KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? SAMMANFATTNING Ovanstående fråga kommer praktiskt taget alltid upp vid byggnationer på åkermark i Skåne. Den är emellertid inte så enkel och entydig som det kan verka vid första anblicken. Min analys försöker utreda detta. För det första: Uttrycket Bästa åkermark är i allmänhet baserat på den klassning som utarbetats av länsstyrelsens jordbruksenhet, med en tiogradig skala. Denna klassning är baserad på förhållandet mellan insatser och avkastning på en speciell areal. Högre avkastning i förhållande till insatser i form av arbete, gödsel etc. ger ett högre värde. Det innebär således inte att det högsta klassningarna erhålls där det växer bäst, utan där det ekonomiska utbytet är störst. = Jag hävdar i min analys att det finns metoder för en jordbrukare att få högre avkastning genom en direkt samverkan med en närbelägen bebyggelse. För det andra: Med en bebyggelse underförstår man ofta en mer eller mindre permanent förstörelse av de biologiska förutsättningarna på en plats. = Jag hävdar att med en ekologiskt genomtänkt bebyggelse kan man relativt enkelt åstadkomma något som uppvisar en avsevärt högre ekologisk mogenhet än den ursprungliga åkermarken. = Bygge på åkermark skulle således kunna innebära förbättringar jämfört med nuvarande tillstånd givet att vissa principer beaktas. En mer utförlig sammanfattning finns på http://www.etn.lu.se/~folke_g/rabylund/bygga/byggapw6.html 1
KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? Förslaget om utbyggnad av Lund österut på den åkermark som ligger där reser omedelbart frågan: Skall man verkligen bygga på Skånes eller t.o.m. världens bästa åkermark? Frågan är helt adekvat och har inget enkelt svar. Jag skall försöka bena upp den. I nedanstående tabell används kvalitativa beteckningar,,, ±0, och för att beteckna effekter och funktioner. Aspekt Produktion av jordbruksgrödor Användning av konstgödsel Användning av energikrävande maskineri för underhåll Artdiversitet ( biologisk mångfald ) Nuvarande jordbrukssystem produktion. Användningen av diselolja inom jordbruket är för närvarande 110 l/ha jordbruksmark i Sverige. Mycket låg. Jordbruklandskapet i Skåne är utarmat på arter. Konventionell husbyggnad Ingen produktion ±0 Indirekt (genom beroende av fjärran jordbruksmarker) Det konventionella boende är förenat med mycket stora energiinsatser. Enbart maten kräver omkring 10 gånger så mycket energi som det krävs för att framställa den i jordbruket Måttlig. Med vanlig plantering blir visserligen artrikedomen hög, men den funktionella diversiteten låg. Avancerat ekologiskt boende (AEB) Produktion av en mångfald grödor, dock ej så mycket av konventionella jordbruksgrödor Ingen, kretslopp av växtnäringsämnen En av grundtankarna inom AEB är att minimera behovet av energisubsidier Genom att använda permakulturmetoder inom odling och planering ökas den funktionella diversiteten Kretslopp av växtnäringsämnen Praktiskt taget obefintlig. Viss användning av slamgödsling kan uppfattas som en form av växtnäringscirkulation, men det är tvivelaktigt om det är fråga om detta (HEAP) Praktiskt taget obefintlig. Viss användning av slamgödsling kan uppfattas som en form av växtnäringscirkulation, men det är tvivelaktigt om det är fråga om detta (HEAP) Källseparerande toalettsystem möjliggör ett kretslopp, men det är först vid en intim koppling med ett jordbruk som också producerar mat för området som detta är genomförbart 2
Aspekt Ekosystemfunktion: exergikonsumtion ur solljus Behov av industriell support Behov av industriell energi (fossila bränslen och kärnkraft) Möjlighet att utnyttja förnybara energikällor (vind, biomassa, biogas etc.) Transportbehov Nuvarande jordbrukssystem Hög täckningsgrad, men det omogna systemet ger låg konsumtion jämfört med ett moget ekosystem ±0 Måttlig. Om en viss del av arealen avsätts för detta t (material) Sårbarhet för fredskriser Behov av vattenhantering Import: måttligt Export: stort Påverkan på vattnets kretslopp Påverkan på atmosfärens gasbalans (CO 2 ) Ökad avrinning, bevattningsbehov, höga fluktuationer i avrinningsområdet Stor användning av fossila bränslen, minskande mullhalt, låg andel perenner Konventionell husbyggnad Mycket låg, viss växtlighet höjer den visserligen, men mycket låg täckningsgrad ±0 Måttlig. T.ex. vindkraft för värme och el, men ej för transporter t (personer) Stort (material) Import: stort Export: större Låg evapotranspiration, låg tillförsel till grundvattenreserver, hög avrinning (stor andel hårdgjorda ytor) Stor användning av fossila bränslen, låg andel växtlighet Avancerat ekologiskt boende (AEB) Begränsad täckningsgad, men hög funktionell diversitet (permakultur) Måttlig Viss Vindvärme och vindel, minskat transportbehov, biomasseproduktion Måttligt (personer) Litet (material) Liten Import: inget Export: inget Internt: stort Hög kvarhållande förmåga, uppladdning av grundvattenreserver, låg andel hårdgjorda ytor, buffrande påverkan på avrinningsområdet Lokala kolfällor genom ökande andel perenna växter, ökande mullhalt, minimering av fossilbränsleanvändning Förklaringar För att ovanstående jämförelse inte bara skall bli en samling utrop måste de olika systemen beskrivas: Nuvarande jordbrukssystem. Med detta menar jag ungefär det jordbrukssystem som förekommer kring Lund och på Söderslätt idag. Konventionell husbyggnad. Här avser jag ett nybyggt bostadsområde av den typ man kan se kring Malmö och Lund idag. Ett sådant område är ofta byggt för att maximera antalet boende per ytenhet givet den aktuella hustypen utan att ta med alltför många andra aspekter är just boendet. Avancerat ekologiskt boende (AEB). I denna boendetyp är optimering ett mål snarare än maximering. Det som utmärker den är bl.a. 3
Växtnäringskretslopp 1. Växtnäringämnen i urin, fekalier och annat biologiskt avfall återförs till närliggande jordbruksmark, där också en stor del av maten för området produceras. En del av dessa odlingar kan naturligtvis ligga mellan eller mycket nära husen, för egen odling, medan basmaten produceras på det till området associerade jordbruket. För att detta skall kunna genomföras måste områdets infrastruktur vara relativt annorlunda utformat än den i en konventionell bebyggelse: Källseparerande toalettsystem. 2 Kan den relativt obesmittade urinen hållas isär från fekalierna erhålls hanteringsfördelar (volymen av fekalierna är ungerfär 1/10 av urinen). Lokal kompostering av hushållsavfall. Detta kan antingen ske på hushålls, eller närområdesnivå eller på det lokala jordbruket, där ofta maskinella förutsättningar för detta finns. Uppsamlings och hämtningssystem för restprodukterna för återförsel till jordbruket. Här är det återigen viktigt att jordbruket ligger så nära som möjligt, dels av energianvändningsskäl, dels av psykologiska skäl: det är inte lika lätt att hemfalla till fusk om man vet var produkterna hamnar, och om man vet att de förr eller senare kommer tillbaka till matbordet. Samverkan med jordbruket. I bebyggelsens omedelbara närhet finns ett jordbruk vars viktigaste funktion är att ta hand om växtnäringsämnen och producera föda åt bebyggelsens invånare. Att detta kan bli en ganska lönsam affär både för jordbrukaren och kunderna i bebyggelsen belystes i ett annat inlägg 3. Tanken är att konsumenterna skall kunna abonnera på mat från jordbruket, vilket innebär att mellanhänder blir överflödiga. Eftersom en stor del av kostnaderna för maten (över 75%) ligger i mellanhandsledet, liksom en stor del av energianvändningen (se Figur 1 ), kan kraftiga besparingar göras på detta sätt. 60 000 kr Konsumentens pris (4pers) 50 000 kr Kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr Distribution och handel 45 000 kr Konsumentens pris (4pers) 12 000 kr 3 000 kr Producentens lön 10 000 kr 18 000 kr 12 000 kr Producentens omkostnader (tänks öka med 50%) 0 kr Nuläge Abonnemang Energianvändning från fossila bränslen: 40 000 kwh 8 000 kwh Figur 1 Ekonomiska effekter och energieffekter av samverkan med ett lokalt jordbruk 1 http://www.etn.lu.se/~folke_g/recirk/sv/ 2 http://www.etn.lu.se/~folke_g/vatpark/septoa.htm 3 Sårbarhet, artikel för Hushållningssällskapet i Skara. Bifogas inlägg till möte 19/5 1999. 4
En annan viktig skillnad med detta jordbruk är att det måste vara balanserat, dvs. här finns djur för de djurprodukter som behövs, men också för den ökande ekologiska funktion som djuren innebär, och att fodret till djuren produceras också på gården, med hjälp av gödsel från djuren och de människor som också försörjs. Härigenom uppnås en nästan fullständig cirkulation av växtnäringsämnen 4. För att eliminera läckage används också öppna huvuddiken försedda med bufferzoner. Ett jordbruk av denna typ blir med nödvändighet mer småskaligt än vad vi idag är vana vid från denna trakt. Detta kan vara en fördel, eftersom de metoder som behövs ofta är mer energieffektiva. Det kräver emellertid också en större insats av manuellt arbete, vilket lämpar sig väl för ett LETSsystem (se nedan). Sammantaget innebär detta att sårbarheten i detta försörjningssystem minskar. Jordklassningen (5, 8, 10, 10 etc.) reflekterar i första hand den ersättning en jordbrukare kan räknas få för sitt arbete med en viss jord, inte den absoluta avkastningen. Som synes av Figur 1 finns det möjligheter för en mångdubbelt större ersättning för jordbrukaren vid en nära samverkan med en bosättning, även om avkastningen av en viss gröda på området blir lägre. Vattenåtervinning När källseparerande toaletter används öppnas möjligheter för en lokal rening av spillvattnet. Om metoder liknande de vid våtparken 5 i Kalmar högskola används kan gråvatten (bad, disk, dusch och tvättvatten) och regnvatten renas till dricksvattenkvalitet. Det konventionella VAsystemet blir då onödigt, samtidigt som ett tilltalande parklandskap med vattensamlingar erhålls. Även för detta ändamål behöver en annorlunda infrastruktur än den konventionella. Det renade överskottsvattnet från området kan överföras till närliggande vattensystem på ett reglerat sätt, och behöver inte ge upphov till onödiga fluktuationer i vattenföringen. Figur 2 Våtparken i Kalmar 4 http://www.etn.lu.se/~folke_g/recirk/eng/balanced.html 5 http://www.humecol.lu.se/~folke_g/vatpark/vatpark1.htm 5
Växtlighet. Runt bebyggelsen och mellan husen finns en tät och huvudsakligen perenn växtlighet, liknande den som finns i ett mognande 6 ekosystem. Etableringen av denna växtlighet kan med fördel ske med permakulturmetoder 7. Det innebär bl.a. att växternas många olika funktioner inses och utvecklas. Så kan t.ex. ett träd vara nyttigt både som föda, skönhet, vindskydd, stöd och skydd för andra växter, boplats för olika djur o.s.v. Denna typ av växtlighet har mycket fler ekologiska funktioner än t.ex. en veteåker. För att inte bortfallet av födoproduktion skall bli onödigt stort bör man alltså i första hand använda växter som kan tjäna som föda, men man får absolut inte glömma alla de övriga funktionerna, t.ex. deras förmåga att rena vatten ( ). Inom synhåll för varje bostad, eller inbyggt i form av ett växthus, bör det också finnas möjlighet för var och en att odla de grönsaker och andra växter han eller hon önskar. Detta skall emellertid inte vara ett tvång, utan en möjlighet. Sociala funktioner. För att en AEB skall kunna fungera räcker det inte med tekniska lösningar (av den typ som redovisats ovan). Viktigt är också en hög grad av samverkan mellan de boende, något som också ökar platskänslan. En viktig social funktion intar de gemensamma byggnaderna och verksamheterna. Dessa har också förmåga att minska de totala kostnaderna. Exempel: Byggnader: Gemensamhetslokaler innehållande t.ex. pub, bastu, lokalt kök för större sammankomster, ev. utnyttjat som café/pizzeria under viss tid av veckan. Här kan också storbak utföras. Verksamhetslokaler av typ reparations/måleriverkstad, foto och datalab. Väv, musik och barnstugor. Större växthus där de som är intresserade kan odla under udda tider på året. Uppdrivning av utplanteringsväxter. Det är inte sagt att dessa verksamheter måste ligga i olika byggnader. Verksamheter: LETSsystem 8 Bilpool Lek och andra verksamhetsytor/områden Gemensamt LAN 9 anslutet till alla hushåll. Funktioner: Lokalt parlament för diskussioner och beslut, liksom för gemensamt agerande utåt. (Det är inte sagt att detta inte skulle kunna ha sitt säte i puben) 6 http://www.etn.lu.se/~folke_g/recirk/sv/ekosucc.html 7 http://sunsite.unc.edu/london/ 8 http://www.envirolink.org/orgs/greenaction/lets.html 9 LAN = Local Area Network, gemensamt datanätverk som också är anslutet till Internet. 6
Mitt svar på den fråga som inledde dessa sidor är alltså: Ja, man kan tänka sig att bygga på Skånes (Sveriges?, Världens?) bästa åkermark under förutsättning att det man bygger innebär en ekologisk förbättring av det nuvarande tillståndet, dvs. att det som byggs är en ekologiskt avancerad bosättning. Det innebär bland annat att den ekologiska funktionella diversiteten i området skulle ökas att områdets försörjningsförmåga för människor inte avsevärt skulle minska att områdets förmåga att cirkulera växtnäringsämnen skulle öka att beroendet av subsidier från fossila bränslen skulle minska att området i slutänden skulle likna ett moget ekosystem i avsevärt högre grad att den lokala vattenbalansen skulle förändras i riktning från genomflöde mot retention att områdets sårbarhet mot fredskriser (energiprishöjningar, växtnäringsbrist) avsevärt skulle minska 7