Mall för Forskningsplan

Transkript

1 Mall för Forskningsplan Under lektionen Att skriva forskningsplan gick ni igenom bakgrund och målsättningen med att skriva en forskningsplan. Målet med denna är dels att ni skall skaffa er kunskap för att på bästa sätt genomföra de projekt som ni blivit anlagda, och dels att så mycket som möjligt precisera och ringa in det problem som ni genom ert arbete kommer att lösa. Följande rubriker skall finnas med i er forskningsplan. Under respektive rubrik finns även en kort förklarande text. För mer ingående information ombeds ni gå in på kurshemsidan och lyssna på föreläsningen Att skriva forskningsplan eller söka i er kurslitteratur. 1 Introduktion I introduktionen beskriver ni vad det är som skall göras och varför det finns ett behov av att göra detta. Maskinteknik i Oskarshamn AB använder sig idag av ett kombinerat MPS/CRM/ERP system som är utvecklat i databasprogrammet FileMaker Pro. Det nuvarande programmet är främst utvecklar för företag som arbetar med större serier av artiklar. Detta gör att programmet idag inte är anpassat efter företaget, då företagets fokus ligger på unika projekt. Programmet saknar också många funktioner som skulle effektivisera orderhantering och projektstyrning. Även om företaget ämnar att uppdatera hela sitt datorprogrammet, så kommer denna studie att fokusera på orderhantering i deras programmet. Tidigare studier genomförda av Maskinteknik i Oskarshamn AB har resulterat i att en kravspecifikation tagits fram, vilket denna studie tagit del av. Denna kravspecifikation kommer att ligga till grund för en prototyp till orderhantering. Denna prototyp kommer utvecklas iterativt tillsammans med företaget i UXPin, ett onlinebaseratverktyg för att utveckla prototyper. Studien ämnar att undersöka användarnas upplevda användbarhet och användarvänlighet med Technology Acceptance Model (TAM) tillsammans med Co design. Motivationen till att studera just dessa två aspekter är att flera studier som undersökt affärssystem har funnit brister i användbarheten och användarvänligheten för användaren, vilket studierna visar kan bli kostsamt för företagen. En studie av användares upplevda användbarhet och användarvänlighet ger därför en möjlighet att identifiera de faktorer som orsakar bristerna. För att för att kunna förklara användarnas upplevda användarvänlighet kommer modellen Technology Acceptance Model (TAM) att användas. TAM beskriver vilka faktorer som påverkar en användaracceptans i ett datorsystem. TMA består av två övertygelser: upplevd användbarhet (UA) och upplevd användarvänlighet (UAn). Dessa två övertygelser påverkar i sin tur användarens attityd till att använda systemet, vilket har inverkan på det faktiska 1

2 användandet ( Davis 1989 ). Co design beskrivs av Sanders och Stappers (2008) s om att ge användaren en röst och möjlighet att påverka under hela designprocessen. Valet att inkludera Co design i studien är för att kunna beskriva företagets roll i skapandet av prototypen tillsammans med designen. Studien kommer också att försöka implementera Co design i TAM, då TAM inte beskriver hur användarens roll som en medverkande designer, en co designer, påverkar dennes upplevelse. 2

3 2 Forskningsproblem Målet med att formulera ett forskningsproblem är att skaffa er kunskap om det område som ni skall undersöka. Det ställs tre krav på detta: Det skall vara relevant både vad gäller aktualitet och intresse. Det skall visa på att det praktiskt går att genomföra. Det skall vara etiskt försvarbart. Forskningsproblemet skall vara formulerat på ett sådant sätt att det klart framgår att en avvägning har gjorts i förhållande till antalet timmar som finns tillgängligt, de personliga förutsättningar som ni själva har och nivån skall vara proportionellt till arbetets omfattning. Flera studier av affärssystem har påvisat brister i användbarhet och användarvänlighet av dessa. Modellen Technology Acceptance Model (TAM) har i flera studier använts för att förklara vad som kan påverka användbarhet och användarvänlighet. Det jag primärt kommer att försöka besvara med min forskning är om man kan implementera TAM som ett verktyg för att förbättra användbarheten och användarvänligheten? 3

4 3 Teoretiskt ramverk Med teoretiskt ramverk menas att ni skall göra en noggrann analys av vilken sorts teoretiskt bakgrund ni behöver ta fram för ert projekt. Detta inkluderar samtliga källor där ni kommer att inhämta kunskap från. Det teoretiska ramverket skall preciseras både genom att ni specificerar vilken sorts kunskap ni kommer att behöva ta till er och ta upp i er uppsats och genom att ni kommer med konkreta förslag på litteratur eller artiklar. 3.1 Technology acceptance model Införande och användande av informationsteknologi i arbetsplatsen är ett forskningsområde som förblir relevant. Därför kan det argumenteras att det är viktigt att förstå varför en användare väljer, och varför den faktiskt använder ett informationssystem. En modell för att förstå användandet, som också har fått stöd i flera studier (Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989; Davis 1989; Davis 1986 ), är Technology Acceptance Model (TAM) Bakgrund I stora delar så bygger TAM på modellen Theory of Reasoned Action (TRA). TRA är modell från socialpsykologi, som berör de olika bestämmande faktorerna för medvetet ansedda beteedenden. Enligt TRA, så beror en användares prestation på dennes beteendeintentioner (BI) att genomföra beteendet. BI bestäms i sin tur användarens attityd (A) och subjektiva norm (SN) till beteendet. BI = A + SN A bestäms av framträdande övertygelser om vilka konsekvenser som beteendet kommer att ha, multiplicerat med utvärdering av demsamma. A = b i e i SN bestäms av en multiplicering av användarens normativa föreställningar (nf) med dennes motivation att följa med dess förväntningar (m). SN = nf i m i TRA är en generell modell, och beskriver därför inte vilka övertygelser som är kopplade till ett specifikt beteende, och forskare måste därför först indentifiera vilka övertygelser som är aktuella för den aktuella studien. En fördel med att använda TRA är att om någon annan faktor påverkar beteendet, gör det indirekt genom att påverka A, SN. Det vill säga att aspekter som, t.ex., användarens egenskaper och organisationens struktur endast kan ses som externa variabler ( A, Fishburn 75 ). 4

5 Figur X: Modell över Theory of Reasoned Action Beskrivning TAM är en vidarearbetning på TRA och målet är att utveckla en generell modell för vilka faktorer som påverkar en användaracceptans i ett datorsystem. TMA består av två 1 övertygelser: upplevd användbarhet (UA) och upplevd användarvänlighet (UAn) Upplevd användbarhet definieras som: till vilken nivå en användare tror att användandet av ett specifikt system skulle förbättra dennes arbetsinsats. (Davies 1989) Upplevd användarvänlighet definieras: Likt TRA... till vilken nivå blivande användare förväntar att systemet skall kunna användas utan problem. ( Davis 1989 ) Beteendeintentioner (BI) påverkas tillsammans av användarens attityd (A) tillsammans med upplevd användbarhet, vilket betyder att användare strävar efter att genomföra beteenden som har en positiv affekt. Förhållandet UA BI baseras på att användare strävar efter beteenden som dem tror kommer öka deras arbetsprestation ( Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989 ). Attityd påverkas i sin tur av UA och UAn. BI = A + UA A = UA + UAn Det kan också argumenteras att UAn har en betydande påverkan på UA, ju enklare ett system är att interagera med, ju större bör användarens uppfattning av effektivitet vara, vilket gör att resurser kan frigöras till andra arbeten. Därför kan man argumentera UAn har en direkt påverkan på UA Även externa variabler kan påverka UA. Om en variabel ger en bättre förståelse, så är troligt att system kommer upplevas som mer användbart ( Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989 ). 1 ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT SKRIVA ATT TERMERNA ÄR ÖVERSATTA? 5

6 UA = UAn + externa vaiabler Figur X: Modell över Theory Acceptance Model (Davis, Bagozzi, & Warshaw 1989). Venkatesh & Davis (2000) presenterar en vidarearbetning på TAM som inkluderar olika sociala och kognitiva processer. Dem väljer att kalla den för TAM2. Den första sociala processen är den subjektiva normen, som defineras av Fishbein och Ajzen (1975, s.302) som: en persons uppfattning att de flesta personer som är är viktiga till honom tror att han skall eller inte skall genomföra det specifika beteendet Resultatet av den detta blir att man väljer ett beteende, även om man inte är positivt inställd till det, om det tror att en eller flera referenter tycker att de skall, eller om motivationen att följa är tillräckligt stor. Olika studier visar olika effekter av den subjektiva normen inverkan på intentionen. Venkatesh & Davis (2000) citerar Mathieson (1991) och Todd (1995), där Mathiesons studie visade att den subjektiva normen sakande påverkan, men att man Todds studie kunde påvisa en signifikant påverkan. TAM2 menar också att i en dator kontext, så kommer upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet, i en subjektiv norm för att tydligöra skillnaden väljer Venkatesh & Davis (2000) att beskriver frivillighet som till vilken nivå potentiella användare uppfattar beslutsprocessen att vara icke obligatorisk. Till skillnad från TRA och TAM, där den subjektiva normen bygger på samtycke. Deras vidarearbetning teoritiserar att det finns ytterligare två mekanismer, identifikation och internalisering, som kan påverka intentionen genom upplevd användbarhet. Internalisering defineras som: en process där en person uppfattar att en viktig referent tycker att en skall använda ett system, att en person intergrerar referentens övertygelse till sin egna övertygelser. (Kelman 1958; Warshaw 1980, citerad i Venkatesh & Davis 2000 ) 6

7 TAM2 menar att internalisering kommer att ske oavsett om användarkontexten är frivillig eller obligatorisk, att en användares uppfattning av systemets användarvänlighet kan fortfarande förbättras i ljuset av ny information ( Venkatesh & Davis 2000 ). Även identifikation, eller image, kan påverka intentionen. TAM2 menar att den subjektiva normen kommer att påverka en persons image, eftersom som om en eller flera från personens umgänge tycker att denne skall genomföra handlingen, kan kan detta höja personens status i gruppen. En person kan därför uppfatta att användandet av ett system kan komma att leda till framsteg i dennes arbetsinsats, och denna effekt fångas i TAM2 genom den subjektiva normens påverkas på imagen. Precis som med internalisering, så menar TAM2 menar att identifikation kommer att ske oavsett om användarkontexten är frivillig eller obligatorisk, De olika punkterna utgår ifrån tre olika huvudområden, work motivation theory, action theory, och task contingent decision making from behavioral decision theory. Utifrån, dessa tre huvudområen, så menar TMA2 att personer använder mentala modeller för att bedöma matchningen mellan viktiga arbetsmål och konsekvenserna med att använda ett system, som en grund för att skapa insikter användaande prestenda förhållandet. TMA2 beskriver följande kognitiva punkter, jobbrelevans, utmatningskvalité, och möjlighet att presentera resultatet. Jobbrelevans defineras som en individs uppfattning om till vilken nivå målsystemet applicerbart på dennes jobb. Med utmatningskvalité menar TAM2 vilka uppgifter som systemet är kapabelt att genomföra och till vilken nivå dessa matchar jobbmålen. Med möjlighet att presentera resultatet menas att användaren kommer att få en mer positiv uppfattning av systemet användbarhet om skillnaderna mellan användande och positiva resultat är lätta att särskilja (Venkatesh & Davis 2000). TAM utvecklas ytterligare av Venkatesh (2000). Venkatesh använder sig av olika ankare och justeringar för att beskriva olika faktorer som påverkar upplevd användarvänlighet. Han menar att användare som använder ett nytt datorsystem, så förväntas de att ankra deras upplevda användarvänlighet i deras allmäna uppfattning av datorsystem, och allt eftersom deras kunskap om systemet ökar, så förväntas deras omdöme om upplevd användarvänlighet att bli en direkt koppling till specifika attribut i systemet. Venkateshs (2000) modell beskriver fyra ankare: Computer Self Efficancy, Perception of External Control, Computer Anxiety, Datorlekfullhet, och två justeringar Percieved Enjoyment och Objective Usability. De två första ankarna beskrivs som två olika kontroller. Kontroller är konstrukter som återspeglar situationbaserade möjligheter och begränsningar till ett beteende (Ajzen 1985, citerad i Venkateshs (2000). Flera studier har visat att kontroller har en effekt på intention och beteende (Mathieson 1991; Taylor & Todd 1995). Interna kontroller relaterar till kunskap och själv effektivitet och externa kontroller relaterar till miljön runt omkring. Med själv effektivitet menas användares övertygelse över dennes förmåga att genomföra en specifik uppgift eller arbete. Det går att dra paralleller mellan själv effektivitet och upplevd användarvänlighet. I en studie genomförd av Venkatesh & Davis (1996) fann man att när man 7

8 saknar erfarenhet av ett datorsystem, så kunde användarens uppfattning i hur lätt eller svårt systemet skulle bli att använda, grundas i vilket förtroende denne har i sin kunskap av datorsystem i allmänhet. Datorlekfullhet defineras av Webster och Martocchio (1992, citerad i Venkatesh 2000) som nivån av kognitiv spotanitet i interaktioner med mikrodatorsystem. Venkatesh (2000) argumenterar för att dem som är mer lekfulla förväntas att bli mer tillfredställda av systemet, i motsats till de som använder systemet enbart för att de måste. Samma kan också komma att underskatta svårigheterna i systemet, eftersom de njuter av att använda systemet, och upplever därför systemet som lätt att använda. Ovanstående argument använder Venkatesh till att dra slutsatsen att det finns ett samband mellan datorlekfullhet och upplevd användarvänlighet. Det sista ankaret, datorångest, är relaterat till den emotionella aspekten av användandet av teknologi. Datorångest defineras som en individs farhågor eller rädsla när denne ställs inför möjligheten för att använda datorer (Simomsen et al 1987, citerad i Venkatesh 2000). Likt datorsjälv effektivitet och datorlekfullhet, så är datorångest också relaterat till användarens allmänna uppfattning om datoranvändande, skillnaden är att datorångest ses som en negativ affekt på datoranvändande (Venkatesh 2000). Venkateshs väljer också att implementera justeringar i sin modell. Med justeringar menas hur olika konstrukter kan förändras allt eftersom erfarenheten av systemet ökar. Venkateshs argumenterar även med en ökad erfarenhet, så kommer datorångest fortfarande att ha en effekt på upplevd användarvänlighet. Venkatesh menar också att allt eftersom erfarenheten kring ett specifikt system ökar, så förväntas kommer justeringarna relaterade till kunskap och ångest att bli objektiv användbarhet. Denna justering gör det möjligt att göra en jämförelse på vad som faktiskt krävs för att genomföra specifika uppgifter. Denna form av upplevser är viktigt för att skapa överblick av användarvänligheten i specifika system. Nästa justering är kopplad till extern kontroll, och eftersom uppfattningen av externa kontroller inte är direkt kopplade till gränssnittet, kommer enbart förändringen ske i form av en förändring i värdet av uppfattningar av den externa kontrollen. Detta skulle också innebära att erfarenhet har en påverkan på externa kontroller, och att förhållandet mellan externa kontroller och upplevd användarvänlighet förväntas att fortsätta eftersom användare kommer att fortsätta att använda externa kontroller för att tolka den upplevda användarvänligheten. Kontrollen kallas för upplevd njutning, som defineras av Davis et al (1992, citerad i Venkatesh 2000) som: i vilken utsträckning som aktiviteten av att använda ett specifikt system upplevs som trevligt i sin egen rätt, bortsett från några konsekvenser på prestandan av systemanvändande Venkatesh argumenterar också att: 8

9 allt eftersom den direkta erfarenheten av systemet ökar, så kommer värdet av att använda datorlekfullhet som måttstock för upplevd användarvänlighet att minska. Istället kan upplevd njutning med fördel användas för att mäta upplevd användarvänlighet. Venkatesh (2000) fortsätter att allteftersom systemanvändandet blir allt mer rutinbaserat, så kommer upplevelsen av systemet bli mindre njutbart, och därför kan systemet komma att upplevas som mer ansträngande. Figur X: Kombinerad modell över TAM med Venkatesh & Davis (2000) och Venkatesh (2000):s tillägg. TAM har använts som modell i ett antal studier. Legris, Ingham & Collerette (2003) genomförde en studie som hade som mål att kritiskt granska forskningsmetoder, att visa på konvergensen och divergensen i resultaten, och att visa på TAM:s roll för att förklara systemanvändande. I studien gick de igenom artiklar publicerade i branschjournaler mellan 1980 till De hittade 80 artiklar totalt, men valde behålla 22 för en vidare analys. Artiklarna valdes på följande kriterier: TAM användes användes i en empirisk studie, inga förändringar i TAM genomfördes, att metodiken är välbeskriven, och att forskningsresultaten finns tillgängliga. 9

10 I studien kom man fram till att resultaten av att använda TAM var konsekventa, man hittade bara ett fall där resultatet av motsägelsefullt. I studien fann man också tre begränsningar i forskning genomförd med TAM: önskvärt hade varit om fler studier hade genomförts i en företagsmiljö, i motsats till de studier som genomförts hittills på studenter. Majoriteten av studierna hade också genomförts kontorsmjukvara och systemutvecklingsapplikationer. Legris, Ingham & Collerette föreslår att fler studier bör genomföras i olika affärsapplikationer. Den sista begränsningen var att majoriteten av resultaten baserades självrapporterat användande, och var därför svåra att se objektivt sätt. Legris, Ingham & Collerette drar slusatsen att fokus borde ligga på mätmetodiken, och att det kan vara svårt att öka TAMs förutsägande kapacitet om inte den integreras i en bredare modell som inkluderar organisatoriska och sociala faktorer. Sociala faktorer implementeras i Venkatesh & Davis (2000) modell TAM2. Ytterligare studier i reliabiliteten i TAM har genomförts av Straub, Keil, & Brenner (1997). I studien, som syftade på att testa TAM modellen i olika kulturer, Japan, Schweiz och USA, testades acceptansen av e post som IT teknologi på anställda på stora flygbolag i tre olika länder, Japan, Schweiz, och USA. Det togs hänsyn till att det skulle finnas minimalt med skillnader mellan företagen, både i storlek och kulturellt. Alla företag hade erfarenhet av att använda e post, med de anställda använder e post på en frivillig basis. Skillnaden skall dock enligt författarna, att e post inte var lika utbrett i Japan i samband med att studien genomfördes. Och därför tog författarna fram hypotesen om att TAM inte skulle passa in i den japanska datan. Fokuset i denna studie låg på att testa den direkta effekten upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet har på systemanvändande. Studien kom fram till att TAM kunde förklara användarbeteende i både Schweiz och USA, men inte i Japan. Författarna diskuterar att det beror på en annan arbetskultur i Japan, som kan hindra användandet av e post och kan särskilja användbarhet från användande. Författarna drar slutsatsen att det är att TAM kanske inte är lika applicerbart i alla kulturer. 3.2 Co design En användarnas upplevelse av användbarhet och användarvänlighet kan med fördel förklaras av Technology Acceptance Model (TAM). I denna studie kommer designer och användare och nära samarbeta med varandra i utvecklandet av en prototyp. Denna studie ämnar inte enbart att förklara användarnas upplevelse av användbarhet och användarvänlighet i prototypen, utan också att förklara hur det nära samarbetet kan påverka deras upplevelse av användbarhet och användarvänlighet av prototypen. TAM kan inte hjälpa till att förklara förklara hur det nära samarbetet kan påverka deras upplevelse av användbarhet och användarvänlighet av prototypen, utan för att kunna förklara detta krävs ett annat teoretiskt ramverk. Co design kan hjälpa till att förklara de faktorer som påverkar samarbetet mellan designer och användare. Co design beskrivs av Sanders och Stappers (2008) s om att ge användaren en röst 10

11 och möjlighet att påverka under hela designprocessen. Sanders och Stappers skriver om den förändring som skett inom designrelaterad forskning, från att användaren exkluderas ur användarprocessen, till att användaren allt mer ses som en jämlike. Författarna skriver också att även om användaren må vara expert på just sitt område och sina upplevelser, så är alla inte förmögna att anta rollen som co designer, då detta kräver unika egenskaper, som t.ex. en stor kreativitet. I detta sammanhang är det därför viktigt för designen att fungera som en guide för användare. I vilken utsträckning detta sker på graden av användarinvolveringen och hur användarens roll ser ut. Alam (2002) beskriver ett ramverk med fyra typer av användarinvolvering: Syfte med involvering, som beskriver varför användaren inkluderats i designprocerssen, steg för involvering, som beskriver vilka steg som användaren är involverad i, intensitet av involvering, som beskriver till vilken som användaren är involverad i projektet, sätt att involvera, som beskriver på vilket sätt användarens involveras och hur information extraheras från personen Steen, Manschot och De Koning (2011) menar att det finns flera anledningar till att använda co design. Författarna beskriver fördelar som att den kreativa processen, ett mer effektivt organiserande av projektet och större lojalitet bland kunder och själva användaren får ofta inte uppleva tjänsten i sin helhet under processen, men upplever istället fördelarna när tjänsten blir tillgänglig på marknaden. Organisationerna kan i sin tur dra fördelar såsom ett större kreativitetsfrämjande. En annan fördel man kan se genom att involvera kunden som co designer kan vara större insikter i kundens problem, samtidigt som man har en chans att få snabba utvärderingar av denne. 11

12 4 Undersökningsupplägg Under denna rubrik tar ni upp de metoder och instrument ni valt att använda för datainsamling, analys av data, utvärdering med mera. Det viktigaste är att ni beskriver hur ni går tillväga för att genomföra projektarbetet. I flera studier där användarvänlighten testats, har olika former av enkäter använts. System Usability Scale (SUS) (Brooke 1996) är en enkät som tagit fram för att snabbt kunna mäta användarhet och användarvänlighet. Kvantitativa metoder kommer att användas för att göra det möjligt att objektivt jämföra resultat mellan de olika iterationerna. I samband med studien kommer som tidigare nämnt en digital prototyp att tas fram. Det är denna prototyp som kommer att testas på anställda på Maskinteknik i Oskarshamn AB. I samråd med uppdragsgivare, kommer en första prototyp att utvecklas. Denna prototyp kommer vara väldigt enkel, där fokus huvudsakligen kommer att ligga på funktioner. Denna prototyp kommer sedan att testas på de anställda som kommer att komma i sitt arbete kan komma att använda tjänsten. Testpersonerna skall sedan ha en möjlighet att testa systemet enskilt, där användarna kommer bes genomföra olika uppgifter. Efter genomförda uppgifter, kommer testpersonerna direkt bes att genomföra ett SUS test (Brooke 1996). Testresultaten kommer sedan att kopplas ihop med olika faktorer från TAM, för att redan i ett tidig fas kunna koppla resultat till teorin. Teorikoppling kommer att göra det möjligt att se vilka faktorer sin påverkar den upplevda användarvänligheten, och på så sätt kunna göra lämpliga förändringar i prototypen. Ett antal test kommer att genomföras på olika iterationer av prototypen, där prototypen blir allt mer färdig. Då jag är osäker på att TAM på egen hand kommer att kunna bistå med tillräcklig data för att utveckla prototyper, kommer också participativa metoder att användas. 12

13 5 Förväntade resultat Under förväntade resultat skall ni ta upp vad som förväntas vara resultatet efter att projektet genomförts. Här bör ni precisera så tydligt som möjligt för att även underlätta då ni gör en måluppfyllelse. Eftersträva här att ta fram en målbild som är mätbar. Är det så att något mål är svårt att mäta resultatet av bör ni även nämna hur ni förväntas visa upp att detta måluppfyllts, till exempel genom en utvärdering eller ett antal användartest. Denna studie kommer att generera flera resultat. Frågan som denna studie vill besvara är om Technology Acceptance Model kan användas som ett verktyg för förbättra användbarheten och användarvänligheten. Det synliga resultatet kommer att bli olika grafer som kommer synligöra korrelationen mellan TAM och resultaten från SUS. Ett sekundärt mål vore att försöka ska en förståelse för hur hur Co design kan implementeras in i TAM. Resultatet av detta skulle bli en grafisk modell. Denna studie kommer också att resultera i en digital prototyp av ett orderhanteringssystem åt Maskinteknik i Oskarshamn AB. 6 Begränsningar; validitet Begränsningar innebär att ni ringar in vad ni inte kommer att göra inom ramen för projektet. Det kan till exempel vara så att ni gör en utvärdering av något under projektets gång till endast en viss funktion i produkten. Skriv då detta som en begränsning så att även syftet med varje metod klart framgår. Den främsta begränsningen med denna studie kommer att bli hur icke generaliserbart resultatet kommer att bli. Detta eftersom jag enbart kommer att utgå från resultat från ett par anställda på ett företag, det kan därför komma att bli att dra några slutsatser om det förekommer mycket skillnader i resultatet. Ytterligare begränsningar finns att man just arbetar mot ett företag, att man inte alltid har fullständig tillgång när man behöver det, på grund av det ordinarie arbete. Skillnader i den geografiska positionen gör också att det kan bli aktuellt att genomföra en del av metodiken på distans, men det finns tekniska lösningar för detta. 13

14 7 Referenser Alam, I. (2002). An exploratory investigation of user involvement in new service development. Journal of the Academy of Marketing Science, 30 (3), Brooke, J. (1996). SUS A quick and dirty usability scale. Usability evaluation in industry, 189(194). Calisir, F., Calisir, F., (2004). The relation of interface usability characteristics, perceived usefulness, and perceived ease of use to end user satisfaction with enterprise resource planning (ERP) systems. Computers in human behavior, 20 4, ss Davis, F. D. (1989). Perceived usefulness, perceived ease of use, and user acceptance of information technology. MIS quarterly, Davis, F. D., Bagozzi, R. P., & Warshaw, P. R. (1989). User acceptance of computer technology: a comparison of two theoretical models. Management science, 35 (8), Davis, F. D., & Venkatesh, V. (1996). A critical assessment of potential measurement biases in the technology acceptance model: three experiments. International Journal of Human Computer Studies, 45 (1), Legris, P., Ingham, J., & Collerette, P. (2003). Why do people use information technology? A critical review of the technology acceptance model. Information & management, 40 (3), Sanders, E. B. N., & Stappers, P. J. (2008). Co creation and the new landscapes of design. CoDesign, 4 (1), ss Steen, M., Manschot, M. A. J., & De Koning, N. (2011). Benefits of co design in service design projects. International Journal of Design 5 (2) 2011, Straub, D., Keil, M., & Brenner, W. (1997). Testing the technology acceptance model across cultures: A three country study. Information & Management, 33 (1), Venkatesh, V. (2000). Determinants of perceived ease of use: Integrating control, intrinsic motivation, and emotion into the technology acceptance model. Information systems research, 11 (4), Venkatesh, V., & Davis, F. D. (2000). A theoretical extension of the technology acceptance model: Four longitudinal field studies. Management science, 46 (2),