Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar



Relevanta dokument
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

En god vård? SoS 2018

Öppna jämförelser. Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna jämförelser Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Cancer En första bild av utfallet för Gävleborg

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorerna. Öppna Jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

En god vård? En sammanfattning för VGR

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Öppna jämförelser Pressinformation

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Öppna jämförelser Pressinformation

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Uppdaterad

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Uppdaterad

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Uppdaterad

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Uppdaterad

Uppdaterad

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Antagen av Samverkansnämnden

Uppdaterad

Uppdaterad

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kvalitetsindikatorer med måltal

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Antal % % % % % % Min-max Riket

AVÄ rapport Bättre liv

Monica Forsberg

Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Trender och variation mellan landsting

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått hembesök eller varit på återbesök inom samma diagnosgrupp hos läkare eller sjuksköterska

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Indikatorer hur ser de ut, vad kan gå att få ut? Pilotstudie o litet mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Länsgemensam ledning i samverkan

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport Bakgrund Diagram... 14

Bilaga Uppföljning 2016

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

1. Inledning. Syfte. Tänkvärt när man tolkar resultaten

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Hemtjänst 2013 Antal svarande = 132 Andel svarande = 63%

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

En primär angelägenhet

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

KOL och rökavvänjning

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Bättre liv för sjuka äldre

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Verksamhetsanalys 2008

Resultattavlor. Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Västra Götalandsregionen

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Transkript:

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård. Dock är resultaten sämre inom områdena; förtroende, hjärtsjukvård, stroke, diabetes, osteoporos och palliativvård Tillgänglighet Andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar i primärvård, vår 2015. Primärvårdens tillgänglighet per telefon. Andel personer med långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem som helt eller delvis instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver, 2014, här är landstinget sämst i riket. Förtroende Förtroende för hälso- och sjukvården, långvarig sjukdom, näst sämst i riket. Förtroende för sjukhus vid långvarig sjukdom. Förtroende för vårdcentraler vid långvarig sjukdom, bland de sämsta i riket. Slutenvård vid hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL Antal slutenvårdsperioder med diagnos för hjärtsvikt, diabetes, astma eller KOL per 100 000 invånare 20 år eller äldre. 1

Rökstopp efter hjärtinfarkt. Hjärtsjukvård Död inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt (män). Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom (män). Basbehandling vid hjärtsvikt. Måluppfyllelse för LDL-kolesterol. Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, antalet män som dör högst i riket. Död inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt, (kvinnor). Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom, (kvinnor). Tid till reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt Slutenvård vid hjärtsvikt (män). Återinskrivning eller död efter vård för hjärtsvikt. Rökstopp efter stroke. Stroke Dödlighet i stroke näst sämst i landet (män), försämring för kvinnor jämfört tidigare mätning 2011-12. Antikoagulantia till riskpatienter, som sjukhusvårdats med förmaksflimmer och riskfaktor. Funktionsförmåga efter stroke ADL-beroende. Andel strokepatienter som 3 månader efter insjuknandet anger att behovet av hjälp och stöd är helt tillgodosett Andel strokepatienter som 12 månader efter insjuknandet anger att behovet av hjälp och stöd är helt tillgodosett, män i högre grad än kvinnor, sämst i landet. Diabetes Ögonbottenundersökning för barn och unga, typ 1-diabetes. Ögonbottenundersökningar vid typ 1-diabetes, någon gång de senaste två åren. Fotundersökning vid diabetes i primärvård, senaste året. Rökning vid diabetes. 2

Blodsockervärde vid typ 1-diabetes (kvinnor). Slutenvård vid diabetes, män i högre grad än kvinnor, dock en förbättring jämfört tidigare mätning 2009-2011. Dödlighet i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes, framförallt män där landstinget är sämst i riket. Rökning vid diabetes, (kvinnor). Fysisk inaktivitet vid diabetes, främst kvinnor. Blodsockervärde vid diabetes i primärvård, kvinnor bättre än män. Blodsockervärde hos barn och unga vid diabetes, pojkar bättre än flickor. Blodsockervärde vid typ 1-diabetes, (män). Ögonbottenundersökningar, diabetes i primärvård Astma/Kol Dödlighet i KOL, (kvinnor). Slutenvård vid KOL. Slutenvård vid astma, främst kvinnor. Dödlighet i KOL, (män). Psykiatri Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni. Väntat högst 30 dagar på utredning/behandling inom BUP. Väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri (2 dagars skillnad ämfört riket). Överdödlighet för vuxna patienter med bipolär sjukdom. Återfallsförebyggande behandling vid bipolär sjukdom, förbättring jämfört mätning 2010-2011. Följsamhet till antidepressiv behandling. Överdödlighet för vuxna patienter med schizofreni, (kvinnor). 3

Självmord i befolkningen. Undvikbar slutenvård, personer med psykiatrisk diagnos, främst män. ECT-behandling vid slutenvårdad svår depression, lägst i riket. Depressionsskattning efter ECT-behandling (mindre än 30 fall). Överdödlighet för vuxna patienter med schizofreni, (män) Återinskrivning inom 28 dagar efter vård för schizofreni, kvinnor i högre grad än män. Återinskrivning inom 6 månader efter vård för schizofreni, kvinnor i högre grad än män. Ortopedi Patienttillfredsställelse efter höftledsoperation. Oönskade händelser efter knä- och höftledsoperation, (män) Fallskador bland äldre. Oönskade händelser efter knä- och höftledsoperation, (kvinnor) Artrosskola före höftprotesoperation. Läkemedel efter fragilitetsfraktur, främst kvinnor. Återfrakturer efter en fragilitetsfraktur, (kvinnor). Dödlighet efter höftfraktur, främst män. Reumatoid artrit Patienter med RA som fått diagnos inom 20 veckor, förbättring jämfört tidigare mätning 2011-12 (dock litet antal fall). Patientrapporterad hälsa biologiska läkemedel. Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit. Äldre/Demens Andel personer 65 år och äldre som behandlas med demensläkemedel, (lågt antal). Andel personer 65 år och äldre som behandlas med antipsykosläkemedel (lågt antal). 4

Palliativ vård Opioider mot smärta i livets slutskede, (kvinnor) Andel patienter som inte hade trycksår när de avled. Brytpunktssamtal i livets slutskede. Smärtskattning under sista levnadsveckan. Opioider mot smärta i livets slutskede, (män). Vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel, kvinnor får läkemedel i högre grad än män. Munhälsobedömning under sista levnadsveckan. Återkommande slutenvård i livets slutskede, högst i riket. 5