Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Datum: 2014-05-26 Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten Kontaktperson: Erika Axelsson Mailadress: erika.axelsson@havochvatten.se Telefon: 010-6986203 Manualen är beslutad av: Referens (diarienr e. dyl.): 01276-2014 I samråd med (i förekommande fall): Naturvårdsverket, RUS, övriga myndigheter med ansvar i miljömålssystemet.
Förord och läsanvisning Syftet med målmanualerna är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning där det är tydligt går att härleda myndigheternas bedömningar. Målmanualerna ska fungera som underlag och stöd i myndigheternas arbete med nationell och regional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmålet. Manualen utgår från regeringens preciseringar Preciseringarna är de målsättningar som beskriver innebörden av respektive miljökvalitetsmål och sätter ramarna för målets omfattning. Målmanualen för miljökvalitetsmålet utgår från de preciseringar med tillhörande förklaringar som regeringen beslutat 1,2. Manualen är beslutad av den myndighet som samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Ansvarig myndighet beslutar vid behov om revidering av målmanualen, till exempel om det finns nya möjligheter till informationsförsörjning för uppföljningen. Mått, nivåer och ansvar Målmanualerna definierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitetsmål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för miljöarbetet. Målmanualen beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Målmanualen ger även stöd för bedömning av om målet nås genom att myndigheterna strävat efter att sätta nivåer för uppföljningsmåtten. Målmanualerna ger underlag för utvärderingar och analyser. Bedömning av om målet nås sker inte i manualen. Målmanualerna klargör också vilken myndighet som är ansvarig för uppföljning och bedömning av olika delar av miljökvalitetsmålet. Innehållet i målmanualen Den inledande tabellen ger en översiktlig sammanfattning av målmanualen. Därefter följer avsnitt som mer detaljerat beskriver hur myndigheten tolkat preciseringarna och vilka uppföljningsmått och nivåer som används, vilka underlag som används i uppföljningen och hur, samt de eventuella behov av utveckling av uppföljningen som finns. 1 Regeringsbeslut I:4, 2012-04-26, M2012/1171/Ma. 2 Regeringens departementsskrivelse Ds 2012:23 Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmå, tillgänglig via http://regeringen.se/sb/d/16347/a/196469 1
Fortsatt arbete med målmanualen Manualen har ett stort utvecklingsbehov men bör kunna fungera som ett stöd vid nuvarande uppföljning. Anvisningarna om hur uppföljningen ska gå till (årlig uppföljning eller fördjupad utvärdering) lämnas av Naturvårdsverket, och ska följas. Den inledande tabellen innehåller endast de uppföljningsmått som finns på plats i nuläget. Vid både den nationella som den regionala uppföljningen används även annat underlag, som till exempel ny lagstiftning, forskningsresultat, rapporter, regional miljöövervakning, data från recipientkontroller, resultat från LOVA-projekt och andra åtgärder, och dessa underlag ska även i fortsättningen användas. De indikatorer som i dagsläget finns på miljömålsportalen är inte anpassade efter de nya preciseringarna vilket gör att kopplingarna inte alltid är optimala. Det saknas tillräckligt med indikatorer och uppföljningsmått för alla preciseringarna, och arbetet med att utveckla uppföljningen kommer att pågå de kommande åren. Se även rubriken Utvecklingsbehov och möjligheter under preciseringarna där förslag ges till möjlig kommande uppföljning. Mer avstämning mellan mål kan komma att behövas.
Målmanual för miljökvalitetsmålet LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG - Översikt Mått för uppföljning Vad ska följas upp för miljötillstånd resp. åtgärder Nivå för måluppfyllelse Vilka mätvärden betyder att målet/preciseringen är uppfylld Ansvar Vem svarar för uppföljning/bedömning av: - preciseringen som helhet - enskilda mått Vem svarar för leverans av information/data? Referens/källa? Framtagande och bearbetning av information Hur sker uppföljning bearbetning eller direkta data? När sker uppföljning årligen/annat intervall? Hur presenteras informationen text, diagram, indikator? Målet som helhet: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Precisering 1: Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Statusklassning enligt vattendirektivet. Mål: Alla sjöar och vattendrag ska ha minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status. Uppföljning: Andel försurade sjöar Uppföljning: Kväve i sjöar och vattendrag Mål: Andelen försurade sjöar ska minska Mål: Utsläppen av kväve till sjöar och vattendrag ska minska Ansvar för bedömning: Vattenmyndigheterna ansvarar för rapporteringen för samtliga kvalitetsfaktorer. Källa/Referens: VISS Ansvar för bedömning: Försurningens påverkan följs främst upp inom miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Måttet följer upp delar av preciseringen. Källa/Referens: RUS sammanställer data från den nationella miljöövervakningen. SLU är nationelldatavärd. Ansvar för bedömning: Havs- och vattenmyndigheten sammanställer data som presenteras i kartform på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Källa/Referens: Baseras på det nationella miljöövervakningsprogrammet för sötvatten ingår i den officiella statistsiken. Rapportering görs vart 6:e år till EUkommissionen. Informationen kan presenteras övergripande eller på länsnivå. Presenteras som stapeldiagram. ca 100 trendsjöar provtas 4 ggr/år. Indikatorn andelen försurade sjöar presenteras som stapeldiagram på miljomal.se Data presenteras på Naturvårdsverkets hemsida som en graf och uppdateras vartannat år. 3
Uppföljning: Kvicksilver i vattendrag Mål: Halterna av kvicksilver i våra vattendrag ska minska Ansvar för bedömning: SLU-Institutionen för vatten och miljö. Källa/Referens: Data kommer från den nationella miljöövervakningen, programområde sötvatten och trendvattendrag Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Statusklassning enligt vattendirektivet. Mål: Alla sjöar och vattendrag ska ha minst god ekologisk eller potential och god kemisk status Uppföljning: Försurade sjöar Mål: Andelen försurade sjöar ska minska Ansvar för bedömning: Vattenmyndigheterna ansvarar för rapporteringen för samtliga kvalitetsfaktorer. Måttet följer upp delar av preciseringen. Källa/Referens: VISS Ansvar för bedömning: Länsstyrelserna sammanställer provtar Källa/Referens: RUS sammanställer data från den nationella miljöövervakningen. SLU är nationell datavärd. Undersökningarna omfattar månadsvis provtagning och analys av vattenkemi i 67 vattendrag jämnt fördelade över hela Sverige. Rapportering görs vart 6:e år till EUkommissionen. Informationen kan övergripande eller på länsnivå. Presenteras som stapeldiagram. ca 100 trendsjöar provtas 4 ggr/år. Indikatorn andelen försurade sjöar presenteras som stapeldiagram på miljomal.se Precisering 2: Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: De vattendrag som idag är oexploaterade och i huvudsak opåverkade förblir opåverkade. Deras naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehålls. Ansvar för bedömning: Källa/Referens: Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Ansvar för bedömning: Källa/Referens: Mål: De vattendrag som idag är oexploaterade och i huvudsak opåverkade förblir opåverkade. Deras naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehålls. Precisering 3: Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: Samtliga ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har så god vattenkvalité att de kan användas för dricksvattenproduktion. Ansvar för bedömning: Källa/Referens:
Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: Samtliga ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har så god vattenkvalité att de kan användas för dricksvattenproduktion. Ansvar för bedömning: Källa/Referens: Precisering 4: Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: Ansvar för bedömning: Källa/Referens: Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: Ansvar för bedömning: Källa/Referens: Precisering 5: Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växtoch djurarter som en del i en grön infrastruktur Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Föryngringsavverkninge ns påverkan vid transporter över vattendrag. Mål: Den stora negativa påverkan från transporter över vattendrag ska minska Ansvar för bedömning: uppföljningen följer upp en liten del av preciseringen. Källa/Referens: Baseras på skogsstyrelsens officiellstatistik Uppföljning: Föryngringsavverkninge ns påverkan på skyddszoner. Mål: Den stora negativa påverkan på skyddszoner vid avverkning ska minska. Ansvar för bedömning: uppföljningen följer upp en liten del av preciseringen. Källa/Referens: Baseras på skogsstyrelsens officiellstatistik Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Transporter över vattendrag vid föryngringsavverkan. Mål: Den stora negativa påverkan från transporter över vattendrag ska minska Ansvar för bedömning: uppföljningen följer upp en liten del av preciseringen. Källa/Referens: Baseras på skogsstyrelsens officiellstatistik Uppföljning: Föryngringsavverkninge ns påverkan på Mål: Den stora negativa påverkan på skyddszoner vid avverkning ska minska. Ansvar för bedömning: uppföljningen följer upp en liten del av preciseringen. Särskilda uttag behöver göras för att få data specifikt för Skogsstyrelsen tar årligen fram den officiella statistiken. För påverkan vid transport övervattendrag redovisas påverkan som 3-årsmedeltal Skogsstyrelsen tar årligen fram den officiella statistiken. För föryngringsavverkningens påverkan på skyddszoner redovisas påverkan som 3- årsmedeltal. Skogsstyrelsen tar årligen fram den officiella statistiken. För påverkan vid transport övervattendrag redovisas påverkan som 3-årsmedeltal. Skogsstyrelsen tar årligen fram den officiella statistiken. För föryngringsavverkningens påverkan på
skyddszoner. påverkan på sjöar och vattendrags skyddszoner. Källa/Referens: Baseras på skogsstyrelsens officiellstatistik skyddszoner redovisas påverkan som 3- årsmedeltal. Skogsstyrelsen kommer att se över statistiken oklart hur detta kommer att påverka hur man redovisar. Precisering 6: Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Rapportering enligt artikel 17 i art och habitat direktivet. Uppföljning: Häckande fåglar vid vatten. Mål: De arter och naturtyper som är naturligt förekommande och knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Mål: Antalet häckande fåglar vid vatten ska inte minska. Ansvar för bedömning: Artdatabanken genomför bedömningen. Rapporteringen sker samlat av Naturvårdsverket. Källa/Referens: Miljöövervakningsdata, inventeringar som genomförs av Länsstyrelsen, samt expertbedömningar. Ansvar för bedömning: Uppföljningen följer upp en del av preciseringen. RUS uppdaterar indikatorn på miljömålsportalen Källa/Referens: Data baseras på svensk fågeltaxering som är en del av den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket men samordnas av Lunds universitet och som genomförs av de ornitologiskaföreningarna i Sverige. Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Rapportering enligt artikel 17 i art och habitat direktivet. Mål: De arter och naturtyper som är naturligt förekommande och knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Ansvar för bedömning: Artdatabanken genomför bedömningen. Rapporteringen sker samlat av Naturvårdsverket Källa/Referens: Miljöövervakningsdata, inventeringar som genomförs av Länsstyrelsen, samt expertbedömningar. Rapporteringen sker vart 6:e år till EUkommissionen. Artdatabanken sammanställer den övervakningsdata som finns tillgänglig för arter och naturtyper samt genomför expertbedömningar i de fall data inte finns tillgänglig. Naturvårdsverket rapporterar för samtliga arter och naturtyper efter att underlagen granskats av HaV och Naturvårdsverket. Resultaten sammanställs och publiceras i en populärvetenskapligrapport kallad blåboken. Inventeringarna genomförs årligen och redovisas per region i ett linje diagram på miljömålsportalen. Rapporteringen sker vart 6:e år till EUkommissionen. Artdatabanken sammanställer den övervakningsdata som finns tillgänglig för arter och naturtyper samt genomför expertbedömningar i de fall data inte finns tillgänglig. Naturvårdsverket rapporterar för samtliga arter och naturtyper efter att underlagen granskats av HaV och Naturvårdsverket.
Uppföljning: Häckande fåglar vid vatten. Mål: Antalet häckande fåglar vid vatten ska inte minska. Ansvar för bedömning: Uppföljningen följer upp en del av preciseringen. RUS uppdaterar indikatorn på miljömålsportalen Källa/Referens: Data baseras på svensk fågeltaxering som är en del av den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket men samordnas av Lunds universitet och som genomförs av de ornitologiskaföreningarna i Sverige. Precisering 7: Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Föryngring av flodpärlmussla. Mål: Föryngring av flodpärlmussla i de vatten där arten förekommer. Ansvar för bedömning: Länsstyrelserna Källa/Referens: Länsstyrelsernas inventeringar. Data finns hos nationell datavärd (SLU, www.musselportalen.se) Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Föryngring av flodpärlmussla. Mål: Föryngring av flodpärlmussla i de vatten där arten förekommer. Ansvar för bedömning: Länsstyrelserna Källa/Referens: Länsstyrelsernas inventeringar. Data finns hos nationell datavärd (SLU, www.musselportalen.se) Precisering 8: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Spridning Mål: Antalet vatten med av signalkräfta signalkräfta ska inte öka. Ansvar för bedömning: Länsstyrelserna eller andra genomför provfisken efter kräfta inom den regionala miljöövervakningen. Informationen kan användas för uppföljning av en del av preciseringen. Källa/Referens: Länsstyrelserna levererar data till den nationella kräftdatabasen hos SLU som är nationell datavärd. Resultaten sammanställs och publiceras i en populärvetenskapligrapport kallad blåboken. Inventeringarna genomförs årligen och redovisas per region i ett linje diagram på miljömålsportalen. Uppgifter läggs in årligen i musselportalen som SLU är datavärd för. Uppgifterna presenteras som indikator i form av stapeldiagram på miljömålsportalen. Uppgifter läggs in årligen av Länsstyrelserna i musselportalen som SLU är datavärd för. Uppgifterna presenteras som indikator i form av stapeldiagram på miljömålsportalen. Provfiske resultaten matas in av respektive län där provfisket genomförs. När provfiskena genomförs varierar mellan länen. Data lagras i en accessdatabas där uttag från databasen kan göras beroende på vad man vill redovisa. Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: spridning Mål: Antalet vatten med Ansvar för bedömning: Länsstyrelserna eller Provfiske resultaten matas in av
av signalkräfta signalkräfta ska inte öka. andra genomför provfisken efter kräfta inom den regionala miljöövervakningen. Informationen kan användas för uppföljning av en del av preciseringen. Källa/Referens: Länsstyrelserna levererar data till den nationella kräftdatabasen hos SLU som är nationell datavärd. Precisering 9: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: Ansvar för bedömning: Källa/Referens: Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Saknas indikatorer för uppföljning Mål: Ansvar för bedömning: Källa/Referens: respektive län där provfisket genomförs. När provfiskena genomförs varierar mellan länen. Data lagras i en accessdatabas där uttag från databasen kan göras beroende på vad man vill redovisa. Precisering 10: Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Skyddade sjöar och vattendrag. Uppföljning: Andel kulturreservat Mål: Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar senast 2020. Mål: Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar senast 2020. Ansvar för bedömning: Havs-och vattenmyndigheten ansvarar för beställning av data. Källa/Referens: Siffror hämtas från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (VICnatur) Ansvar för bedömning: Havs-och vattenmyndigheten ansvarar för beställning av data. Källa/Referens: Siffror hämtas från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (VICnatur) Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Skyddade sjöar och vattendrag. Mål: Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar senast 2020. Ansvar för bedömning: Havs-och vattenmyndigheten ansvarar för beställning av data. Källa/Referens: Siffror hämtas från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (VIC- Data uppdateras årligen hos respektive datavärd. Underlaget beställs och bearbetas av Havs- och vattenmyndigheten innan den redovisas som stapeldiagram på miljömålsportalen. Kulturreservat ingår i indikatorn skyddade sjöar och vattendrag som redovisas på miljömålsportalen. Den gör det möjligt att se hur många kulturreservat som bildas årligen. Data uppdateras årligen hos respektive datavärd. Underlaget beställs och bearbetas av Havs- och vattenmyndigheten innan den redovisas som stapeldiagram på miljömålsportalen.
Uppföljning: Andel kulturreservat Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar senast 2020. natur) Ansvar för bedömning: Havs-och vattenmyndigheten ansvarar för beställning av data. Källa/Referens: Siffror hämtas från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket (VICnatur) Informationen redovisas även på länsnivå. Kulturreservat ingår i indikatorn skyddade sjöar och vattendrag som redovisas på miljömålsportalen. Den gör det möjligt att se hur många kulturreservat som bildas årligen. Precisering 11: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Nationellt Nationellt Nationellt Nationellt Uppföljning: Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag Uppföljning: Fritidsfiske Mål: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Ansvar för bedömning: Måttet följer upp en del av preciseringen. Havs- och vattenmyndigheten beställer informationen från SCB. Källa/Referens: SCB Ansvar för bedömning: Måttet följer upp en del av preciseringen. Havs- och vattenmyndigheten genomför enkätundersökningen tillsammans med SCB Regionalt Regionalt Regionalt Regionalt Uppföljning: Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag Mål: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Ansvar för bedömning: Måttet följer upp en del av preciseringen. Havs- och vattenmyndigheten beställer informationen från SCB. Källa/Referens: SCB Strandnära byggande bygger på data som samlas in av SCB och ligger som en indikator på miljömålsportalen. Indikatorn uppdateras årligen och redovisas som stapel diagram. Statistiken ger en bild av hur fritidsfisket utvecklar sig över tid och ger en möjlighet att upptäcka förändringar i fritidsfisket. Strandnära byggande bygger på data som samlas in av SCB och ligger som en indikator på miljömålsportalen. Indikatorn uppdateras årligen och redovisas som stapel diagram även på länsnivå.
Precisering 1 Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Antalet sjöar och vattendrag som har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status. Uppföljningsmåttet är att följa status förändringen i vattenförekomsterna mellan statusklassningarna som sker vart sjätte år. Övriga mått för att följa utvecklingen i miljön är andelen försurade sjöar. Data finns tillgänglig för att följa upp preciseringen men eventuell indikator behöver utvecklas. Syftet med preciseringen är att förtydliga miljökvalitetsmålets förhållande till Ram-direktivet för vatten. Vattenförvaltningen bygger på att våra vatten klassas som vattenförekomster. Detta innebär att ett stort antal mindre vatten inte har klassats som vattenförekomster och därmed inte följs upp inom ramen för vattenförvaltningen. Uppföljningen av Levande sjöar och Vattenmyndigheterna har fastställt miljökvalitetsnormer för alla större vatten i Sverige enligt förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Huvudprincipen är att dessa vattenförekomster ska upprätthålla eller nå god ytvattenstatus till 2015. Då mindre sjöar och vattendrag inte klassificeras som vattenförekomster, kan det på sikt behöva utvecklas ytterligare indikatorer för att följa utvecklingen i miljön 3. På regional nivå kan till exempel antalet åtgärdade vatten i respektive län, med avseende på fysiskpåverkan vara ett uppföljningsmått. Flertalet vattenförekomster uppnår inte god ekologisk status på grund av brister i hydromorfologi. Länsstyrelsen i Jönköping genomförde 2013 ett projekt 4 där vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer utvärderades för att kunna användas i uppföljning av miljökvalitetsmålen. Faktorerna rangordnades efter lämplighet och sex av dem visade sig mer lämpliga för uppföljning, dessa finns angivna i tabell 1. För att underlätta uppföljningen föreslås förenklade uttag ur VISS anpassade för miljömålsuppföljning. De 5 vattenmyndigheterna som tillhör Länsstyrelserna ansvarar för rapporteringen av statusklassningen inom respektive distrikt. Statusklassningen görs av Länsstyrelserna och utgår bland annat från befintlig miljöövervakningsdata, inventeringar och recipientkotroll data. Vattenmyndigheten ska klassificera ekologisk status eller potential och kemisk ytvattenstatus för ytvattenförekomster i syfte att avgöra vilka miljökvalitetsnormer som ska fastställas. I de fall där det inte finns tillräckligt med underlag görs en expertbedömning utifrån bästa möjliga kunskap med hjälp av 3 Svenska miljömål Preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Ds 2012:23 4 Länsstyrelen i Jönköping Rapport nr 2013:10. Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer. 10
till exempel modelleringar och påverkansanalyser. Vattenförekomsterna klassificeras utifrån vattnets nuvarande status för både ekologi och kemi. För vatten som pekats ut som konstgjorda eller kraftigt modifierade vatten ska man klassificera potential istället för den ekologiska statusen. Man bedömer halter av kemiska ämnen, påverkan på biologin och förändring i fysikaliskt-kemiska förhållanden, hydrologi och morfologi. Målet är att uppnå minst god status och att statusen i vattnen inte ska försämras. Efter remissen av målmanualen har ett flertal förslag på uppföljningsmått och indikatorer för uppföljning identifierats. I tabellen nedan sammanfattas dessa uppföljningsmått och förslag på indikatorer. Vissa av dem används redan medan som uppföljnings mått medan andra kräver utveckling. För att preciseringen ska vara uppfylld ska samtliga vattenförekomster ha minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status. Då det finns mindre sjöar och vattendrag som inte klassificeras som vattenförekomster, är det viktigt att ta fram uppföljningsindikator som täcker in samtliga vatten, någon sådan finns inte idag. De kvalitetsfaktorer som rapporteras enligt vattenförvaltningen utgör en grund för uppföljning. Länsstyrelsen i Jönköping har genomfört ett projekt med syfte att utvärdera kvalitetsfaktorerna som eventuella indikatorer i miljömålsuppföljningen. Fysisk påverkan har identifierats som en av de främsta anledningarna till att god ekologisk status och god ekologisk potential inte nås i dag. Det finns därför en särskild anledning att lyfta fram denna faktor i uppföljningen. En ny bedömningsgrund för hydromorfologi har även tagits fram som skull kunna användas i uppföljningen men några indikatorer finns inte på plats. Uppföljningen sker främst via miljöövervakning med stöd av bedömningsgrunder och Handboken 2007:4. Ansvar Vattenmyndigheterna rapporterar status i VISS och ansvarar för att ta fram åtgärdsprogram för respektive vattendistrikt. I åtgärdsprogrammen finns också finns ett utpekat ansvar, för vilken myndighet som ansvarar för respektive åtgärd. Länsstyrelserna utför den regionala miljöövervakningen i samråd med Naturvårdsverket som har ansvaret för den regionala miljöövervakningen. Kommunerna har tillsynsansvar för vissa miljöfarliga verksamheter, de genomför även viss provtagning inom ramen för miljöövervakningen. Havs- och vattenmyndigheten meddelar föreskrifter och tar fram handböcker och miljökvalitetsnormer för bedömning och uppföljning i samråd med Länsstyrelser och vattenmyndigheter. Havs- och vattenmyndigheten har även ansvar för den nationella miljöövervakningen för kust och hav samt sötvatten och medelsfördelning till denna. Revidering av miljöövervakning sker med ett antal års mellanrum. Hav- och vattenmyndigheten ansvarar för rapportering till EUkommissionen när det gäller vattenförvaltning och havsmiljödirektivet. Utvecklingsbehov Det finns skillnader i vissa av de parameterar som följs upp inom ramen för vattendirektivet jämfört med den provtagning som sker inom ramen för
miljöövervakningen. Det pågår en revision av miljöövervakningen för att kartlägga vilken övervakning som behöver utökas och var det saknas övervakning. I dagsläget tar varje Länsstyrelse och myndighet fram sitt egna underlag från VISS. Efter att data från miljöövervakning rapporterats in till datavärd kan samlade uttag göras via VISS. Tabell 1. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt. Uppföljningsmått Andel åtgärdade vatten med avseende på hydromorfologi Åtgärder för att minska övergödningen Fisk i sjöar ingår i den nationella miljöövervakningen av sötvatten. Resultaten ingår i den officiella statistiken och redovisas på HaV:s hemsida Miljögifter i fisk, delprogram i den nationella miljöövervakningen Procent sjöar med god status av totala antal sjöar inom huvudavrinningsområdet Finns / finns ej Behöver utvecklas Förenklade uttag ur åtgärdsdatabasen för att kunna använda i miljömålsuppföljnin gen Uppgifter redovisas inte samlat Sjöarna som ingår är ett urval, om den ska användas som indikator behöver den utvecklas. Data kan hämtas från databasen NORS Data lagras hos IVL, uttag kan göras för att presentera utv över tid Uppgifterna finns i VISS, men behöver samordnas så att uttagen blir samma Kan anv för reg. uppf Kan anv för nat.uppf x Data saknas Alla län redovisar inte sina åtgärder i åtgärdsdatabasen. I dagsläget oklart hur ofta informationen på HaV:s hemsida ska uppdateras Data är inte heltäckande, men skulle kunna användas för regional utv i de län där provtagning förekommer. För vissa av vattenförekomste rna kan informationen vara bristfällig. Precisering 2 Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Det saknas idag mått för uppföljning av preciseringen, nya indikatorer och mått för att följa utvecklingen behöver tas fram. Syftet med preciseringen är att det i
Sverige ska finnas vattendrag som är oexploaterade och i huvudsak opåverkade. Dessa vattendrag har ett miljötillstånd som har förutsättningar att hysa en naturlig och representativ biologisk mångfald. Vattenkraft är den verksamhet som mest uppenbart påverkar vattenflöden och nivåer i vattendrag. Även rätningar, dammar, rensningar och bortledande av vatten kan innebära påverkan. I regeringens beslut om preciseringarna står att Enligt 4 kap. 6 miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i nationalälvarna med tillhörande vattenområden och älvsträckor. Preciseringen omfattar dock även andra vattendrag än de som omfattas av miljöbalken. En hel del information om fysiska hinder finns i damm registret och vandringshinder- och biotopkarteringsdatabasen. Det ser olika ut över landet hur mycket som inventerats, men det som finns utgör ändå en bra grund för att få en övergripande bild av läget. De flesta Länsstyrelser har gjort biotopkarteringar som kan användas som ett underlag för att följa upp hur tillståndet ser ut regionalt. Arbete kvarstår med att identifiera och definiera vilka vattendrag som kan räknas som i huvudsak opåverkade. De vattendrag som kan anses vara opåverkad är i första hand mindre fjällnära vattendrag som inte varit föremål för kraftutbyggnad eller flottning. En metod att peka ut vattendrag som i huvudsak är opåverkade skulle kunna vara att titta på hur många procent av vattenförekomstens längd som har hög status av den totala vattenförekomstens längd. Våra nationalälvar samt de övriga vattendrag som räknas upp i 4 ka 6 i miljöbalken är påverkade av människan på ett eller annat sätt. När den övergripande kartläggning av hur situationen ser ut i landet är genomförd är det aktuellt att ta fram indikatorer för att följa utvecklingen. Den information som finns behöver sammanställas på ett sätt som gör det möjligt att göra uttag. Ansvar HaV har tagit fram nya bedömningsgrunder för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som stöd till bedömning av ekologiskstatus. Några av dessa kvalitetsfaktorer skulle kunna användas för uppföljning av preciseringen. Då bedömningsgrunderna ännu inte tillämpats fullt ut är det svårt att i dagsläget avgöra vilka kvalitetsfaktorer som är mest lämpliga för att uppföljning av preciseringen. Utvecklingsbehov Uppföljningsmått Tabell 2. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt. Följa de vatten som pekats ut som opåverkade i respektive län över tid. Så att de förblir opåverkade. Finns / finns ej Behöver utvecklas Vatten som räknas som opåverkade behöver definieras och därefter kartläggas i respektive Kan anv för reg. uppf Kan anv för nat.u ppf Data saknas Kunskap om vissa av våra sjöar och vattendrag saknas fortfarande även om
Identifiera vatten med hög ekologisk status. Vattenförekomster med god hydrologisk regim inom huvudavrinningsområdet län. Informationen finns i VISS, men ett förenklat uttag behöver utvecklas, alternativt en instruktion så att alla län gör på samma sätt. Karläggningsarbete håller på att genomföras av vattenmyndigheterna mkt gjorts Det kommer troligtvis saknas information om en del vatten. Dessa kon komma att behöva kompletteras. Information om den hydrologiska regimen kan i vissa fall saknas Precisering 3 Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Enligt regeringsbeslutet ansågs det viktigt att ha en precisering om ytvattentäkter för att spegla det övergripande miljötillstånd som miljökvalitetsmålet ska beskriva. Våra ytvatten sjöar och vattendrag ska uppnå god vattenkvalitet i enlighet med vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:636). Länsstyrelsen i Jönköping har genomfört ett projekt med i syfte att utvärdera vattenförvaltnings kvalitetsfaktorer för uppföljning av miljömålen. Rapporten visar att vissa av kvalitetsfaktorn fisk kan användas, samtliga nätprovfisken och elfisken rapporteras i särskilda databaser, dessa är även kopplade till VISS. Ytterliggare kvalitetsfaktorer kan användas men behöver anpassas för att bättre passa miljömålsuppföljningen. Ansvar Kommunerna tar fram underlag och beslutar om vattenskyddsområden och dess föreskrifter enligt 7 kapitlet Miljöbalken. Både länsstyrelsen och miljönämnderna har tillsynsansvar inom vattenskyddsområden. Vid beslut idag har länsstyrelsen tillsynsansvar för vattenskyddsområden där länsstyrelsen har fattat beslut, och kommunal nämnd då kommunen fattat beslut. Länsstyrelsen kan delegera tillsynsansvaret inom ett vattenskyddsområde till kommunen. HaV har tagit över ansvaret för handboken om vattenskyddsområden efter Naturvårdsverket. En handledning och lathund för detta arbete har även tagits fram av miljösamverkan Västra Götaland. Statens livsmedelsverk har beslutat om föreskrifter (SLVFS 2001:30) som gäller hantering av och kvalitet på dricksvatten från vattenverk tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dygn eller minst 50 personer. Föreskrifterna omfattar regler för beredning och distribution, kvalitetskrav, egenkontroll och undersökningar, gränsvärden med mera. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17).
Utvecklingsbehov Uppföljningsmått Tabell 3. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt. Finns / finns ej Behöver utvecklas Kan anv för reg. uppf Kan anv för nat.u ppf Data saknas Precisering 4 Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Specifika ekosystemtjänster för sjöar och vattendrag har inte pekats ut. Ett arbete pågår med att ta fram underlag för att identifiera dessa ekosystemtjänster. Under 2013 tillsatte regeringen en utredning 5 för att analysera åtgärder, föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället. Naturvårdsverket sammanställde 2012 en skrivelse 6 om viktiga ekosystemtjänster, rapporten bör ses som ett första steg där ytterligare fördjupningar är nödvändigt då den tid som fanns för genomförande av uppdraget har medfört stora avgränsningar och förenklingar. Ansvar Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att identifiera och följa upp de vattenanknutna ekosystemtjänsterna. Utvecklingsbehov Sjöar och vattendrags viktigaste ekosystemtjänster i Sverige behöver identifieras, faktorer som påverkar deras vidmakthållande behöver även identifieras. 5 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster SOU 2013:68 6 Sammanställd information om viktiga ekosystemtjänster. Skrivelse dnr: NV-00841-12
Precisering 5 Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Ett exempel på projekt som genomförts för att skapa fria vandringsvägar är ReMiBar projektet där vägtrummor och dammar inventerats, kartlagts och därefter har de åtgärdats för att inte längre utgöra ett hinder. Målarterna för projektet har varit lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter. Ansvar Utvecklingsbehov Tabell 5. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt. Uppföljningsmått Kontinuitet Vandringshinder, fragmenteringsgrad och barriäreffekt. Finns / finns ej Behöver utvecklas Bedömningen grundar sig på kartanalyser och biotopkarteringar, särskilda uttag behöver göras. Kan anv för reg. uppf Kan anv för nat.u ppf Data saknas De befintliga bedömningarna är i vissa fall osäkra, metodik och underlag för bedömningarna skiljer sig åt mellan norra och södra Sverige.
Precisering 6 Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Preciseringen förtydligar att limniska naturtyper och arter i art- och habitatdirektivet ska ha gynnsam bevarandestatus samt att sötvattensanknutna arter i fågeldirektivet ska ha gynnsam bevarandestatus för måluppfyllelse. Bevarandestatusen för limniska naturtyper och arter följs upp i enlighet med artoch habitatdirektivet vart sjätte år, den så kallade artikel 17 rapporteringen. Arterna och habitatens status kan användas för uppföljning men kan behöva kompletteras med andra data. För enskilda arter kan åtgärdsprogrammen för hotade arter användas Den rapportering som görs enligt artikel 17 i art och habitat direktivet kan användas för uppföljning av stora delar av preciseringen, dock omfattar den bara vissa typer av sjöar och vattendrag. Detta gäller även för arter då det är ett antal särskilt utpekade arter som rapporteras enligt direktivet. Ansvar Bedömningen enligt artikel 17 görs av artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Underlag från olika inventeringar, miljöövervakning och övriga undersökningar sammanvägs och en expertbedömning av status genomförs. Därefter rapporterar Naturvårdsverket status till kommissionen. Utvecklingsbehov Tabell 6. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt. Uppföljningsmått vattendragsindex (VI) för att följa fiskens status. Finns / finns ej x Behöver utvecklas Lämpar sig bäst för stationär fisk och fungerar främst för laxfiskar Kan anv för reg. uppf x Kan anv för nat.u ppf x Data saknas Förutom fiskeresultat behövs ett antal omgivningsvariab ler såsom
Rödlisteindex x Indikatorförslaget tar hänsyn till både rödlistade och livskraftiga (LC) arter. Kan i nuläget endast tas fram för organismgrupperna mossor, landlevande ryggradsdjur och fiskar samt kärlväxter. x avrinningsområde sstorlek, andel sjö, avstånd till närmaste sjö, höjd över havet osv. Andelen fiskade vattenbehöver öka. ArtDatabankens tolkning av rödlisteindexet är att det är svårt att använda som indikator då indexet visar relativt små förändringar mellan åren. Precisering 7 Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Den del av den nuvarande preciseringen som rör hotade arter utgår från delar av tidigare preciseringar om hotade arter samt gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer. Den knyter vidare an till Sveriges åtaganden inom konventionen för biologisk mångfald. Preciseringen förtydligar att andelen hotade arter ska minska och förutsätter samtidigt att andelen försvunna arter inte ökar. Måluppfyllelse kan ske genom att nationellt värdefulla eller potentiellt värdefulla sjöar och vattendrag i behov av restaurering har restaurerats och därmed på sikt kan nå gynnsam bevarandestatus. Miljömålsberedningen (M2010:04) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik med ett helhetsperspektiv på havs- och sötvattenpolitik (dir. 2012:95). I uppdraget ingår att utifrån en bred problemanalys föreslå de etappmål, styrmedel och åtgärder som behövs för att nå relevanta delar i generationsmålet och de miljökvalitetsmål som är kopplade till en sammanhållen och hållbar vattenpolitik. Vissa miljöer och arter finns upptagna i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter bilaga 2, djur- och
växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarande områden utses. Områdena finns definierade bilaga 1. Enligt artikel 17 i rådets direktiv ska medlemsstaterna vart sjätte år i en rapport redogöra för genomförandet av de åtgärder som vidtagits till följd av direktivet. Rapporten ska bland annat innehålla information om bevarande åtgärder som avses i artikel 6.1 samt en bedömning av åtgärdernas effekt på bevarandestatusen hos livsmiljötyperna i bilaga 1 och arterna i bilaga 2 och de viktigaste resultaten av den övervakning som avses i artikel 11. Ansvar Naturvårdsverket rapporterar vart sjätte år enligt art- och habitat direktivet hur utvecklingen för arter och naturtyper ser ut. Bedömningarna görs av Artdatabanken, bedömningarna granskas sedan av Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket. Underlaget baseras på miljöövervakning och övriga inventeringar som till stor del genomförs av Länsstyrelserna. Utvecklingsbehov Det finns ännu ingen indikator för denna precisering men indikatorer för enskilda arter och naturtyper skulle kunna utvecklas med stöd av det underlag som tas fram i samband med rapporteringen av art- och habitat direktivet. Precisering 8 Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Preciseringen knyter an till Sveriges åtaganden inom konventionen för biologisk mångfald och Fiskeriverkets strategi för utsättning av fisk (F-info 2001:8). Preciseringen förutsätter att noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande arter och att relevanta sektorer har god kunskap om risker med hantering av främmande arter så att oavsiktlig introduktion inte sker. Ansvar Utvecklingsbehov Det saknas idag mått för uppföljning av preciseringen. Lämpliga indikatorer och uppföljningsmått behöver utvecklas.
Precisering 9 Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade Mått för och nivåer för uppföljning och bedömning Preciseringen innebär att noggranna riskvärderingar alltid ska föregå tillstånd till introduktion av genetiskt modifierade organismer i enlighet med gällande lagstiftning. Ansvar Länsstyrelserna är den myndighet som ger tillstånd till utplantering av bland annat fisk och kan därmed sätta upp villkor för vilka fiskar som sätts ut. Länsstyrelsen bedriver även tillsyn över fiskodlingar och andra vattenverksamheter. Utvecklingsbehov Det saknas idag mått för uppföljning av preciseringen. Lämpliga indikatorer och uppföljningsmått behöver utvecklas. Precisering 10 Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket tog 2007 gemensamt fram riktlinjer för skyddsarbetet i en nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer (Naturvårdsverkets rapport 5666). Ansvar Havs och vattenmyndigheten följer upp preciseringen med underlag från Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriet och RUS. Uppföljning av kulturmiljöer bör samordans mellan samtliga målansvariga myndigheter med liknande preciseringar för att underlätta uppföljningen. Utvecklingsbehov
Uppföljningsmått Tabell 10. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt. Finns / finns ej Behöver utvecklas Q-märkta byggnadsminnen Utsortering av relevant data via GIS-analyser som genomförts i VaKul projektet. Det är viktigt att samma avgränsningar används i GIS för att kunna uppdatera indikatorn på likartat sätt. Bevarade kulturmiljöer i samt vid sjöar och vattendrag. Kan baseras på stickprov i urval riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram, där man ser om de identifierade och utpekade värdena bevarats. Förutsättningar för bevarande Skulle kunna följas via de anslag som fördelas för skydd och bevarande av kulturmiljöer till exempel kulturmiljöanslaget, havsmiljö anslaget, landsbygdsprogrammet etc. Kan anv för reg. uppf Kan anv för nat.u ppf Data saknas Precisering 11 Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Mått och nivåer för uppföljning och bedömning Målen för friluftspolitiken finns presenterade i Regeringens skrivelse 2012/13:51, motsvarande de tio punkterna i det övergripande målet för friluftslivspolitiken i propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238). Med utgångspunkt i propositionen presenterade Naturvårdsverket i april 2014 en rapport 7 med förslag på möjliga indikatorer, metoder och data för att följa upp preciseringen om friluftsliv i respektive miljökvalitetsmål. Några av förslagen på möjliga uppföljningsmått finns i tabellen nedan. 7 Naturvårdsverket Rapport 6480. Uppföljning av friluftsliv. Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen
Uppföljningsmått Det finns inga nivåer framtagna för preciseringen. Det är troligt att det kommer att komma etappmål eller regeringsuppdrag för att ytterligare förtydliga preciseringen. Ansvar Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av målen för Frilutslivet. Specifika undersökningar för fritidsfisket genomförs av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med SCB. Utvecklingsbehov Havs- och vattenmyndigheten bearbetar tillsammans med SCB informationen från fritidsfiskeenkäten. Enkäten om friluftsliv bearbetas och tas fram av Naturvårdsverket. Tabell 11. Uppföljningsmått och förslag på indikatorer som inkommit i remissvar internt och externt, men även förslag hämtade ur Naturvårdsverkets rapport (se fotnot) Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv Landskapets upplevelsevärden kopplat till vatten. Upplevelse av buller vid friluftslivsutövande Utövande av fritidsfiske Finns / finns ej Behöver utvecklas Andel och areal skyddade områden kan hämtas ur VIC-natur. För att få fram syftet med reservatet kan det bli nödvändigt att gå igenom varje enskilt reservats beslut. Det behövs systematiska besöksstudier för att kunna identifiera om vatten är den specifika anledningen till friluftslivsutövandet. En ny uppföljning i form av en nationell enkät behöver utvecklas. Bör utvecklas för att kunna användas på regional och nationell nivå. En del frågor är samma eller liknande över åren, medan andra frågor har bytts ut. En del frågor har delvis ändrats, vilket medför att jämförelser inte alltid kan göras. En enkät som Kan anv för reg. uppf Kan anv för nat.u ppf Data saknas Data behöver tas fram via enkät undersökning Data behöver tas fram via enkät undersökning Dåvarande Fiskeriverket och SCB lät genomföra undersökningar 1990, 1995, 2000 och 2005. Ytterligare undersökningar har gjorts av SCB 2004
håller över tid bör utvecklas föra att kunna jämföra uppgifter mellan åren. och 2006. Ny data saknas.