Institutionen för informatik. Skriv rapportens titel här. Skriv rapportens undertitel här

Institutionen för informatik Skriv rapportens titel här Skriv rapportens undertitel här 1

Författare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod: XX9999 2

Sammanfattning Sammanfattningen skrivs alltid sist när allt annat är färdigskrivet. Tempusformen är imperfekt, dåtid, det vill säga vad som har gjorts. En sammanfattning är en kortfattad återgivelse av rapportens hela innehåll. Sammanfattningen bör vara max 1 sida lång oavsett hur lång rapporten är. För kortare rapporter räcker det med max ½ sida. Ett bra sätt att skriva en bra sammanfattning kan vara att skriva en eller ett par meningar om varje kapitel i rapporten. Sammanfattningen kan gärna delas upp i styckeindelningar för att öka läsbarheten. Utifrån att ha läst sammanfattningen skall man tydligt förstå vad rapporten handlar om. Man brukar säga att titeln på rapporten sedan är en sammanfattning av sammanfattningen. Det vill säga att titeln på rapporten också skall ge en tydlig indikation på vad den handlar om. 3

Innehåll 1 Introduktion 1.1 Inledning/bakgrund 1.2 Tidigare forskning 1.2.1 Technology Acceptance Model 1.2.2 Co design 1.3 Problemformulering 1.4 Syfte och frågeställning/hypotes 1.5 Avgränsning/Begränsning 1.6 Målgrupp 1.7 Disposition 2 Bakgrund och/eller Teori 2.1 Motivation till teoriområden 2.1 Technology Acceptance Model 2.1.1 Tidigare forskning 2.2 Co design 2.2.1 Tidigare forskning 2.3 Användarvänlighet 2.3.1 Tidigare forskning 3 Metod 3.1 Vetenskaplig ansats 3.1.1 Prototyping 3.1.2 Användartester 3.1.3 System Usability Scale 3.2 Datainsamling 3.3 Analys 3.4 Tillförlitlighet 3.5 Etiska överväganden Resultat Diskussion 4.1 Metod Referenser Bilagor Här kan du skriva in bilagornas titlar om det bara är några få. Om det är många bilagor kan det vara bättre att göra en särskild innehållsförteckning för bilagorna. 4

1 Introduktion 1.1 Inledning/bakgrund Maskinteknik i Oskarshamn AB använder sig idag av ett kombinerat MPS/CRM/ERP system som är utvecklat i databasprogrammet FileMaker Pro. Det nuvarande programmet är främst utvecklar för företag som arbetar med större serier av artiklar. Detta gör att programmet idag inte är anpassat efter företaget, då företagets fokus ligger på unika projekt. Programmet saknar också många funktioner som skulle effektivisera orderhantering och projektstyrning. Även om företaget ämnar att uppdatera hela sitt datorprogrammet, så kommer denna studie att fokusera på orderhantering i deras programmet. Tidigare studier genomförda av Maskinteknik i Oskarshamn AB har resulterat i att en kravspecifikation tagits fram, vilket denna studie tagit del av. Denna kravspecifikation kommer att ligga till grund för en prototyp till orderhantering. Denna prototyp kommer utvecklas iterativt tillsammans med företaget i UXPin, ett onlinebaseratverktyg för att utveckla prototyper. Beskriv hur studier i affärssystem har funnit brister i användarvänlighet. Studien ämnar att undersöka användarnas upplevda användbarhet och användarvänlighet med Technology Acceptance Model (TAM) tillsammans med Co design. Motivationen till att studera just dessa två aspekter är att flera studier som undersökt affärssystem har funnit brister i användbarheten och användarvänligheten för användaren, vilket studierna visar kan bli kostsamt för företagen. En studie av användares upplevda användbarhet och användarvänlighet ger därför en möjlighet att identifiera de faktorer som orsakar bristerna. Valet att inkludera Co design i studien är för att kunna beskriva företagets roll i skapandet av prototypen tillsammans med designen. Studien kommer också att försöka implementera Co design i TAM, då TAM inte beskriver hur användarens roll som en medverkande designer, en co designer, påverkar dennes upplevelse. För att för att kunna förklara användarnas upplevda användarvänlighet kommer modellen Technology Acceptance Model (TAM) att användas. TAM beskriver vilka faktorer som påverkar en användaracceptans i ett datorsystem. 5

TMA består av två övertygelser: upplevd användbarhet (UA) och upplevd användarvänlighet (UAn). Dessa två övertygelser påverkar i sin tur användarens attityd till att använda systemet, vilket har inverkan på det faktiska användandet ( Davis 1989 ). Co design beskrivs av Sanders och Stappers (2008) s om att ge användaren en röst och möjlighet att påverka under hela designprocessen. 1.2 Tidigare forskning 1.2.1 Technology Acceptance Model 1.2.2 Co design 1.2.3 Användarvänlighet 1.3 Problemformulering Flera studier av affärssystem har påvisat brister i användbarhet och användarvänlighet av dessa. Modellen Technology Acceptance Model (TAM) har i flera studier använts för att förklara vad som kan påverka användbarhet och användarvänlighet. Det jag primärt kommer att försöka besvara med min forskning är om man kan implementera TAM som ett verktyg för att förbättra användbarheten och användarvänligheten? 1.4 Syfte och frågeställning/hypotes 1.5 Avgränsning/Begränsning Den främsta begränsningen med denna studie kommer att bli hur icke generaliserbart resultatet kommer att bli. Detta eftersom jag enbart kommer 6

att utgå från resultat från ett par anställda på ett företag, det kan därför komma att bli att dra några slutsatser om det förekommer mycket skillnader i resultatet. Ytterligare begränsningar finns att man just arbetar mot ett företag, att man inte alltid har fullständig tillgång när man behöver det, på grund av det ordinarie arbete. Skillnader i den geografiska positionen gör också att det kan bli aktuellt att genomföra en del av metodiken på distans, men det finns tekniska lösningar för detta. 1.6 Målgrupp 2 Bakgrund och/eller Teori Införande och användande av informationsteknologi i arbetsplatsen är ett forskningsområde som förblir relevant. Därför kan det argumenteras att det är viktigt att förstå varför en användare väljer, och varför den faktiskt använder ett informationssystem. En modell för att förstå användandet, som också har fått stöd i flera studier (Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989; Davis 1989; Davis 1986 ), är Technology Acceptance Model (TAM). 2.1 Motivation till teoriområden Affärsystem 2.1 Technology Acceptance Model I stora delar så bygger TAM på modellen Theory of Reasoned Action (TRA). TRA är modell från socialpsykologi, som berör de olika bestämmande 7

faktorerna för medvetet ansedda beteedenden. Enligt TRA, så beror en användares prestation på dennes beteendeintentioner (BI) att genomföra beteendet. BI bestäms i sin tur användarens attityd (A) och subjektiva norm (SN) till beteendet. BI = A + SN A bestäms av framträdande övertygelser om vilka konsekvenser som beteendet kommer att ha, multiplicerat med utvärdering av demsamma. A = b i e i SN bestäms av en multiplicering av användarens normativa föreställningar (nf) med dennes motivation att följa med dess förväntningar (m). SN = nf i m i TRA är en generell modell, och beskriver därför inte vilka övertygelser som är kopplade till ett specifikt beteende, och forskare måste därför först indentifiera vilka övertygelser som är aktuella för den aktuella studien. En fördel med att använda TRA är att om någon annan faktor påverkar beteendet, gör det indirekt genom att påverka A, SN. Det vill säga att aspekter som, t.ex., användarens egenskaper och organisationens struktur endast kan ses som externa variabler ( A, Fishburn 75 ). Figur X: Modell över Theory of Reasoned Action. TAM är en vidarearbetning på TRA och målet är att utveckla en generell modell för vilka faktorer som påverkar en användaracceptans i ett datorsystem. TMA består av två övertygelser: upplevd användbarhet (UA) 8

1 och upplevd användarvänlighet (UAn) som: Upplevd användbarhet definieras till vilken nivå en användare tror att användandet av ett specifikt system skulle förbättra dennes arbetsinsats. (Davies 1989) Upplevd användarvänlighet definieras: Likt TRA... till vilken nivå blivande användare förväntar att systemet skall kunna användas utan problem. ( Davis 1989 ) Beteendeintentioner (BI) påverkas tillsammans av användarens attityd (A) tillsammans med upplevd användbarhet, vilket betyder att användare strävar efter att genomföra beteenden som har en positiv affekt. Förhållandet UA BI baseras på att användare strävar efter beteenden som dem tror kommer öka deras arbetsprestation ( Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989 ). BI = A + UA Attityd påverkas i sin tur av UA och UAn. A = UA + UAn Det kan också argumenteras att UAn har en betydande påverkan på UA, ju enklare ett system är att interagera med, ju större bör användarens uppfattning av effektivitet vara, vilket gör att resurser kan frigöras till andra arbeten. Därför kan man argumentera UAn har en direkt påverkan på UA Även externa variabler kan påverka UA. Om en variabel ger en bättre förståelse, så är troligt att system kommer upplevas som mer användbart ( Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989 ). UA = UAn + externa vaiabler 1 ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT SKRIVA ATT TERMERNA ÄR ÖVERSATTA? 9

Figur X: Modell över Theory Acceptance Model (Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989). Venkatesh & Davis (2000) presenterar en vidarearbetning på TAM som inkluderar olika sociala och kognitiva processer. Dem väljer att kalla den för TAM2. Den första sociala processen är den subjektiva normen, som defineras av Fishbein och Ajzen (1975, s.302) som: en persons uppfattning att de flesta personer som är är viktiga till honom tror att han skall eller inte skall genomföra det specifika beteendet Resultatet av den detta blir att man väljer ett beteende, även om man inte är positivt inställd till det, om det tror att en eller flera referenter tycker att de skall, eller om motivationen att följa är tillräckligt stor. Olika studier visar olika effekter av den subjektiva normen inverkan på intentionen. Venkatesh & Davis (2000) citerar Mathieson (1991) och Todd (1995), där Mathiesons studie visade att den subjektiva normen sakande påverkan, men att man Todds studie kunde påvisa en signifikant påverkan. TAM2 menar också att i en dator kontext, så kommer upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet, i en subjektiv norm. För att tydligöra skillnaden väljer Venkatesh & Davis (2000) att beskriver frivillighet som till vilken nivå potentiella användare uppfattar beslutsprocessen att vara icke obligatorisk. Till skillnad från TRA och TAM, där den subjektiva normen bygger på samtycke. Deras vidarearbetning teoritiserar att det finns ytterligare två mekanismer, identifikation och internalisering, som kan påverka intentionen genom upplevd användbarhet. Internalisering defineras som: en process där en person uppfattar att en viktig referent tycker att en skall använda ett system, att en 10

person intergrerar referentens övertygelse till sin egna övertygelser. (Kelman 1958; Warshaw 1980, citerad i Venkatesh & Davis 2000 ) TAM2 menar att internalisering kommer att ske oavsett om användarkontexten är frivillig eller obligatorisk, att en användares uppfattning av systemets användarvänlighet kan fortfarande förbättras i ljuset av ny information ( Venkatesh & Davis 2000 ). Även identifikation, eller image, kan påverka intentionen. TAM2 menar att den subjektiva normen kommer att påverka en persons image, eftersom som om en eller flera från personens umgänge tycker att denne skall genomföra handlingen, kan kan detta höja personens status i gruppen. En person kan därför uppfatta att användandet av ett system kan komma att leda till framsteg i dennes arbetsinsats, och denna effekt fångas i TAM2 genom den subjektiva normens påverkas på imagen. Precis som med internalisering, så menar TAM2 menar att identifikation kommer att ske oavsett om användarkontexten är frivillig eller obligatorisk, De olika punkterna utgår ifrån tre olika huvudområden, work motivation theory, action theory, och task contingent decision making from behavioral decision theory. Utifrån, dessa tre huvudområen, så menar TMA2 att personer använder mentala modeller för att bedöma matchningen mellan viktiga arbetsmål och konsekvenserna med att använda ett system, som en grund för att skapa insikter användaande prestenda förhållandet. TMA2 beskriver följande kognitiva punkter, jobbrelevans, utmatningskvalité, och möjlighet att presentera resultatet. Jobbrelevans defineras som en individs uppfattning om till vilken nivå målsystemet applicerbart på dennes jobb. Med utmatningskvalité menar TAM2 vilka uppgifter som systemet är kapabelt att genomföra och till vilken nivå dessa matchar jobbmålen. Med möjlighet att presentera resultatet menas att användaren kommer att få en mer positiv uppfattning av systemet användbarhet om skillnaderna mellan användande och positiva resultat är lätta att särskilja (Venkatesh & Davis 2000). TAM utvecklas ytterligare av Venkatesh (2000). Venkatesh använder sig av olika ankare och justeringar för att beskriva olika faktorer som påverkar upplevd användarvänlighet. Han menar att användare som använder ett nytt 11

datorsystem, så förväntas de att ankra deras upplevda användarvänlighet i deras allmäna uppfattning av datorsystem, och allt eftersom deras kunskap om systemet ökar, så förväntas deras omdöme om upplevd användarvänlighet att bli en direkt koppling till specifika attribut i systemet. Venkateshs (2000) modell beskriver fyra ankare: Computer Self Efficancy, Perception of External Control, Computer Anxiety, Datorlekfullhet, och två justeringar Percieved Enjoyment och Objective Usability. De två första ankarna beskrivs som två olika kontroller. Kontroller är konstrukter som återspeglar situationbaserade möjligheter och begränsningar till ett beteende (Ajzen 1985, citerad i Venkateshs (2000). Flera studier har visat att kontroller har en effekt på intention och beteende (Mathieson 1991; Taylor & Todd 1995). Interna kontroller relaterar till kunskap och själv effektivitet och externa kontroller relaterar till miljön runt omkring. Med själv effektivitet menas användares övertygelse över dennes förmåga att genomföra en specifik uppgift eller arbete. Det går att dra paralleller mellan själv effektivitet och upplevd användarvänlighet. I en studie genomförd av Venkatesh & Davis (1996) fann man att när man saknar erfarenhet av ett datorsystem, så kunde användarens uppfattning i hur lätt eller svårt systemet skulle bli att använda, grundas i vilket förtroende denne har i sin kunskap av datorsystem i allmänhet. Datorlekfullhet defineras av Webster och Martocchio (1992, citerad i Venkatesh 2000) som nivån av kognitiv spotanitet i interaktioner med mikrodatorsystem. Venkatesh (2000) argumenterar för att dem som är mer lekfulla förväntas att bli mer tillfredställda av systemet, i motsats till de som använder systemet enbart för att de måste. Samma kan också komma att underskatta svårigheterna i systemet, eftersom de njuter av att använda systemet, och upplever därför systemet som lätt att använda. Ovanstående argument använder Venkatesh till att dra slutsatsen att det finns ett samband mellan datorlekfullhet och upplevd användarvänlighet. Det sista ankaret, datorångest, är relaterat till den emotionella aspekten av användandet av teknologi. Datorångest defineras som en individs farhågor eller rädsla när denne ställs inför möjligheten för att använda datorer (Simomsen et al 1987, citerad i Venkatesh 2000). Likt datorsjälv effektivitet och datorlekfullhet, så är datorångest också relaterat till användarens 12

allmänna uppfattning om datoranvändande, skillnaden är att datorångest ses som en negativ affekt på datoranvändande (Venkatesh 2000). Venkateshs väljer också att implementera justeringar i sin modell. Med justeringar menas hur olika konstrukter kan förändras allt eftersom erfarenheten av systemet ökar. Venkateshs argumenterar även med en ökad erfarenhet, så kommer datorångest fortfarande att ha en effekt på upplevd användarvänlighet. Venkatesh menar också att allt eftersom erfarenheten kring ett specifikt system ökar, så förväntas kommer justeringarna relaterade till kunskap och ångest att bli objektiv användbarhet. Denna justering gör det möjligt att göra en jämförelse på vad som faktiskt krävs för att genomföra specifika uppgifter. Denna form av upplevser är viktigt för att skapa överblick av användarvänligheten i specifika system. Nästa justering är kopplad till extern kontroll, och eftersom uppfattningen av externa kontroller inte är direkt kopplade till gränssnittet, skommer enbart förändringen ske i form av en förändring i värdet av uppfattningar av den externa kontrollen. Detta skulle också innebära att erfarenhet har en påverkan på externa kontroller, och att förhållandet mellan externa kontroller och upplevd användarvänlighet förväntas att fortsätta eftersom användare kommer att fortsätta att använda externa kontroller för att tolka den upplevda användarvänligheten. Kontrollen kallas för upplevd njutning, som defineras av Davis et al (1992, citerad i Venkatesh 2000) som: i vilken utsträckning som aktiviteten av att använda ett specifikt system upplevs som trevligt i sin egen rätt, bortsett från några konsekvenser på prestandan av systemanvändande Venkatesh argumenterar också att: allt eftersom den direkta erfarenheten av systemet ökar, så kommer värdet av att använda datorlekfullhet som måttstock för upplevd användarvänlighet att minska. Istället kan upplevd njutning med fördel användas för att mäta upplevd användarvänlighet. Venkatesh (2000) fortsätter att allt eftersom 13

systemanvändandet blir allt mer rutinbaserat, så kommer upplevelsen av systemet bli mindre njutbart, och därför kan systemet komma att upplevas som mer ansträngande. Figur X: Kombinerad modell över TAM med Venkatesh & Davis (2000) och Venkatesh (2000):s tillägg. 2.1.1 Tidigare forskning (Mathieson 1991; Taylor & Todd 1995) TAM har använts som modell i ett antal studier. Legris, Ingham & Collerette (2003) genomförde en studie som hade som mål att kritiskt granska forskningsmetoder, att visa på konvergensen och divergensen i resultaten, och att visa på TAM:s roll för att förklara systemanvändande. I studien gick de igenom artiklar publicerade i branschjournaler mellan 1980 till 2001. De hittade 80 artiklar totalt, men valde behålla 22 för en vidare analys. Artiklarna valdes på följande kriterier: TAM användes användes i en 14

empirisk studie, inga förändringar i TAM genomfördes, att metodiken är välbeskriven, och att forskningsresultaten finns tillgängliga. I studien kom man fram till att resultaten av att använda TAM var konsekventa, man hittade bara ett fall där resultatet av motsägelsefullt. I studien fann man också tre begränsningar i forskning genomförd med TAM: önskvärt hade varit om fler studier hade genomförts i en företagsmiljö, i motsats till de studier som genomförts hittills på studenter. Majoriteten av studierna hade också genomförts kontorsmjukvara och systemutvecklingsapplikationer. Legris, Ingham & Collerette föreslår att fler studier bör genomföras i olika affärsapplikationer. Den sista begränsningen var att majoriteten av resultaten baserades självrapporterat användande, och var därför svåra att se objektivt sätt. Legris, Ingham & Collerette drar slusatsen att fokus borde ligga på mätmetodiken, och att det kan vara svårt att öka TAMs förutsägande kapacitet om inte den integreras i en bredare modell som inkluderar organisatoriska och sociala faktorer. Sociala faktorer implementeras i Venkatesh & Davis (2000) modell TAM2. Ytterligare studier i reliabiliteten i TAM har genomförts av Straub, Keil, & Brenner (1997). I studien, som syftade på att testa TAM modellen i olika kulturer, Japan, Schweiz och USA, testades acceptansen av e post som IT teknologi på anställda på stora flygbolag i tre olika länder, Japan, Schweiz, och USA. Det togs hänsyn till att det skulle finnas minimalt med skillnader mellan företagen, både i storlek och kulturellt. Alla företag hade erfarenhet av att använda e post, med de anställda använder e post på en frivillig basis. Skillnaden skall dock enligt författarna, att e post inte var lika utbrett i Japan i samband med att studien genomfördes. Och därför tog författarna fram hypotesen om att TAM inte skulle passa in i den japanska datan. Fokuset i denna studie låg på att testa den direkta effekten upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet har på systemanvändande. Studien kom fram till att TAM kunde förklara användarbeteende i både Schweiz och USA, men inte i Japan. Författarna diskuterar att det beror på en annan arbetskultur i Japan, som kan hindra användandet av e post och kan särskilja användbarhet från användande. Författarna drar slutsatsen att det är att TAM kanske inte är lika applicerbart i alla kulturer. 15

2.2 Co design En användarnas upplevelse av användbarhet och användarvänlighet kan med fördel förklaras av Technology Acceptance Model (TAM). I denna studie kommer designer och användare och nära samarbeta med varandra i utvecklandet av en prototyp. Denna studie ämnar inte enbart att förklara användarnas upplevelse av användbarhet och användarvänlighet i prototypen, utan också att förklara hur det nära samarbetet kan påverka deras upplevelse av användbarhet och användarvänlighet av prototypen. TAM kan inte hjälpa till att förklara förklara hur det nära samarbetet kan påverka deras upplevelse av användbarhet och användarvänlighet av prototypen, utan för att kunna förklara detta krävs ett annat teoretiskt ramverk. Co design kan hjälpa till att förklara de faktorer som påverkar samarbetet mellan designer och användare. Co design beskrivs av Sanders och Stappers (2008) s om att ge användaren en röst och möjlighet att påverka under hela designprocessen. Sanders och Stappers skriver om den förändring som skett inom designrelaterad forskning, från att användaren exkluderas ur användarprocessen, till att användaren allt mer ses som en jämlike. Författarna skriver också att även om användaren må vara expert på just sitt område och sina upplevelser, så är alla inte förmögna att anta rollen som co designer, då detta kräver unika egenskaper, som t.ex. en stor kreativitet. I detta sammanhang är det därför viktigt för designen att fungera som en guide för användare. I vilken utsträckning detta sker på graden av användarinvolveringen och hur användarens roll ser ut. Alam (2002) beskriver ett ramverk med fyra typer av användarinvolvering: Syfte med involvering, som beskriver varför användaren inkluderats i designprocerssen, steg för involvering, som beskriver vilka steg som användaren är involverad i, intensitet av involvering, som beskriver till vilken som användaren är involverad i projektet, sätt att involvera, som beskriver på vilket sätt användarens involveras och hur information extraheras från personen Steen, Manschot och De Koning (2011) menar att det finns flera anledningar till att använda co design. Författarna beskriver fördelar som att den kreativa processen, ett mer effektivt organiserande av projektet och större lojalitet bland kunder. Själva användaren får ofta inte uppleva tjänsten i sin helhet 16

under processen, men upplever istället fördelarna när tjänsten blir tillgänglig på marknaden. Organisationerna kan i sin tur dra fördelar såsom ett större kreativitetsfrämjande. En annan fördel man kan se genom att involvera kunden som co designer kan vara större insikter i kundens problem, samtidigt som man har en chans att få snabba utvärderingar av denne. 2.2.1 Tidigare forskning 2.3 Användarvänlighet Vad kommer jag använda i MIN forskning? TAM kan hjälpa till att förklara en användares upplevelse av ett system, men för att ytterligare kunna förklara användarupplevelsen, kommer grundläggande teorier om användarvänlighet att inkluderas. Enligt Sharp, Rogers och Preece (2007, s. 19) så innebär användarvänlighet att göra en produkt enklare, effektivare, och trevlig att använda från ett användarperspektiv. Författarna delar upp användarvänligheten i följande mål: effektivitet, enkelhet, användningssäkerhet, ändamålsenlighet, lättlärlighet, minnesvärdhet. Med effektivitet menas hur väl produkten bedöms att uppfylla dess syfte. Med enkelhet menas på vilket sätt som en produkt fungerar som stöd för användaren när denne genomför sina uppgifter. Med användningssäkerhet menas hur användaren skyddas från situationer som kan innebära fara och risker för denne. Med ändamålsenlighet menas till vilken grad som systemet erbjuder den funktionalitet som gör att användaren kan genomföra det den behöva göra. Med lättlärlighet menas hur enkelt ett system är att lära sig att använda. Med minnesvärdhet menas hur enkelt ett system är att komma ihåg när man väl använt det en gång. Nielsen (2012) ser också tillfredställelse som ett mål, och beskriver det som hur trevligt det är att använda systemet. Nielsen (1995) beskriver också tio grundläggande principer för användarvänlighet: 17

1. Systemstatusens synlighet, som innebär att systemet alltid skall hålla användaren informerad om vad som händer i systemet, genom olika former av feedback. 2. Koppling mellan systemet och den verkliga världen, som innebär att språket som systemet använder skall förstås av användaren 3. Användarkontroll och frihet, som innebär att användaren snabbt skall kunna lämna systemet om användaren skulle begå ett misstag 4. Följdriktighet och standarder, som innebär att samma typ funktioner skall ha samma betydelse i systemet. 5. Förebyggande av fel, som innebär det är bättre som systemet förebygger fel innan de faktiskt inträffar, än att systemet visar ett felmeddelande. 6. Igänkänning före återkoppling, som innebär att man bör minimera användarens minnesbörd genom att synliggöra objekt och alternativ. Instruktioner för hur systemet används skall finnas lättilgängligt, så användaren inte skall behöva komma ihåg allt, och därmed minska användarens minnesbörd. 7. Flexibilitet och användareffektivitet, som innebär att man skall ge användare möjlighet att själva anpassa funktioner de använder ofta så att de kan bli mer effektiva. 8. Estetisk och minmalistiskt design, som innebär det inte skall finnas information som inte är relevant för användaren, och därmed enbart tar bort fokuset från det användaren faktiskt vill åstadkomma. 9. Hjälpa användaren att känna igen, diagnostisera och återhämta sig från fel, som innebär att felmeddelanden skall vara tydliga och precist indikera problemet, och samtidigt förslå en lösning. 10. Hjälp och dokumentation, som innebär det skall finnas lättillgängligt och tillräckligt med hjälp och dokumentation för anändaren om denne får behov av det. 18

Både användarvänlighetsmålen och de grundläggande principerna kan ligga till grund för utvecklandet av funktionaliteten i den digitala prototypen. 2.3.1 Tidigare forskning 3 Metod 3.1 Vetenskaplig ansats 3.1.1 Prototyping Ett av resultaten av denna studie kommer att bli en prototyp. Prototyp är ett bra verktyg för att snabbt kunna konkretisera abstrakta ideér, som man sedan kan presentera för sina uppdragsgivare för återkoppling. Prototyper är till störst hjälp tidigt i processen med låg utvecklade prototyper, eftersom dem uppmuntrar användaren att ge feedback. En för detaljerad prototyp kan avskräcka från att ge feedback, då denne tror att detta kan såra designen. (Barros & Melo 2011). Stappers (citerad i Sanders & Stappers 2014) anger flera sätt som prototyper också kan användas i forskningsprocessen på flera olika sätt: prototyper inbjuder till diskussion för teamet eftersom det finns något konkret och fysiskt att diskutera runt, den möjliggör också testande och närmande av olika teorier. En prototyp gör det också möjligt för en person att skapa helt nya perspektiv, eftersom den skapar en situation som inte existerat tidigare. High fidelity / low fidelity Prototyper kan yttra sig som exempelvis översiktliga skisser, så kallade Low fidelity skisser, eller mer detaljerade bilder av den slutgiltiga tjänsten där man i princip kan se det slutgiltiga utseendet och funktionaliteten Highfidelity (Nielsen, 1993, s.97). 19

3.1.2 Användartester För att öka förståelsen för användarna, kommer studien att genomföra en kontextuell undersökning av användarna. En kontextuell undersökning är en kvalitativ datainsamlingsmetod som består av att observera och prata med användarna i deras arbetsmiljö. Enligt Raven och Flanders (1996) så utgår en kontextuell undersökning från följande principer: 1. Datainsamlingen måste ske i en kontext för användarens arbete. 2. Forskaren och användaren skapar en relation för att kunna utforska problemet tillsammans. 3. Det måste finnas ett tydligt fokus i studien, den får t.ex. inte vara baserad på en lista av specifika frågor. Den specifika datainsamlingsmetoden varierar, och beror på studiens och/eller företagets unika natur. Men följande fem steg är en del av varje kontextuell undersökning: 1. Identifiera olika nyckelmarknadet. 2. Inderifiera kunderna inom dessa marknader och planera besök. 3. Planera ett fokus för besöket. 4. Genomför besöket. 5. Analysera data från besöket. Raven och Flanders (1996) beskriver olika exempel på metoder som kan användas i en studie med kontextuell undersökning. Författarna beskriver att man kan genomföra intervjuer med användaren samtidigt som denne genomför sin arbetsuppgift. Under denna intervju är det vikitgt att man ber användaren att fråga vad den gör, varför den gör det, och vad dem förväntar sig för respons från systemet. Andra metoder som författarna beskriver är att man genomför en enkät med användarna efter att de genomfört sin arbetsuppgift, eller att man låter användarna återskapa en specifik process för forskarna genom att använda artefakter från den aktuella processen. 3.1.3 System Usability Scale För att generera kvantfierarbar data från användartesten, genomfördes ett System Usability Scale (SUS) test. SUS är en enkät med tio olika frågor för att kunna skapa en överblick över användarvänligheten ( se Bilaga X ). Fem av frågorna är positiva påståenden. De resterande fem frågor är negativa påståenden. 20

SUS utvecklades som svar på behovet att kunna göra genomföra snabba och enkla tester av användarvänlighten i samband med olika studier. Tidigare testmetoder var ofta kontextspecfika, och gjorde det därmed svårt att göra jämförelser över olika system. SUS är en Likert skala, som används för att mäta attityder hos respondenten, och skalan som används i denna SUS är 1 5. Ett SUS test genomförs direkt efter att användaren har haft en möjlighet att testa systemet, innan respondenten har haft någon möjlighet att diskutera med andra (Brooke 1996). Bangor, Kortum & Miller (2008) fann i sin studie, av resultatet från 2324 SUS enkäter, att SUS är mycket pålitlig som utvärderingsmetod. En korrelation som studien fann var att det fanns en betydande korrelation mellan respondentens ålder och dennes SUS poäng. Samma studie fann också att SUS kunde förutsäga vilken påverkan som förändringar av användarvänligheten i gränssnittet när förändringar gjordes på en enskild funktion över loppet av många iterationer. Att SUS enkäten är på engelska kan medföra problem för respondenter som inte förstår engelska. En studie genomförd av Finstad (2006) fann att en SUS enkät som genomförda av respondenter som inte talade engelska som modersmål, var att få problem skulle uppstå med frågorna, så länge som det fanns en assistent tilhands som kunde svara och hjälpa till med tolkningen av frågorna. 3.2 Datainsamling I samförstånd med uppdragsgivaren, utvecklades en prototyp som det första användartestet skulle utgå ifrån. Prototypen har utvecklats iterativt Användartest och intervjuer > SUS Inför varje session så skapades användartester i UXPin I den första sessionen genomfördes tre användartester. Användartesterna skapades utifrån de funktioner som var med relvanta för Maskinteknik i just 21

denna modul. Med respondentens godkännande, gjordes också en ljudupptagning av användartesten med hjälp av en diktafon. Efter att respondenten gått igenom alla användartester, så fick den göra en SUS enkät ( se Bilaga X ) för de olika användartesterna. Denna enkät genomfördes digitalt i en enkät skapad med fria verktyget Google Forms, detta för att underlätta bearbetandet och hanterandet av den kvantitativa data från enkäterna. Instruktioner ( se Bilaga X ) Resultaten från användartesterna och SUS enkäterna delades sedan upp ( se Bilaga X ) för att kunna kopplas till den uppdelenigen av de totalt 28 saker/termer (se Bilaga X) som användes av Davies (1989, s.326) för att värdera upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet. 3.3 Analys Koppla med Co design 3.4 Tillförlitlighet Dalen (2015) skriver om extern reliabilitet som innebär att en annan forskare ska kunna genomföra och få samma resultat som studien, och det finns en risk att forskarens subjektivitet skapar hiner för att detta skall ske. Det finns olika tankar över vem som bär ansvaret för ovanstående. LeCompte och Goetz (1982, refererad i Bryman, 2011 ) menar ansvaret ligger hos den efterföljande forskaren, att denne skall anamma den tidigare forskarens roll. Dalen (2015) menar å andra sidan att studien skall ta hjälp av en annan forskare för att undersöka hur subjektiviteten kan påverka resultatet. Subjektivtet kan också medföra att det är lättare för forskaren att förstå 22

situationen, men det finns även en risk att detta kan påverka resultatet. Denna studie har saknat möjlighet att inkludera en extern forskare, och därför följt Bryman (2011) menar, att det är forskaren som är det viktigaste för subjektiviteten. Bryman (2011) skriver också att det kan vara svårt att applicera kvalitativa undersökningar på andra situationer, eftersom det är nästan omöjligt att återskapa populationen. Så blir fallet för denna studie, då populationen och studien är så hårt knuten till företaget. En generalisering skall enligt författaren istället göras med hänsyn till teorin, och forksaren skall ha kompetensen för att kunna dra enkla slutsatser utifrån den insamlade datan. Dalen (2015) kommenterar också hur subjektivitet kan påverka tolkandet av resultatet. Författaren menar att relationen mellan forskare och informant kan påverka hur resultatet tolkas. Dalen skriver [n]är förhållandena ordnas så att det skapas intersubjektivitet, stärks validiteten i tolkningen av informanternas uttalanden. Dalen fortsätter med att det kan vara svårt att vara objektiv vid sammanställningen av data, vilket påverkar validiteten 3.5 Etiska överväganden Saffer (2010, ss.83 84) skriver om flera etiska överväganden när man genomför forskning. Författaren skirver att man skall få samtycke från respondenten om att denne kommer att ingå i studien. Författaren föreslår att man skall skapa ett skriftligt avtal, men denne studie anser att de är tillräckligt att överenskommelsen muntligt spelas innan användartesten påbörjas. Studien har också, i enlighet Saffers riktlinjer, visat respekt för respondenternas anonymitet, genom att aldrig i studien nämna namn, kön, eller ålder. Även arbetstitel har försökts undvikas att nämnas, då det skulle det skulle möjliggöra en identifiering, då antalet anställda på företaget är få. Ytterligare faktorer att ta hänsyn till Saffer, är att de anställda bör få någon form av ersättning för sitt deltagande i studien. I denna studie, så är en ersättning varken möjligt eller aktuellt, då ansvaret att skapa tillgång till respondenter har legat på företaget själva. Och studien har också svårt att se 23

hur ett medverkande skulle vara till besvär för företaget, då företaget själva efterfrågat utvecklingen av prototypen. Ytterligare faktorer studien tagit hänsyn till ör de olika respondenternas vana med att hantera datorsystem. 3 Resultat Genomsnittligt SUS resultat från användartesterna Användartest Antal respondenter Resultat 1 4 77.5 Davies 1989 Upplevd användbarhet Upplevd användarvänlighet 4 Diskussion 24

4.1 Metod Då SUS enkäten ursprungligen var på engleska, så var studien tvungen att se till de problem som detta skulle kunna skapa. Oklarheter i respondenternas engelskakunskaper skapade en situation där en översättning skulle minska risken för missförstånd av frågan, och därmed också felaktiga resultat. En översättning kan också förändra ursprungsfrågans mening, men denna risk bedöms av studien som betydligt mindre än att använda det engelska ursprungstestet. 4.2 Resultat Många av de tidiga buggarna i de tidiga prototyperna fixades innan användartestet, så flera av resultatetn från SUS enkäten på det första användartestet kan knappast ses som förvånande. Det hade därför varit intressant att genomföra SUS enkäter på de första iterationerna av systemet, och på så sätt gjort korrelationenen än tydligare. Detta innebär att vissa uppgifter i användartesterna förbli demsamma, och borde därför enbart gynna igenkännsningsfaktorn. Igenkänningsfaktorn kan har påverkat resultatet i de senare användartesterna. Den första SUS enkäten resulterade i enbart fyra resultat, dock så testades 80% av de som kommer att använda systemet, men det lilla antalet respondenter gör det fortfarnade svårt för att argumentera över att detta skall kunna ses som ett kvantitativt rultat, utan bör därför ses som ett tillägg till de kvalitativa resultaten från användartesterna. 25

Referenser Alam, I. (2002). An exploratory investigation of user involvement in new service development. Journal of the Academy of Marketing Science, 30 (3), 250 261. Bangor, A., Kortum, P. T., & Miller, J. T. (2008). An empirical evaluation of the system usability scale. Intl. Journal of Human Computer Interaction, 24 (6), 574 594. Barros, T., & Melo, P. (2011, October). Prototyping as a powerful tool in a user centered innovation process. In Proceedings of the Companion Proceedings of the 10th Brazilian Symposium on Human Factors in Computing Systems and the 5th Latin American Conference on Human Computer Interaction (pp. 33 35). Brazilian Computer Society. Brooke, J. (1996). SUS A quick and dirty usability scale. Usability evaluation in industry, 189(194). Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber. Calisir, F., Calisir, F., (2004). The relation of interface usability characteristics, perceived usefulness, and perceived ease of use to end user satisfaction with enterprise resource planning (ERP) systems. Computers in human behavior, 20 4, ss.505 515. Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Davis, F. D. (1989). Perceived usefulness, perceived ease of use, and user acceptance of information technology. MIS quarterly, 319 340. Davis, F. D., Bagozzi, R. P., & Warshaw, P. R. (1989). User acceptance of computer technology: a comparison of two theoretical models. Management science, 35 (8), 982 1003. Davis, F. D., & Venkatesh, V. (1996). A critical assessment of potential measurement biases in the technology acceptance model: three 26

experiments. International Journal of Human Computer Studies, 45 (1), 19 45. Finstad, K. (2006). The system usability scale and non native english speakers. Journal of usability studies, 1 (4), 185 188. Legris, P., Ingham, J., & Collerette, P. (2003). Why do people use information technology? A critical review of the technology acceptance model. Information & management, 40 (3), 191 204. Nielsen, J., (1995). Usability 101: Introduction to Usability. [online] Nielsen Norman Group. Tillgänglig på: <https://www.nngroup.com/articles/usability 101 introduction to usability/> [Hämtad 2 maj 2016]. Nielsen, J., (2012). Usability 101: Introduction to Usability. [online] Nielsen Norman Group. Tillgänglig på: <https://www.nngroup.com/articles/usability 101 introduction to usability/> [Hämtad 2 maj 2016]. Raven, M. E., & Flanders, A. (1996). Using contextual inquiry to learn about your audiences. ACM SIGDOC Asterisk Journal of Computer Documentation, 20 (1), 1 13. Saffer, D (2010). Designing For Interaction : Creating Innovative Applications And Devices, n.p.: Berkeley Calif. : New Riders Pub cop. 2010, Linnaeus University Library, EBSCO host, viewed 2 May 2016. Sanders, E. B. N., & Stappers, P. J. (2008). Co creation and the new landscapes of design. CoDesign, 4 (1), ss.5 18. Sanders, E. A., & Stappers, P. J. (2014). Probes, toolkits and prototypes: Three approaches to making in codesigning. CoDesign: International Journal of CoCreation in Design and the Arts, 10 (1), 5 14. Sharp, H, Preece, J, & Rogers, Y 2015, Interaction Design : Beyond Human Computer Interaction, n.p.: Chichester : Wiley, cop. 2015, Linnaeus University Library, EBSCO host, viewed 2 May 2016. Steen, M., Manschot, M. A. J., & De Koning, N. (2011). Benefits of co design in service design projects. International Journal of Design 5 (2) 2011, 53 60. 27

Straub, D., Keil, M., & Brenner, W. (1997). Testing the technology acceptance model across cultures: A three country study. Information & Management, 33 (1), 1 11. Venkatesh, V. (2000). Determinants of perceived ease of use: Integrating control, intrinsic motivation, and emotion into the technology acceptance model. Information systems research, 11 (4), 342 365. Venkatesh, V., & Davis, F. D. (2000). A theoretical extension of the technology acceptance model: Four longitudinal field studies. Management science, 46 (2), 186 204. Bilagor Bilaga X System Usability Scale 28

Bilaga X Svensk System Usability Scale 29

30

31

Bilaga X Instruktioner till användartesterna 32

Bilaga X Davies (1989, s.326) Davies (1989, s.326) rangordning av faktorer som påverkar upplevd användarvänlighet Rank Faktor 1 Controllable 2 Cumbersome 3 Frustrating 4 Understandable 5 Mental Effort 6 Rigid & Inflexible 7 Confusing 8 Ease of Remembering 9 Dependence of Manual 10 Error Recovery 11 Unexpected Behaviour 12 Provides Guidance 13 Error Prone N/A N/A N/A Ease of Use Ease of Learning Effort to Become Skillful Davies (1989, s.326) rangordning av faktorer som påverkar upplevd användbarhet 33

Rank Faktor 1 Effectiveness 2 Job Performance 3 Quality of Work 4 Increase Productivity 5 Critical to My Job 6 Accomplish More Work 7 Work More Quickly 8 Makes Job Easier 9 Control Over Work 10 Cut Unproductive Time 11 Saves Me Time 12 Addresses My Needs 13 Job Difficult Without N/A Useful SUS fråga Jag tror att jag skulle gilla att använda detta system ofta. Koppling till Davies (1989, s.326) 1.1, 1.3, 1.6, 1.10, 1.11, 1.12, 1.13, 1.14 Jag fann systemet onödigt komplicerat. Jag tycker att systemet var enkelt att använda. Jag tror att skulle behöva hjälp av en person med teknisk kompetens för att använda systemet. 34

Jag tyckte att de olika funktionerna i systemet var väl integrerade. Jag tyckte att systemet var inkonsekvent. Jag tror att majoriteten skulle kunna lära sig använda detta system mycket snabbt. Jag tyckte att systemet var besvärligt att använda. Jag känner mig självsäker när jag använder detta system. Jag behövde lära mig många saker innan jag kunde börja använda detta system 35