Översiktsplan för Mölndals stad

SAMRÅDSHANDLING 2011 Dnr Pu 43/09 Översiktsplan för Mölndals stad Tematiskt tillägg - Vindbruk Fotomontage från södra delen av Lindomeåns dalgång, vy mot nordväst Samrådshandling

Medverkande Politisk styrgrupp Kommunstyrelsen planeringsutskott: Peter Johnson, ordf. Stefan Gustafsson, vice ordf. Kajsa Hamnén Gun Kristiansson Marcus Ewerstrand Arbetsgrupp Birgitta Jeppsson, Stadsbyggnadskontoret Mölndals Stad Christina Sörman, Stadsbyggnadskontoret Mölndals Stad Fredrik Berlin, Miljö- och hälsoskyddskontoret Mölndals Stad Anne-Marie Ygge, Stadsbyggnadskontoret, Mölndals Stad Björn Ekblad, Stadsbyggnadskontoret, Mölndals Stad Susanne Hultgren, Gatukontoret, Mölndals Stad Ulla Hasselqvist, Kultur- och fritidskontoret, Mölndals Stad Mattias Bååth, COWI AB Andreas Skymberg, COWI AB Åsa Lindbom, COWI AB Konsult COWI AB Box 12076 402 41 Göteborg Kontaktperson: Mattias Bååth Bilder: Konsulten där inget annat anges Fotomontage: Johannes Hult, COWI AB Kartmaterial: Lantmäteriet, tillhandahållet av Mölndals Stad Konsultens dokumetnr: 163391 Sida 2 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning 6 1.1 Varför vindkraft? 6 1.2 Arbetet med vindbruksplanen 6 2. Bakgrund 7 2.1 Statens intresse 7 2.2 Regional och kommunal planering 8 2.3 Vindbruksplanens syfte och avgränsning 9 2.4 Lagstiftning 10 3. Planeringsförutsättningar 13 3.1 Vindbruk 13 3.2 Markanvändning 20 3.3 Landskap 32 3.4 Risk, säkerhet och hälsa 38 3.5 Angränsande kommuner 42 4. Analys 43 4.1 Utgångspunkter 43 4.2 Analys 43 4.3 Prioritering 46 5. Planförslag 48 5.1 Beskrivning av möjliga områden för vindkraft 49 5.2 Generella riktlinjer 58 6. Miljökonsekvensbeskrivning 60 6.1 Avgränsningar 60 6.2 Vindkraftens positiva inverkan på miljön 60 6.3 Alternativ 61 6.4 Miljökonsekvenser 62 6.5 Miljömål 64 7. Referenser 70 Bilaga Kartor med årsmedelvind och planförslag Sida 3 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

Sammanfattning Utsläpp av växthusgaser vid förbränning av fossila bränslen medför att klimatet förändras. En övergång till mer miljövänlig energiproduktion är en betydande del i arbetet mot minskade utsläpp av växthusgaser och därmed en mer hållbar samhällsutveckling. En snabb teknikutveckling medför att det idag är möjligt att etablera vindkraft inom områden där det tidigare ansågs omöjligt, t.ex. i skogsmark. Riksdagens planeringsram anger att mängden vindkraftproducerad el ska öka från dagens 3,5 TWh till 30 TWh till år 2020. Planeringsmålet är ett sätt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en årligt produktion av el från vindkraft, genom att möjliga områden för vindkraft identifieras och fastläggs i de kommunala översiktsplanerna. Inom gällande översiktsplan för Mölndals stad (ÖP 2006) finns inga riktlinjer för vindkraft inarbetade, varför en utredning av möjliga områden för vindkraft har undersökts i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Planförslaget är en vägledande handling och anger områden där större vindkraftanläggningar är möjliga men även riktlinjer för hur mindre anläggningar och enskilda verk ska hanteras. Inom planen anges också områden som ska fredas från vindkraft. Ett vindkraftverk tar en liten faktisk yta i anspråk. Den yta som en vindpark tar i anspråk är desto större då verkens inbördes avstånd bör vara minst 4-6 rotordiametrar. För uppförande av vindkraftverk krävs också en väganslutning av god kvalitet samt möjlighet att koppla upp vindkraftverken på närliggande elnät. Den fysiska placeringen av verk och vägar kan påverka värdefulla natur-, kultur- eller rekreationsmiljöer. Inom ett större influensområde påverkar vindkraft omgivningen främst genom ett förändrat visuellt intryck samt genom en förändrad ljud- och skuggbild. Mölndals stad med sitt kustnära läge har relativt goda vindförutsättningar, men då kommunen är bebyggd och har en utbyggd infrastruktur är möjligheterna till vindkraftetablering begränsade. Närheten till Landvetter flygplats, som är av riksintresse för luftfarten, och Sisjöns skjutfält, som är av riksintresse för försvaret, är också en begränsande faktor. En förändring av landskapet till följd av en vindkraftetablering är oundviklig, men går till viss del att styra med hänsyn till hur vindkraften lokaliseras i landskapet. Inom planen har en övergripande landskapsanalys gjorts avseende kommunens tålighet för vindkraft. Landskapsanalysen har inriktats på de delar av kommunen där vindkraft kan bli aktuellt. Inom planen har en analys gjorts genom en avvägning mellan olika intressen. Vindkraftintresset har ställts mot bevarandeintressen (natur-, kultur- och friluftsvärden), andra markanvändningsintressen (infrastruktur, bebyggelse etc.), landskapsbild samt boende och verksamheter. Utifrån analysen har områden möjliga för vindkraftetablering tagits fram liksom områden som ska fredas från vindkraft och områden där enstaka verk kan vara aktuella. Fyra områden möjliga för vindkraft har identifierats; Område vid Horsikan (A), Öster om Tulebo (B), Söder om Hällesåker (C) och Söder om Lindome Sida 4 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

Sammanfattning (D), se figur 1. Sammanlagt rymmer dessa områden potentiellt upp till 22 större verk som skulle kunna ge en årlig produktion på mellan 70-110 GWh. Vid en detaljprojektering krävs hänsynstagande till t.ex. strandskydd, våtmarker och värdefulla biotoper. Verksplaceringarna ska utformas så att en optimal energiproduktion uppnås inom områdena med beaktande av riktvärden och restriktioner. En etablering av mindre verk (gårdsverk med en navhöjd under 50 meter) kan vara aktuellt i mer tätbebyggda områden. Mölndal är en tätbebyggd kommun med olika infrastrukturanläggningar som splittrar naturområden. Tätortsnära naturområden är därför viktiga för rekreation och friluftsliv. I områden utpekade som stora påverkade områden i Mölndals översiktsplan krävs en planering av vindkraften så att känslan av orördhet bevaras i möjligaste mån. En vindkraftutbyggnad innebär att miljömålen påverkas både positivt och negativt. Produktionen av förnybar energi är en del i uppfyllandet av flera av målen. Om hänsyn inte tas till den fysiska planeringen och upplevelsevärden kan vindkraften ge en negativ effekt, främst på en lokal nivå. År 2010 var kommunens totala elanvändning 578 500 GWh 1. Det motsvarar ca 116 moderna vindkraftverk med en effekt om ca 2,5 MW och med beräknad energiproduktion 5 GWh/år. Områden som ska fredas från vindkraft Områden möjliga för vindkraft Områden där enstaka verk kan bli aktuella Safjället Änggårdsbergen Gunnebo/ Stensjön Område vid Horsikan (A) Rambo mosse Finnsjön Nordsjön och Östersjön Sandsjöbacka Öster om Tulebo (B) S Hällesåker (C) Öster Lindome S Hällesåker S Lindome (D) 0 5 500 11 000 Meter Husbuffer 500 m Teckenförklaring Kommungräns Buffert med 500 meter runt bostadsbebyggelse och 200 meter runt vägar, järnvägar och kraftledningar Figur 1. Planförslag 1 SCB, 2010 Kommunkarta Buffert med 500 meter runt bostadsbebyggelse och 200 meter runt vägar, järnvägar och kraftledningar Sida 5 (74) Vindbruksplan Teckenförklaring Samrådshandling Dnr Pu 43/09 Kommungräns 0 5 500 11 000 Meter Husbuffer 500 m Teckenförklaring Kommungräns Skala: 1:110 000

1. Inledning 1.1 Varför vindkraft? Klimatförändringen är ett växande globalt problem som bl.a. orsakas av utsläpp av växthusgaser, som koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider, vid förbränning av fossila bränslen. Arbetet mot en hållbar samhällsutveckling och att minska beroendet av ändliga och fossila bränslen som olja och kol pågår såväl nationellt som internationellt. En utbyggnad av vindkraft en viktig beståndsdel i arbetet med omställningen mot en mer miljövänlig och förnybar energiproduktion. Idag producerar Sverige ca 3,5 TWh el från vindkraft per år. Enligt politiska beslut 1 ska mängden el från vindkraft öka till 30 TWh år 2020. 1 Twh = = = 1 000 GWh 1 000 000 MWh 1 000 000 000 KWh I samband med snabb teknikutveckling är det idag möjligt att etablera vindkraft inom områden där det tidigare ansågs omöjligt, som t.ex. i skogsmark. För att en vindkraftetablering i skogsmark ska vara lönsam krävs att rotorbladen hamnar på en tillräckligt hög höjd ovan trädtopparna för att undvika turbulenta vindar. De verk som är aktuella för en vindkraftetablering i skogsmark idag är i storleksordningen 1,5-4 MW och har en totalhöjd (inkl. rotorblad) på upp till 200 meter. Samtidigt är vindkraften också en resurs i den lilla skalan där gårdsverk och miniverk är aktuella. År 2010 var Mölndal stads totala elanvändning 578,5 GWh 2. Kommunens övergripande målsättning är att den förnybara energin ska öka. Mölndal är en relativt liten kommun och stora delar av kommunen är bebyggd. Som vindbruksplanen visar är dock vindförutsättningarna i kommunen goda och det finns även ett antal områden där vindkraft skulle kunna anläggas. Om 10% av kommunens elförbrukning ersätts med vindkraft motsvarar det ca 10 större vindkraftverk. 1.2 Arbetet med vindbruksplanen Vindbruksplanen är ett resultat av kommunfullmäktiges beslut 2009-06-30 och har genomförts med hjälp av Boverkets planeringsstöd för vindkraft. Ansökan om stöd beviljades 2010-02-01. Arbetet med vindbruksplanen har följt Planoch bygglagens föreskrifter och är ett tematiskt tillägg till kommunens gällande översiktsplan, ÖP 2006. Arbetet med vindbruksplanen kan delas in i tre faser; samråd, utställning och antagande. Vi är nu i samrådsskedet, se sista sidan. Vid framtagande av planförslag har dels en inventering av planeringsförutsättningar gjorts som resulterat i en översiktlig landskapsanalys, och dels har en mer djupgående analys av utgångspunkter och prioritering av möjliga vindkraftområden utförts. Planförslaget som tagits fram innehåller beskrivning av möjliga områden för vindkraft och områden som inte är lämpliga för vindkraft samt riktlinjer och en miljökonsekvensbeskrivning. 1 prop. 2008/09:146 2 SCB, 2010 Sida 6 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

2. Bakgrund 2.1 Statens intresse Internationella beslut påverkar i en allt större grad den svenska energi- och klimatpolitiken. Därför har Regeringen beslutat att den svenska energipolitiken ska byggas på samma grund som energisamarbetet inom EU. En omställning av energisystemet innebär bl.a. en satsning på förnybar energi och effektiv energiteknik. Förnybar energi är källor som kontinuerligt förnyas, som sol, vind, vatten och biobränslen. Enligt förnybartdirektivet 3 ska 49 procent av Sveriges energiförsörjning komma från förnybara energikällor år 2020. Den svenska regeringen har därefter ökat detta mål till 50 procent. Direktivet anger att varje medlemsstat ska anta en nationell handlingsplan för förnybar energi. Ett förslag på handlingsplan 4 har tagits fram av Energimyndigheten. 5 Enligt den planeringsram för vindkraften som Riksdagen fastställde i juni 2009 anges att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el, varav 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh från havsbaserad vindkraft. Syftet med planeringsramen är att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften. Beroende på vindkraftverkens effekt och lokalisering innebär planeringsramen att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 900 till 3 000-5 000 stycken. 6 För att nå målet om 50 procent förnybar energiproduktion till år 2020 har riksdagen tagit beslut om att förlänga elcertifikatsystemet till år 2035. Elcertifikatet infördes 2003 och är ett marknadsbaserat stödsystem för förnybar elproduktion. Syftet är att stimulera en ökning av förnybar elproduktion genom konkurrens mellan de olika förnybara energikällorna. 7 Den svenska elproduktionen domineras av kärnkraft och vattenkraft. Produktion av inhemsk el motsvarar den inhemska efterfrågan, Elcertifikatsystemet är ett stödsystem som infördes 2003 och sträcker sig fram till 2035 och har till syfte att öka den nationella förnybara energiproduktionen. Elcertifikat tilldelas elproduktion från vindkraft, solenergi, geotermisk energi, biobränslen, vågenergi och vattenkraft samt elproduktion i kraftvärmeverk med torv som energikälla. Producenterna av förnybar el (samt torv) erhåller elcertifikatet från staten för varje producerad megawattimme (MWh). Genom att sälja elcertifikatet får elproducenterna extra intäkter utöver försäljningen av producerad el. Alla elanvändare i Sverige måste stödja den förnybara elproduktionen. Elleverantörernas kostnad för elcertifikaten ingår som en del av det elpris som tas ut från kunderna. Till och med år 2008 har den elcertifikatberättigande elproduktionen ökat med 8,5 TWh jämfört med år 2002. Under 2009 tilldelades 1 108 vindkraftanläggningar, med totalt 1 320 vindkraftverk, vilket utgör 16 procent av den elproduktion som tilldelades elcertifikat. Källa: Energimyndigheten (2010): Elcertifikatsystemet 2010, ET 2010:25 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. 4 Rapporten Sveriges Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direk tivet 2009/28/EG, dnr 2010/74/E 5 Energimyndigheten, 2010a 6 Energimyndigheten, 2011-01-28 7 Energimyndigheten, 2009 Sida 7 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

2. Bakgrund Figur 2. Områden av riksintresse för vindbruk i Västra Götalands län. Beslutade av Energimyndigheten 2008-05-19 men varierar beroende på väderförhållanden och hydrologi 8.Då el inte kan lagras måste det nationella elsystemet vara i balans mellan produktion och användning. Sverige är en del av den nordiska elmarknaden och både exporterar och importerar elenergi efter behov. År 2009 var Sverige nettoimportörer av 4,7 TWh el. 9 2.2 Regional och kommunal planering Västra Götalands län har goda förutsättningar för vindkraft och det finns också ett flertal anläggningar i länet. Energimyndigheten har pekat ut områden av riksintresse för vindbruk, beslut 2008-05-19, vilka framgår av figur 2. För närvarande pågår en översyn och revidering av riksintressena. 8 Energimyndigheten 2010b 9 Energimyndigheten 2010a Sida 8 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

2. Bakgrund I Mölndals stad finns för närvarande inga större kommersiella vindkraftverk. I angränsande kommuner har bl.a. Göteborgs stad ett antal större verk i hamnområdet i Arendal samt ett verk i Gårdsten. Söderut finns ett stort antal verk längs Hallandskusten. Statusen för övriga grannkommuner framgår av kap 3. Mölndals stad har ett bra vindläge. Anledningen till att det inte kommit upp någon vindkraft i Mölndal är troligen att stora delar av kommunen är bebyggd, samt att det finns mycket infrastruktur i form av vägar, järnvägar och kraftledningar och närheten till Landvetter flygplats. Möjligheterna till vindkraft i kommunen kanske därför har setts som begränsade. Målsättningen i Mölndal stads energiplan 10 är bl.a. att andelen förnyelsebar energi i kommunen ska öka. Den gällande översiktsplanen är från 2006, men där finns inga riktlinjer för vindkraft inarbetade. I kommunens Energiplan är de övergripande målen: 1. Mer hållbara energislag 2. Effektivare energianvändning Mölndals stad har tagit fram miljömål för kommunen 11 av vilka det bl.a. framgår att effektiv och förnybar energianvändning ska prioriteras. 2.3 Vindbruksplanens syfte och avgränsning Nationella planeringsmål ger uttryck för hur vindkraften ska hanteras inom den fysiska planeringen inom kommunerna, genom att möjliga områden för vindkraft identifieras och fastläggs i de kommunala översiktsplanerna. På så vis indikerar kommunen var en vindkraftetablering kan ske med hänsyn till andra intressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan ett vägledande dokument för efterföljande beslut vid frågor som rör mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Vindbruksplanens syfte är att den ska kartlägga möjligheterna för vindkraft i kommunen utifrån landskapets övergripande fysiska förutsättningar och bebyggelsestruktur. Planen ska utgöra ett stöd för eventuell kommande hantering av detaljplaner, bygglov enligt Plan- och bygglagen och kommunens utlåtande vid tillståndsärenden enligt Miljöbalken för en så effektiv och konsekvent bedömning som möjligt. År 2010 var kommunens totala elanvändning 578,5 GWh 12. Det motsvarar ca 116 moderna vindkraftverk med en effekt om ca 2,5 MW och med beräknad energiproduktion 5 GWh/år. Vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg till ÖP 2006. Planen anger områden där större vindkraftanläggningar är möjliga men även riktlinjer för hur mindre anläggningar och enskilda verk ska hanteras. Inom planen anges också områden som ska fredas från vindkraft. 10 Mölndals stad 2003 11 Mölndals miljömål 2007 12 SCB, 2010 Sida 9 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

2. Bakgrund 2.4 Lagstiftning Vindkraften prövas främst enligt Miljöbalken. Detaljplan och bygglov krävs i normalfallet inte för uppförandet av ett vindkraftverk om det omfattas av tillståndsplikt enligt 9 eller 11 kap. MB. I de fall där vindkraftverk avses uppföras i områden med stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar kan dock detaljplan komma att krävas. I samband med den lagändring som trädde i kraft 1 augusti 2009 gällande prövning av vindkraft togs den s.k. dubbelprövningen bort. Tidigare krävdes en prövning både enligt Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). Idag prövas en vindkraftetablering enbart enligt ett av regelverken beroende på Lokaliseringsförutsättningar 27 antal vindkraftverk och/eller vindkraftverkens storlek.» Tekniska förutsättningar Miljöbalken Om en vindkraftetablering klassas som en miljöfarlig verksamhet prövas tillståndet Kommersiella enligt vindkraftverk Miljöbalkens har 9 kapitel. med åren I bilagan blivit till större Förordning och fått om allt högre miljöfarlig verksamhet effekt. Sedan och början hälsoskydd av 1980-talet (1998:899) har vindkraftverkens gäller tillståndsplikt effekt för: ökat med en faktor över 200. De som kan komma i drift de närmsta åren har en effekt på 2 3 två MW eller men fler verk för dem där vart som och ligger ett, längre inklusive fram rotorblad, i tiden är är medeleffekten högre än 150 meter 4 5 MW (prövningskod och upp till 840.95), MW är något som undersöks för stora havsprojekt. Totalhöjderna kan gå upp till 150 200 meter. I Tyskland är vindkraftverk med en installerad sju eller fler effekt verk på där 6 MW vart och ett faktum, ett, inklusive och inför rotorblad, framtiden är högre finns än det 120 även meter skisser (prövningskod på kraftverk 40.90), med en installerad effekt på 10 MW. De större vindkraftverken är avsedda för havslokaliseringar. På land kommer sannolikt effekter kring varje 1 3 tillkommande MW att utgöra verk en som stor tillsammans del av marknaden med redan även uppförda framöver verk då transport en av tillståndsplikt större verk utgör (prövningskod begränsningar. utgör 40.100). Det lönar sig att bygga flera vindkraftverk på en gång då etableringskostnaden för bl.a. stora kranar kan fördelas på flera verk. Därför sker många etableringar i form av vindkraftsparker. lingen i storlek kraftverk under n 1999-2010. limtech me, VTT. tin Holmstedt. 300 m 250 m 200 m 150 m 100 m 50 m År 1999 2002 2003 2005 2010? Kapacitet 1 2 3 5 10 MW Tornhöjd 60 70 90 100 120 m Rotordiameter 60 70 90 120 160 m Figur 3. Utvecklingen i storlek av vindkraftverk under perioden 1999-2010. Källa: Vindkrafthandboken, Vindkraftverken har Boverket en teknisk 2009livslängd på 20 25 år, men ofta används en avskrivningsperiod på ca hälften, dvs. 10 15 år. Efter avslutad drift kan Sida 10 de (74) demonteras utan att lämna några större spår efter sig. Demonteringen Dnr Pu 43/09 utförs liksom monteringen med mobilkran. Samrådshandling Vindbruksplan

2. Bakgrund En prövning enligt MB kräver att kommunen tillstyrker Planering vindkraftetableringen, och prövning se figur 5. Om kommunen inte avger sin» Tillståndsprocessen inställning eller avstyrker en vindkraftetablering kan inte tillstånd meddelas av prövningsmyndigheten. Om en anläggning är synnerligen angelägen från nationell synpunkt har dock regeringen rätt att tillåta verksamheten utan stöd från kommunen. Gårdsverk Gårdsverken som etableras vid en gård eller ett fritidshus bör normalt kunna hanteras på ett enklare sätt än de större. Gotlands kommun har enklare prövning av gårdsverk med en totalhöjd på högst 30 m. Plan- och bygglagen Genom detaljplanering regleras markanvändning och bebyggelse inom kommunens yta. Enligt 5 kap. PBL ska detaljplan upprättas för nya byggnader som ger betydande miljöpåverkan. Bygglov styrs av 8 kap. PBL och krävs endast för en vindkraftetablering om en eller flera av följande punkter uppfylls: Mikrovindkraftverk inte omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. MB, Ett litet vindkraftverk med en rotordiameter på upp till 2 meter kräver i bygglov, är högre om än 20 det meter inte över monteras markytan, på en byggnad och inte placeras närmar fastighetsgränsen är placerade på ett avstånd än dess från gränsen totalhöjd. som är mindre Bygglovbefrielsen än kraftverkets höjd innebär inte att anläggningen över marken, kan ställas upp hur som helst. Ägaren måste ta reda på o anläggningen ska monteras fast kan på en störa byggnad grannarna samt med buller etc. och i så fall kontakta grannarna. Ägaren måste också ta reda på om det finns andra hänsyn s har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. ska tas, t.ex. till eventuella fornlämningar och naturvärden. Det är lämp att kontakta kommunen och även länsstyrelsen och fråga till råds. sverk om 10 kw med tordiameter på 8,2 r och höjd 12 meter. effekten är 13 300W. : Windon. onstrationskoppling nvändning till battedning, rotordiameter m. Verket behöver t inte bygglov, men heller inte placeras om helst. : Skyllermarks i en. Figur 4. Gårdsverk om 10 kv, med en höjd på 12 meter och en rotordiamter på 8,2 meter, vilket gör det bygglovspliktigt. Källa: Vindkrafthandboken, Boverket 2009 Prövning enligt miljöbalken Sida 11 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09 Prövning genom tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 miljö ken är ett sätt för samhället att få en resursavvägd kontroll över de verk heter som bedöms vara de mest störande. Det är samtidigt ett sätt att s

2. Bakgrund Prövningsprocessen En förstudie av utredningsområde görs, preliminära placeringsförslag tas fram och en samrådshandling upprättas. Samråd (enligt 6 kap 4 MB) hålls med kommun och Länsstyrelse. Kommunen ges tillfälle att avstyrka/tillstyrka projektet. Riktlinjer sätts upp för det fortsatta arbetet. Samråd hålls med närboende, allmänhet och föreningar som ges tillfälle att inkomma med frågor,. synpunkter och information. Projekteringsarbetet fortsätter med utredningar av natur- och kulturmiljö, rekreationsintressen, landskapsbild, markanvändning, närboende etc. Utredningarna ligger till grund för MKB. Ansökan och MKB lämnas in till Länsstyrelsen. Ansökan och MKB skickas på kompletteringsremiss. Kommunen ges tillfälle att tillstyrka/avstyrka projektet. Länsstyrelsen beslutar om eventuell komplettering av ansökan. Ansökan kungörs och skickas ut på remiss. Kommunen ges tillfälle att tillstyrka/avstyrka projektet. Allmänhet ges möjlighet att inkomma med synpunkter och information Länsstyrelsen upprättar förslag till beslut. Miljöprövningsdelegationen beslutar om tillstånd. Figur 5. Prövningsprocessen enligt Miljöbalken. Sida 12 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

6,6 6,8 6,6 6,7 6,8 7 6,4 6 6 6,6 3. Planeringsförutsättningar 3.1 Vindbruk Vindbruk kallas den näring som baseras på förnybar elproduktion från vind. Vindkraften är en ren energikälla som inte ger upphov till några miljöskadliga utsläpp. Efter sex till nio månader i drift har ett vindkraftverk (av storleken 150 meters totalhöjd) producerat lika mycket energi som det krävts för tillverkning av verket. Om energiåtgången för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvara det ca en procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd (ca 20-25 år). Därefter kan verket monteras ned och platsen kan återställas. Vindkartering Energimyndigheten har tillsammans med Uppsala universitet tagit fram beräkningar på hur det blåser i landets olika delar (den s.k. MIUU-modellen). Storskalig kommersiell vindkraft (definition av större anläggningar, se avsnitt 6,1 6,7 6,6 6,9 6,2 7 6,2 6,3 6,2 6,4 6,1 6,1 6 6 6,8 6,3 Mölndal 6,6 6,6 5,9 6,4 6,5 6,1 6 6,2 6,5 6,7 6,1 6,3 6 Kållered 6 6,1 6,4 6,3 6 5,9 Hällesåker 6,1 6 6,2 6,1 6,2 7,3 7,2 6 5,8 5,7 6,7 7,1 Lindome 5,9 5,8 6,1 6,6 6,5 6 6,7 6,7 6,3 7 6,6 6,5 6,3 5,9 6,2 6,5 6,5 7,2 6,4 6,3 6,9 6,2 6,8 6,1 6 5,7 5,5 7,1 7 5,9 5,6 5,8 6,1 6,5 6,6 6,3 0 3 750 7 500 Meter Årsmedelvind 71 Teckenförklaring Kommungräns Vindkurvor 71m 5,2-5,8 m/s 5,8-6,2 6,2-6,6 6,6-6,9 6,9-7,2 7,2-7,5 7,5-7,9 7,9-8,5 Figur 6. Årsmedelvind i m/s 71 meter över nollplansförskjutningen. Källa: Energimyndigheten. Sida 13 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09 Skala: 1:75 000

7,3 3. Planeringsförutsättningar Tekniska krav nedan) kräver vanligtvis en medelvindhastighet på över 6,5 m/s. För enskilda verk kan andra kriterier gälla. Mölndals stad ligger i ett kustnära läge och vindkarteringen påvisar att stora delar av kommunen har en medelvindhastighet på omkring 6-7 m/s på 71 meters höjd, över nollplansförskjutningen 13, se figur 6 och över 7m/s inom många områden på 103 meters höjd, se figur 7. 7,8 7,3 7,5 7,7 7 7,7 7 7,1 7,6 7 7,6 6,9 6,8 6,9 7,4 7,3 7,6 6,8 Mölndal 7,4 7,4 7,1 7,4 6,8 7,2 6,9 7 7,6 7 7,9 7,5 6,9 7 7,2 7,2 6,9 Kållered 6,9 7,2 7,1 6,8 Hällesåker 6,6 6,9 6,8 6,9 7 6,7 7,8 7,7 7,1 Lindome 6,7 7,4 7,3 7,4 7,7 6,8 7,2 7,3 7,5 7,1 7,5 7,3 7,2 7 7,4 7,3 7,9 7,2 7,1 7 7,5 7,5 6,8 6,5 6,9 6,9 6,6 7,8 6,7 7,4 7,3 7,1 0 3 750 7 500 Meter Årsmedelvind 103m Teckenförklaring Kommungräns Vindkurvor 103m 5,2-5,8 m/s 5,8-6,2 6,2-6,6 6,6-6,9 6,9-7,2 7,2-7,5 7,5-7,9 7,9-8,5 Figur 7. Årsmedelvind i m/s 103 meter över nollplansförskjutningen. Källa: Energimyndigheten. 13 Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. Anledningen till att vindarna anges ovan nollplansförskjutningen och inte ovan mark är att beräkningar av alla vindar är gjorda utan kännedom om höjden på skogen. Beräkningarna är gjorda med kunskap om typen av markanvändning (skog, åkermark etc.) men inte den verkliga höjden på skogen. Den som använder karteringen måste alltså lägga till höjden för nollplanet. Skala: 1:75 000 Sida 14 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

3. Planeringsförutsättningar Mölndal energi 130 Mölndal Kraftledning Transformatorstation Gräns mellan Mölndal Energi och Fortum Gasledning Mottagningsstation gas Kållered 130 250 400 130 Lindome Fortum Hällesåker 250 130 Figur 8. Karta med större elledningar genom kommunen MIUU-modellen utgår från historisk meterologisk data och för att utreda den exakta vindkvaliteten, med hänsyn till extremvindar, turbulens och årstidsvariationer, krävs långtidsmätningar av vindförhållandet på aktuell plats. Inför en planerad vindkraftetablering samlas därför vindstatistik oftast in från en vindmätningsmast under minst ett år. Anslutning till elnätet Sveriges elnät kan delas in i stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet har spänningsnivåer på mellan 220 och 400 kv och täcker hela landet. Dessa ägs av Svenska Kraftnät. Genom Mölndals stad går en 400 kv-ledning från Lindome och österut. Det går också en 250 kv-ledning från Lindome mot nordöst. Den senare har Svenska Kraftnät tänkt komplettera med en ny 400 kv-ledning parallellt med den befintliga. Regionnätet omfattar ledningar med spänning 40-130 kv. Genom kommunen går två större 130 kv-ledningar i nordsydlig riktning. För det lokala ledningsnätet (under 40 kv) har Mölndal Energi områdeskoncession för en stor del av kommunen. Inom de södra delarna är det Fortum som har områdeskoncession. Befintliga större ledningar samt transformatorstationer framgår av figur 8. En vindkraftetablering kräver uppkoppling mot det befintliga elnätet. För att inte investeringskostnaden ska bli orimligt hög bör anslutningspunkten ligga Sida 15 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

3. Planeringsförutsättningar inom rimligt avstånd. Det är även viktigt att elnätet har kapacitet nog att kunna ta emot den producerade elen. För att ansluta en vindkraftanläggning till elnätet ska man i första hand vända sig till den lokala nätägaren i området. Om den lokala nätägaren inte har möjlighet kan man vända sig till regionnätägaren eller i sista hand till det nationella stamnätet. Ledningen inom vindkraftanläggningens interna elnät kan antingen bestå av markbundna kablar eller luftdragen ledning. Ny ledningsdragning som inte omfattar vindkraftanläggningens interna elnät kräver nätkoncession. Tekniska krav Ett traditionellt vindkraftverk (horisontalaxlat) består av fundament, torn, rotor med rotorblad och maskinhus, se figur 9. Tornet är i regel konformat och tillverkat av stål eller betong. Tornet är placerat på ett fundament som kan bestå av en betongplatta eller en bergförankring beroende på markförhållandena. Moderna vindkraftverk har ett variabelt varvtal och kan även vrida bladen så att effekten kan optimeras efter vindförhållandena. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter, ju större rotor desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Sammantaget innebär detta att energiutvinningen kan optimeras. Ett vindkraftverk börjar producera el vid en vindstyrka om 3-4 m/s och upp till 30 m/s. Av säkerhetsskäl stängs verket därefter automatiskt av. Märkeffekten, d.v.s. då verket producerar som mest el, uppnås vanligtvis vid 12-14 m/s. 14 Idag finns också vertikala vindkraftverk ute på marknaden, men har ännu inte någon större spridning i landet, se figur 9. Figur 9. Horisontalaxlat respektive vertikalaxlat vindkraftverk. Källa: www.vindlov.se 8 Svensk Vindenergi: Vindkraft - en energikälla med fantastisk framtid Sida 16 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

Gårdsverken som etableras vid en gård eller ett fritidshus bör normalt kunna hanteras på ett enklare sätt än de större. Gotlands kommun har en enklare prövning av gårdsverk med en totalhöjd på högst 30 m. 3. Planeringsförutsättningar Typer av vindkraftverk Mikrovindkraftverk Beroende på storlek och funktion talar man om miniverk, gårdsverk, Ett litet vindkraftverk medelstora anläggningar en rotordiameter och stora anläggningar. på upp till 2 meter kräver inte bygglov, om det inte monteras på en byggnad och inte placeras närmare fastighetsgränsen än dess totalhöjd. Bygglovbefrielsen innebär inte att anläggningen kan ställas upp hur som helst. Ägaren måste ta reda på om anläggningen kan störa grannarna med buller etc. och i så fall kontakta grannarna. Ägaren måste också ta reda på om det finns andra hänsyn som ska tas, t.ex. till eventuella fornlämningar och naturvärden. Det är lämpligt att kontakta kommunen och även länsstyrelsen och fråga till råds. Den tekniska utvecklingen går snabbt och idag är de verk som finns tillgängliga på marknaden både betydligt större och producerar betydligt mer energi än för bara några år sedan, se figur 3. I takt med att ny teknik utvecklas har också vindkraftetableringar i skogslandskap kommit att bli allt vanligare. Landbaserad vindkraft i skogslandskap kräver dock högre torn för att komma upp på en tillräcklig höjd och därmed undvika de turbulenta vindarna vid trätopparna. Vanliga verksstorlekar för storskalig kommersiell vindkraft är idag 1-4 MW. Dessa har en navhöjd på 70-140 meter och en rotordiameter på 80-130 meter, vilket ger en totalhöjd på upp emot 200 meter. Miniverk Ett verk som har en totalhöjd under 20 meter och en rotordiameter på maximalt tre meter kallas för miniverk, se figur 10. Inget bygglov enligt PBL krävs såvida verket inte uppförs på en byggnad eller närmare tomtgräns än verkets totalhöjd. Om verket uppfyller kraven för att vara bygglovbefriat krävs inte någon bygganmälan. Gårdsverk Verk med en totalhöjd om 20-50 meter eller vars rotordiameter överstiger tre meter definieras som gårdsverk, se figur 4. Gårdsverk är bygglovspliktig enligt PBL 8 kap. 2. Figur 10. Miniverk med en rotordiameter Medelstor anläggning på 1,8 meter. Källa: Vindkrafthandboken, En medelstor anläggning definieras Boverket 2009 enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, prövningskod C 40.100, och är anmälningspliktig enligt 9 kap. MB. Det innebär att verk med en totalhöjd som överstiger 50 meter samt två eller flera vindkraftverk som ska stå tillsammans (gruppstation) är anmälningspliktiga. Om kommunen anser att den anmälningspliktiga verksamheten medför en betydande miljöpåverkan kan verksamheten åläggas tillståndsplikt. Verksamhetsutövaren av en anmälningspliktig verksamhet har också möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen, oavsett om den förväntade miljöpåverkan är betydande eller ej (9 kap. 6 MB). Prövning enligt miljöbalken Prövning genom tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 miljöbalken är ett sätt för samhället att få en resursavvägd kontroll över de verksamheter som bedöms vara de mest störande. Det är samtidigt ett sätt att skapa rättstrygghet för verksamhetsutövarna. Genom de ändringar som skedde i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och som trädde i kraft den 1 december 2006 fick kommunerna ett utökat ansvar för landbaserade vindkraftverk. Enligt de nya bestämmelserna ska kommunerna efter anmälan pröva landbaserade anläggningar på upp till 25 MW. Effektgränsen gäller den sammanlagda effekten hos vindkraftsanläggningen. Om den planerade anläggningen ligger så nära en annan befintlig eller planerad anläggning att Sida 17 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09 de har ett gemensamt påverkansområde, bör bedömningen av miljöpåverkan ske samlat (se Miljööverdomstolen, M 6615-01,2003-06-03).

3. Planeringsförutsättningar Figur 11. Exempel på stor anläggning. Foto Åsa Lindbom Stor anläggning Definitionen av stora anläggningar har också sin grund i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, prövningskod B 40.90 och B 40.95. Anläggningar enligt denna definition är tillståndspliktiga enligt 9 kap. MB, se figur 11. En verksamhet som omfattas av tillståndsplikt kräver inget bygglov enligt PBL. Dock kvarstår kravet att göra en bygganmälan enligt PBL. Hinderbelysning Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens krav (TSFS 2010:155). Vilken typ av hinderbelysning som krävs är beroende av verkens totalhöjd. För vindkraftverk upp till 150 meter ska verken målas i vit färg och vara markerade med ett medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter målas med vit färg samt markeras med vitt blinkande högintensivt ljus. Denna styrka ska hållas under dager, skymning och gryning men får dämpas från 100 000 till 2 000 candela (cd) under mörker (+/- 25 procent). Ljuset ska dessutom skärmas från marken inom fem kilometer från vindkraftverket. För grupper med vindkraftverk behöver de högintensiva ljusen endast anordnas på de yttersta verken. De verk som inte ingår i parkens yttre gräns ska minst förses med lågintensiva ljus. Ny hinderbelysningsteknik styrd av radarutrustning, som endast tänds upp när ett flygplan närmar sig, finns bl.a. i Kanada och är under prövning även på den svenska marknaden. Markanspråk Vindkraftverk tar en liten faktisk yta i anspråk. Ett större verk kräver en yta av ca 800-1 200 m 2 för fundament, transformatorbyggnad, kranyta etc. I en större anläggning brukar verk, vägar och angöringsytor svara för ca en procent av markytan inom anläggningen. Vindkraftens ingrepp i miljön är därför relativt begränsat, men det luftrum och den yta som en vindpark tar i anspråk kan vara desto större. För att inte två Sida 18 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

3. Planeringsförutsättningar eller fler vindkraftverk ska stjäla vind från varandra (s.k. vakeffekt) krävs ett inbördes avstånd av minst 4-6 rotordiametrar. Fundament Ett landbaserat vindkraftverk kan förankras via två huvudprinciper; gravitationsfundament eller bergsfundament. Vilken princip som väljs beror på markens geotekniska förhållande. Det är verksleverantören som anger vilken typ av fundament som ska användas i det enskilda fallet för att kunna uppfylla sina garantivillkor. Gravitationsfundament används framför allt för markförhållanden där berggrund saknas. Den mest förekommande typen av gravitationsfundament är en platta som gjuts som motvikt under marknivå, se figur 12. För större vindkraftverk (2-3 MW och med en tornhöjd på upp emot 120 meter) som anläggs på mark där berggrund saknas krävs generellt ett gravitationsfundament med ca 450 m 3 betong. Om gravitationsfundament ska användas på berggrund krävs oftast ett större fundament som placeras på berget. 15 Ett bergsfundament väljs oftast när berg med en tillräcklig bärighet finns nära markytan. Berggrundens stabilitet nyttjas via bultar som borras ner i berget och gjuts fast med en platta av expanderande betong. Plattan till ett bergsfundament är ofta betydligt mindre än för ett gravitationsfundament. 16 Vägnät För att kunna etablera vindkraftverken och för löpande underhåll under vindkraftverkens livstid krävs en väganslutning av god kvalitet. Vägnätet dimensioneras efter storleken på verken och verksleverantörens krav på kurvradie och lutning för att kunna transportera verket till platsen. Befintliga Figur 12. Gravitationsfundament. Vindkraftverket fästes med bultar och stag i berget. 9 Freidh & Winberg, 2009 10 Ibid Sida 19 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

3. Planeringsförutsättningar Figur 13. Principskiss för vägkorridor skogsbilvägar kan användas, men kräver oftast en breddning, rätning och förstärkning. För större vindkraftverk uppgår vägbanans bredd till ca 4,5 meter. Vid skarpare kurvor kan vägbredden komma att öka ytterligare för att dimensioneras efter transporternas svängradie. Skogsvegetationen kan komma att avverkas i en korridor på ca 10-15 meters bredd, se figur 13. Omgivningspåverkan En vindkraftanläggning påverkar främst omgivningen genom ett förändrat visuellt intryck samt genom en förändrad ljud- och skuggbild. Den fysiska placeringen av verk och vägar kan också påverka värdefulla natur-, kultur- eller rekreationsmiljöer. Vindkraftverk blir genom sin storlek ett dominerade inslag i landskapsbilden. Hur vindkraftverk uppfattas är subjektivt och varierar mellan individer. Hur förändringar i landskapet, till följd av en vindkraftetablering, uppfattas varierar t.ex. med de förväntningar som en individ har på landskapet och individens inställning till förnybar energiproduktion, se vidare avsnitt 3.3 Landskap. Vindkraftverk ger upphov till en förändrad ljudbild och svepande skuggor. För dagens moderna vindkraftverk är det framför allt det aerodynamiska ljudet som är dominerande. Det aerodynamiska ljudet bestäms av bladspetsens hastighet, bladformen och luftens turbulens och kan jämföras med vindalstrat vegetationsbrus från t.ex. träd och buskar. För mer information om ljud- och skuggpåverkan från vindkraftverk, se avsnitt 3.4 Risk, säkerhet och hälsa. 3.2 Markanvändning Områden möjliga för vindkraft kan även vara lämpliga för annan markanvändning. I kommunens gällande översiksplan (ÖP 2006) redovisas huvuddragen för markanvändningen i kommunen. Avvägning och prövning har skett mot markanvändningen i ÖP 2006 vid utpekande av av tänkbara Sida 20 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

3. Planeringsförutsättningar områden för vindkraft. Förslag till markanvändning enligt ÖP 2006 framgår av figur 14. Riksintressen och Natura 2000-områden Mölndals stad berörs av flera riksintressen. Ett riksintresse innebär att åtgärder inte får genomföras som påtagligt skadar intressets värden. Det finns dock ingen generellt förbud mot vindkraft inom ett riksintresse, förutsatt att intressets värden inte skadas påtagligt. Även alla natura 2000-områden är att betrakta som riksintresse. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturmiljöer i EU och består av ett habitatdirektiv och ett fågeldirektiv. Aktuella riksintressen samt natura 2000-områden som redovisas i ÖP 2006 listas nedan och framgår av figur 15. Natur, kultur och friluftsliv I sydvästra delen av kommunen sträcker sig Sandsjöbacka naturreservat inom Göteborg, Mölndal och Kungsbacka kommuner. Naturreservatet är riksintresse för friluftsliv (FO11) samt Natura 2000-område enligt fågeldirektivet. Södra delen är av riksintresse för naturvård (NO 24). Sandsjöbackaområdet ligger på en höjdplatå som genombryts av flera mindre dalgångar och består till största del av tall- och hedekskog. I nordvästra delen av kommunen ligger Änggårdsbergen som är av riksintresse för naturvård (NO 23) och friluftsliv (FO 15). Huvuddelen av Delsjöområdet ligger inom Göteborgs stad och berör endast delvis den nordöstra delen av Mölndals stad. Delsjöområdet är av riksintresse för friluftsliv (FO7). Nordost om Kållered ligger Horssjön som är ett våtmarksområde inom Mölndals och Härryda kommuner. Området är av riksintresse för naturvård (NRO 14164). Bildande av statligt naturreservat pågår. I nordöstra delen av kommunen ligger Gunnebo, en herrgårdsmiljö av riksintresse för kulturmiljövård (KO 28) och utpekat som ett kulturreservat enligt miljöbalken. Väster om Gunnebo ligger Mölndalsåns industriområde och Kvarnbyn. Området är av riksintresse för kulturmiljövård (KO 29). Infrastruktur Följande infrastrukturanläggningar är av riksintresse: Västkustbanan mot Malmö/Köpenhamn har dubbelspår idag och trafikeras av pendeltåg, interregiotåg, snabbtåg och godståg. Kust- till kustbanan mot Kalmar/Karlskrona har en enkelspårig bana och hade tidigare station i Mölndals övre. Utredning pågår om ny dragning av kust- till kustbanan genom Mölndal. Av figur 15 framgår både nuvarande Kust- till kustbana samt det område som Trafikverket beslutat som riksintresse.. 17 17 TRV 2011-11-17 Sida 21 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

3. Planeringsförutsättningar ÖP 2006 - MARKANVÄNDNING Rv.40 BEFINTLIG MARKANVÄNDNING Lackarebäcks Långvatten FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Tätorts- och annan tät bebyggelse huvudsakligen bostäder Ny Bebyggelse Verksamheter Nya verksamheter Område värdefullt för natur-, kulturoch friluftsliv Förtätningsområden Rådasjön Stensjön Mölndal E6.20 Kikås Långvatten Sö Söder öd derled leden en N Skala 1:40 000 Värdefullt kulturlandskap Utredningsområden Golfbana Nya begravningsplatser Idrottsanläggningar Ytkrävande anläggningar Skjutfält Nya trafikplatser Huvudgata Avfallsanläggning 1 kilometer Reservat för spårbunden trafik Övrig mark Ny underfart Horsicka Finnsjön Rävekärrs Långvatten skjutbana Gravsjön Sisjön Nordsjön Hålsjön Östersjön Färåstjärn Kållered Tulebosjön Västra Ingsjön Fisjön Hällesåker åk es ll Hä Sagsjön motorbana n ge vä ers Kroksjön Isaks mosse Fagereds sjön Lindome Norra Barnsjön E6/E20 Flaksjö Stora Hassungaredssjön Järnväg Södra Barnsjön Stora Djursjön Genomfart/Infart Huvudvägnät en år h Sp g avä ag Råsjö skjutbana motorbana Sandsjö ÖP 2006 - MARKANVÄNDNING Mellsjö BEFINTLIG MARKANVÄNDNING 0 000 Antagandehandling 2006 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Tätorts- och annan tät bebyggelse huvudsakligen bostäder Ny Bebyggelse Verksamheter Nya verksamheter Område värdefullt för natur-, kulturoch friluftsliv Förtätningsområden Värdefullt kulturlandskap Utredningsområden Golfbana Nya begravningsplatser Idrottsanläggningar Ytkrävande anläggningar Skjutfält Nya trafikplatser Huvudgata Avfallsanläggning Reservat för spårbunden trafik Övrig mark Ny underfart Figur 14. Markanvändning enligt ÖP 2006 Sida 22 (74) Dnr Pu 43/09 Gravsjön Samrådshandling Nordsjön Vindbruksplan

3. Planeringsförutsättningar Delsjöområdet Änggårdsbergen Kvarnbyn Gunnebo V40 Kusttillkustbanan E6.20 Landvetter flygplats Sisjöns skjutfält Hårssjön Västkustbanan Sandsjöbacka E6/E20 0 5 500 11 000 Meter Riksintressen Teckenförklaring Kommungräns Natura2000-områden Riksintresse friluftsliv Riksintresse framtida järnväg Riksintresse kulturvård Riksintressen flygplatser Riksintresse naturvård Riksintresse väg Riksintresse järnväg Skjutfält Påverkanszon skjutfält Figur 15. Riksintressen Skala: 1:110 000 Sida 23 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

3. Planeringsförutsättningar Figur 16. Väg E6/E20, ett riksintresse som går genom kommunen E6/E20 (se figur 16), E6.20 Söderleden samt riksväg 40 är vägar av riksintresse. Landvetter flygplats är av riksintresse, se avsnitt Luftfart. Inom Mölndals stad finns telekablar som är av riksintresse som dels består av telestationer och dels av kabelstråk. Läge för dessa kan dock inte anges på kartan av sekretesskäl. Totalförsvar Sisjöns skjutfält är av riksintresse för Försvaret, se avsnitt Totalförsvaret. Övriga bevarandeintressen Mölndals stad ligger i ett sprickdalslandskap med öppna dalgångar omgivna av skogsklädda bergsformationer. En stor del av kommunen är bebyggd och huvuddelen av bebyggelsen och infrastrukturen är lokaliserad i de större dalgångarna; Mölndalsåns dalgång och Fässbergsdalen. Bevarandevärden som naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv presenteras i ÖP 2006 som områden av särskilt värde för natur, kultur och friluftsliv och framgår av kartan i figur 17. I dessa områden ingår till stor del de riksintressen som framgår av figur 15 samt de naturreservat som finns i kommunen och som är: Sandsjöbacka, Änggårdsbergen, Rådasjön och Delsjöområdet. För Rambo mosse pågår diskussion om naturreservat. Inom översiktsplanens områden för natur, kultur och friluftsliv ingår också till stor del de övriga naturvårdsintressen i form av lövskogar, våtmarker, ängs- och hagmarker etc som ingår i länsstyrelsens och skogsstyrelsens planeringsunderlag, se figur 18. Mölndals stad har ett grönstrukturprogram 18 där stråk och strukturer mellan kommunens natur- och grönområden redovisas, se figur 23. 18 Mölndals stad 2004 Sida 24 (74) Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

3. Planeringsförutsättningar Naturmiljö Teckenförklaring Naturminnen (Mölndals kn) 0 5 500 11 000 Meter Natur / Kultur / Friluftsliv Teckenförklaring Kommungräns Byggnadsminne Kulturreservat Stora kulturhistoriska värden Naturreservat Kommungräns Byggnadsminne (Mölndals kn) Kulturreservat (Mölndals kn) Stora kulturhistoriska värden (Mölndals kn) Naturreservat (Mölndals kn) Natura2000-områden (LST) Områden med mycket höga naturvärden (Mölndals kn) Områden med stora naturvärden (Mölndals kn) Stora friluftsvärden (Mölndals kn) Områden med mycket höga naturvärden Områden med stora naturvärden Stora friluftsvärden Figur 17. Bevarandeintressen för natur, kultur och friluftsliv enligt ÖP 2006 Skala: 1:110 000 Sida 25 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09

3. Planeringsförutsättningar Kommungräns Sumpskog 0 5 500 11 000 Meter Nyckelbiotop Naturmiljö Teckenförklaring Kommungräns Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärde Biotopskydd Våtmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Figur 18. Övriga naturmiljöintressen från länsstyrelsens och skogsstyrelsens planeringsunderlag Lövskogsinventering Regionalt värdefulla odlingslandskap Naturmiljö Teckenförklaring Naturvärde Biotopskydd Våtmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Lövskogsinventering Regionalt värdefulla odlingslandskap Sida 26 (74) Skala: 1:110 000 Dnr Pu 43/09 Samrådshandling Vindbruksplan

- gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer, - utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, dvs inkräktar på tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt försämrar livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser och golfbanor, Det är viktigt att även bäckar och åar som är värdefulla för naturvård och friluftsliv (fiske) och som saknar strandskydd har god tillgänglighet, exempelvis Mölndalsån, Nordån och Tulebobäcken. Närmiljön kring vattendragen bland annat den trädbård som ofta finns utmed åar och bäckar ska skyddas från ingrepp inom en zon på ca 10 m. Där ska naturen kunna utvecklas så fritt som möjligt. 3. Planeringsförutsättningar Strandskydd gäller enligt kartan nedan. Dispens från strandskydd kan om det finns särskilda skäl ges av byggnadsnämnden. Mölndal Strandskyddsförordnande enligt beslut av Länsstyrelsen i Västra Götaland - utföra andra åtgärder (som inte är byggnader, anläggningar eller anordningar) som kan skada växt-och djurliv, t.ex. att fälla träd, gräva eller gödsla. Källa. www.naturvardsverket.se Kållered Hällesåker Lindome Miljöbalken, 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Översiktsplan 2006 - Mölndals stad Figur 19. Strandskyddsområden enligt ÖP2006 Karta med sjöar och vattendrag och strandskyddsförordnande För strandskydd 8.4 Jord- råder och för skogsbruk Mölndals stad ett särskilt förordnande beslutat av länsstyrelsen 1999-04-30. Strandskyddade områden enligt ÖP 2006 framgår av figur 19. Jordbruk Jordbruk är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på annat sätt. Tillståndsplikten för att ta jordbruksmark ur produktion har slopats och ersatts av en anmälningsplikt. Anmälan görs till länsstyrelsen, som informerar kommunen. Jordbruket är en verksamhet som påverkar och kan komma i konflikt med andra intressen. Pågående förändringar inom jordbruket, med alltfler nedlagda gårdar, kommer att påverka landskapsbild, kulturhistoriska värden, flora och fauna, vattenvård samt friluftsliv. En av anledningar till att vi kommer att I Översiktsplanen diskuteras kring stora opåverkade områden. De som nämns är Sandsjöbacka och Änggårdsbergen samt söder om Hällesåkersvägen, från Lindome och österut samt norr om Hällesåkersvägen, längs Lindomeåns dalgång, se figur 20. Av översiktsplanen framgår att det inte finns några tysta områden i kommunen. Mölndals stad har en naturvårdsplan från 1998. Områden från naturvårdsplanen se dessa förändringar är inarbetade beror på i ÖP det minskade 2006. antalet betesdjur. I kommunens Areella näringar kulturmiljövårdsprogram redovisas intressanta kulturmiljöer samt åtgärder för bevarande och säkerställande, se figur 14. Ett par byggnadsminnen finns också i kommunen samt ett stort antal fornlämningar ha åkermark. som omfattas av Kulturminneslagen. Jord- och skogsbruksnäringarna sysselsätter ca 0,3% av de yrkesverksamma invånarna vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet, ca 16%. I kommunen finns 1098 Bebyggelse och infrastruktur Mölndals stad består av fyra tätortsbildningar; Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker. Mellanliggande landskap består av öppna dalgångar eller skogsområden med spridd bebyggelse. Tätorterna, liksom industriområdena, har lokaliserats utmed huvudvägnätet, trafiklederna E6/E20 och Hällesåkersvägen. Antagandehandling 2006 kap 8 - sid 59 För större vindkraftverk krävs, för att klara ljudkraven, ett avstånd på minst 500 meter till närmsta bostadshus. Som framgår av figur 21 är en stor del av Sida 27 (74) Vindbruksplan Samrådshandling Dnr Pu 43/09