RELIGIONSVETENSKAP 1 RELIGIONSVETENSKAP innefattar studiet av de icke-kristna religionerna både i historia och nutid. Dessutom har ämnet en tonvikt på religionspsykologiska och religionssociologiska frågeställningar. Vid studiet av de främmande religionerna betonas dialogsituationen med kristendomen och i den mån beteendevetenskapliga aspekter (psykologi och sociologi) kommer upp, handlar det vanligen om vår egen religiösa situation. Den grundläggande perioden i religionshistoria har till mål att ge en översikt över religionen i allmänhet i dess historiska, fenomenologiska (jämförande), psykologiska och sociologiska gestaltning. Mellan dessa fyra huvudområden råder ett nära samband. Religionshistoria i trängre bemärkelse lägger vikt vid det historiskt-genetiska utforskandet av varje enskild religion. Med utnyttjande av det material, som härvid bjuds, vill religionsfenomenologin ge en omspännande, systematiskt lagd syntes av de religiösa fenomenen. Det religionspsykologiska studiet har till mål att ge en orientering om det religiösa livets psykologiska betingelser. Religionssociologin undersöker dels de gemenskapsformer religionen själv skapar, dels dessas förhållande till icke-religiöst betingade former såsom politik, ekonomi, socialgrupper etc. har studerande både från Teologiska och Humanistiska fakulteten. Ämnet kan ingå som huvudämne på alla tre linjer i Teologiska fakulteten. Dessutom kan man studera ämnet som alternativa ämnesstudier. Då man studerar religionsvetenskap vid Teologiska fakulteten rekommenderas en inriktning på kristendomens dialogsituation med andra religioner eller på religions-psykologiska / sociologiska frågeställningar. Religionsvetenskap I är obligatorisk för alla studerande. Religionsvetenskap II för dem som studerar på allmänna linjen och Religions-vetenskap för lärare för dem som studerar på lärarlinjen. Efter att man avlagt dessa grundstudieperioder väljer man religionsvetenskap om man så önskar. Studierna vid Teologiska fakulteten är mycket varierade. Kontakta gärna personalen - det finns en separat kursplan i religionsvetenskap som delas ut gratis. Den förnyas varje år. Religionsvetenskap I (3 sv) 8601.1 Grundkurs i religionshistoria med textläsning (2 sv) Att ge den studerande en introduktion i icke-kristna religioner och deras sakrala texter Religioner i historia och nutid. Varje läsår ges en kurs som tenteras. Holm, Nils G: Religionshistoria. En introduktion med textläsning. 2:a uppl. 1998. (Finns att köpa i kansliet) Obligatoriska grundstudier Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras
RELIGIONSVETENSKAP 2 8601.2 Grundkurs i religionsfenomenologi (1 sv) Mål, innehåll: En introduktion till ett jämförande grepp på religioner, där religiösa fenomen sätts i ett universellt sammanhang. Instudering av de mest centrala religionsvetenskapliga begreppen. Varje läsår ges en kurs och då tenteras föreläsningarna jämte litteratur. Litteratur väljs i samråd med examinator, t ex: Pettersson, Olof: Tro och rit. 1980. Obligatoriska grundstudier Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras Religionsvetenskap II (3 sv) 8601.3 Grundkurs i religionspsykologi (1 sv) Att förstå religiositetens beroendeförhållande av psykologiska fenomen En översikt av de viktigaste religionspsykologiska rönen. Varje läsår ordnas en kurs som tenteras. Holm, Nils G: Religionspsykologins grunder. 1993. Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras 8601.4 Grundkurs i religionssociologi (1 sv) Att förstå religiositeten som ett socio-kulturellt fenomen En översikt av de viktigaste religionssociologiska rönen. Varje läsår ordnas en kurs som tenteras. Gustafsson, Göran: Tro, samfund och samhälle. 1993. Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Andra studieåret Föreläsningskursen tenteras
RELIGIONSVETENSKAP 3 8628.2 Islam (1 sv) Inhämta grundläggande förutsättningar för att tolka händelser inom islam idag Översikt av islam i historia och nutid Hjärpe, Jan: Islam - lära och livsmönster. 1992. samt t ex en av följande: Holm, Nils G: (red.) Islam i forskningens ljus. 1995. (Finns att köpa i kansliet) Holmberg, Åke: Muhammeds budskap och det muslimska samhället ingår i Holmberg, Åke: Vår världshistoria/1. 1982. Hjärpe, J: Religionshistoria. Ritualer, mytologi, ikonografi. 1996 s.297-344. Smith, J.I: Women in World of Religions. Sharma, A. (ed.) s.235-250. Schiratzki, J: Muslimsk familjerätt. 1994. Utas, B (ed.): Women in Islamic Societies. 1988. Samuelsson, J & Brattlund, Å: Kärlek och familjeliv enligt Islam. 1996. Mernissi, F: Drömmar om frihet. 1994. Mernissi, F: Women and Islam. 1987. Kyykkynen, M (ed.): Ajankohtainen islam. 1992. Svanberg, I & Westerlund, D (red.): Majoritetens islam. 1994. Hourani, A: Arabfolkens historia. 1992. Hedin, C: Islam i vardagen och världen. 1994. Obligatoriska grundstudier på allmänna linjen Andra studieåret Föreläsningskursen eller litteraturtentamen. Religionsvetenskap II för lärare (2 sv) 8601.3 Grundkurs i religionspsykologi (1 sv) Se ovan Religionsvetenskap II 8601.4 Grundkurs i religionssociologi (1 sv) Se ovan Religionsvetenskap II
RELIGIONSVETENSKAP 4 8609 Proseminarium i religionsvetenskap (5 sv) Att lära sig grunderna i religionsvetenskaplig metod Aktivt deltagande i proseminarierna under ett läsår, vilket innebär att man deltar i handledning i uppsatsskrivning, läser metodlitteratur, skriver referat, författar en uppsats och opponerar på en annans samt deltar i diskussionen. I samråd med handledaren i samband med seminariet Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap, huvudämnesstudier i religionsvetenskap Tredje till femte året (seminarierna hålls under vårterminen) I samråd med seminarieledaren 8621 Religionsdialog (5 sv) Att fördjupa den studerandes insikter i icke-kristna religioner Religioner i historia och nutid Religionshistoria. Ritualer, mytologi, ikonografi. 1996 eller Nielsen, Niels C Jr. etc: Religions of the World. (utom sidorna 442-533) 1988. samt.eilert, Håkan: I regnbågens tecken - dialoger, reflektioner, utmaningar. 1989. Knitter, Paul F: No other name? A critical survey of Christian attitudes toward the world religions. 1985. Ahlstrand, Kajsa: Fundamental openness. 1993. Holm, Nils G. (Ed.): Teaching Islam in Finland. 1993. Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte året Tentamensformen kan variera - kontakta examinatorn för alternativ 8622 Religionsbeteendevetenskap (5 sv)
RELIGIONSVETENSKAP 5 Att ge den studerande kunskaper om religion som upplevelse och beteende En fördjupning i religionspsykologi och sociologi Fem av t ex följande arbeten: Geels, Antoon S Wikström, Owe: Den religiösa människan. 1993. McGuire, Meredith B: Religion: The Social Context. 1981. Sundén, Hjalmar: Religionen och rollerna. 1966. Batson, C Daniel & Ventis, W Larry: The religious experience. A Social-psychological perspective. 1982. Hamilton, M.b: The Sociology of Religion. 1995. Kurtz, L.R: Gods in the Global Village. 1995. O'Toole, Roger: Religion: classic sociological approaches. 1984. Berger, Peter: Religionssociologi. 1994. Wilson, B: Religion in Sociological Perspective. 1982. Bech, Birgitte: Religionspsykologi - et grænsland. 1994. Roberts, Keith A: Religion in Sociological Perspective. 1990. Wikström, Owe: Den outgrundliga människan. 1991. Spilka, Gorsuch, Hood: Psychology of religion. An empirical approach. 1985. Meadow, Mary Jo S Kahoe Richard D: Psychology of Religion. Religion in Individual Lives. 1984. Delar kan ersättas av fortsättningskurs i religionspsykologi och -sociologi, (om sådan ges) Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte året Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser 8623 Religionspedagogik (5 sv) Bidra till en större förståelse för individens sätt att möta religion Introduktion till den religionspedagogiska problematiken Fem av t ex följande: Bergstrand, Göran: Från naivitet till naivitet. 1990..Holm, Nils G: Finlandssvensk skolungdom om religion och samlevnad. 1979. Erricker, Clive m.fl: Teaching World Religions. 1993. Selander, Sven-Åke: Undervisa i religionskunskap. 1993.
RELIGIONSVETENSKAP 6 Hartman, Sven G: Barns tankar om livet. 1986. Sundén, Hjalmar: Barn och religion. 1974. Tulasiewicz, W et. To, C-y: World Religions in Education. 1993. Brusselmans, Christiane (Ed.): Toward Moral and Religious maturity. 1980. s. 51-315., m fl Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte studieåret Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser 8624 Religion och samhälle (5 sv) Mål, innehåll: Att se vilka uttrycksformer religionen kan få i dagens samhälle Fem av t ex följande: Aktuella religiösa rörelser. Holm, Nils G (red.) 1981. Frisk, Liselotte: Nya religiösa rörelser i Sverige. 1993. Holm, Nils G: Finlandssvensk skolungdom om religion och samlevnad. 1979. Holm, N-G (red.): Politik och religion. 1992. Illman, K-J: I Jobs tecken. 1996. Martikainen, T: Moniarvoinen Turku. 1996. Sundback, Susan: Utträdet ur Finlands lutherska kyrka. 1991. Warburg, M: Studying New Religions 1995. Weber, Max: Ekonomi och samhälle II. s 11-180. Alternativ litteratur kan erhållas i samråd med examinator. Alternativa ämnesstudier i religionsvetenskap (kan användas inom modulen fördjupning i huvudämnet) Tredje till femte studieåret Tenteras som helhet med undantag av eventuella föreläsningskurser Religioner i främre orienten (5 sv) Att vidga kunskaperna i de religioner som vuxit fram i Främre Orienten genom fördjupade studier i judendomen och baskurser i andra religioner
RELIGIONSVETENSKAP 7 E271.1 Religionerna i Främre Orienten i forntiden (1 sv) E271.2 Fördjupning i judaistik på något huvudområde, t.ex. hellenistisk judendom, den klassiska litteraturen, halaka, historia (med underavdelningar som judarnas historia under medeltiden, i Amerika, 1800-talet i Europa, sefardisk historia etc.), det moderna Israel, filosofi och idéhistoria (inklusive sionismen), förhållandet mellan judendom och andra religioner (framför allt kristendomen) (1 sv) 8618.1 Främre Orientens kyrkor i historia och nutid (1 sv) 8618.2 Islam i historia och nutid (2 sv) Perioderna kan helt eller delvis ersättas med föreläsningar a) Ringgren, H., Främre Orientens forntida religioner (eller motsvarande) b) Ett av förslagsvis följande alternativ: Ett urval artiklar ur The Jews. Ed. by L Finkelstein, vol 1-3. 1960. Bouman, J: Der Koran und die Juden. 1990. Dan, J: Jewish Mysticism and Jewish Ethics. 1985. Gordis, R: The dynamics of Judaism. 1990. Mansoor, M: The Dead Sea scrolls. 1983. Bilde, P: Flavius Josephus between Jerusalem and Rome. 1988. History from 1880. (Israel pocket library). 1973. The Jews of the United States. Ed. by P Fishman. 1974. Judiskt liv i Norden. Red. G Broberg m.fl. 1988. MacCoby, H: Judaism in the first century. 1989. Avi-Yonah, M: Geschichte der Juden im Zeitalter des Talmud. 1962. Back to the sources. Ed. by B W Holtz. 1984. c) Ett av följande alternativ: Karlsson, I: Korset och halvmånen. 1991. Martling, C H: Gud i Orienten. 1990. d) Hourani, A: De arabiska folkens historia. 1992/1996 och Teaching Islam in Finland. Ed. by N G Holm. 1993. Alternativa ämnesstudier i gammaltestamentlig exegetik och i religionsvetenskap Tredje till femte studieåret Arbetsform: Självstudier, föreläsningar Deltentamina: a) och b) tenteras för examinatorer i ämnet gammaltestamentlig exegetik, c) och d) för examinatorer i ämnet religionsvetenskap, kontakta examinator för tentamensform Huvudansvarig: (3 sv), delansvarig: ämnet
RELIGIONSVETENSKAP 8 gammaltestamentlig exegetik (2 sv) 8659.1 Specialiseringsstudier I (5 sv) 8659.2 Specialiseringsstudier II (5 sv) Då man väljer religionsvetenskap som huvudämne måste man läsa dessa moduler. Man skriver alltså också avhandling i religionsvetenskap då. Innehållet kan variera mycket beroende på tidigare kurser och på vilket inriktningsalternativ man valt. Dessa bör göras upp skilt för varje studerande. Modulerna omfattar ca 5 arbeten vardera och ansluter till den specialinriktning man själv valt i samråd med examinator och anknyter oftast till avhandlingsarbetet. Delar kan ersättas av kurser. 8626 Projekt i religionsvetenskap (20 sv) Detta är avhandlingen pro gradu. Man bör aktivt delta ett läsår i högre seminarierna, varvid man framlägger delar av avhandlingen samt tenterar metodlitteratur. Avhandlingsämnet väljs i samråd med examinator. Avhandlingen omfattar c. 60 sidor. Den bedöms ur både innehållslig och språklig synvinkel. Bör skrivas på svenska.