Vägledning 2004:2 Version 10. Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Transkript

1 Sjukpenning och samordnad rehabilitering

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Försäkringsprocesser Enheten för sjukförsäkring och funktionshinder Version 10. Beslutad med revidering av kap 24 den Revidering av avsnitt 7.4 den Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar...11 Sammanfattning...13 Läsanvisningar Inledning Vem är försäkrad? Socialförsäkringslagen Lagen om allmän försäkring EU-regler Sjukdomsbegreppet Definition Förtydligande av sjukdomsbegreppet Graviditet Operativa ingrepp Infertilitet Sjuklön Förutsättningar för rätt till sjuklön Vem är arbetstagare? Flera arbetsgivare Blandad inkomst Kvalifikationsregler Krav på läkarintyg Sjuklönens storlek Sjuklöneperiod Återinsjuknanderegel Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd Sjuklönegaranti Sjukperiod Vad är en sjukperiod? Sjukpenning i anslutning till sjuklöneperiod Sjukpenning i anslutning till period med studiemedel under sjukdom Sjukpenning i anslutning till period med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Återinsjuknanderegel Egenföretagare Sjukanmälan Anmälan till arbetsgivare Anmälan direkt till Försäkringskassan Studerande och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program Sjukanmälan under tid med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning EU-regler Motiv för anmälningsskyldighet Sjukpenning vid för sen anmälan Större individuell hänsyn Tidsbegränsning av sjukpenning

4 7.1 Tidsbegränsningar Beräkning av ramtid Tidsbegränsning av sjukpenning Ersättningsdagar som likställs med sjukpenning Beräkning av förbrukade dagar inom ramtiden Kvalifikation för nya dagar med sjukpenning Fortsatt sjukpenning Ansökan om fortsatt sjukpenning Beslut om fortsatt sjukpenning Förlängd sjukpenning Ansökan om förlängd sjukpenning Nya sjukperioder och förlängd sjukpenning Beräkning av dagar med förlängd sjukpenning Beslut om förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning vid godkänd arbetsskada Utredning av rätten till sjukpenning Utredning Beslutsunderlag Försäkran och särskild försäkran Medicinskt underlag Läkarintyg Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg Vad ska läkarintyget innehålla? Obligatoriska uppgifter för bedömning av rätten till sjukpenning Obligatoriska uppgifter för fortsatt handläggning Uppgifter som är önskvärda men inte obligatoriska Hur kompletteras läkarintyget? Övriga möjligheter att komplettera beslutsunderlaget Utredning med den försäkrade Metodstöd SASSAM-kartläggning Utredning med arbetsgivaren Metodstöd utredning med arbetsgivare Förfrågan hos kommuner med flera Avstämningsmöte Metodstöd avstämningsmöte Särskilt läkarutlåtande Läkarutlåtande om hälsotillstånd Utredningar som Försäkringskassan kan köpa Arbetsprövning Ersättning för läkarintyg, läkarutlåtanden och särskilda läkarutlåtanden Rätten till sjukpenning Grundprinciper Bedömning av arbetsförmåga Förkorta sjukperioden och uppmärksamma rehabiliteringsbehov Hel eller partiell sjukpenning Mer än heltidsarbete Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Bedömning av arbetsförmåga för arbetstagare Sammanläggning av sjukperioder Bedömning av arbetsförmågan dag Bedömning av arbetsförmågan dag

5 9.6.4 Bedömning av arbetsförmåga dag Bedömning av arbetsförmåga efter dag Metodstöd för bedömning av rätten till sjukpenning enligt rehabiliteringskedjan för anställda Metodstöd dag Metodstöd dag Metodstöd dag Metodstöd dag Bedömning av arbetsförmåga hos arbetslösa Bedömning av arbetsförmåga för försäkrade som är både anställda och arbetslösa Bedömning av arbetsförmåga för egenföretagare och uppdragstagare Bedömning av arbetsförmåga för behovsanställda Bedömning av arbetsförmåga för studerande Bedömning av arbetsförmåga för försäkrade som har aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Bedömning av arbetsförmåga för föräldralediga som har föräldrapenning Bedömning av arbetsförmåga för tjänstlediga Bedömning av arbetsförmåga för övriga grupper Bedömning av arbetsförmåga under uppehåll i period med rehabiliteringspenning Deltidssjukskrivning Arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning Andra aktiviteter än arbete under sjukskrivning Vård av barn och anhöriga Studier Bisysslor, uppdrag och andra fritidssysselsättningar Arbetsresor Tillerkännande av sjukersättning eller aktivitetsersättning Metodstöd för utredning av förutsättningar för att tillerkänna sjukersättning eller aktivitetsersättning Försäkrade som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukpenning för tid sjuk- eller aktivitetsersättning förklarats vilande Sjukpenning i förebyggande syfte Medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering Funktionsträning Behandlingshem för missbrukare Hälsohem Medicinskt underlag Förebyggande sjukpenning vid utredning begärd av Försäkringskassan Utlandsvård Högriskskydd Allmänt högriskskydd Särskilt högriskskydd enligt AFL Särskilt högriskskydd enligt SjLL Större antal korta sjukperioder Längre sjukperioder Donation Ansökan och beslut om särskilt högriskskydd Upphävande av beslut

6 Såväl större antal korta som längre sjukperioder Beslut enligt både AFL och SjLL Sjukpennings storlek Karensdag Karenstid för egenföretagare Grunderna för hur sjukpenning kan betalas ut Kalenderdagsberäknad sjukpenning Tim- eller dagberäknad sjukpenning Sjukpenning under de första 14 dagarna Beräkning av sjukpenning för anställda Beräkning av sjukpenning för anställda som inte får sjuklön Sjukpenning och sjuklön för samma tid Beräkning av sjukpenning för försäkrade med både anställning och inkomst av annat förvärvsarbete Skiftarbete Arbetskonflikt Beräkning av sjukpenning för egenföretagare Beräkning av sjukpenning för uppdragstagare Fosterföräldrar Beräkning av sjukpenning för behovsanställda Beräkning av sjukpenning för arbetslösa Begränsning av sjukpenningen med arbetslöshetstaket Helt arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket Helt arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket Delvis arbetslös Delvis arbetslös med inkomst under arbetslöshetstaket Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstak och sjuk till 50 procent Delvis arbetslös med inkomst över arbetslöshetstaket och SGI-taket Beräkning av sjukpenning vid sjukdom under studier Studieuppehåll mellan vår- och hösttermin Beräkning av sjukpenning efter studieavbrott Beräkning av sjukpenning vid aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Beräkning av sjukpenning vid föräldraledighet Beräkning av sjukpenning vid tjänstledighet Tjänstledighet för fackliga studier med stipendium Minskningsregeln Sjukpenning i särskilda situationer Utlandsvistelse Sjukpenning vid akut insjuknande utomlands Medgivande om sjukpenning under utlandsvistelse Medgivande och akut insjuknande Indragning eller nedsättning av sjukpenning Vägran att följa läkares föreskrift Vägran att delta i avstämningsmöte, behandling, utredning eller rehabilitering Om den försäkrade inte meddelar Försäkringskassan vissa uppgifter Häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt m.m Omhändertagen för vård m.m Värnpliktiga Särskild sjukpenning

7 Beräkning av särskild sjukpenning Sjömän Sjukpenning efter 65-årsdagen Återbetalningsskyldighet Försäkringsmedicinsk rådgivare Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll Metodstöd När behöver den försäkringsmedicinska rådgivaren konsulteras? Situationer när den försäkringsmedicinska rådgivaren ska konsulteras Situationer när den försäkringsmedicinska rådgivaren kan konsulteras Metodstöd Hur ska konsultationen gå till? Vad ska handläggaren göra? Vad ska den försäkringsmedicinska rådgivaren göra? Hur ska handläggaren använda den försäkringsmedicinska rådgivarens yttrande? Metodstöd handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Allmänna principer Utredningstid Information Överlämnandemöte Kommunicering Beslut Motivering Tidpunkt för beslut Typfall Den försäkrade sjukanmäler sig - Försäkringskassan ifrågasätter rätten till sjukpenning eller omfattningen av arbetsoförmågan Den försäkrade får sjukpenning. Det nya medicinska underlaget styrker inte att rätt till begärd sjukpenning föreligger Den försäkrade vill ha längre kommuniceringstid Den försäkrade kommer in med synpunkter eller nya uppgifter innan Försäkringskassan fattat beslut Den försäkrade kommer in med synpunkter eller nya uppgifter efter det att Försäkringskassan fattat beslut Den försäkrade fortsätter att komma in med medicinska underlag som löper i en följd trots att Försäkringskassan har beslutat att inte betala ut sjukpenning Den försäkrade får sjukpenning och förvärvsarbetar i sådan omfattning att han eller hon inte har rätt till sjukpenning Den försäkrade har inte rätt till sjukpenning på grund av att bedömningsgrunden ändras enligt rehabiliteringskedjan Den försäkrade har inte rätt till dagar med sjukpenning eller förlängd sjukpenning Den försäkrade har inte rätt till fortsatt sjukpenning Den försäkrade vägrar följa läkares föreskrifter Den försäkrade vägrar genomgå utredning som Försäkringskassan kräver Den försäkrade reser utomlands utan Försäkringskassans medgivande under pågående sjukskrivning Rehabilitering Vem omfattas? Metodstöd Försäkringskassans handläggning av en begäran om rehabilitering från en person som är försäkrad på grund av bosättning

8 Regler för gränsgångare enligt EU:s förordning 1408/ Regler för studerande med rätt till studiestöd Den försäkrades medverkan Utredning av rehabiliteringsbehov Arbetsgivarens ansvar Anställda med lönebidrag Personer med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning Försäkringskassans utredningsansvar Utredning med den försäkrade Utredning med arbetsgivaren Avstämningsmöte Övriga utredningar Utredningar som Försäkringskassan kan köpa Arbetsprövning Försäkring för den som skadar sig eller orsakar skada under en utredning Ersättning för kostnader i samband med utredning Regler om rehabilitering för totalförsvarspliktiga Samordning och samverkan Samordningsansvaret Samverkan Samverkan med Arbetsförmedlingen Samverkan med sjukvården Samverkansparternas ansvarsområden Arbetsgivaren Hälso- och sjukvården Arbetsförmedlingen Kommunens socialtjänst Arbetsmiljöverket Rehabiliteringsplan och plan för återgång i arbete Rehabiliteringsplan Metodstöd plan för återgång i arbete När ska planen för återgång i arbete tas fram? Hur ska planen tas fram? Vad ska planen innehålla? Genomförande och uppföljning Om den försäkrade vägrar medverka Rehabiliteringsåtgärder Arbetshjälpmedel Arbetsträning Arbetshjälpmedel och andra åtgärder i samband med arbetsträning Utbildning Finansiering av åtgärder Särskilda medel för arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m Försäkring för den som skadar sig eller orsakar skada under arbetslivsinriktad rehabilitering Rehabiliteringsersättning Förutsättningar för att få rehabiliteringsersättning Arbetsförmågans nedsättning Ersättningstidens längd

9 Tidsbegränsning av rehabiliteringspenningen När i rehabiliteringskedjan har betydelse Hur lång period kan rehabiliteringsersättning betalas ut? Bedömning av rätten till rehabiliteringsersättning vid olika rehabiliteringsåtgärder Arbetsträning Utbildning Rehabilitering inom handlingsplanesamverkan Ersättning under vistelse vid behandlingshem för missbrukare Rehabiliteringsersättning i förebyggande syfte Sjukdom som kan ge rätt till ersättning i förebyggande syfte Utredning om ersättning i förebyggande syfte Försäkrade som har eller ska få ett arbetshjälpmedel Anställd som kan få ersättning i förbyggande syfte Arbetslös som kan få ersättning i förebyggande syfte Rehabiliteringspenning Ersättning vid ledighet Ledighet vid enskild angelägenhet av vikt Ledighet vid uppehåll i rehabiliteringen Ledighet vid sjukdom Ledighet vid vård av barn Särskilt bidrag Kursavgifter Läromedel Resor Ledsagare Beslut om rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag Utbetalning av rehabiliteringsersättning och särskilt bidrag Ersättning för skada orsakad av en försäkrad som deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd Försäkring för den som skadar sig under arbetslivsinriktad rehabilitering Återbetalningsskyldighet Arbetshjälpmedel Ansökan Tidpunkt för ansökan Utredning Anställd Flera anställningar Personer anställda med lönebidrag och personer som har en skyddad offentlig anställning, OSA Anställning hos Samhall Egenföretagare och fria yrkesutövare Lantbrukare Studerande Resekostnader Yttrande från facklig organisation Arbetshjälpmedel enligt LAF Arbetsgivarens ansvar Till vad kan bidrag lämnas? Översättning av facklitteratur till synskadade Till vad kan bidrag inte lämnas?

10 Utrustning som normalt behövs i verksamheten Hörselhjälpmedel Bidragets storlek Bidrag till arbetsgivare Bidrag till den försäkrade Bidrag till arbetsgivaren och den försäkrade samtidigt Ersättning under utbildning eller annan åtgärd Försäkring Återbetalningsskyldighet Övergångsbestämmelser Tidsbegränsning av sjukpenning och förlängd sjukpenning Rehabiliteringskedjan Källförteckning Sakregister Bilaga: Historik information om ändringar i den här vägledningen Bilaga 2: Vägledning om bedömning av rätten till sjukpenning enligt bestämmelser före 1 juli Bestämmelserna gäller övergångsvis för vissa ärendekategorier till och med 31 december

11 Förkortningar AD Arbetsdomstolens domar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU Europeiska unionen FAS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd FKAR Försäkringskassans allmänna råd FKFS Försäkringskassans föreskrifter FKRS Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden FL Förvaltningslagen (1986:223) FMR Försäkringsmedicinsk rådgivare FÖD Försäkringsöverdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) LAS Lagen (1082:80) om anställningsskydd LRA Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister Prop. Regeringens proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd RegR Regeringsrätten RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket SAR Samordnad rehabilitering SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SjLL Lagen (1991:1047) om sjuklön SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar 11

12

13 Sammanfattning Vägledningen inleds med ett kapitel som översiktligt beskriver förmånen sjukpenning och Försäkringskassans uppgift i sjukskrivningsprocessen. Därefter följer ett kapitel som kortfattat beskriver vem som omfattas av försäkringen, samt ett kapitel om sjukdomsbegreppet. Innehållet i dessa båda kapitel utgör grund för resten av vägledningen. Det fjärde kapitlet behandlar reglerna om sjuklön med fokus på de delar av regelverket som direkt berör Försäkringskassans arbete. De tre följande kapitlen behandlar begreppet sjukperiod, sjukanmälan, tidsbegränsad sjukpenning samt tillvägagångssättet vid utredning av rätten till sjukpenning. Kapitel nio är en central del av vägledningen. Där redogörs för bedömningen av rätten till sjukpenning. De följande sex kapitlen behandlar sjukpenning i förebyggande syfte, högriskskydd, sjukpenningens storlek, sjukpenning i särskilda situationer, metodstöd för handläggningen när sjukpenning inte ska betalas ut samt den försäkringsmedicinska rådgivarens roll. I kapitlen sexton till och med tjugotvå behandlas reglerna om rehabilitering. Denna del av vägledningen inleds med vad som är syftet med rehabilitering och vikten av den försäkrades medverkan. Därefter avhandlas samordning och samverkan, rehabiliteringsplanen och plan för återgång i arbete samt rehabiliteringsåtgärder. Slutligen beskrivs reglerna för rehabiliteringsersättning. Kapitlet därefter beskriver de regler som gäller för bidrag till arbetshjälpmedel. Vägledningen avslutas med ett kapitel om de övergångsbestämmelser som gäller under perioden 1 juli till 31 december Till detta kapitel finns en bilaga som beskriver bedömning av rätten till sjukpenning när dessa övergångsbestämmelser ska tillämpas. 13

14 14 Vägledning 2004:2 Version 10

15 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen av sjukpenning, samordnad rehabilitering och arbetshjälpmedel. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 15

16 16 Vägledning 2004:2 Version 10

17 1. Inledning Sjukpenning är en förmån som kan betalas ut till den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) kan betalas ut under 364 dagar inom en ramtid om 450 dagar. Om det finns synnerliga skäl för det kan fortsatt sjukpenning med 80 procent av SGI:n betalas, trots att sådan sjukpenning redan betalats ut för 364 dagar under ramtiden. Den försäkrade måste ansöka om fortsatt sjukpenning. För att synnerliga skäl ska anses finnas krävs att den försäkrade har en mycket allvarlig sjukdom. Den som fått sjukpenning i 364 dagar kan få förlängd sjukpenning under ytterligare högst 550 dagar. Den förlängda sjukpenningen kan betalas ut efter ansökan av den försäkrade. Förlängd sjukpenning betalas ut med 75 procent av SGI:n. Bedömningen av rätten till sjukpenning görs enligt rehabiliteringskedjan. Det innebär att bedömningen av arbetsförmågans nedsättning under de första 90 dagarna i en sjukperiod görs i förhållande till det vanliga arbetet eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Från och med den 91:a dagen i sjukperioden innebär prövningen av rätten till sjukpenning att Försäkringskassan även ska ta hänsyn till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med den 181:a dagen i en sjukperiod ska Försäkringskassan dessutom bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Rehabiliteringskedjan kan tillämpas i alla delar bara när den försäkrade har en arbetsgivare. För egenföretagare gäller prövningen mot det egna arbetet och från och med dag 181 även mot den reguljära arbetsmarknaden. För den som är arbetslös ska prövningen alltid göras mot den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på arbetsförmågans nedsättning. Rehabiliteringspenning betalas ut med samma belopp som sjukpenning eller förlängd sjukpenning. Rehabiliteringspenningen har samma begränsningar som sjukpenningen vad gäller det antal dagar som ersättningen kan betalas ut. Vid bedömningen av om sjukdom finns ska Försäkringskassan enligt huvudregeln bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Syftet med att bedöma arbetsförmågan utifrån renodlat medicinska kriterier är att göra gränserna tydliga för vad som ska ersättas av socialförsäkringen. 17

18 Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata de försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. Försäkringskassan ska aktivt stötta den enskilde i rehabiliteringsprocessen. Aktiva åtgärder ska alltid eftersträvas framför en passiv utbetalning av kontantersättningar. Försäkringskassans samordningsuppdrag omfattar alla aktiviteter som förkortar den tid då den försäkrade får ersättning från sjukförsäkringen. Det innebär att samordningsuppdraget löper över hela ohälsoprocessen. Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för att samordna övriga aktörers insatser och samverka med arbetsgivare, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård mot målet att få människor tillbaka i arbete. Som ett led i det gemensamma arbetet har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan upprättat en gemensam handlingsplan för rehabilitering i samverkan. Av denna framgår bland annat att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska ha en väl fungerande rutin för kontakt mellan myndigheterna i samband med att en individ övergår från att vara sjukskriven till att vara arbetssökande. 18

19 2. Vem är försäkrad? I detta kapitel beskrivs grundförutsättningarna för vem som kan få sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning. Detta regleras av socialförsäkringslagen (1999:799), SofL och lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. 2.1 Socialförsäkringslagen SofL innehåller bestämmelser om vem som omfattas av den svenska socialförsäkringen. Rätten till en förmån grundas på bosättning eller arbete i Sverige. Vare sig svenskt medborgarskap eller inskrivning hos Försäkringskassan är villkor för att en person ska omfattas av försäkringen. Enligt huvudregeln i SofL är en person som är bosatt i Sverige försäkrad för bosättningsbaserade förmåner. Exempel på sådana socialförsäkringsförmåner är rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. AFL samt ersättning för sjukvård. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. I den arbetsbaserade försäkringen ingår sådana förmåner som betalas ut på grund av förlorad arbetsinkomst (så kallade inkomstbortfallsförsäkringar). Hit hör sjukpenning och rehabiliteringspenning. Det krävs alltså att en person arbetar här i landet, som anställd, uppdragstagare eller egenföretagare, för att han eller hon ska ha rätt till sjukpenning. Begreppet arbetar i Sverige innebär att arbetet faktiskt utförs här i landet. Arbetets varaktighet, personens bosättning eller medborgarskap saknar betydelse vid bedömningen av om en person anses arbeta i Sverige. Var arbetsgivaren är medborgare eller har sin placeringsort har inte heller någon betydelse i detta sammanhang. För anställda gäller försäkringen från och med den första dagen av anställningstiden, och för uppdragstagare och egenföretagare gäller den från och med den dag då arbetet påbörjats. Försäkringen upphör i regel att gälla tre månader efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än semester, ferier eller motsvarande uppehåll. Dessa tre månader kallas för efterskyddstid. Se vidare Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 2.2 Lagen om allmän försäkring Den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner har rätt till sjukpenning om han eller hon har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som uppgår till minst 24 procent av gällande prisbasbelopp (3 kap. 1 AFL). SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas få tills vidare för eget arbete, antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat för- 19

20 värvsarbete. Den fungerar som beräkningsunderlag för olika ersättningar inom socialförsäkringen. Vid beräkningen av SGI bortses från inkomst som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet. Detta framgår av 3 kap. 2 AFL. En person som vid årets slut får sjukpenning, som är beräknad på en SGI som är lägre än 24 procent av prisbasbeloppet för följande år, har därför inte rätt till sjukpenning efter årsskiftet. För att Försäkringskassan ska kunna pröva rätten till sjukpenning måste Försäkringskassan först ha konstaterat att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner och att personen har en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet. Om någon av dessa förutsättningar inte är uppfylld ska Försäkringskassan inte utreda arbetsförmågans nedsättning. Undantaget är om ärendet gäller den bosättningsbaserade delen av rehabiliteringsförsäkringen. Då kan det bli aktuellt att utreda personens arbetsförmåga även om villkoren ovan inte är uppfyllda. Se vidare kapitel 16. För mer information om SGI, se Vägledning 2004:5 Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid. 2.3 EU-regler Försäkringskassan ska bedöma om en person ska vara försäkrad i Sverige med utgångspunkt i EU:s förordningar eller SofL. EU-förordningar är svensk rätt. Om svensk lag strider mot en EU-förordning är det EU:s regler som gäller. Sverige har också överenskommelser om social försäkring med andra stater så kallade konventioner. Dessa har företräde framför SofL men inte framför EU:s förordning 1408/71. SofL:s regler kan tillämpas direkt för personer som alltid bott och arbetat i Sverige. För den som åker till eller kommer från andra länder för bosättning och/eller arbete måste Försäkringskassan däremot först ta ställning till om EU-regler eller konventionsregler ska tillämpas. EU har bestämmelser vars syfte är att samordna medlemsländernas regler om social trygghet. Bestämmelserna finns i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och i Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förutom inom EU gäller dessa förordningar inom EES. Det innebär att reglerna också tillämpas i Island, Liechtenstein och Norge. Genom ett särskilt avtal mellan EU och Schweiz ska dessa förordningar även tillämpas i Schweiz. Se även vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m. 20

21 3. Sjukdomsbegreppet Detta kapitel behandlar innebörden av begreppet sjukdom ur försäkringsrättslig synvinkel. 3.1 Definition Grundläggande för rätten till sjukpenning är att den försäkrade lider av sjukdom och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan. Innebörden av begreppet sjukdom har därför en avgörande betydelse vid bedömningen av rätt till ersättning. Det finns ingen definition av begreppet sjukdom i AFL. I förarbeten till lagen från 1940-talet finns dock vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande anses vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömningen hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med den utgångspunkten kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom. Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, havandeskap eller barnafödande ska enligt förarbetena inte betraktas som sjukdom, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen. Det är dock viktigt att komma ihåg att avsikten med de här uttalandena inte var att binda rättstillämpningen. Det ansågs i stället angeläget att skälighetssynpunkter beaktas i tillämpningen. Varje ärende ska alltid bedömas med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. (Socialvårdskommitténs betänkande VII [SOU 1944:15] Utredning och förslag angående lag om allmän försäkring s. 162) Begreppet sjukdom definieras alltså enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning. Därmed kan ersättningen från sjukförsäkringen anpassas till vetenskapens framsteg utan att reglerna behöver ändras. Sjukförsäkringens ersättningsområde har utvidgats dels genom att domstolarna skapar eller ändrar rättspraxis, dels genom att riksdagen fattar beslut om att ändra lagreglerna. Begreppet sjukdom har successivt kommit att utvidgas. Exempel på detta är synen på störningar under graviditet, operativa ingrepp samt sorg- och trötthetstillstånd i samband med nära anhörigs död. (Prop. 1994/95:147, s.20) 3.2 Förtydligande av sjukdomsbegreppet Att definiera ett sjukdomsbegrepp medför svåra avvägningar mellan vad som ska anses vara sjukdom eller inte. Inför ändringen av lagstiftningen 1995 uttalade regeringen att den utvidgning av begreppet som skett genom domstolspraxis inte innebar att det blivit för generöst. Problemet var en 21

22 glidning i tillämpningen hos läkare, patienter och inom socialförsäkringsadministrationen. Sjukpenningförsäkringen riskerade därigenom att bli en allmän inkomstbortfallsförsäkring. Det var angeläget att motverka att ersättning från sjukförsäkringen betalades ut för sociala och generella livsproblem, utan att motsvarande utvidgning av det försäkringsrättsliga sjukdomsbegreppet skett genom domstolspraxis eller lagändring. (Prop. 1994/95:147, s ) 3 kap. 7 AFL fick därför sin nu gällande formulering: "Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden." Förändringen ska ses som ett förtydligande av att det är en sjukförsäkring som regleras i AFL. Rätten till ersättning i form av sjukpenning finns alltså bara när det är sjukdom eller ett därmed jämställt medicinskt tillstånd som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga. Diversearbetaren Dennis är sjukskriven med diagnosen ben- och armfrakturer. Under utredningens gång framkommer att han både har missbruksproblem och en trasslig ekonomi. Dessutom saknar han fast bostad. Dennis besvärliga sociala situation påverkar inte hans arbetsförmåga. Försäkringskassan bedömer att han är helt arbetsoförmögen på grund av sina frakturer. Sjukdomstillstånd som utlösts av arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden kan dock självfallet ge rätt till sjukpenning. Sjukdomens orsak är irrelevant vid bedömningen av rätten till sjukpenning. Annika är arbetslös. Efter en tid blir sysslolösheten så psykiskt pressande för henne att hon drabbas av en depression. Hon kan därför inte söka arbete. Försäkringskassan finner vid sin utredning att sjukdom föreligger och att Annika på grund av sjukdomen inte kan söka arbete. Renodlingen av försäkringen har medfört att diagnosens betydelse har ökat vid bedömningen av arbetsförmågan. Detta blir särskilt påtagligt när det gäller det slags sjukdomar eller besvär som är svåra att fastställa objektivt och som ofta ges så kallade symtomdiagnoser. Exempel på sådana sjukdomar är olika former av värktillstånd i rörelseapparaten utan påvisbara skador eller andra medicinska fynd. (Prop. 1996/97:28, s ) 22

23 3.3 Graviditet En normal graviditet kan inte betecknas som sjukdom. Det är ett kroppstillstånd som hör ihop med den normala livsprocessen. Men en kvinna har naturligtvis rätt till sjukpenning om hon är eller blir sjuk under graviditeten och sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Det gäller oberoende av om sjukdomen beror på graviditeten eller om den inte har något samband med denna. Det har heller ingen betydelse hur lång tid det är kvar till beräknad förlossning. Ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg gällde en kvinna som var sjukskriven för foglossning från och med den 6 januari. Beräknad förlossning var den 13 mars. Av det medicinska underlaget framgick det att kvinnan ömmade rejält över alla fogar i bäckenet. Hon hade stora svårigheter att gå och kunde knappt förflytta sig över golvet. Hon klarade därför inte av att utföra sitt arbete som säljare i en klädbutik. Kammarrätten uttalade att det förhållandet att vissa besvär beror på graviditet inte innebär att det är uteslutet att rätt till sjukpenning kan föreligga. Med den medicinska utredningen som grund bedömdes hennes besvär som ett sådant onormalt kroppstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen och som därför bör betecknas som sjukdom. (KRNG mål nr ) Fabiola arbetar som florist i en egen blomsterhandel med två anställda. Av det medicinska underlaget framgår att hon är gravid i vecka 32 och har tilltagande ryggsmärtor med ischiasinslag. Hon har svårt att stå och gå, böja sig ned och lyfta. Fabiola är kraftigt överviktig och hon har även tidigare haft stora problem med ryggen och varit sjukskriven för ryggbesvär. Arbetet som florist är tungt och krävande, men hon klarar av administrativt arbete, inköp och planering på halvtid. Försäkringskassan gör bedömningen att sjukdom föreligger och att den sätter ned Fabiolas arbetsförmåga till hälften. Det finns möjligheter att få ersättning när en gravid kvinna, trots att det inte föreligger något sjukdomstillstånd, inte orkar arbeta hela tiden fram till förlossningen. Den som har ett fysiskt påfrestande arbete och inte kan fortsätta med detta på grund av graviditet har i första hand rätt att bli omplacerad till andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan kan hon få ersättning i form av havandeskapspenning. Ersättningen kan betalas ut under högst femtio dagar och tidigast från och med sextionde dagen före beräknad förlossning. De sista tio dagarna före beräknad förlossning kan hon inte få havandeskapspenning. (3 kap. 9 och 9 a AFL) Se Vägledning 2002:6 Havandeskapspenning. En gravid kvinna har även rätt till föräldrapenning före barnets födelse. Den kan betalas ut tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. (4 kap. 4 AFL) Se Vägledning 2002:1 Föräldrapenning. 23

24 3.4 Operativa ingrepp När det gäller operativa ingrepp har praxis efter hand utvecklats så att anledningen till ingreppet inte tillmäts någon betydelse när det gäller att bedöma sjukdomstillståndet efter ingreppet. Bedömningen ska i stället göras utifrån det sjukdomstillstånd som det operativa ingreppet medfört. Operativa ingrepp som enligt praxis kan ge rätt till sjukpenning är kejsarsnitt, abort, sterilisering, skönhetsoperation och organ- eller vävnadsdonation. (FÖD:s dom ref. 81:21 och FÖD 1984:37) Gert sjukanmäler sig hos sin arbetsgivare den 1 oktober på grund av att han ska genomgå en plastikoperation. Orsaken till operationen är att han ska låta ta bort tatueringar på armar och rygg. Gert är gjuteriarbetare. Den behandlande läkaren sjukskriver honom och bedömer att Gert är helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom under den tid som läkningen efter operationen beräknas ta. Enligt läkarintyget är arbetsförmågan helt nedsatt till och med den 5 november. Från och med den 15 oktober, då sjuklöneperioden löpt ut, konstaterar Försäkringskassan att sjukdom föreligger eftersom operationen medfört att Gert befinner sig i ett sjukdomstillstånd. Alfred som är arbetslös skrivs in på sjukhus den 2 mars för att donera benmärg till sin systers transplantation. Redan under inskrivningsdagen påbörjas omfattande undersökningar och provtagning som leder till ett sjukdomstillstånd. Undersökningarna pågår till och med den 7 mars. Den 8 mars genomförs transplantationen. Sjukdom föreligger från och med den 2 mars då förberedelserna inför operationen påbörjades. 3.5 Infertilitet Infertilitet beror ofta på förändringar av anatomisk eller funktionell natur i reproduktionsorganen hos kvinnan eller mannen. Att inte kunna bli biologisk förälder i fertil ålder kan betecknas som ett onormalt kroppstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen. Undersökningar och behandlingar av orsaker till infertilitet kan därför jämställas med andra diagnostiska och terapeutiska åtgärder för att upptäcka och behandla sjukdom. Vid såväl utredning som behandling av infertilitet har både mannen och kvinnan enligt praxis rätt till sjukpenning, under förutsättning att övriga kriterier för rätt till ersättning är uppfyllda. (FÖD 1986:43) 24

25 4. Sjuklön I det här kapitlet beskrivs reglerna för sjuklön. Dessa finns i lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL). Lagens förarbeten finns bland annat i proposition 1990/91:181 om sjuklön, m.m. och proposition 2002/03:100, 2003 års ekonomiska vårproposition. Reglerna om sjuklön infördes för att göra arbetsgivarnas ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa tydligare och för att ge de anställda en rättvisare kompensation för inkomstförluster till följd av sjukdom. Sjuklönen är grunden för ersättningen vid korta sjukdomsfall. Enligt lagen ges arbetstagare rätt att under de första fjorton dagarna av varje sjukperiod (sjuklöneperioden) behålla en viss del av den lön och andra anställningsförmåner som de skulle ha fått om de kunnat utföra sina arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning (karensdag). (7 SjLL) 4.1 Förutsättningar för rätt till sjuklön Rätt till sjuklön gäller den som har en anställning och som på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta (1 SjLL). Detta innebär att uppdragstagare och egenföretagare inte omfattas av sjuklönereglerna. För dessa grupper, liksom för arbetslösa, gäller AFL från första dagen i ett sjukfall. Det finns ingen definition av sjukdomsbegreppet i SjLL. Den tolkning av begreppet som gjorts vid tillämpningen av sjukpenningreglerna i AFL ska gälla även vid tillämpningen av sjuklönebestämmelserna. Detta framgår av 4 SjLL Vem är arbetstagare? Varken SjLL eller AFL innehåller någon definition av begreppen arbetsgivare och arbetstagare. I de flesta fall är det enkelt att fastställa om det föreligger ett anställningsförhållande. Om det uppkommer en tvist i frågan får den avgöras efter arbetsrättsliga principer. Se även avsnitt Gränsdragningen mellan arbetstagare och olika former av uppdragstagare och egenföretagare görs genom en helhetsbedömning av avtalet mellan parterna och övriga omständigheter i fallet. Om den som åtagit sig att utföra ett arbete är arbetstagare eller egenföretagare beror på omständigheterna. Sådant som har betydelse vid bedömningen är exempelvis om den som åtar sig arbetet är skyldig att personligen utföra det, vem som står för material, maskiner och liknande och hur ersättningen för arbetet bestäms. Detta framgår av sjuklönelagens förarbeten. (Prop. 1990/91:181, s. 39 och s. 67) Enligt praxis anses en företagsledare, som arbetar som verkställande direktör och tar ut lön från ett aktiebolag, vara arbetstagare i förhållande till bolaget även om han eller hon äger samtliga aktier (RÅ 1997 not 221). 25

26 Någon gång kan problem uppstå när det gäller att fastställa om en försäkrad ska betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare. SGI av anställning kan också baseras på vissa uppdragsersättningar. Den som är arbetstagare kan i allmänhet få sjukpenning först från och med den femtonde dagen i sjukperioden medan en uppdragstagare kan vara berättigad till sjukpenning redan från och med den första sjukdagen efter karensdagen. Som första åtgärd i ett sjukpenningärende måste Försäkringskassan därför ta ställning till vilken kategori den försäkrade tillhör Flera arbetsgivare Om en anställd har flera arbetsgivare har varje arbetsgivare för sig skyldighet att betala sjuklön. Det blir på det sättet möjligt för en arbetstagare, som får sin arbetsförmåga delvis nedsatt, att få sjuklön från en arbetsgivare även om han kan utföra sina arbetsuppgifter hos en annan. För en arbetstagare som har flera arbetsgivare kan sjuklöneperioderna infalla olika i tiden hos respektive arbetsgivare. En och samma kalenderdag kan därför ersättningsfrågan vara aktuell såväl hos Försäkringskassan, då sjuklöneperioden hos en arbetsgivare löpt ut, som hos en arbetsgivare där sjuklöneperioden ännu pågår. För att kunna beräkna sjukpenningen i ett sådant fall måste Försäkringskassan dela upp SGI:n i förhållande till inkomsten från varje arbetsgivare för sig. Se vidare avsnitt Blandad inkomst Ersättning för bortfall av uppdragsinkomster på grund av sjukdom betalas från sjukpenningförsäkringen. Om en försäkrad har inkomster från såväl uppdrag som anställning, medför detta att ersättning kan utbetalas i form av sjuklön och sjukpenning parallellt. När ett sådant ersättningsärende blir aktuellt måste Försäkringskassan fördela SGI:n på anställningsinkomst respektive uppdragsinkomst. (Prop. 1990/91:181, s. 39) Se vidare avsnitt Kvalifikationsregler En arbetstagare som anställts tills vidare eller har ett tidsbegränsat anställningsavtal som avser en månad eller längre omfattas av SjLL från och med första anställningsdagen. Reglerna om kvalifikationstid finns i 3 SjLL. Josefin har avtalat med en jordgubbsodlare om att plocka jordgubbar i en månad. Hon ska börja anställningen den 27 juni. Den 25 juni blir hon sjuk och kan inte börja arbeta förrän den 3 juli. Johanna omfattas av SjLL:s bestämmelser från och med den 27 juni, och har därför inte rätt till sjukpenning under sjuklöneperioden den 28 juni till och med 2 juli. 26

27 Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad fordras att arbetstagaren tillträtt anställningen och varit anställd under fjorton kalenderdagar i följd för att han eller hon ska omfattas av SjLL. Dagar då den anställde varit frånvarande från arbetet utan giltigt skäl räknas inte med i fjortondagarsperioden. Sven har avtalat med kommunen om anställning under tre veckor med snöröjning. Han börjar anställningen den 13 januari. Den 27 januari blir han sjuk. Under tiden den 13 januari till och med den 26 januari har Sven varit frånvarande från arbetet två dagar utan giltigt skäl. Han omfattas därför inte av SjLL förrän från och med den 30 januari. Först då har han varit anställd under en sammanhängande tid av fjorton dagar när två dagar med ogiltig frånvaro och en karensdag räknats bort. När man beräknar kvalifikationstiden ska tidigare anställningar hos samma arbetsgivare räknas med. Det gäller under förutsättning att tiden mellan anställningarna inte är längre än 14 dagar. (3 SjLL) Vera anställs som vårdbiträde på sjukhemmet i fem dagar (den 2 april till och med den 6 april). Den 9 april anställs hon åter i fem dagar av samma arbetsgivare till och med den 13 april. Den 20 april anställs Vera ytterligare en gång av samma arbetsgivare. Den här gången sträcker sig anställningsperioden till den 30 april och uppgår alltså till 11 dagar. Från och med den 24 april uppfyller Vera kvalifikationsvillkoret för rätt till sjuklön. Hon har då varit anställd av sjukhemmet i 14 kalenderdagar. Ett avtal om behovsanställning kan inte jämställas med en fast anställning. En person som kallas in för att arbeta vid behov har inte alltid rätt till sjuklön, även om det finns ett avtal om lön och andra förmåner som gäller tills vidare. Det beror på hur anställningsavtalet är formulerat. Sergio är anställd som sjukvårdsbiträde, och arbetar vid behov. Han har skrivit ett avtal med sin arbetsgivare om lön m.m. som gäller tills vidare, men av avtalet framgår att varje arbetstillfälle är ett separat anställningstillfälle. Om Sergio blir sjuk har han inte rätt till sjuklön, eftersom det inte finns något anställningsförhållande när han är sjuk. 27

28 En anställd som på grund av kvalifikationsvillkoren inte omfattas av SjLL kan i stället omfattas av AFL och ha rätt till tim- eller dagberäknad sjukpenning under de två första veckorna (3 kap. 10 andra stycket AFL). Se även avsnitt Krav på läkarintyg Från och med sjunde dagen efter sjukanmälan är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön om inte arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg (8 SjLL). Arbetsgivaren får också, om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom läkarintyg styrker nedsättningen av arbetsförmågan från och med en tidigare dag i sjukperioden (10 a SjLL). Förutsättningarna för arbetsgivare att begära läkarintyg som avser tid före den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen motsvarar vad som gäller vid Försäkringskassans föreläggande att lämna läkarintyg för tid före den sjunde kalenderdagen (prop. 2006/07:117, s. 47). 4.2 Sjuklönens storlek Den första dagen i sjuklöneperioden är karensdag. För denna betalas ingen sjuklön. Rätten till sjuklön är inte förenad med något krav på att sjukfrånvaron ska ha varat minst ett visst antal timmar under en dag. Detta gäller även karensdagen. För en arbetstagare som under en sjuklöneperiod skulle ha arbetat hos mer än en arbetsgivare kommer sjuklöneperioden hos varje arbetsgivare att inledas med en karensdag. Om den försäkrade först får sjukpenning och sedan sjuklön i samma sjukperiod kommer hon eller han att få två karensdagar, en enligt AFL och en enligt SjLL. (Prop. 1992/93:31, s. 44) Se även avsnitt Från dag två till och med dag fjorton har arbetstagaren rätt till 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som han eller hon gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan. Bestämmelserna om sjuklönens storlek finns i 6 SjLL. Arbetsmarknadens parter kan träffa avtal om den närmare beräkningen av sjuklönens storlek genom kollektivavtal som träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Då ett kollektivavtal har träffats om beräkningen av löneförmånerna under sjukfrånvaro, är detta giltigt även om det i vissa situationer kan leda till en något lägre sjuklön än lagens huvudregel ger. (2 SjLL) 28