Tehys kommunalvalsteman 2008. Bäst att rösta nu för god vård

Relevanta dokument
Tehys visioner för regeringsperioden Förutsättningarna för god vård måste säkerställas

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Tehy människor för hälsa & välmående. Inom den privata sektorn & som yrkesutövare

Strategin för åren

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Tehy för hälsa & välbefinnande

EXPERT. på hälsa och välfärd

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige

Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

TEHYS FYRA PUNKTER TILL DEN NYA REGERINGEN

Personalpolicy för Laholms kommun

Plan för Social hållbarhet

RP 113/2005 rd. I propositionen föreslås att sjukförsäkringslagen. till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna

Språket inom social- och hälsovård

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Värderingar Vision Etiska principer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors,

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

RP 67/2009 rd. etisk delegation inom sjuk- och hälsovården. etisk delegation inom hälso- och sjukvården. ska utvidgas så att de förutom etiska frågor

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Landskapsreformen Allmän presentation

Stockholmsvården i korthet

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

Strategi Njur- och leverförbundet

Personalpolicy. Laholms kommun

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Elva målområden för folkhälsoarbetet

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Vård i världsklass för alla

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

Patientens rättigheter

Patientmedverkan i styrning och ledning av hälso- och sjukvård. Nätverket Hälsa och Demokrati 7 februari 2019

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

RP 328/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Till dig som är nyinflyttad

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Äldrepolitiskt program

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Patientens rättigheter

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

Verksamhetsinriktning

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

VALAS Luonnos Svenska

Nordiskt statistikermöte 2004 ( augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Hälsa och välfärd genom tillsyn

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Patientens rättigheter

Finlands Banks strategi

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Transkript:

Tehys kommunalvalsteman 2008 Bäst att rösta nu för god vård

BÄST ATT RÖSTA NU för god vård Human vårdkvalitet skapar när den är som bäst en människovärdig inramning för födelse, liv och död. Den viktigaste förutsättningen för sådan vård är en uppskattad personal med tillräckligt goda förutsättningar för att göra ett arbete av god kvalitet. Beslutsfattarna måste ge sådan vård de resurser och den inramning den behöver. Personalen ger sitt hjärta. Martti Lindqvist från artikeln Astioilla on reunansa i boken Denna dag kastar långa skuggor, Tehy rf 1996

Tehys kommunalvalsteman 2008 Bäst att rösta nu för god vård 3 Social- och hälsovårdsservicen utgör för invånarnas del kärnan i samhällets service. En stor del av de gemensamma skattemedlen går till just social- och hälsovårdssektorn, så att befolkningen ska hålla sig frisk och få god vård om de blir sjuka, så att barnen har en god och trygg dagvård och så att äldre tryggas den vård och den service de kan behöva i olika livssituationer. Kommunalvalet 2008 äger rum i en tid då kommunsektorn är mitt uppe i historiskt stora förändringar och kommunens nya beslutsfattare står inför stora utmaningar och svåra beslut. Mitt i alla dessa förändringar gäller det emellertid att hålla fast vid grundlagens utgångspunkt, nämligen att den offentliga makten ska tillförsäkra var och en tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och främja befolkningens hälsa. Utgångspunkten i arbetet med att anordna social- och hälsovårdsservice ska vara befolkningens behov och rätt till en god och jämlik vård. Den utbildade vårdpersonalen bär ett stort ansvar för den praktiska delen av social- och hälsovårdsservicen och för utvecklingen av dem. Det är bara genom dessa människornas kunskaper, motiverade arbetsinsats och engagemang som vi uppnår god vård och bra service och även det så omtalade resultatet. Den utbildade vårdpersonalens kunskaper behövs i det kommunala beslutsfattandet. Kom ihåg att rösta för god vård. Jaana Laitinen-Pesola ordförande Tehy rf

4 Hälso- och socialvårdens attraktivitet måste bevaras Skolor och yrkeshögskolor inom hälso- och socialvård lockar många unga sökanden. De måste också erbjudas bra och attraktiva arbetsplatser och fasta anställningar. Särskild uppmärksamhet måste fästas på den befintliga personalens arbetshälsa och på att få dem att stanna kvar i vårdsektorn. Hälso- och socialvårdens arbetsuppgifter och arbetsplatser blir attraktivare genom god arbetsgemenskap, en kunnig ledning och rätt personalstruktur och -dimensionering. Allt detta måste stå i proportion till arbetets svårighetsgrad och hur krävande vården av patienterna/kunderna är. Personalen måste också ha möjlighet att utveckla sitt arbete och arbetsfördelningen mellan personalgrupperna. En konkurrenskraftig lön utgör naturligtvis ytterligare en viktig faktor. Dessutom måste man kunna erbjuda bostäder till en rimlig kostnad för att vårdpersonalen ska kunna bo och leva tillräckligt nära. Arbetsområdena får inte bli för stora. Vårdarbetet måste ledas Hälso- och socialvården reformeras inte genom projekt eller förnyelse av organisationsschemat. Parallellt med politiska beslut och omorganiseringar behövs människor som genomför förändringarna i praktiken. Ändringsprocesserna kräver inte bara medicinska kunskaper, utan också ledning och planering av vårdarbetet. Målet med

planeringen är att förbättra befolkningens hälsa, utveckla serviceproduktionen, främja användningen av nya tekniker, stödja vårdpersonalens arbete samt öka vårdsektorns attraktivitet. Ett exempel på hanteringen av ändringar är olika elektroniska datasystem och -register, vars ursprungliga syfte var att underlätta vårdarbetet. De kan i värsta fall bromsa arbetet om ingen ser till att systemen är användarvänliga. Dessutom kommer arbetet med obrutna servicekedjor inte att utvecklas om ingen tar ansvar för helheten. Det kan ta sig uttryck i bollande fram och tillbaka av patienter utan att informationen förmedlas mellan olika vårdenheter. Den utbildade vårdpersonalen utgör kommunsektorns största enskilda personalgrupp och ansvarar i mångt och mycket för att förändringarna genomförs i praktiken. Om ingen leder den största personalgruppen och vårdarbetet ordentligt i organisationen kan målen bakom reformationen gå förlorade. Vårda kunskaperna Den kunniga personalen har en viktig roll i arbetet med att producera social- och hälsovårdstjänster och utveckla arbetsfunktionerna. Kunskaper påverkar trivseln på arbetet. En väl insatt och utbildad personal blir attraktiv. Det är varje anställds rätt att bli utbildas och vägledas i arbetet, vilket leder till ökad patienttrygghet och bättre rättssäkerhet för personalen. Kompletterande utbildning är lagstadgat, men implementeras trots det inte i praktiken. 5

6 För att följa upp en kompletterande utbildning krävs mångsidigare arbetsredskap och utvärderingar än en mekanisk räkning av antalet genomförda utbildningsdagar. Främjande av hälsan ger hållbara besparingar I juni 2008 publicerades en proposition från social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp om en ny hälsovårdslag, som har för avsikt att slå samman folkhälsolagen med lagen om specialiserad sjukvård och stärka primärvården och det regionala samarbetet. Den nya hälsovårdslagen skulle skapa en grund för mer kundorienterad service och minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper och regioner. Satsningen på förebyggande hälsovård har minskat för varje år. Den föreslagna hälsovårdslagen tillsammans med projektet Paras kan bara förbättra hälsovården om vikten av ett förebyggande arbete och främjande av hälsa erkänns. Skolhälsovården har till exempel skurits ner kraftigt sedan lågkonjunkturen. På samma sätt finns det en hel del förbättringar att göra i studerandehälsovården och i den övriga hälsorådgivningen. De växande hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper blir inte mindre och det blir allt svårare att behålla kontrollen över kostnaderna på lång sikt om kommunerna inte tar hälsofrämjandet på allvar.

Personalhälsovården måste också förbättras Personalen på Tehy arbetar för att främja befolkningens hälsa och livskvalitet. Dessvärre förtäljer vardagen på arbetsplatserna att samma mål inte alltid uppfylls i deras eget arbete. Arbetet är såväl psykiskt som fysiskt ansträngande och det finns brister i hälsofrämjarnas egen arbetshälsa. Servicenivån på social- och hälsovårdspersonalens företagshälsovård bör utöver de lagstadgade förpliktelserna minst omfatta vård av plötsligt insjuknade anställda. Resultat istället för produktivitet Det talas gärna om resultat istället för om ren produktivitetsökning, speciellt inom hälso- och socialservice. Som begrepp innefattar det inte enbart mätning av insatser och avkastning utan också servicens ändamålsenlighet, utvärdering av kvalitet och kundbelåtenhet samt personalens synpunkter i egenskap av serviceutförare. Social- och hälsovårdens produktivitet kan inte förbättras i en handvändning. Tvärtom leder en kortsiktig jakt på effektivitet och kostnadsbesparingar på lång sikt till större kostnader och omänskliga lidanden i form av dålig vårdkvalitet och trött och sjuk personal. För att nå en hållbar utveckling även på kostnadssidan måste kommunerna arbeta långsiktigt för servicestrukturer, fungerande vårdkedjor, organisering av arbetet och rätt arbetsfördelning, bra personalpolitik och -ledning samt främjande av hälsan. 7

8 Att köpa servicetjänster kräver kunskaper Kommunerna anordnar social- och hälsovårdsservice i sina egna regioner. Servicen kan produceras som egen verksamhet, men också tillsammans med andra kommuner, tredjepartssektorer eller enskilda serviceleverantörer. Då servicen ska organiseras måste behoven förutses och tillgången på service och personal och hur vårdkedjorna fungerar uppmärksammas. När servicen konkurrensutsätts ska uppmärksamhet fästas såväl på kostnaderna som på vårdkvaliteten och serviceleverantörens förmåga att anordna den utlovade servicen. Vårdkontinuiteten måste också tryggas. Det är viktigt för både patienten och vårdens ändamålsenlighet. Kunskaperna om inköp av servicetjänster måste säkerställas i kommunerna. Dagvård som en del av socialservicen ger barnet ett övergripande stöd Dagvård och förskola bör betraktas som en del av socialservicen. Utgångspunkten är ett övergripande stöd för barnets utveckling och fostringsgemenskap med familjerna. Ett tvärfackligt samarbete med social- och hälsovården under småbarnsåldern främjar familjernas välmående och hälsa. En reform av lagen om dagvård är på gång. Tehy har krävt att gruppstorlekarna ska fastställas i lagreformen. Högsta storleken på en grupp ska fastställas för

en hel verksamhetsperiod så att barnens ålder, utvecklingsnivå och behov av stöd beaktas. Förordningen om relationstal i dagvården bör också skärpas så att tillräckligt många vård- och pedagogikanställda kan tryggas för en hel vårddag. En ny mänsklig riktning i service för äldre De etiska principerna för en människovärdig ålderdom är: rätten till självbestämmande, resursorientering, rättvisa, delaktighet, individualitet och trygghet. Äldrevården är ett specialområde som kräver kunskaper i samma saker som andra specialområden. Gerontologiska och geriatriska kunskaper och expertis måste säkerställas vid planeringen och implementeringen av äldrevårdsservice. Uppmärksamhet måste riktas mot främjande av de äldres välmående och hälsa och mot en förebyggande verksamhet. Målet ska vara att inrikta servicestrukturen på välmående och främjande av hälsan samt upprätthållande av funktionsförmågan. Äldrevårdsservicen implementeras så att den uppfyller kundens behov i samarbete med kunden och dennes närstående. Målet är att erbjuda service i hemmet eller i hemliknande miljöer. Enheter som erbjuder långtidsvård kräver också omfattande reformer. Konkreta förbättringar behövs bland annat inom möjligheterna till friluftsliv, gemensamma områden och privatliv som att ha ett eget rum, hygienutrymme och eventuella önskemål om en rumskamrat. 9

10 Personalen måste vara kunnig och det måste finnas tillräckligt många anställda. Alla anställda är utbildade inom social- och/eller hälsovård och har gerontologiska kunskaper från en grund-, fort- och/ eller kompletterande utbildning. Personalens arbetshälsa, arbetshygien och -trygghet måste också främjas. Boende- och vårdmiljöerna måste vara av god kvalitet, fria från hinder, säkra och trivsamma. Äldrevården handlar inte enbart om social- och hälsovård utan är en gemensam fråga för alla kommunens förvaltningsområden. Mångkulturella kunder och arbetsgemenskaper uppmuntrar personalen att lära sig nya saker Arbetsgemenskaperna blir allt mer mångkulturella. Kunderna och patienterna representerar också flera olika kulturer. Det är en rikedom i det finska samhället och förutsätter att man tar hänsyn till den mångkulturella aspekten ur många synvinklar även i social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhet. Den arbetsbaserade invandringen ökar också, men det löser inte problemen med vårdsektorns attraktivitet eller tillgång på arbetskraft. Blicken måste riktas mot den befintliga invandrarbefolkningen och locka dem att söka sig till social- och hälsovården. De bör informeras om att bristen på utbildad vårdpersonal är global. Därför måste den arbetsbaserade invandringen och rekryteringen av utländsk arbetskraft vara etisk hållbar. Vi kan inte tömma u-länder som själva har ett stort behov av hälsovårdspersonal. Rekryteringen måste också bygga på ärlighet och frivillighet.

BÄST ATT RÖSTA NU för god vård

Tehys kontor Växel (09) 5422 7000, fax (09) 6150 0278 Besöksadress Stationskarlsgatan 4, 5:e våningen, 00520 Helsingfors Postadress Tehy, PB 10, 00060 Tehy www.tehy.fi Innocorp Oy Lönnberg Painot Oy, Helsingfors 2008