EXAMENSARBETE Lufttäthet i konstruktionsdetaljer i prefabricerade träbyggnader Sandra Söderström 2013 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
EXAMENSARBETE 30 HP Lufttäthet i konstruktionsdetaljer i prefabricerade träbyggnader Sandra Söderström Luleå 2013 Civilingenjör Arkitektur Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser Luleå Tekniska Universitet
FÖRORD Det här examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och är den avslutande delen av mina studier på programmet Civilingenjör Arkitektur med inriktning Husbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Det här arbetet har varit väldigt intressant med en fördjupning av olika konstruktionsdetaljer och hur de påverkar lufttätheten. Under arbetets gång har många tankar gått fram och tillbaka som resulterat i både förväntade och även icke förväntade resultat. Jag vill tacka TräCentrum Norr för möjligheten att genomföra detta projekt. Stort tack till de tre studerade företagen, Lindbäcks Bygg, Plusshus och Älvsbyhus, som alla tagit emot mig för besök, besvarat frågor och levererat väggelement för test i energikuben. Ett stort tack till min handledare Sofia Lidelöw och min examinator Helena Johnsson för diskussion och svar på frågor och funderingar jag haft under arbetets gång. Extra tack till Helena som inspirerat och berikat utbildningen med sin kunskap och engagemang. Sist men inte minst vill jag tacka alla vänner och familj som gett mig energi och motivation att slutföra mina studier och detta arbete. Sandra Söderström Luleå, 2013 II
SAMMANFATTNING En stor del av Sveriges energianvändning går till uppvärmning och varmvatten i bostäder, därmed är det aktuellt att energieffektivisera våra byggnader. Det sker hela tiden utveckling av metoder och material som ska energieffektivisera byggnader. Ett ämne som diskuteras är byggnaders lufttäthet och hur den i sin tur påverkar den slutliga energianvändningen. Byggnader med fokus på hög lufttäthet kräver ett väl fungerande ventilationssystem för att brukarna ska trivas. Lufttätheten påverkar nämligen inte bara energianvändningen utan även byggnadens funktion avseende komfort, fukt, ljud och luftkvalitén inomhus. Idag finns det en standardiserad metod att provtrycka byggnader för att mäta lufttätheten i klimatskalet, bestående av ytterväggar, tak och golv. Den standardiserade metoden innebär att man får ett resultat på hela byggnadens totala lufttäthet, därmed går det inte att veta hur stor del en enskild konstruktionsdetalj påverkar helheten. Provtryckning kan vid platsbyggnad ske i två steg, en tidigt när det täta skiktet är monterad för att med enkla medel förbättra eventuella luftläckage, samt en när byggnaden är färdigställd. Vid industriellt prefabricerade byggnader går det inte att provtrycka i ett tidigt skede därmed blir det svårare att åtgärda eventuella luftläckage i efterhand. I denna rapport har experiment i pilotskala genomförts där ett antal olika konstruktionsdetaljer har testats för att se vilken påverkan de har på lufttätheten. De olika konstruktionsdetaljernas utförande baseras på tre olika husleverantörer som bygger med trästomme enligt olika produktionssystem med hög grad av prefabricering. Urvalet av detaljer är genomförd i dialog med de tre husleverantörerna, detaljerna är elinstallationer som eldosa och eluttag, blockskarvar, fönsterinfästning samt radiatorkonsol. Lufttäthetstesterna har genomförts i pilotskala med hjälp av ett testhus som är uppställd vid Luleå Tekniska Universitet kallad Energikuben. Utrustningen som användes för att genomföra mätningar är en Blower door som försätter byggnaden i under- respektive övertryck med en fläkt. När byggnaden är trycksatt kan mätningar av storleken på luftflödet genom klimatskalet bestämmas, resultatet redovisas i l/sm 2. Resultatet av testerna visar på att elinstallationer kan medföra luftläckage som i sin tur kan påverka den totala lufttätheten i en byggnad så pass mycket att åtgärder bör genomföras. De övriga detaljerna medför läckage i mindre storlek och påverkar därmed inte den totala lufttätheten till en lika kritisk nivå. En del av analysen visar på att det yttre vindtäta skiktet påverkar lufttätheten så pass mycket att en vidare studie är aktuell. III
ABSTRACT A large portion of Sweden s total energy consumption are used for heating and hot water in our buildings, therefore we need to build more energy efficient buildings. There is a constant development of methods and materials that will increase the energy efficiency in buildings. One topic that been discussed is the airtightness of buildings and how it affects the final energy consumption. Buildings with (a) focus on high airtightness requires good ventilation systems for users to enjoy their stay. A building with good airtightness affects not only energy consumption but also the function of the building for thermal comfort, reduced risk of moisture damage, improved air quality and reduced travel of sound thru the buildings envelope. A standardized method, fan pressurization method, is used to measure the air tightness of the buildings envelope, consisting of the exterior walls, ceiling and floor. The method gives a result on the buildings total air tightness, therefore you can t know how much an individual design component affects the total air leak. The measurement can only take place after the envelope of the building has been completed and can done in two different steps. At site building a preliminary measurement of the air barrier can take place and allows leakeges to be repaired more easily. The second one can be done when the building is completed. Using industrially prefabricated buildings only allow using the second measurement method and therefore airleaks are more difficult to fix in retrospect. Experimental tests on a pilot scale that are presented in this report has been made where a number of construction details have been tested to see how they affect the buildings airtightness. The varoius details is by three different house suppliers, who all builds with wooden frames but with different production systems and degree of prefabrication. The selection of details is carried out in dialogue with the companies, where the details consists of electrical installations such as electrical boxes and outlets, block joints, windows and radiator mounting brackets. The tests were performed on a pilot scale in a testing house located at Luleå University of Technology. A Blower Door where used in the testing to establish under and over pressure in the building. The results of the tests show that electrical installations may cause air leakage that will in return affect the overall airtightness of the building at such a level that actions should be implemented to reduce the leakage. The rest of the details tested had smaller leakage levels and therefore does not affect the total building airtightness to the same extent. The analysis shows that the outer windproof layer reduces the air leakage and the suggestion for further studies is to examine different outer windproof layer affects. IV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND... 7 1.2 SYFTE... 8 1.3 MÅLET... 8 1.4 AVGRÄNSNING... 8 2 FÖRETAGENS PRODUKTIONSSYSTEM... 9 2.1 LINDBÄCKS BYGG... 9 2.2 PLUSSHUS... 9 2.3 ÄLVSBYHUS... 10 3 TEORI... 11 3.1 LUFTTÄTHET VAD DET INNEBÄR I EN BYGGNAD... 11 3.2 LUFTTÄTHET PÅVERKAN I EN BYGGNAD... 11 3.3 VENTILATION PÅVERKAS OLIKA AV OTÄTHETER... 12 3.4 KRAV OCH RIKTVÄRDEN... 14 3.5 RISKOMRÅDEN I KONSTRUKTIONEN... 15 3.5.1 Skarvar i det lufttäta skiktet... 16 3.5.2 Installationer... 17 3.6 TRÄBYGGNADSTEKNIKER... 18 3.6.1 Lättbyggnadsteknik med öppna element... 18 3.6.2 Lättbyggnadsteknik med slutna element... 18 3.6.3 Volymelement... 18 4 METOD OCH MATERIAL... 20 4.1 URVAL AV KONSTRUKTIONSDETALJER ATT UNDERSÖKA... 20 4.1.1 Lindbäcks Bygg... 20 4.1.2 Plusshus... 21 4.1.3 Älvsbyhus... 21 4.2 TESTER I PILOTSKALA... 21 4.3 VÄGGELEMENT... 23 4.3.1 Lindbäcks Bygg... 23 4.3.2 Plusshus... 23 4.3.3 Älvsbyhus... 24 4.4 LUFTTÄTHETSMÄTNING OCH LÄCKAGESÖKNING... 25 5 RESULTAT OCH ANALYS... 28 5.1 LINDBÄCKS BYGG... 28 5.2 PLUSSHUS... 32 5.3 ÄLVSBYHUS... 34 5.4 JÄMFÖRELSE TIDIGARE UNDERSÖKNING... 36 6 DISKUSSION OCH SLUTSATS... 38 6.1 UTFÖRANDE AV TESTER... 38 6.2 LINDBÄCKS BYGG... 38 6.3 PLUSSHUS... 39 6.4 ÄLVSBYHUS... 39 V
6.5 TESTADE DETALJERS PÅVERKAN PÅ EN BYGGNADS LUFTTÄTHET... 39 6.6 FORTSATTA STUDIER... 40 7 REFERENSER... 41 BILAGA 1 - RESULTAT FRÅN LINDBÄCKS BYGG BILAGA 2 - RESULTAT FRÅN PLUSSHUS BILAGA 3 - RESULTAT FRÅN ÄLVSBYHUS BILAGA 4 - EXEMPELBYGGNAD VI
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Energimyndigheten redovisar i Energiläget 2012 att bostads- och servicesektorn under 2011 stod för 40% av Sveriges slutliga energianvändning. Nästan 60% av denna sektors användning går till uppvärmning och varmvatten. Med dessa redovisade siffror är det därmed aktuellt att minska energianvändningen i våra byggnader. En ständig utveckling av metoder och material sker för att kunna energieffektivisera de byggnader som vi lever och vistas i dagligen. Ett ämne som diskuteras är en byggnads lufttäthet och hur den påverkar energianvändningen. Lufttätheten påverkar inte bara energianvändningen utan även byggnadens funktion avseende komfort, fukt, ljud och luftkvalitén inomhus. En byggnad med hög lufttäthet kräver ett väl fungerande ventilationssystem för att brukarna som vistas i byggnaden ska trivas. En byggnads lufttäthet kan kontrolleras genom en metod där man använder en så kallad Blower door. Denna metod visar på det totala luftläckaget som finns genom klimatskalets delar tillsammans, klimatskalet utgörs av den omslutande arean som gränsar mellan ute och inne. Genom denna metod kan man upptäcka var luftläckagen uppkommer om man använder sig av en värmekamera eller spårrök som visar på luftflöden. Det som dock inte går att upptäcka är storleken på läckaget för varje detalj. Inuti en byggnad finns det en mängd olika detaljer, både konstruktionsmässigt och med flera ingående material och installationer. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut har tagit fram rapporten ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader skriven av Eva Sikander, i denna rapport beskrivs detaljer som är viktiga att beakta och hur man kan gå tillväga för att lyckas. Detaljer såsom skarvar mellan byggnadsdelar, installationer, genomföringar, infästning av fönster och dörrar poängteras i rapporten som viktiga för att få en lufttät konstruktion. Olika typer av konstruktionslösningar har testats och redovisas i rapporten Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar skriven av Paula Wahlgren vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Tillsammans visar dessa två rapporter på vikten av att få detaljer lufttäta för att lyckas få hela byggnaden lufttät. Hur ska man veta vilka typer av detaljer som är mer eller mindre lämpliga om man vill uppnå en god lufttäthet? Vilken metod eller vilka material ska man använda sig av? Detta är bara en bråkdel av de funderingar som uppstår hos både de som projekterar och producerar byggnader med fokus på lufttäthet. 7
1.2 Syfte Syftet är att undersöka påverkan av olika detaljer i konstruktionen gällande lufttätheten och därmed också öka förståelsen för hur de olika detaljerna kan påverka den totala lufttätheten. 1.3 Målet Genom att bestämma detaljernas enskilda påverkan kan deras inverkan bestämmas på den totala lufttätheten i en byggnad. Därmed kan lämpliga åtgärder föreslås för att förbättra dessa detaljer för att få en bättre lufttäthet i byggnaden som helhet. 1.4 Avgränsning Undersökning sker i pilotskala med hjälp av ett testhus kallat Energikuben som används för byggnadsfysikaliska tester. Undersökning behandlar endast lufttätheten i olika detaljer. Dessa detaljer baseras på utförande hos tre olika husleverantörer som bygger med trästomme enligt olika produktionssystem. Detaljerna är olika typer av installationer och konstruktionslösningar som företagen använder i sina respektive system. Urvalet av konstruktionsdetaljer att studera är bestämt i dialog med företagen. 8
2 FÖRETAGENS PRODUKTIONSSYSTEM 2.1 Lindbäcks Bygg Producerar volymelement av hög prefabriceringsgrad genom sammansättning av planelement av väggar, golv och tak som tillsammans bildar volymer. Volymerna har färdiga installationer av el, ventilation och vvs samt färdigställda ytskikt invändigt såsom kakel, målning och golv. Fast inredning i kök och badrum är också färdigställda. De färdiga volymerna transporteras sedan till byggplats och där sker slutlig sammansättning och anslutning av installationer för att bilda en färdig byggnad. Varje lägenhet har en elcentral och eldragningar sker från takelementet och dras ner i väggarna. Dragning prioriteras i innerväggar för att undvika perforering i plastfolien som är belägen i ytterväggarna. Mellan takbjälklag och övre vånings golvbjälklag finns ett litet utrymme för att installationer ska få plats. Elinstallationer består mestadels av kabeldragning i vägg utan slang, slang används vid datainstallationer och kabel som ska dras till elcentral. Eldosor limmas fast från insida vägg vid enkelgips och vid dubbelgips skruvas de fast. Ventilationen består till stor del av till och frånlufts system. Vindskydd består av en utvändig gips och det lufttäta skiktet av plastfolie. Lindbäcks bygg arbetar som totalentreprenör och bygger flerbostadshus. 2.2 Plusshus Tillverkar flexibla lösningar till en och flerfamiljshus och levererar allt från utvalda delar såsom stomme till en nyckelfärdig helhet. Plusshus producerar både planelement samt hela moduler som är sammansatta av de olika planelementen av golv, vägg och tak. Produkterna är av hög prefabriceringsgrad med förberedda installationer. När hela moduler produceras färdigställs rum med ytskikt invändigt, även väggbeklädnader till köksinredning samt vitvaror färdigställs. Installationer förbereds och slutlig sammansättning sker på etableringsplats. Plusshus arbetar med en yttervägg med två skikt, detta innebär att insidan har ett installationsskikt på 45mm och att plastfolien sitter utanför detta, därmed kan installationer genomföras utan att perforera plastfolien. I taket dras installationerna innanför glespanel och sedan ner i väggarna, eldragning sker med slang och kabel innanför det täta skiktet av plastfolie. När det gäller ventilation och värmesystem så är det kundens val som styr vilken typ som används i respektive projekt. Vindskydd består av vindpapp och på insidan används plastfolie som lufttätande skikt. Plusshus förespråkar trä till deras produktion men har möjlighet att erbjuda 9
andra typer av lösningar om kunden önskar. Plusshus arbetar både som totalentreprenör och som underleverantör. 2.3 Älvsbyhus Tillverkar nyckelfärdiga enfamiljshus som kunden kan komplettera med olika tillval för att sätta sin personliga prägel på huset. Produktionen består av planelement av golv, väggar och tak som sammansätts till hela volymer. Volymerna är av hög prefabriceringsgrad innan de transporteras till etableringsplats med installationer, färdiga ytskikt och färdigställd fast inredning. Eldragning sker med styva elinstallationsrör eller slang från tak och ner i vägg för uttag och brytare. I yttervägg och takelementen används plastfolie och vid eldragning i dessa delar undviks perforering i största möjliga mån. Där perforering är nödvändig används tejp och vid eldosor används plastmanschetter som bidrar till att folien sluter an och förstärks i det området. Ventilationen består av en frånluftsvärmepump med tillluftsventiler bakom radiatorer som bidrar till att värma tillluften. Invändigt används en spånskiva med en bakomliggande plastfolie och vindskyddet består av en vindpapp som kläms i skarvar och har en träfasad som yttre skikt, träfasaden är av lockpanel där bottenbrädan är spårad vertikalt för ökad luftning. Älvsbyhus arbetar som totalentreprenör. 10
3 TEORI 3.1 Lufttäthet vad det innebär i en byggnad Målet med en lufttät byggnad är att det inte ska finnas några okontrollerade läckage genom klimatskalets delar som är yttervägg, golv och tak. Luftväxlingen i byggnaden ska ske genom avsett ventilationssystem och inte genom klimatskalet. (Wahlgren, 2010) Vid bristande lufttäthet påverkas byggnaden negativt genom (Sikander, 2010): Energi ökad energianvändning genom transmissions- och ventilationsförluster Komfort drag och kalla golv Fukt fuktkonvektion och inläckande regnvatten Luftkvalitet funktion hos ventilationssystem och spridning av bland annat lukter, emissioner och gas inklusive radon Annat försämrad ljudisolering och frysrisk i installationer Luftläckage uppkommer om det finns möjlighet för luften att ta sig igenom klimatskalet och luften kan transporteras med hjälp av tryckskillnader. Tryckskillnader utvecklas utifrån tre saker: vindpåverkan, mekanisk ventilation och termisk drivkraft. (Petersson, 2010) 3.2 Lufttäthet påverkan i en byggnad Tidigare undersökningar utförda av Arnetz och Malmberg (2006) visar på att tätare hus sänker energianvändningen. Deras undersökning visar på att när tätheten ökade från 0,8 l/sm 2 till 0,4 l/sm 2 då minskade energianvändningen med 30%. Energianvändningen i en byggnad kan minska med ett tätare klimatskal beroende på att värme inte försvinner ut genom otätheter som i sin tur leder till att ny luft måste tillföras och värmas upp. Otätheter i klimatskalet kan leda till drag, då kan brukaren uppleva obehag och detta kompenseras med att öka inomhustemperaturen, följden blir därmed ökad energianvändning. (Adalberth, 1998) Brukarnas beteende i och användning av en byggnad påverkar även lufttätheten där exempelvis håltagning i en vägg leder till otätheter i konstruktionen. En tidigare undersökning av Söderström (2012) genomförd för att analysera hur brukarnas beteende påverkar luftflödet genom klimatskalet fastställer hur stor förändringen blir 11
med håltagning i yttervägg. Resultatet visar att genom håltagning med en 5 mm borr i det luftttätande skiktet i yttervägg ökar luftflödet med 4 l/s av fem stycken håltagningar vid provtryckning i övertryck. Dessa håltagningar ska simulera upphängning av tavlor, hyllor och dylikt som ofta sker i en bostad. Läckagens placering medför att påverkan varierar på grund av skillnader i tryckdifferansen genom klimatskalet som i sin tur beror på vind och temperatur. En studie av Berge (2011) har visat att det värsta fallet är om läckage finns upptill och nedtill i en byggnad. Två identiska hus med samma täthet kan behöva olika mängd energi för att värma upp luften, på grund av att olika läckagefördelningar genom klimatskalet som ger upphov till olika infiltrationsmängder. En studie där man jämförde två lika byggnader med samma täthet men med olika läckagefördelningar visar på en skillnad på 3kWh/m 2, år. Vid värsta fallet med läckage upptill och nedtill i byggnaden uppgick energianvändningen för uppvärmning av luft till 8 kwh/m 2 *år med en täthet på 0,5 l/sm 2. (Wahlgren et al. 2011) 3.3 Ventilation påverkas olika av otätheter Ventilation genom självdrag, se figur 1, förekommer i äldre hus där luft naturligt kommer in genom otätheter. Detta är inte aktuellt i moderna byggnader som ska utföras täta. Figur 1 Självdragsventilation (svenskventilation, 2013) Vid frånluftsventilation skapar en frånluftsfläkt undertryck och lufttillförseln sker via uteluftsventiler, se figur 2. Det finns olika typer av uteluftsventiler. En modell är spaltventiler som är monterade i fönsterkarmen och en annan modell är väggventiler som kräver håltagning i fasaden. Det finns även en modell med tilluftsradiator där en väggventil är monterad bakom en radiator och på så sätt kan tilluften förvärmas, dock finns det risk för drag om radiatorerna inte är varma under vår och höst. Frånluftsventilation kan kompletteras med en frånluftsvärmepump som tar till vara på värmen i frånluften, men det innebär ett ökat underhåll av systemet. (Warfvinge et al. 2011) 12
Figur 2 Frånluftsventilation (svenskventilation, 2013) Vid en fläktstyrd frånluftsventilation i ett tätt och lågt hus förekommer ett mindre luftundertryck inomhus relativt utomhus under större delen av året. Dock är det svårt att säkerställa ett undertryck inomhus, därmed är det bästa om det finns så lite otätheter som möjligt så att man undviker att fuktig luft tränger ut i konstruktionen och orsakar fuktkonvektion. Genom att undvika otätheter kommer uteluften in genom tilluftsdonen och inte på oönskade ställen som kan leda till obehagligt kalldrag. Det minskar även risken för att vissa rum kan få för stor ventilation och andra otillräcklig. (Abel et al. 2012) Figur 3 Från och tilluftventilation med FTX (svenskventilation, 2013) En till- och frånluftsventilation med återvinning, ett så kallat FTX, är mer avancerad än tidigare nämnda system. Den har två kanalsystem och förutom fläktar innehåller systemet även filter, värmeåtervinnare, kylbatteri och eftervärmningsbatteri, se figur 3. För att fungera effektivt krävs underhåll och kontinuerlig kontroll och kanalerna ska kunna inspekteras och rengöras om behov finns. Uteluften är generellt renare desto högre upp man kommer från marknivå och därför ska tilluften tas in så högt som möjligt. Ett till- och frånluftssystem som är rätt projekterat, monterat, injusterat och skött ska bidra till ett bättre inomhusklimat än vid frånluftssystem, de vanligaste 13
klagomålen gäller buller och drag. Systemet kallas ibland för balanserad ventilation eftersom att det inte skapas lika stor tryckskillnad mellan inne och ute som vid frånluftssystem. Därmed är FTX-systemet känsligare för yttre påverkan av vind och därmed krävs ett tätt klimatskal för att funktionen ska bibehållas. Värmeåtervinningen handlar om att värmen i frånluften tas till vara och värmer upp tilluften som i sin tur kräver betydligt mindre eftervärmning. (Warfvinge et al. 2011) En balanserad ventilation innebär att lika mycket luft tillförs byggnaden som bortförs, vid eventuell obalans kan det uppkomma övertryck eller undertryck. Undertryck är att föredra för att undvika fuktproblem men eftersom risken för att övertryck kan förekomma måste byggnaden klara av detta utan att fuktkonvektion uppkommer, vilket förutsätter ett tätt klimatskal. En god lufttäthet är därmed väsentligt vid balanserad ventilation för att undvika fuktproblem och för att uppnå bästa möjliga energieffektivitet. (Abel et al. 2012) Sammantaget bör man undvika otätheter i klimatskalet som gör att värme försvinner ut eller att kall uteluft kommer in som måste värmas upp och därmed kräver mer energi i båda typerna av mekanisk ventilationssystem. 3.4 Krav och riktvärden I boverkets byggregler finns inget kvantitativt krav på lufttäthet i en byggnad. Enligt BBR, Boverkets byggregler, kapitel 9 (2011) som behandlar klimatskärmens lufttäthet gäller att Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Vidare i kapitel 6 (2011) som behandlar täthet gäller att Tryckförhållanden mellan till- och frånluftsintstallationer ska vara anpassade till installationernas täthet så att strömning av frånluft till tilluft inte sker. Däremot för passivhus finns det en kravspecifikation enligt FEBY (Forum för energieffektivt byggande) som innebär ett maximalt tillåtet luftläckage om 0,3 l/sm 2 vid 50Pa tryckskillnad över klimatskärmen. (FEBY 12. 2012) Därmed är det upp till byggherren att ställa krav gällande lufttätheten på byggnaden. (Wahlgren, 2010) En annan del att beakta i BBR är kapitel 5 (2011) gällande brandcellsindelning Byggnader ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. När byggnader delas in i brandceller ska dessa utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brand och brandgas erhålls. Utformningen av brandcellen ska begränsa spridning av brand och brandgas till intilliggande brandcell under en 14
bestämd tid. Därmed blir lufttätheten i brandcellerna viktig för att på så vis skilja dem åt. Vid täthetsprovning som verifierar byggnadens täthet används den standardiserade metoden som presenteras i EN-13829:2000. Den innebär att ventilationsdon och avlopp tätas och en styrd fläkt monteras i en öppning i klimatskärmen, genom fläkten påförs byggnaden över- respektive undertryck. Vid större byggnader kan flera fläktar monteras i klimatskärmen. Luftflödet som krävs för att åstadkomma en viss tryckskillnad mäts. Luftflödet ska mätas vid minst fem trycksteg och +- 50Pa ska befinna sig inom mätområdet. I Sverige redovisas läckaget i enheten l/sm 2 omslutande area. I redovisning bör den yta som läckaget fördelats på, klimatskärm mot utomhus samt ouppvärmda utrymmen, anges tillsammans med det uppmätta läckageflödet. Vid täthetsprovningen ska även temperatur inne och ute, vindhastigheter samt atmosfärstryck mätas. Vindhastigheten bör ej överstiga 6 m/s, vid högre värden medför det att mätosäkerheten blir större. (Sikander, 2010) 3.5 Riskområden i konstruktionen Figur 4 Vanliga läckagevägar (Wahlgren, 2010) Viktiga punkter att bearbeta vid projektering av lufttäthet, se figur 4, är (Sikander, 2010) : - Lufttäthet hos materialet som skapar det lufttäta skiktet. - Minimera antalet skarvar - Minimera antalet håltagningar/genomföringar - Planera fönster och dörranslutningar - Planera anslutningar mellan byggdelar som vägg, golv och tak 15
Plastfolie används som invändigt tätskikt och är vanligt förkommande i hus med träoch stålregelstomme. En plastfolie används med fördel när det fungerar som både luft- och diffusionstätning. Nackdelen är att det är svårt att få plastfolien tät vid genomföringar och anslutningar och att dess användning därmed kräver noggrant arbetsutförande. (Adalberth, 1998) 3.5.1 Skarvar i det lufttäta skiktet En viktig del är att skarvarna i det lufttäta skiktet, plastfolien, blir täta. Det finns olika metoder att lösa detta på - Klämd skarv, då skarven kläms mellan två fasta material med ett överlapp, se figur 5 som illustrerar en spik som fäster en skiva i en regel där skarven på så vis kläms mellan dessa två material. - Tejpad skarv, skarven tejpas och det är viktigt att se till att folien är slät så tejpen fäster ordentligt. Figur 5 Klämd skarv med överlapp Det finns ytterligare metoder som att använda exempelvis fogmassa, dubbelhäftande tätningsband samt butylband. Viktigt att beakta är att de ingående materialen inte ska påverka varandra negativt. När man arbetar med träkonstruktioner och speciellt vid klämning av plastfolie mellan reglar mot exempelvis ett bjälklag skall en flexibel tätning användas om träet eventuellt skulle torka eller att ojämnheter mellan reglar finns, detta för att bibehålla en tät lösning över tid. (Adalberth, 1998) Vid eventuella skador ska givetvis detta åtgärdas med lagning genom att exempelvis sätta en bit plastfolie över skadan som sedan tejpas runt om. Ett område som kan vara svårt att få tät är i hörnen och omkring fönsteranslutning, för detta finns det färdiga produkter som ska underlätta och ge ett bra resultat. (Wahlgren, 2010) Ett indraget tätskikt är att föredra, det innebär att tätskiktet är indraget i konstruktionen från insidan, på så vis skyddas tätskiktet från yttre påverkan ifrån brukaren vid exempelvis taveluppsättning samt att installationer kan genomföras utan 16
att perforera det täta skiktet (Adalberth, 1998). Användning av indragen plastfolie i taket är också vanligt och fördelen är att elinstallationer som är placerade i taket kan dras på insidan så det täta skiktet inte bryts. Viktigt att tänka på är att undvika vassa kanter emot plastfolien för att undvika att den skärs upp, en tjockare plastfolie är starkare och kan med fördel användas för bättre hållbarhet vid montering och drift. (Wahlgren, 2010) 3.5.2 Installationer Vid fönsterinstallationer finns olika typer av lösningar beroende på fönstrets placering i yttervägg. En metod är att använda sig av bottningslist och fogmassa mellan karm och regel och att folie kläms med väggens ytskikt mot regeln, se figur 6. (Adalberth, 1998) En annan variant är att plastfolien monteras förbi insida karm och att fogning då sker mellan folien och karmen, viktigt är att fogen är åldersbeständig och inte spricker, se figur 7. (Wahlgren, 2010) Figur 6 Klämd plastfolie mellan regel och ytskikt Figur 7 Indragen plastfolie mellan karm och regel Genomföringar av installationer är en kritisk del i arbetet med lufttäthet, därmed är en god planering för att minimera antalet genomföringar i plastfolien viktig. Dessa genomföringar bör ske i ett tidigt skede för att underlätta tätningen, alla sent tillkomna genomföringar är svåra att få tillräckligt bra. Material som behövs för att täta skall finnas på arbetsplatsen så att inte lösningar med fel material sker i konstruktionen. (Wahlgren, 2010) När det är nödvändigt med en genomföring i plastfolien kan ett mindre hål än rördimensionens diameter tas så att folien sluter tätt mot röret och det bildas en krage. Användning av gummiduk av butyl- eller rågummi är också vanligt förkommande, gummiduken har ett stansat hål mindre än genomföringen och sluter tät kring kanalen likt ovan beskrivning. Dessa gummidukar, även kallat stos, är flexibla och tejpas mot plastfolien och används till ventilationskanaler, eldosor och elrör. Vid elledningar 17
som innehåller icke använda utgångar bör de lufttätas med exempelvis fogmassa. (Adalberth, 1998) Det finns en mängd olika material och färdiga produkter att använda sig av när man vill uppnå en lufttät konstruktion. Därmed är god planering vid projektering och produktion viktig så att material som är kompatibla används och att den mest lämpliga lösningen för den aktuella detaljen används. 3.6 Träbyggnadstekniker 3.6.1 Lättbyggnadsteknik med öppna element När man använder sig av förtillverkade öppna element betyder det enbart reglar och utvändig skivbeklädnad. Denna variant är lik platsbyggnad och används vid små projekt och även vid större om utformningen är mycket varierad. (Träguiden, 2013) 3.6.2 Lättbyggnadsteknik med slutna element Denna byggnadsteknik är vanligen använd för prefabricerade småhus och samma teknik används även för flerbostadshus. Dock tar det avsevärt mycket längre tid i produktionen att få tätt hus när man producerar ett flerbostadshus då installationerna är mer omfattande och större krafter måste beaktas för att uppnå stabilitet. När man använder denna variant av slutna element till flervåningshus är väggelementen isolerade och ibland utförd med diffusionsspärr monterad i fabrik. Sedan kompletteras det med ett platsbyggt installationsskikt på insidan, samma gäller för bjälklag att undertaket monteras på plats för att möjliggöra installationer innanför. Därmed behöver inte installationer integreras i de prefabricerade elementen utan kan enkelt utföras på byggarbetsplatsen. (Träguiden, 2013) 3.6.3 Volymelement Byggnadstekniken att producera hela volymer används både för småhus och flerbostadshus. När volymelement ska användas bestäms detta vid projekteringsstart eftersom det styr både planlösning och val av tekniksystem och detta kan maximera kostnadseffektiviteten. I allmänhet ingår detaljprojektering och dimensionering i elementleverantörerns åtagande och även nödvändiga kompletteringar vid montage därmed tar de ofta totalansvar för hela projektet. 18
Volymelement levereras i allmänhet kompletta med både installationer och färdiga ytskikt direkt från fabriken så att endast sammankoppling sker på byggplatsen. (Träguiden, 2013) 19
4 METOD OCH MATERIAL 4.1 Urval av konstruktionsdetaljer att undersöka Vid projektets start genomfördes besök hos de tre aktuella företagen för att få insikt i deras produktion och hur tillverkning sker. Vid besöken fick jag genom samtal, ritningar, besök i fabrik samt rapporter ta del av de svaga punkter i byggsystemet som de upplever avseende lufttäthet samt de eventuella kontruktionsdetaljer som kan vara av intresse att undersöka. 4.1.1 Lindbäcks Bygg På Lindbäcks Bygg berättar en projektledare om problem med att rök- och matoslukt mellan lägenheter i flerbostadshus har upptäckts vid enstaka tillfällen. Klimatskalet anses vara tätt och vissa redan införda åtgärder såsom att sträva efter att lägga installationer i innerväggar istället för ytterväggar bidrar till ett tätare yttre skal. Företaget önskar att undersöka hur läckage mellan lägenheter uppkommer och eventuella svaga punkter gällande lufttäthet som finns. Ett platsbesök vid en färdig uppförd byggnad av Lindbäcks Bygg genomfördes dagarna innan slutbesiktning för att undersöka eventuella luftläckage. Till hjälp användes en styrd fläkt som monterades i en balkongdörr, samma typ av fläkt som används vid provtryckning. Dock användes fläkten denna gång endast för att försätta lägenheten i övertryck respektive undertryck för att undersöka om luftflöden uppkom och kunde upptäckas i den omslutande arean i lägenheten, detta som i sin tur kan påvisa att läckage mellan lägenheter kan förekomma. Resultaten är inte att likna med en provtryckning då ventilationssystemet inte var möjligt att tätas fullständigt. När lägenheten var satt under tryck upptäcktes luftflöden kring elinstallationer såsom eluttag och strömbrytare. Därmed valdes elinstallationer som undersökning i detta projekt för Lindbäcks Bygg. Vidare kontaktades installationsansvarig för att få svar på ytterligare detaljer gällande elinstallationer, hur dessa utförs och vad som är relevant att undersöka vidare. Vid mötet uppkom frågor kring de elcentraler som används och hur stort läckage dessa medför i varje lägenhet, därmed blev valet att även undersöka elcentralens lufttäthet. För ökad förståelse och frågor gällande montering kontaktades ansvarig underentreprenör som utför elinstallationer på Lindbäcks Bygg. Detta för att ta del av de exakta material och produkter som används vid montering i fabrik för att använda samma material vid testerna för att likna verkligheten. 20
4.1.2 Plusshus Vid besöket på Plusshus med projektledare framkom önskemålet om att testa blockskarvar. Detta genom att Plusshus har genomfört provtryckning av lägenheter och man har då upptäckt att luftläckage finns i blockskarvar. Resultatet av provtryckningen visade på skillnader beroende på att blockskarvar monterats med olika spaltbredder mellan blocken. För att avgöra hur dess spaltbredder påverkar det totala läckaget ska olika bredder testas och med olika ingående material för tätning. Testerna ska efter analys avgöra hur man ska gå tillväga för att undvika läckage i blockskarvar och vad som är bäst att använda sig av i dagsläget. 4.1.3 Älvsbyhus Vid besöket på Älvsbyhus framkom önskemål från teknisk chef att det var olika detaljer i kontruktionen som var aktuella att undersöka hur de eventuellt påverkade luftläckaget genom klimatskalet. Detaljerna är belägna i yttervägg och kan därmed bidra till luftläckage genom klimatskalet. De detaljer som är i fokus är Blockskarvar - som finns mellan varje volymelement. Infästning av radiatorer - som sker med hjälp av mollyskruvar som fästs i spånskivan som är ytskiktet invändigt. Fönsterinfästning - där plastfolien avslutas mot fönsteröppningen i väggen och kläms mot regel med spånskiva. Elinstallation av framförallt eldosa - som perforerar den bakomliggande plastfolien men som har en förstärkt plastmanschett som förstärker området av plastfolien omkring håltagning för eldosa. 4.2 Tester i pilotskala Tester har genomförts i pilotskala vid Luleå Tekniska Universitet med hjälp av Energikuben som är en byggnad uppförd för att kunna genomföra byggnadsfysikaliska tester i reell miljö. 21
Figur 8 Energikuben med dess två utbytbara delar Energikuben är en rektangulär byggnad med prefabricerade element av trä med en invändig golvarea 24m 2, en omslutande area på 98m 2 och en volym på 57m 3. Energikuben har två utbytbara delar för att enkelt kunna modifiera byggnaden för genomförande av tester av olika typer av väggelement och detaljer, se figur 8 och 9. Dessa delar är en gavel samt en del av väggen på långsidan. I detta arbete kommer den utbytbara väggen på långsidan att användas, den har storleksmåtten 2000x3115 mm. Inom denna yta kan modifieringar genomföras som är lämpliga för de olika studerade företagen och deras konstruktionsdetaljer. Figur 9 Planritning över energikuben 22
4.3 Väggelement 4.3.1 Lindbäcks Bygg Väggelementet som redan var installerat i energikuben vid projektets start kommer ursprungligen från Lindbäcks Bygg, figur 10. Därmed kunde modifieringar genomföras direkt i det aktuella väggelementet genom montering av elinstallationer inför tester. Eftersom testerna skulle simulera lägenhetsavskiljande väggar och inte ytterväggar monterades elinstallationerna från utsidan. Därigenom så öppnades fasadskivan och den utvändiga gipsen upp, medan isolering samt den invändiga gipsskivan bibehölls intakta. På det viset kunde modifieringar genomföras från utisdan i detta test. Figur 10 Väggelement Lindbäcks Bygg 4.3.2 Plusshus Plusshus tillverkade ett nytt väggelement för att simulera deras verkliga blockskarvar med olika bredder och olika mängd plastad drevtätning. Väggelementet innehöll fyra stycken olika blockskarvar, se figur 11, och testerna skulle påvisa hur de olika skarvarnas påverkade luftläckaget. - Blockskarv 1, 20 mm spalt med två plastade drevremsor 20x90 mm - Blockskarv 2, 20 mm spalt med fyra plastade drevremsor 20x90 mm 23
- - Blockskarv 3, 20 mm spalt med två plastade drevremsor 20x90 mm samt tätad med skum Blockskarv 4, 30 mm spalt med två plastade drevremsor 30x160 mm Figur 11 Väggelement Plusshus 4.3.3 Älvsbyhus Även Älvsbyhus tillverkade ett nytt väggelement i deras fabrik för att simulera hur deras verkliga tillverkning ser ut, se figur 12. Väggelementet innehöll de olika ingående delarna som skulle testas såsom fönster, blockskarvar och förberedelse för infästning av både eldosa och infästning för radiatorer. 24
Figur 12 Väggelement Älvsbyhus 4.4 Lufttäthetsmätning och läckagesökning För att mäta luftflödet som uppkommer genom läckage i klimatskalet används provtryckning med hjälp av en Blower door. Denna metod försätter byggnaden i överrespektive undertryck och kan då ge ett resultat på luftläckaget som finns, i detta fall, genom klimatskalet i energikuben. I denna fallstudie har Retrotecs Blower Door Model 1000, se figur 13, används med Retrotecs egna programvara för lufttäthetsmätning. Provtryckning genomförs genom den standardiserade metoden enligt EN-13829:2000. I detta fall är fläkten monterad i ett fönster i energikuben, det andra alternativet hade varit dörren men det är enda vägen in och ut ur byggnaden därmed är fönstret ett bättre alternativ. 25
Figur 13 Blower door installerad i energikubens fönster En värmekamera kan användas för att upptäcka var läckage uppkommer. När byggnaden försätts i undertryck kan kall uteluft tränga in genom otätheter i klimatskalet och då är det lätt att upptäcka dessa temperaturvariationer med hjälp av värmekamera. Dock krävs ett tränat öga för att avgöra om det är en köldbrygga eller om det är ett luftläckage. Därmed används oftast värmekamera för att upptäcka möjliga läckage, sedan fastställs luftflöden med spårrök som visar på hur luften rör sig. För att använda sig av värmekamera krävs en temperaturdifferens mellan ute och inne med minst 10 C för att få tydliga bilder på var den kalla luften tränger in. Under testperioden var temperaturdifferensen mellan ute och inne för liten för att uppnå de tydliga bilderna som är önskvärda med hjälp av värmekameran. Varje väggelement från respektive företag monterades i energikuben i tur och ordning allt eftersom testerna genomfördes. Väggelementen lyftes in med hjälp av en traktor med lyftarm, se figur 14, och när de var placerade i rätt position skruvades de fast från insidan med hjälp av bultar. Därefter tätades ramen runt omkring med hjälp av bottningslist, plastade drevremsor samt tejp där behovet fanns för att väggelementet skulle sluta an tätt mot energikuben. 26
Figur 14 Lyft av väggelement med hjälp av traktor Samtliga tester genomfördes endast med undertryck, detta på grund av att testerna skulle hinna genomföras under en och samma dag för att undvika skillnader i yttre påverkan av temperatur och vind. Undertryck valdes för att det då kommer kallare uteluft in och det är lättare att upptäcka läckage med värmekamera och med hjälp av handen. Dessutom är oftast ventilationen inställd med ett undertryck i byggnaden för att man vill undvika att fuktig inomhusluft läcker ut i konstruktionen och leder till fuktproblem. Vid provtryckning resulterar ett övertryck ofta i ett större värde, detta på grund av att exempelvis ytterdörrar pressas ut och tätningen omkring inte fungerar optimalt. Varje detalj testades tre gånger i undertryck för att i sin tur få ut ett medelvärde på läckaget och därmed ett tillförlitligt resultat. 27
5 RESULTAT OCH ANALYS 5.1 Lindbäcks Bygg Som tidigare nämnt var ett väggelement från Lindbäcks Bygg redan monterat i energikuben så förändringarna som genomfördes i väggelementet var att öppna upp fasadskivan samt den utvändiga gipsen för att möjliggöra installationer av de olika eldetaljerna som skulle testas. En extra gipsskiva fästes invändigt för att simulera de lägenhetsavskiljande väggarna som används av Lindbäcks Bygg med dubbla gipsskivor. Innan modifieringar genomfördes togs referensvärde för att senare kunna jämföra resultaten hur luftläckaget förändrades med de olika el-detaljerna. Första detaljen som testades var en eldosa jag valt att kalla pluggad. Detta innebär att utgången inuti eldosan fyllts igen med en mjukfog, se figur 15. Syftet med detta var att resultatet skulle påvisa vilket läckage som fanns i anslutningen mellan öppningen i väggens ytskikt, i detta fall dubbelgips, och eldosa. Figur 15 Pluggad eldosa Figur 16 Eluttag Nästa detalj blev en påbyggnad på föregående med att montera fast ett uttag över eldosan och simulera det slutliga luftläckaget för ett monterat vägguttag, se figur 16. Förändringen medförde ett tätare resultat men ett luftflöde från eluttaget kunde uppfattas med hjälp av handen. Nästa frågeställning gäller skillnad i luftläckage om man endast drar kabel till eldosa eller om man också använder sig av en slang som kabeln senare dras igenom. Därmed blev de nästkommande två tester först en eldosa endast innehållande kabel, se figur 17, och nästa med både kabel och slang. Resultaten av testerna påvisar en liten skillnad gällande luftläckage genom dessa två olika lösningar. 28
Figur 17 Eldosa med kabel När enkelgips används, vid rumsavskiljande väggar inuti en och samma lägenhet, limmas eldosan fast då det finns lite material för skruven att fästas i. Därmed testades en eldosa som var pluggad med mjukfog enligt figur 15, denna gång fastlimmad i en enkelgips. Den sista detaljen att testa var elcentralen som används lägenhetsvis, se figur 18. Denna är infälld i väggen och har upptill på insidan en fullstor öppning för att slangar ska kunna dras in i centralen, se figur 19. Denna öppning medför en alternativ väg för luften att ta sig ut ur lägenheten och möjligtvis vidare till omkringliggande lägenheter. Figur 18 Elcentral verklig montering fabrik Figur 19 Elcentral öppning 29
Nedan ses bilder på elcentralen under testet tagna med hjälp av värmekamera, se figur 20 och 21. Figur 20 Elcentral monterad vid test Figur 21 Värmekamerabild av elcentral vid test En sammanställning av de testade detaljerna redovisas i tabell 1 nedanför med förändringar utifrån referensvärdet från start. Tabell 1 Uppmätta luftflöden för konstruktionsdetaljer och installationer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 1. Analys av resultaten utifrån tabell visar på att eldosa med eluttag(2) blir tätare en eldosa(1), anledning till detta kan bero på att eluttaget skruvas fast och därmed sluter hela installationen tätare med ytskiktet. 30
En eldosa med endast kabel(3) eller med både slang och kabel(4) visar inte på några anmärkningsvärda skillnader och utifrån lufttäthet spelar det därmed ingen större roll vilken lösning man väljer. När man jämför en fastskruvad eldosa(1) mot en limmad(5) så är skillnad markant men eftersom lösningen med limmad dosa endast används inuti lägenheter i de rumsavskiljande väggarna påverkas inte lufttätheten för hela lägenhetens volym. En limmad lösning inte bör användas i lägenhetsavskiljande väggar för att den ger ett högre luftflöde än den skruvade. Den stora boven för lufttätheten i lägenheten är däremot elcentralen som enligt testet visar på ett ökat luftflöde på hela 12,2 l/s. Därmed är elcentralen aktuell att utreda gällande en bättre lösning för att få tätare. Slutvärdet skiljer sig ifrån startvärdet och detta är naturligt då ytskiktet i väggen under testernas gång blivit perforerad genom håltagning i väggen. Vid slutvärdet tejpades alla öppningar som uppkommit undet testet igen. Elcentralen krävde att en stor yta öppnades, denna tätning har möjligtvis inte blivit fullkomlig och därmed kan detta vara en källa till att det är ett större läckage än vid start av testet. De uppmätta luftflödena för eldosa med kabel (3) samt elcentral (6) infördes i en beräkning av en exempelbyggnad, se bilaga 4. Detta för att uppskatta hur stor påverkan den enskilda detaljen kan ha för det totala luftläckaget i en byggnad. Exempelbyggnaden är en uppskattning och resultaten bör därför betraktas som icke verkliga resultat för en byggnad som endast visar på hur stor påverkan respektive detalj medför. Tabell 2 Beräknat värde luftläckage i exempelbyggnad. Fullständiga data redovisas i Bilaga 4. Enligt tabell 2 medför eldosor ett högt resultat av luftläckage, 0,314 l/sm 2, detta värde kan jämföras med passivhuskriteriet från FEBY 12 med ett maximalt tillåtet luftläckage på 0,3 l/sm 2 vid 50Pa tryckskillnad över klimatskärmen. I detta exempel är byggnaden 100 m 2 invändigt och har 30 stycken eldosor monterade i klimatskärmen. 31
5.2 Plusshus När väggelementet från Plusshus monterats i energikuben påbörjades testerna efter 8 h för att temperaturen inuti energikuben skulle hinna stabiliseras. Först togs startvärden i både under- respektive undertryck för att säkerställa förändringarna som uppstår med de olika blockskarvarna. Blockskarvarna var på insidan tejpade med plastfolie och på utsidan med vindpapp, se figur 22 och 23. Figur 22 Insida väggelement Plusshus Figur 23 Utsida väggelement Plusshus Blockskarvarnas olika utformning redovisas i illustration nedan, se figur 24. Den första blockskarven hade distansen 20mm mellan reglarna. De båda reglarna hade varsin plastad drevremsa med dimensionen 20x90 mm fasthäftad. Innan test startades skars plastfolie samt vindpapp för den aktuella skarven upp. Energikuben försattes sedan i undertryck och med handen kunde läckage uppfattas, men värmekameran kunde inga läckage upptäckas. Figur 24 Blockskarvar i detalj Plusshus Nästa blockskarv, med samma distans som tidigare, innehöll på vardera regel istället två plastade drevremsor 20x90 mm som häftats fast i bredd. Den tidigare testade skarven tejpades igen både in- och utvändigt och denna skarv skars upp och test genomfördes. Inga luftläckage kunde upptäckas varken med handen eller med hjälp av värmekamera. 32
Den tredje blockskarven var utformad precis som nummer två. Det som skiljde sig åt var att skarven var tätad med fogskum både på insidan och utsidan mellan reglarna. I denna skarv kunde inget luftläckage identifieras. Den fjärde blockskarven hade en större distans på 30 mm jämfört med de tidigare testade blockskarvarna. Denna skarv innehöll plastad drevremsa med dimensionen 30x160 mm fasthäftad på vardera regel. I denna skarv kunde inget luftläckage upptäckas. Resultaten från Plusshus olika delar redovisas i tabell 2. Tabell 3 Uppmätta luftflöden för konstruktionsdetaljer. Fullständiga data redovisas i Bilaga 2. Den första blockskarven resulterade i det största luftläckaget. Ett luftflöde på 0,5 l/s för en blockskarv som har längden 1,82 m bör beaktas då en byggnad som totalt sett har större antal meter skarv i klimatskalet kan medföra stor påverkan på lufttätheten. Slutvärdet är i detta fall tätare och det kan bero på att håligheter som medfört läckage vid start har tätats igen av löst material under testets gång. Om den första blockskarven beräknas i exempelbyggnad, se bilaga 4, uppnår det beräknade värdet till 0,021 l/sm 2 av en 100 m 2 invändig area med 24m blockskarv på ytterväggar, se tabell 4. Tabell 4 Beräknat värde luftläckage i exempelbyggnad. Fullständiga data redovisas i Bilaga 4. Det beräknade värdet på luftläckaget är med marginal under passivhuskriteriet enligt Feby 12. 33
5.3 Älvsbyhus Väggelementet från Älvsbyhus monterades i energikuben och två dygn senare genomfördes testerna efter att temperaturen stabiliserats invändigt. Innan modifieringar utfördes i väggelementet togs startvärden i både över- och undertryck, i detta skede var plastfolien inte perforerad och täckte hela insidan av väggelementet med fönstret monterat inuti väggkonstruktionen, samt den simulerade blockskarven. Den första detaljen att testas var fönstret. Plastfolien skars upp runt fönstret och foder monterades omkring likt utförande som sker i fabrik, se figur 25. Plastfolien är då klämd mellan regel och ytskikt illustrerad i figur 6. Fönstret är öppningsbart och därmed monterades även handtag fast. Inga märkbara luftläckage kunde identifieras med varken värmekamera eller med hjälp av handen. Figur 25 Fönster monterad i väggelement Nästa steg blev att öppna väggen från insidan där den simulerade blockskarven var placerad. En smal spånskiva skruvades lös, innanför var plastfolien heldragen och denna skars upp precis som den levereras från fabrik till byggplats, se figur 26. Därefter användes en remsa plastfolie som häftades fast för rätt placering innan spånskivan skruvades fast som bidrar till klämning av plasten emot träregeln inuti väggkonstruktionen, se figur 27. Utvändigt var vindpappen klämd över blockskarven och detta tillsammans simulerar hur blockskarven är utformad i verkligheten. Inget luftflöde kunde upptäckas vid provtryckning. 34
Figur 26 Öppnad blockskarv Figur 27 Plastremsa över blockskarv Radiatorer monteras med hjälp av mollyskruvar direkt genom spånskivan, dessa förborras och plastfolien perforeras med största sannolikhet varje gång eftersom plastfolien är monterad direkt innanför spånskivan. I detta test användes sex stycken mollyskruvar som fäster radiatorkonsolen som radiatorn i sin tur är fäst i, se figur 28. Vid provtryckning upptäcktes ett luftläckage kring en av skruvarna med hjälp av handen, det gick dock inte att verifiera detta med hjälp av värmekamera. Figur 28 Fästanordning radiator Figur 29 Elinstallationer blockskarv Nästa detalj var eluttaget som i fabrik monteras från insidan av väggen innan fasadskiktet monteras. Därför blev valet att återigen öppna den simulerade blockskarven och på så vis fästa eldosan från insidan. Först genomfördes en håltagning genom spånskiva och plastfolie med hjälp av en dosfräs. Sedan monterades den förstärkta plastmanschetten kring hålet och därefter fästes eldosan. Ett hål ovanför eldosan borrades upp där en flexslang sedan drogs igenom, spånskivan skruvades tillbaka med eldosa fastmonterad, se figur 29. Vid provtryckning kunde ett luftflöde från eluttaget uppfattas med hjälp av handen. Sammanställning av resultaten från Älvsbyhus redovisas i tabell 5. 35