan eller om det finns något annat särskilt skäl får godkännande avse även tid dessförinnan. Kap. 8 Mindre ändringar har gjorts i avsnitten 8.5.2 och 8.6.4 med anledning av att tidsbegränsad sjukersättning har upphört. Kap. 9 I avsnitt 9.6 har lagändring från 1 januari 2014 arbetats in. Lagändringen innebär att den försäkrade ska styrka nedsättning av sin arbetsförmåga på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjuk-

VÄGLEDNING 2004:2 8 (121) periodens första dag. Tidigare var det senast den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Avsnitt 9.10 har tagits bort med anledning av att Förordning 2009:1423 om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet har upphört att gälla. Kap. 10 Texter om sammanläggning av sjukperioder har reviderats med anledning av lagändring från och med den 1 januari 2014. Avsnitten 10.7 och 10.7.1 har reviderats i sin helhet. Avsnitten10.7.1 och 10.7.2 har tagits bort. I avsnitten 10.24 och 10.24.2 har skrivits om så att det framgår att Försäkringskassan kan betala merutgifterna direkt till ett transportföretag eller biluthyrningsfirma om den försäkrade begär det, men att detta inte innebär att Försäkringskassan övertar den försäkrades betalningsansvar gentemot transportföretaget. I avsnitt 10.22.2 underavsnittet Flera arbeten har en korrigering gjorts med anledning av utvecklingen av kapitel 5. Kap. 12 I avsnitt 12.3.2 underavsnittet Om årsarbetstiden är fastställd i timmar finns en punktlista som beskriver hur man ska beräkna arbetstidsberäknad sjukpenning per timme. Punkten 4 var i det sammanhanget felaktig och har därför tagits bort. I avsnitt 12.11.3 har underavsnittet Föräldralediga arbetslösa tagits bort och befintlig lagstiftning har förtydligats. Sjukpenningen ska begränsas till 486 kronor även för en arbetslös försäkrad som får föräldrapenning och blir sjuk, eftersom han eller hon i grunden är arbetslös. Det beskrivs nu i inledningen till avsnitt 12.11.3. Avsnitt 12.14 har reviderats i sin helhet och befintlig lagstiftning har förtydligats. Nu framgår att föräldralediga under de första 14 dagarna kan få kalenderdagsberäknad sjukpenning bara för de dagar han eller hon skulle ha fått föräldrapenning. I avsnitt 12.16 har exemplet Sten räknats om utifrån aktuellt prisbasbelopp för 2014. I kapitel 12 har också korrigeringar av en del texter och exempel gjorts med anledning av utvecklingen av kapitel 5 och lagändringen från den 1 januari 2014 om att sjukpenning inte får lämnas för längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjorts till Försäkringskassan.

VÄGLEDNING 2004:2 9 (121) Kap. 16 I avsnitt 16.1.1 har det tidigare stått att Försäkringskassan ska utreda om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel för att klarlägga den försäkrades behov av rehabilitering. Texten med minst en fjärdedel har tagits bort. Det beror på att lagtexten inte ställer något krav på att arbetsförmågan ska vara nedsatt i en viss grad för att en försäkrad ska ha rätt till samordnad rehabilitering. När det gäller rehabiliteringsersättning står det däremot i lagtexten att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom för att den försäkrade ska kunna få rehabiliteringsersättning (31 kap. 3 SFB). Men något motsvarande krav finns alltså inte i lagtexten när det gäller rätten till samordnad rehabilitering. Kap. 18 Mindre ändringar har gjorts i avsnitt 18.4.2 med anledning av att tidsbegränsad sjukersättning har upphört. Kap. 19 Avsnitten 19.1, 19.2 och 19.2.4 har reviderats med anledning av lagändringen från 1 januari 2014 som innebär att den beräknade kostnaden för rehabiliteringsersättningen inte behöver anges i rehabiliteringsplanen. Hela avsnitt 19.2.7 Kostnad för rehabiliteringsersättning har tagits bort med anledning av lagändringen. Version 20 Vägledningen har reviderats med anledning av förslag i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) om att egen företagare får nytt alternativ till val av karentid och att reglerna för karensdagar för egna företagare som blir arbetslösa ändras. Under förra riksdagsåret beslutades även att ge möjlighet till sjukpenning i särskilda fall för personer vars aktivitetsersättning upphör för att de fyller 30 år (prop. 2011/12:1). Båda lagändringarna träder ikraft den 1 januari 2013. I övrigt har en del andra ändringar, förtydliganden och strukturella omarbetningar gjorts av vägledningen. Kap. 1 Kapitel 1 och 3 har kompletterats med lagändring om sjukpenning i särskilda fall för personer vars aktivitetsersättning upphör på grund av att de fyller 30 år. Kap. 3 Se ovan, kap. 1. Övergångsbestämmelsen om rätten till sjukpenning i särskilda fall i 3.3.1 har till viss del arbetats in i texten och i övriga delar tagits bort. Över-

VÄGLEDNING 2004:2 10 (121) gångsbestämmelsen om hur man skyddar sin rätt till sjukpenning i särskilda fall i 3.3.1 har tagits bort. Kap. 5 I avsnitt 5.4.1 har en komplettering gjorts kring arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön till en anställd som i direkt anslutning till att semestern upphör anmäler sig sjuk. Kap. 6 Den del av den text om återinsjuknande som tidigare stod i avsnitt 6.7 har flyttats till kapitel 12 och avsnitt 12.1.1 och 12.1.6 då regeln gäller vid tillämpning av bestämmelserna om karensdagar och karenstid. Kap. 7 Övergångsbestämmelsen om sjukpenning i särskilda fall och tid före anmälan i avsnitt 7.7 har i relevanta delar arbetats in i övriga texten i 7.7 och i övrigt tagits bort. Kap. 8 8.4 Övergångsbestämmelse om fler dagar med sjukpenning på normalnivå har tagits bort. 8.5.3. Förtydligande har gjorts i första stycket om gemensam kartläggning. Kap. 9 Förtydligande i inledningen till avsnitt 9.11.6 om gemensam kartläggning samt under 9.11.7 under rubriken Avslutning av kartläggningen. I 9.11.7 är aktivitetsersättning tillagt med anledning av lagändringen om utökad målgrupp för sjukpenning i särskilda fall. I avsnitt 9.13.4, 9.13.8, 9.13.9 och 9.14 har ändringar gjorts utifrån nya redovisningsvillkor inom ramen för sjukskrivningsmiljarden för 2013. Kap. 10 Avsnitt 10.14 och 10.15 har strukturerats om och förtydligats. Ingen ändring i sak. Kap. 12 De nya reglerna om val av karenstid för egna företagare m.m., har skrivits in i avsnitt 12.1, 12.1.2, 12.1.3, 12.1.5, 12.1.6, 12.2.1 och 12.2.2. Hela kapitlet har i stora delar strukturerats om. Kapitlet har också arbetats om i vissa delar med anledning av ny tolkning av befintlig lagstiftning. Nedan beskrivs de viktigaste ändringarna. Text om återinsjuknande angående karensdagar har flyttats från kap 6, avsnitt 6.7 till avsnitt 12.1.1 samt 12.1.6.

VÄGLEDNING 2004:2 11 (121) Förtydligande i 12.3 om grunderna för hur sjukpenning beräknas och syftet med bestämmelserna. Ny tolkning av befintlig lagstiftning som innebär att delvis arbetslösa (även behovsanställda) får kalenderdagsberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna, även om den försäkrade skulle ha arbetat om han eller hon inte blivit sjuk. I version 19 var tolkningen att dessa försäkrade skulle få både arbetstidsberäknad sjukpenning och kalenderdagsberäknad sjukpenning. Detta beskrivs i 12.3.4, 12.4 och 12.11. Förtydligande i 12.4.1 om hanteringen av jämförelseperiod. Nytt stycke i avsnitt 12.4.2 om arbetstidsberäknad sjukpenning för försäkrade som inte är delvis arbetslösa och vars sjuklöneperiod bryts för att anställningen upphör. Nytt exempel (Hillevi) som beskriver detta. Förtydligande i 12.6 om sjukpenning under de första 14 dagarna för egenföretagare som också har anställningsinkomst. Ett nytt exempel (Arvid) som beskriver hur sjukpenningen ska beräknas under de första 14 dagarna, om den försäkrade inte får sjuklön för anställningsinkomsten. Förtydligande i 12.7 om beräkning av sjukpenning vid skiftarbete. Förtydligande i 12.8 om beräkning av sjukpenning under arbetskonflikt. Förtydligande i 12.9 om beräkning av sjukpenning för familjehemsföräldrar. Avsnitt 12.11 beskriver beräkning av sjukpenning för både arbetslösa och delvis arbetslösa, dessa var beskrivna var för sig i version 19. Avsnitt 12.11.3 om beräkning av andelen arbetslöshet för försäkrade vars sjukpenning ska begränsas på grund av arbetslöshetstaket har förtydligats med ett nytt exempel (Ole). För delvis arbetslösa beskrivs ett nytt sätt att beräkna sjukpenning för den anställda delen. Ett nytt exempel (Retibe) beskriver detta. Förtydligande i 12.11.3 att en anställd utan rätt till sjuklön kan vara delvis arbetslös och därför bara kan få kalenderdagsberäknad sjukpenning. Förtydligande i 12.12 om beräkning av sjukpenning under studier. Förtydligande i 12.13.1 om deltidsarbete under tid med aktivitetsstöd. Nytt avsnitt 12.14.1 om partiellt föräldralediga som beskriver hur sjukpenningen samordnas med sjuklönen under de första 14 dagarna. Nytt exempel (Yngve). Exemplen Sture, Keijo, Pelle, Rachid, Hasse, Lazlo, Doris, Kim, Anita, Ulla, Emma och Viktor är borttagna.

VÄGLEDNING 2004:2 12 (121) Kap. 15 Förtydligande i avsnitt 15.7.6 att ett nytt läkarintyg efter en avslutad sjukperiod gäller som en anmälan om sjukpenning och att den försäkrade behöver ansöka om sjukpenning på nytt. Samma förtydligande i 15.7.10. Avsnitt 15.7.15 har skrivits om. Hanteringen av dessa beslut har ändrats. Interimistiskt beslut ska användas då Försäkringskassan håller inne sjukpenningen. Kap. 18 I kapitel 18 (avsnitt 18.2.2) har Informationsmeddelande 2012:100 om gemensamt stöd vid aktiva insatser på Arbetsförmedlingen arbetats in. Förtydligande i 18.2.8 fjärde stycket gällande kontaktperson och samrådspartner. I avsnitt 18.4.2 har lagändringen om utökad målgrupp för sjukpenning i särskilda fall gällande arbetslivsintroduktion. Version 19 Vägledningen har reviderats med anledning av nya regler om sjuklön samt genomgående med anledning av återinförandet av arbetsmarknadsbegreppet normalt förekommande arbete. De nya reglerna gäller från och med den 1 juli 2012. Ändringar har också gjorts med anledning av det utökade samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och införandet av en särskild beslutsordning för vissa ärenden om sjukpenning. I övrigt har vissa andra förtydliganden och kompletteringar gjorts. Kap. 3 Texter har tagits bort på grund av att de inte handlar specifikt om sjukpenning och att innehållet redan till största delen finns beskrivna i kapitel 2. Kap. 4 Exemplen Dennis och Annika i avsnitt 4.2 har tagits bort då de ansetts vara alltför självklara. Kap. 5 Kapitlet har reviderats med anledning av den nya regeln i 4 a 2 sjuklönelagen. Ändringarna finns i avsnitten 5.1, 5.4, 5.4.1, 5.4.4 och 5.4.6 (borttag).

VÄGLEDNING 2004:2 13 (121) Kap. 6 I kapitlet har några språkliga ändringar gjorts och i avsnitt 6.6.5 har den nya regeln i sjuklönelagen förts in. Kap. 7 Den nya regeln i sjuklönelagen har förts in i avsnitt 7.3 och 7.4. Kap. 8 Nya texter om gemensam kartläggning AF/FK (8.5.3) samt införandet av en särskild beslutsordning (8.6.6). Avsnitt 8.6.2, stycket om Risk för allvarlig försämring har uppdaterats med anledning av en HFD-dom (mål-nr 776-11 och 777-11) som säger att sjukdomen i sig inte behöver vara allvarlig för att fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå ska kunna betalas ut. Kap. 9 Kapitlet har bytt namn till Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete från tidigare Utredning av rätten till sjukpenning. Det har gjorts med anledning av att huvuddelen av texten i hittillsvarande kap 17 Utredning av rehabiliteringsbehov har flyttats till kap 9. 9.1 Utredning Texten i femte stycket har flyttats hit från tidigare avsnitt 17.2 9.3.3 Metodstöd ansökan Sista mening i andra stycket När ansökan inte kommer in har tagits bort eftersom texten finns i inledningen. 9.11.1 Utredning med den försäkrade Texten i andra stycket har flyttats hit från tidigare kapitel 17. 9.11.3 Utredning med arbetsgivaren Texten i tredje stycket har flyttats hit från tidigare kapitel 17.1 liksom första meningen i sista stycket. 9.11.4 Utlåtande från arbetsgivare Texten i näst sista stycket har flyttats hit från tidigare kapitel 17.1. 9.11.5 Metodstöd utredning med arbetsgivare och skriftligt utlåtande från arbetagivare En mening om gemensam kartläggning har lagts till sist i avsnittet.

VÄGLEDNING 2004:2 14 (121) 9.11.6 Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen Nytt avsnitt som beskriver det nya samarbetet med en gemensam kartläggning med den försäkrade, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 9.11.7 Metodstöd gemensam kartläggning Nytt avsnitt med metodstöd för den nya samarbetsformen gemensam kartläggning. 9.11.8 (tidigare 9.11.6) Avstämningsmöte Texten i åttonde respektive nionde stycket har flyttats hit från tidigare kapitel 17.3. Det nionde stycket är uppdaterat om gemensam kartläggning. 9.11.9 (tidigare 9.11.7) Metodstöd - Avstämningsmöte Det tidigare första stycket har tagits bort. Det fanns på annan plats också. Texten om Informera och begära samtycke har förtydligats. 9.13.8 Avbokade utredningar och uteblivna besök Nytt avsnitt om vad som gäller utifrån redovisningsvillkoren för den s.k. sjukskrivningsmiljarden 2012. 9.13.9 (tidigare 9.13.8) Rapportera avvikelse Punktlistan har kompletterats i punkterna fyra och fem om vad som gäller vid avbokningar m.m. 9.14 Ersättning för fördjupade utlåtanden från landstingen Näst sista stycket har förtydligats bl.a. genom att sista meningen har lagts till. 9.15 Ersättning för läkarintyg och läkarutlåtanden Det tidigare femte stycket i Ersättning till den försäkrade har tagits bort eftersom det enbart handlade om den som sökt sjukersättning eller aktivitetsersättning och inte ska stå i den här vägledningen om sjukpenningärenden. Kap. 10 Förtydligande om bedömning av arbetsförmågan i förhållande till den försäkrades normala arbetstid samt tillägg att arbetsförmågan även ska bedömas under karensdagar och karenstid i 10.1 och 10.12 Ny text om det fördjupade samarbetet AF/FK i 10.8 och 10.10 Exemplen Leo, Khalid och Lasse har tagits bort då hanteringen av dessa situationer framgår av beskrivande text. 10.8.4 Bedömning av arbetsförmåga dag 181 365 Avsnittet har skrivits om med anledning av återinförandet av arbetsmarknadsbegreppet normalt förekommande arbete.

VÄGLEDNING 2004:2 15 (121) Samma avsnitt under rubriken Särskilda skäl för att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan i förhållande till normalt förekommande arbete Exemplet Kajsa har bytt namn till Raisa eftersom Kajsa redan finns i ett exempel i avsnitt 10.8.2. 10.14 Bedömning av arbetsförmåga för anställda med skyddat arbete Avsnittet har skrivits om med anledning av återinförandet av arbetsmarknadsbegreppet normalt förekommande arbete. 10.17 Bedömning av arbetsförmågan för deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Borttagen mening om de fall då en utredare för aktivitetsstöd ser att det behövs en fördjupad utredning eller samordning ska ärendet lämnas till den personliga handläggaren för sjukförmåner. 10.24 Ersättning för arbetsresor i stället för inkomstgrundad sjukpenning Förtydligande om att hänsyn även ska tas till tillgången till andra färdmedel i bedömningen om arbetsresor. 10.24.2 Metodstöd ersättning för arbetsresor i stället för inkomstgrundad sjukpenning Under stycket om Resor med taxi har skrivits in att samtycke behövs från den försäkrade för att kopia på beslutet ska kunna skickas till taxibolaget. 10.25.4 Metodstöd för utredning av förutsättningar för att bevilja sjukersättning eller aktivitetsersättning Anpassat text efter ny beslutsordning för ärenden om sjukersättning eller aktivitetsersättning. 10.26.2 Sjukpenning för tid sjukersättning eller aktivitetsersättning förklarats vilande Borttag av text om att möjligheten till prövotid upphör från och med 1 januari 2009. Kap 11 Hela kapitlet har omstrukturerats. Anpassat texten efter den reviderade beslutsordningen med anledning av införande av ansökan och försäkran. Metodstödet är borttaget och inarbetat som vägledningstext. 11.2 Bedömning av rätten till förebyggande sjukpenning Delvis förtydligat kring bedömningen av behandlingsplanen som helhet även om planen innehåller inslag av social karaktär.

VÄGLEDNING 2004:2 16 (121) Kap. 13 13.8 Sjukpenning efter 65-årsdagen Exemplet Petra har bytt namn till Patricia eftersom Petra redan förekommer i ett exempel i 10.8.2. Kap. 15 Hela kapitlet har reviderats med anledning av ny beslutsordning för vissa ärenden om sjukpenning (15.2, 15.3, 15.4.3, 15.5.3, 15.5.5, 15.6, 15.7.3 samt 15.8 (borttag av 15.8)) 15.4.2 Interimistiskt beslut när den försäkrade inte har rätt till sjukpenning Förtydligande om att sjukpenning inte ska betalas ut under kommuniceringstiden och fram till dess att beslutet är fattat, om ett interimistiskt beslut har fattats om att den försäkrade inte har rätt till sjukpenning. 15.5.3 Kvalitetssäkring Förtydligande om att bedömning av om kvalitetssäkring behövs ska göras varje gång ett beslut ska fattas i ett ärende. Samma avsnitt, under rubriken Handlingar som kommer in under kommuniceringstiden, har förtydligande gjorts om handläggarens bedömning av behovet av kvalitetssäkring när handlingar kommer in under kommuniceringen. 15.7.4 Den försäkrade kommer in med synpunkter eller nya uppgifter innan Försäkringskassan fattat beslut Förtydligande om att det är ett skriftligt yttrande som är de nya uppgifter som tillfogas ärendet. Kap. 16 Kapitlet har kompletterats med kort text om gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen i avsnitten 16.1.1, 16.3 och 16.4. Tidigare Kap. 17 har utgått Kapitel 17 Utredning av rehabiliteringsbehov har tagits bort. Texterna har huvudsakligen förts in i kapitel 9 Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete. Kap. 18 (tidigare Kap. 19) 18.1 Samordningsansvaret på individnivå Sjunde stycket har lagts till. 18.2.2 Samverkan med Arbetsförmedlingen Avsnittet har skrivits om och uppdaterats.

VÄGLEDNING 2004:2 17 (121) 18.3.1 Arbetsgivaren Avsnitten sju, åtta och nio har flyttats hit från tidigare avsnitt 17.1, 17.2 respektive 17.3. 18.3.3 Arbetsförmedlingen Andra stycket har uppdaterats. 18.4 Samarbete när den försäkrade inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen Ordet samverkan i rubriken har bytts ut till samarbete. 18.4.1 Metodstöd Metodstöd Överlämning till Arbetsförmedlingen Avsnittet har omarbetats med anledning av det förändrade samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Endast texten under rubrikerna Anställda på Samhall AB och Deltagare i ESF-projekt är oförändrade. 18.4.2 Arbetslivsintroduktion Tredje stycket har uppdaterats. 18.5.1 Samordning under tid i arbetslivsintroduktion eller annat arbetsmarknadspolitiskt program Sista meningen i avsnittet har tagits bort. 18.5.2 Samordning i samband med sjukfrånvaro i under tid i arbetsmarknadspolitiskt program Texten i tredje stycket har omarbetats och sista stycket har uppdaterats. 18.5.3 Samordning för de försäkrade som inte har någon ersättning från Försäkringskassan trots nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Sista meningen i andra stycket har tagits bort. Kap. 19 (tidigare Kap 20) Andra stycket har lagts till. 19.2 Metodstöd plan för återgång i arbete Tredje stycket har uppdaterats med anledning av metoden gemensam kartläggning införs. 19.2.2 Plan för försäkrade som inte har ersättning från sjukförsäkringen Tredje stycket har uppdaterats med gemensam kartläggning. 19.2.3 Hur ska planen tas fram? Avsnittet har uppdaterats med anledning av metoden gemensam kartläggning i andra, och fjärde stycket och exemplet Sandra har flyttats fram i texten.

VÄGLEDNING 2004:2 18 (121) 19.2.8 Tidsplan för insatserna Andra stycket har uppdaterats med anledning av metoden gemensam kartläggning införs. 19.2.10 Genomförande, uppföljning och revidering Första stycket har uppdaterats angående samtycke till att lämna ut planen. Kap. 20 (tidigare Kap 21) 20.2 Arbetsförmedlingens insatser Nytt avsnitt. 20.6 Finansiering av åtgärder Information om AGS och AFA har lagts till under rubriken Försäkringsbolag. 20.7 Försäkring för den som skadar sig eller orsakar skada under utredning eller arbetslivsinriktad rehabilitering Avsnittet har strukturerats om och lagts ihop med det som tidigare fanns om försäkringsskyddet i avsnitt 17.6. 20.7.2 Skada hos arbetsgivare eller utbildningsanordnare Avsnittet har uppdaterats i fjärde och femte stycket angående vem som beslutar. Kap. 21 (tidigare Kap 22) 21.1 Förutsättningar för att få rehabiliteringsersättning Avsnittet har uppdaterats i nionde stycket med anledning av ett nytt rättsligt ställningstagande om arbetsförberedande insatser som Arbetsförmedlingen anvisat genom programbeslut. 21.6 Bedömning av rätten till rehabiliteringsersättning vid olika rehabiliteringsåtgärder Första stycket har uppdaterats med anledning av ett nytt rättsligt ställningstagande om arbetsförberedande insatser som Arbetsförmedlingen anvisat genom programbeslut. 21.6.1 Arbetsträning Exemplet Ayse har uppdaterats med anledning av metoden gemensam kartläggning. Tidigare 22.6.3 Rehabilitering via Arbetsförmedlingen Avsnittet har tagits bort. Det avsåg handlingsplanesamverkan med Arbetsförmedlingen som inte längre finns.

VÄGLEDNING 2004:2 19 (121) Kap. 22 (tidigare Kap 23) 22.9 Exempel Rubrikerna Utreda mål och åtgärdsbehov har bytts till Utreda mål och behov av samordningsinsatser. Kap. 23 Kapitlet finns inte längre på grund av att kap 17 tagits bort och numreringen som en följd av det flyttats tillbaka. Version 18 Vägledningen har reviderats med anledning av nya regler inom sjukförsäkringen som gäller från och med den 1 januari 2012. Det handlar dels om de nya förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall, dels om ändringar gällande förmånstiden för sjukpenning. I övrigt har det gjorts vissa andra förtydligande i vägledningen. Kap. 1 Kapitlet har uppdaterats med nya regler om sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och förmånstiden för sjukpenning. Nya underrubriker har lagts till för att underlätta läsningen. Kap. 3 Kapitlet har uppdaterats med anledning av att sjukpenning i särskilda fall är en bosättningsbaserad förmån. 3.3 Svensk nationell lagstiftning bosättningsbaserad förmån Nytt avsnitt. I avsnittet beskrivs att sjukpenning i särskilda fall är en bosättningsbaserad förmån. I avsnittet beskrivs även kort vad som gäller vid bosättning utomlands. 3.3.1 Vem kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall? Nytt avsnitt. I avsnittet klargörs att vad som menas med högst antal månader enligt övergångsbestämmelserna i 4 kap. 31 SFBP. 3.3.2 Hur behåller en försäkrad sin rätt att kunna få sjukpenning i särskilda fall? Nytt avsnitt. 3.3.3 När upphör rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall? Nytt avsnitt

VÄGLEDNING 2004:2 20 (121) 3.4.3 lämnar Sverige för att bo i annat land under sjukskrivning Avsnittet har tagits bort. Text som handlar om medgivande vid utlandsvistelse har flyttats till avsnitt 13.2. Text om att medgivande även krävs om den försäkrade bosätter sig utomlands har tagits bort eftersom medgivande endast krävs vid utlandsvistelse och inte vid bosättning utomlands. 3.5.3 när en person bosätter sig i Sverige Nytt avsnitt. En försäkrad som bosätter sig i Sverige kan ha rätt till sjukpenning i särskilda fall om han eller hon har fått en förmån från ett annat EU/EES-land eller Schweiz som kan likställas med den svenska tidsbegränsade sjukersättning. Kap. 4 4.6 Kompletterande sjukdomsbegrepp för sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt. I avsnittet beskrivs det kompletterande sjukdomsbegreppet för bedömning av rätten till sjukpenning i särskilda fall. Tidigare text i avsnitt 4.6 om allvarlig sjukdom har flyttats till avsnitt 8.6. Kap. 5 Vissa mindre justeringar har gjorts med anledning av sjukpenning i särskilda fall. Kap. 6 Kapitlet har uppdaterats med anledning av sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. 6.1 Vad är en sjukperiod? Förtydligande har gjorts att sjukpenning normalt inte betalas ut för den första dagen i en sjukperiod. Tillägg att begreppet sjukperiod har betydelse för behållande av rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. 6.4.2 Tre månader efter utgången av en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning Tillägg har gjorts att sjukpenning i särskilda fall inte kan betalas ut under de tre månader som infaller efter en period med sjukersättning. Det gäller dock under förutsättning att den försäkrade inte uppfyller kriterierna enligt 27 kap. 23 eller 24 a SFB.

VÄGLEDNING 2004:2 21 (121) 6.6 Retroaktivt utfärdade eller sent inkomna läkarintyg Tillägg har gjorts att den försäkrade behåller rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall under utredningstid. Det är först efter beslut som rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall måste skyddas. Kap. 7 Kapitlet har uppdaterats med anledning av sjukpenning i särskilda fall. 7.7 Sjukpenning för tid före anmälan om sjukdomsfallet Ny rubrik på avsnittet. Nytt avsnitt som beskriver övergångsbestämmelserna för sjukpenning i särskilda fall för tid före anmälan. Kap. 8 Kapitlet har kompletterats med text om förmånstiden för sjukpenning i särskilda fall. Vidare har kapitlet kompletterats med text om nya bestämmelser i 27 kap. 23 och 24 a SFB som innebär att fler dagar med sjukpenning på normalrespektive fortsättningsnivå kan betalas för hela nedsättningen av arbetsförmågan trots att den endast till en fjärdedel är nedsatt till följd av en allvarlig sjukdom respektive en godkänd arbetsskada. Med anledning av att dagar med ersättning för arbetsresor från och med den 1 januari 2012 inte ska likställas med dagar med sjukpenning har kapitlet även uppdaterats med text om att endast dagar med ersättning för arbetsresor före den 1 januari 2012 ska räknas som förbrukade dagar inom ramtiden. 8.4 Fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Ny underrubrik, Socialstyrelsens dokument om allvarlig sjukdom med text som är flyttad från kapitel 4. 8.6.2 Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå i övriga fall Avsnittet har kompletterats med text om den nya bestämmelsen punkt 5 i 27 kap. 24 a SFB, dvs. när det kan anses oskäligt att inte betal ut sjukpenning. En ny underrubrik Oskäligt att inte betala ut sjukpenning på grund av sjukdom har lagts till som närmare beskriver hur bestämmelsen är avsedd att tillämpas. Kap. 9 Kapitlet har uppdaterats med anledning av sjukpenning i särskilda fall. 9.3Ansökan Skrivningarna om ansökan har förtydligats.

VÄGLEDNING 2004:2 22 (121) 9.3.3 Metodstöd ansökan Skrivningarna om ansökan har förtydligats. 9.6.1 Undantag från kravet på läkarintyg Avsnittet har kompletterats med text om att undantag kan göras från skyldigheten att lämna läkarintyg då det finns intyg från tandläkare. 9.13.8 Rapportera avvikelse Avsnittet har uppdaterats med anledning av ny överenskommelse mellan SKL och landstingen som gäller från och med januari 2012. 9.14 Ersättning från fördjupade utlåtanden från landstingen Avsnittet har uppdaterats med anledning av ny överenskommelse mellan SKL och landstingen som gäller från och med januari 2012. 9.15 Ersättning för läkarintyg och läkarutlåtanden Avsnittet har kompletterats med referat från regeringsrättsdom (mål-nr 4902-08) där ställning har tagits till om en försäkrad kan få ersättning för utredning som har bifogats en ansökan om sjukersättning. Kap. 10 Hela kapitlet har uppdaterats med anledning av nya regler om sjukpenning i särskilda fall. I flera avsnitt i kapitlet har det förtydligas vad som gäller inkomstgrundad sjukpenning respektive sjukpenning i särskilda fall. 10.3 Bedömning av arbetsförmåga vid ansökan om sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt. 10.5 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Exemplet om Gustav har omarbetats i syfte att förtydliga att rätten till sjukpenning ska bedömas först efter ställningstagande till om läkarintyget innehåller tillräckliga uppgifter. 10.7.1 Sammanläggning av sjukperioder Förtydligande under rubrik Arbete del av dag att det räcker att en anställd försäkrad arbetar del av dag mellan två sjukperioder för att bedömningen i en ny sjukperiod ska göras mot ordinarie arbete igen. 10.21 Bedömning av arbetsförmågan vid ansökan om sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt. I avsnittet klargörs att arbetsförmågan alltid ska bedömas mot arbete på reguljära arbetsmarknaden när det gäller rätten till sjukpenning i särskilda fall. De klargörs också vad som menas med heltidsarbete vid bedömningen av rätten till sjukpenning i särskilda fall när den försäkrade har sjukersättning eller livränta.

VÄGLEDNING 2004:2 23 (121) 10.21.1 När den försäkrade har ansökt om både inkomstgrundad sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt. 10.21.2 Metodstöd bedömning av arbetsförmågan när den försäkrade har ansökt om både inkomstgrundad sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall Nytt metodstöd. 10.22.1 Arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning Referat HFD-dom mål nr 5625-10 inlagt. Det räcker att arbetstidens förläggning, under förutsättning att den är medicinsk motiverad, syftar till att ta tillvara den arbetsförmåga som den försäkrade har för att sjukpenning ska kunna betalas ut. Det krävs alltså inte längre att arbetstidens förläggning ska ha en positiv inverkan på den försäkrades tillfrisknande och rehabilitering för att sjukpenning ska kunna betalas ut. Text om detta och tillhörande exempel Arvid har tagits bort 10.23.2 Studier Nytt stycke om inkomstgrundad sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall vid studier med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). 10.23.4 Deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program Nytt avsnitt om inkomstgrundad sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program. 10.24.1 Arbetsresor och sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt. 10.24.2 Metodstöd arbetsresor Nytt metodstöd om arbetsresor som är hämtat från en bilaga till Processen för att utreda och besluta om rätten till sjukpenning och behov av samordningsinsatser. Texten har omarbetats något. Bland annat har det förtydligats under rubriken Resor med egen bil (när det gäller att försäkrade som får skjuts till och från arbetet av någon annan alternativt samåker till och från arbetet med någon annan) att det avgörande för om Försäkringskassan kan ersätta eventuella utgifter är om det uppstår en merutgift för den försäkrade. Kap. 12 Kapitlet är uppdaterat med nya regler om sjukpenning i särskilda fall. I flera avsnitt i kapitlet har det förtydligas vad som gäller inkomstgrundad sjukpenning respektive sjukpenning i särskilda fall.

VÄGLEDNING 2004:2 24 (121) 12.1 Karensdag Ny text om sjukpenning i särskilda fall. Införandet av sjukpenning i särskilda fall innebär att man kan få två karensdagar enligt SFB i samma sjukperiod. Tidigare text har korrigerats. Nytt exempel om detta. Exempel Helena har tagits då det inte bedöms tillför något ytterligare utöver det som framkommer i vägledningstexten 12.2 Karenstid Nya stycken om sjukpenning i särskilda fall. 12.3.3 Sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt om grundprinciperna för beräkning av sjukpenning i särskilda fall. 12.3.4 Sjukpenning under de första 14 dagarna Förtydligande att det inte finns något krav på att en försäkrad skulle ha arbetat eller varit anmäld på Arbetsförmedlingen för att han eller hon ska kunna få sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod. 12.4.1 Allmänt högriskskydd Förtydligande att sjukpenning i särskilda fall inte omfattas av det allmänna högriskskyddet. 12.17 Beräkning av sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt. 12.17.1 Sjukpenning i särskilda fall för anställda som inte får sjuklön Nytt avsnitt. 12.17.2 Sjukpenning i särskilda fall för försäkrade som inte är anställda Nytt avsnitt, se 12,3,4 12.17.3 Sjukpenning i särskilda fall och sjuklön för samma tid Nytt avsnitt. 12.17.4 När den försäkrade har rätt till både inkomstgrundad sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall Nytt avsnitt med nya exempel. 12.17.5 Sjukpenning i särskilda fall och partiell sjukersättning Nytt avsnitt med nya exempel 12.17.6 Sjukpenning i särskilda fall och livränta Nytt avsnitt med nya exempel

VÄGLEDNING 2004:2 25 (121) 12.18 Minskningsregeln Minskningsregeln gäller inte sjukpenning i särskilda fall. Detta har förtydligats i texten. Kap. 13 Kapitlet är uppdaterat med nya regler om sjukpenning i särskilda fall. 13.1 Sjukpenning vid insjuknande utomlands Förtydligande har gjorts om vad som gäller för inkomstgrundad sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall vid insjuknande utomlands. Artikelhänvisning till förordningarna 883/2004 och 1408/71 har korrigerats. Akut insjuknande ersatts med insjuknande. Det beror på att begreppet akut insjuknande inte förekommer i artikel 21 i förordning 883/2004 och artikel 22 punkten 1 i förordning 1408/71. Tidigare hänvisning till artikel 19 i förordningen 883/2004 var felaktig eftersom den reglerar rätten till vårdförmåner och inte rätten till kontantförmåner. Tillägg har gjorts att det i dagsläget endast är konventionen med Marocko som innefattar utbetalning av sjukpenning. 13.2 Medgivande om sjukpenning under utlandsvistelse Text från tidigare avsnitt 3.4.2 har flyttats hit. Text om att medgivande krävs vid bosättning utomlands har tagits bort eftersom medgivande endast krävs vid utlandsvistelse och inte vid bosättning utomlands. Tillägg att undantag från krav på medgivande finns när en försäkrad som har sjukpenning i särskilda fall reser till ett land inom EU/EES eller till Schweiz. Vid vistelse i ett land utanför EU/EES eller Schweiz kan sjukpenning i särskilda fall endast betalas ut om vistelsen kan antas vara mindre än 6 månader. 13.2.2 Undantag från kravet att hämta in Försäkringskassans medgivande före avresa Tillägg har gjort att medgivande inte behövs när en försäkrade som har sjukpenning i särskilda fall reser inom EU/EES-land eller till Schweiz. 13.2.4 Medgivande vid försämring eller ny sjukdom Ny rubrik. Begreppet akut insjuknande har ersatts med insjuknande. Rubriken har ändrats eftersom avsnittet handlar om när den försäkrade sjukdomstillstånd försämras eller när det tillkommer en ny sjukdom under utlandsvistelse.

VÄGLEDNING 2004:2 26 (121) 13.6 Plikttjänstgöring, annan militär utbildning och tjänstgöring 13.6.1 Särskild sjukpenning vid plikttjänstgöring, annan militär utbildning och tjänstgöring, 13.6.2 Beräkning av särskild sjukpenning Rubrikerna har ändrats. Begreppet värnplikt har ersatts med tjänstgöring, annan militär utbildning och tjänstgöring i syfte att överensstämma med de begrepp som används i 26 kap. 20 SFB. Hänvisning till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd har tagits bort och ersatts med aktuell hänvisning till SFB. 13.7.2 Sjömän på fartyg som inte uteslutande går i inre fart Tillägg har gjorts att arbetsgivaren inte har rätt att överta arbetstagarens rätt till sjukpenning i särskilda fall. 13.8 Sjukpenning efter 65-års dagen Förtydligande har gjorts att sjukpenning i särskilda fall kan betalas ut som längst till och med månaden före den försäkrade fyller 65 år. 13.10 Sjukpenning under semester Avsnittet innehåller text från tidigare avsnitt 13.10.2 Från och med dag 15 i sjukperioden. Avsnittet beskriver vad som generellt gäller för sjukpenning under semester. 13.10.2 Från och med dag 15 i sjukperioden Avsnittet har tagits bort. Delar av text har flyttats till 13.10 Sjukpenning under semester. Kap. 15 Kapitlet har uppdaterats med nya regler om sjukpenning i särskilda fall. 15.1.2 Information till den försäkrade i nya sjukpenningärenden Avsnittet har tagits bort. Texten är flyttad till Processen för att utreda och besluta om rätten till sjukpenning och behov av samordnad rehabilitering. 15.3 Metodstöd handläggning när den försäkrade har rätt till sjukpenning Förtydligande har gjorts att beslutsunderlaget även ska kvalitetssäkras när det gäller beslut att bevilja fler dagar med sjukpenning på normalnivå, fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå och motsvarande sjukpenning i särskilda fall. 15.4.2 Interimistiskt beslut Förtydligande att interimistiska beslut ska kvalitetssäkras. Tillägg att den försäkrade måste skydda sin rätt att kunna få sjukpenning i särskilda fall från första vardagen efter slutligt beslut.