Nya nivån ger framtidstro

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN Ann-Helén Laestadius: Nostalgiska minnen GÄSTKRÖNIKA SID 13 Därför investerar Norrskenet i Northland NYHETER SID 2 Nr 4 JUNI 2013 INVIGNING AV KUJ 1365: Nya nivån ger framtidstro Den 28 oktober 2008 fattade styrelsen beslutet, fyra och ett halvt år senare är den nya huvudnivån i Kirunagruvan verklighet. REPORTAGE SID 8 9 Näringsminister Annie Lööf fick hedersuppdraget att trycka på startknappen för Kirunagruvans nya huvudnivå. Foto: Fredric Alm 62 lägenheter på nya Terrassen Fastigheter satsar stort på framtiden. En rad nya projekt har dragits igång och fler väntar. Det byggs två nya punkthus med 62 lägenheter på Terrassen i Kiruna. Planerad inflyttning i november 2014. NYHETER SID 3 30 mil på en liter bensin NYHETER SID 7 PETSAMO LUOSSAVAARA MATOJÄRVI Luossajärvi KIRUNA K nr 5= 2023 Prel. gräns för K nr 5 ÖSTERMALM Folkets hus K nr 3= 2011 Kyrka Sjukhus Stadshuset Järnvägsstation Ala- Lombolo Fastighetsförvärv på Norrmalm Ala- Hjalmar Lundbohmsgården Lombolo Preliminär gräns för K nr 4 K nr 4=2017 LOMBOLO Brandstation Kiirunavaara K nr 1 Förädlingsverken Deformationsprognos för huvudnivån 1365 Området Norrmalm i Kiruna kommer att påverkas när behöver ett nytt tillstånd för gruvbrytningen. År 2023 måste K nr 2 tillståndet vara klart, och därför kommer att köpa fastigheterna i området. K I I R U N A V A A R A K I I R U N A V A A R A 500 m NYHETER SID 4-5 SVENSKA GRAFIKBYRÅN

2 FRAMTID NR 4 2013 FRAMTID NR 4 2013 3 NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller 0771-76 00 00 755 kulor per sekund är :s produktion av järnmalmspellets i sex pelletsverk. De producerade ett nytt rekord på 23,8 miljoner ton pellets 2012. 296000 malmvagnar levererade :s järnmalmprodukter 2012 i 4 359 tågsätt till :s hamnar under 2012. Malmtågens sammanlagda längd var 327 mil, motsvarande sträckan mellan Kiruna och Milano. VD LARS-ERIC AARO En gruva i Pajala är bra även för Ända sedan Northland gick ut med sina planer för en gruva utanför Pajala har fått frågor om vad vi tror om verksamheten. Vi har förklarat att vi inte kommenterar andra bolags affärer, men vi har samtidigt sagt att det bara är positivt för om gruvnäringen i regionen och i Sverige växer. Det gör att vi blir fler som kan satsa på till exempel forskning och utbildning, och det gör att leverantörer och entreprenörer som idag servar exempelvis och Boliden får en större marknad. Det skapar arbetstillfällen och välstånd. Det är mot den bakgrunden man ska se att via vårt riskkapitalbolag Norrskenet har beslutat att satsa pengar på en fortsatt verksamhet för Northland. Vi gör det tillsammans med Folksam, Metso och Peab i ett konsortium som får styrelsemajoritet i bolaget. Processen gick fort och vi har inte haft tid att i detalj företagsekonomiskt granska Northlands verksamhet och planer. har inte ändrat synen på projektet och det kommer inte att vara ett prioriterat projekt för oss. Vårt fulla fokus är att starta våra nya gruvor i Svappavaarafältet och genomföra vår tillväxtplan. Men vi vill hjälpa till. Det finns nu en möjlighet att tillsammans med konsortiet återskapa förtroendet för Northland och ge företaget en chans till lönsamhet. Det är bra för, för vår region och för gruvbranschen i Sverige som helhet. Med fler gruvföretag skapas en större arbetsmarknad, fler kompetenta leverantörer och många kunniga konsultföretag som behövs för ett växande näringsliv. Samtidigt markerar vi att detta inte är ett -projekt genom att Norrskenet gör denna finansiella investering. Northland och kommer fortsatt att vara två skilda företag. Vi på har inte beslutat att köpa malmen från Pajala eller att samordna våra verksamheter. Avgörande nu är att Northland kan återupprätta sitt sargade förtroende. Fokus för den nya styrelsen blir att skapa ordning och reda i bolaget. Vår marknad växer och vi menar att det finns plats för fler som vill producera järnmalm i Norrbotten. Däremot kan det på sikt finnas synergier mellan oss, då ska vi givetvis värdera det. Det här kommer inte att bli en lätt resa. Problemen för Northland är inte slut men detta kan vara början på att hitta en långsiktig stabilitet. Tack vare nya pengar från bland andra kan Northlands verksamhet återupptas. Norrskenet investerar i en framtid för Northland PAJALA. Genom riskkapitalbolaget Norrskenet investerar tillsammans med andra aktörer i konkurshotade Northland Resources. Vi gör detta för att det är bra för regionen och för oss själva med en växande gruvnäring. Vi tänker dock inte ta över Northland eller slå ihop våra verksamheter, säger Lars-Eric Aaro, vd på. Ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab investerar var för sig 25 miljoner dollar och därmed totalt 100 miljoner dollar i Northlands obligationer. Genom investeringen får konsortiet utse fyra av totalt sju styrelseledamöter, och får alltså styrelsemajoritet. Därigenom får konsortiet inflytande i bolaget och kan organisera företaget för att skapa stabilitet i verksamheten. Vi vill tillsammans med konsortiet återskapa förtroendet för Northland. Det bra för oss på, för Norrbotten och för hela Sverige. Personligen tänker jag på alla de lokala entreprenörer och privata investerare i bygden som trott på detta projekt, säger Lars- Eric Aaro, vd och koncernchef på. har valt att genom det delägda riskkapitalbolaget Norrskenet tillföra kapital på 25 miljoner dollar, motsvarande 165 miljoner svenska kronor. Vi inser att det är en stor uppgift för Northland att genomföra sin gruvinvestering och skapa långsiktig lönsamhet i sin verksamhet. Norrskenets deltagande i obligationslånet ligger i Det bra för oss på, för Norrbotten och för hela Sverige FOTO: Northland linje med vårt uppdrag, att vara en partner för utveckling av näringslivet i vår region och att investera i projekt som har potential att ge god avkastning, säger Per-Erik Lindvall, styrelseordförande för Norrskenet. Folksams ekonomiska styrka gör det möjligt att kontinuerligt delta i intressanta affärsupplägg. På sikt tror vi att det här kommer att bli en bra affär för våra kunder, säger Anders Sundström, vd och koncernchef på Folksam. Norrskenet AB delägs av och utvecklingsbolagen Expandum AB i Gällivare och Progressum i Kiruna AB. Företaget grundades 1997 med syfte att öka tillgången på riskvilligt kapital i regionen. ANDERS LINDBERG Här byggs det nya Terrassen Här ska de nya husen byggas på Terrassen. KIRUNA. Det händer mycket på byggfronten hos Fastigheter just nu. Inte minst under sommaren och hösten. Samhällsomvandlingen skapar nya projekt allteftersom och framtida byggplaner växer fram. Tomas Lindgren är projektchef och han ser med tillförsikt hur byggena tar form och tas vidare. Det har tagit två år att komma från ord till handling och det känns skönt att se att vi äntligen kan börja bygga, konstaterar han. Hetaste byggena just nu är Jägarskolan i Kiruna där schakt ningsarbetena startade i april och Granbacka, mellan Gällivare och Malmberget, där markarbetena startar i juni. Vi räknar med grundläggning av husen i juni för Jägarskolan och i augusti för Granbacka, säger Lindgren. I övrigt handlar det om nybyggen på Glaciären, Terrassen och Luossavaara i Kiruna och på Repisvaara i Gällivare. Vi planerar även att återuppbygga två punkthus på Terrassgatan 3 och 5. Om Det känns skönt att se att vi äntligen kan börja bygga Fakta Nya bostäder i Kiruna FAKTA TERASSEN Byggstart: Hösten 2013. Vad byggs: Två punkthus med 62 lägenheter. Inflyttning: Preliminärt november 2014. Fakta Jägarskolan Byggstart: Juni 2013. Vad byggs: 14 nya hus, 46 lägenheter. Inflyttning: Våren 2014 till september/oktober då alla hus ska stå färdiga. Fakta Glaciären Byggstart: Augusti 2013. Vad byggs: Fem hus, 30 lägenheter. Inflyttning: Augusti/september 2014. FOTO: FREDRIC ALM Punkthusen beräknas vara klara för inflyttning novermber 2014. kommunen medger bygglov så planeras byggstart i september 2013. Markarbeten kan startas under sommaren. När alla beslut är fattade kommer vi att gå ut med mer detaljerad information. LUDDE WÄSTFELT Fakta Granbacka Byggstart: Juni 2013. Vad byggs: Fem hus, 30 lägenheter. Inflyttning: Mars/april 2014. Fakta Luossavaara Byggstart: Preliminärt våren 2014. Vad byggs: 150 lägenheter. Inflyttning: Oklart. Planprocess pågår. Fakta Repisvaara Byggstart: Preliminärt våren 2014. Planprocess pågår (i bästa fall i laga kraft i september/oktober 2013). Vad byggs: 200 lägenheter. Inflyttning: Oklart. sköter samhällsomvandlingen väl LULEÅ. Samhällsomvandlingen är :s största hållbarhetsfråga. Det sade vd Lars-Eric Aaro på bolagsstämman. Finansmarknadsminister Peter Norman gav ett positivt betyg: och kommunerna sköter samhällsomvandlingen väl. Vi rikspolitiker ska peta i frågan så litet som möjligt så länge parterna sköter processen. Jag vet att det finns politiker som vill ha särlösningar för sina kommuner, men det finns inte en kommun i Sverige som inte kräver särlösningar, sade Peter Norman. Lars-Eric Aaro fick flera frågor om bostadsbyggande i Malmfälten vid pressträffen efter stämman. Han lovade att de tillfälliga bostadsbarackernas tid är förbi: Vi kommer att klara bostadsbyggandet. bidrar med flera projekt för att bygga nya bostäder i Kiruna, Svappavaara och Gällivare. I år byggs närmare 200 nya lägenheter, sade han. I Kiruna byggs till sommaren 30 lägenheter på Glaciären, 70 lägenheter på Terrassen och 50 på Jägarskolan. På Jägarskolan har dessutom redan byggt 24 lägenheter som alla fått inflyttning under vintern. Vi är inne i ett intensivt skede i detaljplanearbetet för att bygga ytterligare 150 lägenheter på Luossavaara där vi har mark, säger Siv Aidanpää-Edlert, vd i Fastigheter AB. I Malmberget startar bygget av 30 lägenheter på Granbacka så snart tjälen gått ur marken. Ytterligare 200 lägenheter planeras på Repisvaara. Där är arbetet med detaljplanen inne i ett intensivt skede. I Svappavaara är boendet en del i projekt kring personalförsörjningen till de tre gruvor som ska igång där. Vi tittar just nu brett på alla möjligheter att tillföra bostäder i Svappavaara, både lägenheter och villor för uthyrning samt entreprenörsboende, säger Siv Aidanpää-Edlert. MAURITZ MAGNUSSON Fakta Bokslutet 2012 Omsättning: 26,9 miljarder kr Resultat före skatt: 11 miljarder kr Bolagsskatt: 2 miljarder kr Utdelning till ägaren staten: 5 miljarder kr Investeringar: 5,8 miljarder kr Leveranser: 26,3 miljoner ton (rekord!) Pelletsproduktion: 23,8 miljoner ton (rekord!) Anställda: 4 400 medarbetare Andel kvinnor: 18 procent Avsatt till samhällsomvandling: 5 miljarder kr Totalt kapital: 58 miljarder kr Soliditet: 72 procent Allvarligt talat! Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna Varför överklagar utbyggnaden av hotell Arctic Eden i Kiruna? har överklagat Kiruna kommuns förslag till ny detaljplan för före detta Norrmalmsskolan, som numera är Hotel Arctic Eden. Vad skulle detaljplaneändringen innebära? Detaljplanen skulle möjliggöra att nuvarande byggnad kan byggas drygt 2,5 gånger större på den malm som ska bryta från den nya huvudnivån KUJ 1365. Varför kan inte godta att hotellet byggs ut? anser att det inte är långsiktigt hållbart att bygga nya, stora byggnader vid gamla Norrmalmsskolan. För en hållbar resursanvändning bör byggnader ha en livslängd om 80-100 år. Enligt :s nuvarande bedömning kommer hotellbyggnaden inte att kunna användas efter år 2030. Hur skulle påverkas om hotellet får bygga ut? Hotellet ligger på malmen, som är utpekad som riksintresse. planerar att utvinna malmen och behöver bearbetningskoncession för området senast år 2023, alltså om cirka 10 år. Det betyder i sin tur att marken enligt lag måste vara planerad som industriområde senast år 2021, alltså om cirka åtta år. Kiruna kommun har ställt som krav att ska ha förvärvat alla fastigheter på mark som ska planeras som industriområde före det att planändringen sker. Det innebär att måste förvärva hotellets fastighet och kompensera hotellet för intrång i verksamheten inom åtta år. Nybyggnation i stor skala i centrala Kiruna påverkar på sikt :s möjlighet att bedriva verksamhet i Kiruna. Vad kan hotellägaren göra istället för att bygga ut vid Norrmalmsskolan? köper gärna hotellfastigheten redan i dag för att möjliggöra för hotellägaren att bygga upp en hotellverksamhet i nya Kiruna. Om får köpa fastigheten har hotellägaren möjlighet att hyra hotellet och driva det vidare så länge som möjligt. Minelco blir Minerals Flixborough. Den 1 juli byter Minelco namn till Minerals, samtidigt som företaget planerar att dubbla sin omsättning. Namnbytet innebär att alla :s dotterbolag nu är samlade under ett gemensamt varumärke. Tidpunkten är perfekt. Vi har nyligen tagit fram en ny strategisk plan som är i linje med :s ambitiösa tillväxtplan. Att ta nästa steg i vår utveckling som Minerals kommer att ge fördelar för såväl Minelco som koncernen i helhet, säger Bob Boulton, vd för Minelcogruppen. Minelco grundades 1989 och verkar på industrimineralmarknaden. Företagets mineraler används i färger, plaster, cement, kemikalier, byggnadsmaterial, legeringar, jordbruk och flera andra områden. Tina Benson Läs mer på www.minelco.com

KIRUNA NYHETER FRAMTID NR 4 2013 AlaLombolo 4 5 FRAMTID NR 4 2013 AlaLombolo ÖSTERMALM Sjukhus K nr 5 Folkets hus K nr 5= 2023 Preliminär gräns för K nr 4 K nr 4=2017 Järnvägsstation K nr 3= 2011 Svappavaara. En av utmaningarna i Svappavaara idag är att komma tillrätta med damningen. Det ligger helt i :s intresse att minska damningen så att den inte påverkar de boende i samhället. Vad görs i dagsläget? Det pågår ett flertal åtgärder för att minimera damningen. Under den frostfria perioden används vatten och salt till motåtgärder. Vi vattenbegjuter salvor innan de lastas ut samt vattnar och saltar vägar, säger Ulf Halldén. Det är viktigt för är att hitta system som fungerar även vintertid. De flesta befintliga system på marknaden är vattenbaserade. Efter en tids samarbete med Duzteck i Östersund har man hittat en teknik där en dimma av vatten blåses över dammkällan som fungerar även vintertid. Den fungerar bra när vi jobbar mot damm utanför maskinen. Riktas den däremot mot själva krossen uppstår bildning av isbark på bryggor och andra delar, förklarar Ulf. Ett annat välfungerade system är eluppvärmda dysor, munstycken, vilka försörjs med vatten från eluppvärmda slangar som fuktar material på olika ställen i krosskedjan. Vi kommer även att installera en kraftigare dammutsugsanläggning vid gruvbergskrossen, säger Ulf Halldén. Går det inte att använda vårt vita guld vintertid? Försök har gjorts med att blanda in snö i råmalmen innan den lastas in i krossen. Tyvärr så räcker inte värmeutvecklingen när man krossar vid kyla till för att materialet ska hamna på plusgrader och därmed uteblir effekten. K nr 2 :s vd Lars-Eric Aaro hälsade Arktiska rådets deltagare välkomna till Visitor centre på 540-metersnivån i Kirunagruvan. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Kiirunavaara K nr 1 Luossajärvi K I I R U N AVA A R A K I I R U N AVA A R A Förädlingsverken Karta 2: Brandgult visar skillnaden mellan minsta och största möjliga prognoserade deformation av KUJ 1365. 500 m Karta 1: Visar prognosen för bearbetningskoncessionen 2023. SVENSKA GRAFIKBYRÅN SVENSKA GRAFIKBYRÅN Har du frågor om din fastighet på Norrmalm, skicka brev till: "Norrmalm", Samhällsomvandlingen, 981 86 Kiruna Läs mer på www.lkab.com förbereder köp av fastigheter på Norrmalm Övriga fyndigheter KIRUNA. Området Norrmalm i Kiruna kommer att beröras när söker ett nytt tillstånd för gruvbrytningen. År 2023 behöver tillståndet vara klart, och innan dess måste ha köpt fastigheterna. Vi bygger nu upp vår organisation för att kunna hantera alla fastighetsköp, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingar på. År 2023 behöver ha ett tillstånd för ny bearbetningskoncession ett brytningstillstånd för det aktuella området på Norrmalm, markerat med K nr 5 på karta nr 1 (se karta ovan). Innan dess måste man i detaljplanen formellt göra om området till industriområde, så som tidigare skett i området för den första delen av Gruvstadsparken. Det får i sin tur till följd att man de kommande åren måste börja köpa fastigheterna i området. har undersökt malmen i fyra års tid och vi ser att malmfyndigheten växer norrut och vi måste snart alltså utöka vår bearbetningskoncession för att kunna ta nästa steg. Detaljplanen måste kunna ändras till industriområde senast 2021, berättar Stefan Hämäläinen. För de boende på området så innebär det att vi behöver köpa deras fastigheter. Vi har gjort ett antal köp i området när tillfälle har uppstått, men ska bygga upp vår organisation innan vi kan ta hand om alla fastighetsköp. Området ligger inom området för :s deformationsprognos. Deformationerna kommer inte att ha nått området 2023. De boende kommer alltså att kunna bo kvar i husen även efter 2023, i vissa fastigheter ända fram till 2030, på de delar av området där brytningen inte har hunnit fram, även om har köpt fastigheterna. Vi bryter aldrig under områden där människor bor eller vistas. Men för att inte brytningen ska avstanna måste av juridiska skäl ha tillgång till fastigheterna, säger Stefan Hämäläinen. Vi behöver inte ha alla avtal klara samtidigt. Fastighetsköpen kommer att genomföras gradvis. Vi kommer att informera, göra fastighetsvärderingar och förhandla med fastighetsägarna i lugn och ro så att processen blir så bra som möjligt för alla berörda, säger Stefan Hämäläinen och beskriver processen: Vi har två scenarier på vår prognos; den minsta respektive den största deformationspåverkan vi kan bedöma. Våra prognoser baseras på vår kunskap om malmerna. Både kunskaper och prognoser uppdateras i takt med att vi genomför prospekteringsborrningar samt mätningar av geologi och deformationernas utbredning. Den gula markeringen på karta nr 2 är det område som brytningen av huvudnivån 1 365 kommer att beröra. Det brandgula området är mera osäkert men kan eventuellt komma att påverkas. På karta nr 3 till höger syns prognoslinjen som en heldragen röd linje. Linjen beskriver största möjliga prognostiserade deformation, när huvudnivån på 1 365 meters avvägningen är utbruten någon gång mellan åren 2030-2035. Det vill säga den inkluderar både det gula och det brandgula på karta 2. Vilka fastigheter är av intresse? kommer i första hand att köpa fastigheterna inom det gula området men kan i enskilda fall välja att köpa fastigheter inom det brandgula området. Vi ska även köpa fastigheterna som ligger inom bearbetningskoncessionsområdet K nr 5. Alla fastighetsköp bedöms från fall till fall, säger Stefan Hämäläinen. Haukivaara LUOSSAVAARA Hur går det till? Fastigheten värderas av en oberoende godkänd värderare på :s bekostnad. Efter värderingen bestämmer fastighetsägaren om han eller hon vill gå vidare och sälja fastigheten. Säljer ägaren fastigheten köper den till värderingsvärdet plus 25 procent. Vi kommer även att betala flyttningsersättningen direkt vid köpet som idag är 30 000 kronor. Ägaren kan bestämma om han eller hon vill bo kvar och hyra fastigheten av fastigheter till kallhyra eller flytta. Om ägaren bor kvar kommer besittningsskyddet att avtalas bort. Om priserna i området skulle ha sjunkit på grund av gruvdriften kommer värderingen att justeras. Fastigheten värderas då som om den stod på en annan plats i staden, för att ägaren inte ska förlora på närheten till gruvan. PETSAMO MATOJÄRVI NORRMALM Luossajärvi Golfbana Folkets hus ÖSTERMALM Järnvägsstation Stadshuset Kyrka 750 meter, Sjömalmen Sjukhus Cirka 950 meter KIRUNA Hjalmar Lundbolmsgården Dagens brytningsnivå Förädlingsverken Om fastighetspriserna i området har sjunkit då? Lappmalmen Rektorn Luossavaara MALMKROPP MALMKROPP Ett flertal faktorer så som material, vind, luftfuktighet och lufttryck påverkar när och hur en anläggning dammar. Hur det sker hoppas vi få svar på genom samarbete med någon högskola eller universitet, säger Ulf Halldén, Berg och Betong. Stadshuset Hjalmar Lundbohmsgården K I I R U N AVA A R A K I I R U N AVA A R A Damning utreds i Svappavaara LUOSSAVAARA Prel.g rä ns fö r PETSAMO Ulf Halldén, Berg och Betong. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Brandstation Kyrka Deformationsprognos för huvudnivån 1365 MATOJÄRVI Brandstation LOMBOLO AlaLombolo Deformationsprognos för huvudnivån 1365 Malmkroppen på nivå 1365 Deformationernas riktning vid fortsatt framtida brytning Karta 3: Den heldragna röda linjen visar största möjliga påverkan av nya huvudnivån 1365. Prickade linjer visar deformationen vid eventuell fortsatt brytning djupare ner än nivå 1365. SVENSKA GRAFIKBYRÅN SVENSKA GRAFIKBYRÅN Besöket hos imponerade på ministrar KIRUNA. Arktiska rådets besök hos i Kiruna blev mycket uppskattat av ministrar och delegater, bland dem USA:s utrikesminister John F Kerry. Arktiska rådet genomförde först ett möte i Kirunas stadshus, för att sedan förflytta sig till Visitor Centre på 540-metersnivån i Kirunagruvan. är hedrade och stolta över att Arktiska rådet valde att lägga delar av sitt möte hos oss. Det är ett gott betyg för vårt arbete att vara ett hållbart gruvföretag i den arktiska regionen, sa :s vd Lars-Eric Aaro. Säkerhetspådraget var stort, med polisavspärrningar runt stadshuset och bombhundar som genomsökte Visitor Centre innan ministrarna fick göra entré. I besöksgruvan hälsades deltagarna i Arktiska rådet välkomna av Sveriges utrikesminister Carl Bildt och :s vd Lars-Eric Aaro. Detta följdes av gemensam lunch. På eftermiddagen hölls flera föredragningar, bland annat berättade Göran Bäckblom om :s fokus på tillväxt och hållbarhet. Ministerföljet bjöds på en flygtur till Abisko med Flygvapnets helikoptrar som startade och landade framför pelletsverket KK4. Det var närmare 300 ministrar och delegater från de åtta arktiska staterna, företrädare för urfolken, forskare och observatörer som träffades i Kiruna. Detta för att markera slutet på det tvååriga svenska ordförandeskapet och början på det kanadensiska ordförandeskapet i Arktiska rådet. Under mötet i Kiruna undertecknade ministrarna bland annat ett avtal om beredskap för och insatser vid oljeföroreningar. Det är det andra rättsligt bindande avtalet mellan de arktiska staterna och det kommer att förbättra insatsåtgärderna och samarbetet i Arktis. ANDERS LINDBERG/MARIA ÖDALEN ÖSTLUND 500 m Allvarligt talat! Bostadsprojektet på Repisvaara framflyttat sex månader Varför startar inte bygget på Repisvaara? Karl Wikström, verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Malmberget Detaljplanen som arbetats fram var inte tillräckligt utarbetad. Vissa delar måste kompletteras och utredas. Därför planeras byggstart till våren 2014 istället för kommande höst. Får den försenade byggstarten några konsekvenser för hyresgäster som måste flytta från Malmberget? Nej, inte som tidsplanen ser ut idag. Det är först 2017 som nästa större utvidgning sker av industriområdet på vårt eget område i Malmberget. Byggplanen på Repisvaara har minskat i omfång, färre lägenheter och ett mindre markområde. Varför? Orsaken är främst miljöskäl och nya regler för buller- måste göras under barmarksperioden och det är också ett av skälen till att byggstarten förskjuts. störningar, i det här fallet från E 45:an och väg 825, mot Dundret. Miljöskälen är att delar av det planerade området i öster är förorenat av bly från skjutbanan. Samt att den fridlysta växten lappranunkeln ska skyddas. Miljöinventeringen Vad innebär detta för området? Det betyder att antalet lägenheter minskar från 370 lägenheter till 270 bostäder. Våra kulturbyggnader från områdena Johannes och Hermelin i Malmberget, som från början skulle placeras här, kommer inte att rymmas. Vi söker nu efter ett nytt område för kulturbyggnaderna, som kräver större ytor på grund av sin karaktär. Ny placering av :s kulturbyggnader? Förväntningarna hos oss och de blivande hyresgästerna har varit och är höga. Jag har förståelse för att det kan tyckas gå långsamt. Men det här är inget vi kan påverka. MALMBERGET. En utredning om ny placering av :s kulturbyggnader i Malmberget pågår. Tidigare förslag är att de 100-åriga byggnaderna placeras på Repisvaara. I den nya utredningen undersöks en placering i östra Malmberget, söder om Ormkullen och Malmsta, i skogsområdet ned mot Hur känns det när byggstarten försenas och planerna omarbetas? Maritha MossberG Mellanvägen. Ett antal kulturbyggnader är aktuella. Inga beslut är fattade. Utredningen genomförs förutsättningslöst tillsammans med Gällivare kommun, säger Karl Wikström, chef för samhällsomvandling i Malmberget. MAURITZ MAGNUSSON

6 FRAMTID NR 4 2013 FRAMTID NR 4 2013 NYHETER 7 -kund parerar Nu rullar hybriderna. Klimatsmartare transport KIRUNA. Kirunas första plug-in hybridbilar rullar nu ut från butiken och in på :s område. Tysta, moderna, effektiva och klimatsmarta. På förarplatserna hittar vi Allan Eriksson, produktionschef för Transporten och Jan Lundgren, chef på Projektavdelningen. Volvos nya hybridbil drivs på el och diesel. Det fiffigaste av allt är att du själv inte behöver ställa om bilen. Med automatik växlar den mellan el och diesel efter behov. Det enda du behöver komma ihåg är att plugga in kontakten i eluttaget när du kört klart. Batteriets räckvidd är ungefär 50 kilometer och det laddas på fem timmar. Förutom projektavdelningens bil används en annan som taxi hos transporten och den kommer senare att finnas med i bilpoolen. Då får fler njuta av den tysta känslan och glädjen av att köra miljösmart. Vi kommer att utvärdera prestanda och miljönytta över vintern. Håller batterierna acceptabel prestanda kommer vi att ersätta bilar som ska bytas med hybrider så långt det är möjligt, säger Jan Lundgren. Nya vägar i Malmberget MALMBERGET. I sommar stängs Bergmansgatan som genomfartsled i Malmberget. Trädgårdsvägen öppnar för genomfartstrafiken mellan östra och västra Malmberget. Byggnationen av södra länken har hejdats tills vidare. Trädgårdsvägen kommer att vara öppen för trafik som längst fram till 2017 då området påverkas av gruvans expansion. MARITHA MOSSBERG Tack och hej då Ullspiran! Kiruna. Författaren Ann-Helén Laestadius växte upp på Bromsgatan 8 och ska nu skriva en reportagebok om Ullspiran. En bok om människorna som bodde där, om deras minnen och liv. Det var på Bromsgatan som jag blev den jag är, säger Ann-Helén Laestadius. Den 29 juni ordnar en gårdsfest för att hedra området som först påverkas av samhällsomvandlingen. Ann-Helén finns på plats för att samla intervjuer och bilder till sin bok. Jag önskar fota så många som möjligt utanför den port där de en gång bodde, så kom på festen, uppmanar Ann-Helen. svängig marknad Essen. Den svängiga konjunkturen i Europa utmanar :s ståltillverkande kunder. Salzgitter Flachstahl GmbH tar sig an utmaningen genom ett omstruktureringsprogram. Läget i Europa kräver en hög grad av flexibilitet och effektivitet, säger Michael Reuber, inköpschef hos Salzgitter Flachstahl GmbH. Salzgitters största utmaning är att lyckas hantera den svängande marknaden. Läget i Europa gör att företaget inte kan överföra prishöjningar på råmaterial till stålkunderna. Vi gjorde en stor förlust i vår ståldivision förra året. Den höga prisvariationen på insatsvaror och den starkt svängande efterfrågan på våra stålprodukter kräver effektiva och snabba beslut inom företagets alla enheter. Vi har genomfört en omstrukturering och kontrollerat alla relevanta organisationsstrukturer och kostnadsstrukturer i koncernens företag, säger Michael Reuber. Salzgitters anläggningar producerar högklassiga produkter på ett extremt resurseffektivt sätt. Det placerar företaget över genomsnittet när det gäller kapacitetsutnyttjande inom EU. Vi främjar en nära relation med alla våra viktiga kunder, säger Michael Reuber. Slazgitter Flachstahl producerar 4,4 miljoner ton råjärn per år i sina masugnar. Salzgitter stora stålverk ligger sydost om Hannover i norra Tyskland. Stålverket är integrerat från metallurgi till varmvalsning och kallvalsverk. Den tyska ekonomin är fortfarande i relativt gott skick jämfört med de flesta andra europeiska ekonomier, men Michael Reuber förutspår en orolig tid framöver. Om ekonomin i Europa börjar återhämta sig är det möjligt att marknadsläget för stålproducenterna följer efter. Vi är dock ganska säkra på att den europeiska ekonomin kommer att fortsätta att vara svajig den närmaste tiden eftersom de grundläggande politiska problemen och offentliga budgetproblem inte är lösta än, säger han. Samarbetet mellan och Salzgitter har pågått under decennier. Nästan hälften av Salzgitters årsproduktion av Michael Reuber. svarar för hälften av vår järnmalmsförsörjning 4,4 miljoner ton råjärn är baserad på :s järnmalm. är den i särklass viktigaste leverantören av råvaror för Salzgitter, säger han. Enligt Michael Reuber bygger allt på öppenhet, uppriktighet och en djup ömsesidig förståelse för varandras situation. Vår gemensamma historia skapar en utmärkt bas för att hantera de verkliga och förutsägbara problemen på den europeiska stålmarknaden, inte minst genom flexibilitet. Tillsammans jobbar vi för att samarbetet ska bli en hållbar win-win-situation. Det gör att vi kan vara redo för en utmanande framtid i den pågående globaliseringen, säger Michael Reuber. Kajsa Lindmark Baldos III på banan för Shell Eco Marathon i Rotterdam. Baldos III och de nio studenter som byggt och konstruerat bilen kammade hem en andraplacering i sin klass. De körde nära 30 mil på en liter bensin LULEÅ. Med den egenhändigt byggda miljöbilen Baldos III lyckades nio studenter vid Luleå tekniska universitet köra 28,8 mil på energin motsvarande en liter bensin. är sponsor i projektet. Baldos III fick se dagens ljus i sitt färdiga skick utanför Luleå tekniska universitet den 8 maj i år. De nio mekanikingenjörsstudenterna täckte av sin nya miljöbil under åsyn av publik och medieuppbåd. som är projektsponsor representerades av Annika Jakobsson, projektkoordinator, på marknadsavdelningen. Vi vill ju gärna vara med när universitetet gör saker och det här går ju helt i linje med som energieffektivt och klimatsmart företag. Det här studenterna har gjort ett fantastiskt jobb och de tror verkligen på sin bil, säger hon. Det här studenterna har gjort ett fantastiskt jobb och de tror verkligen på sin bil Några dagar senare bar det av söderut för Baldos III och de nio studenterna, med Rotterdam i Nederländerna som mål. Där representerade de Luleå tekniska universitet i tävlingen Shell Eco Marathon som kördes den 15 till 19 maj. Utmaningen låg i att på en bana köra bilen så långt som möjligt på energin motsvarande en liter bensin. Med Baldos III lyckades de nio studenterna kamma hem andraplatsen i sin klass. Det innebär att vi har Europas näst bränsleeffektivaste bil. Vi hade som mål att köra 30 mil och kom upp i 28,8, så vi är otroligt nöjda, säger Jonathan Ovesson i teamet. I jämförelse gick förra årets bil, Baldos II, 23 mil på en liter bensin. Det viktigaste var att slå den förra bilen och det gjorde vi, fortsätter Ovesson. Tidigare miljöbilar som byggts vid Luleå tekniska universitet har byggts upp från grunden varje år. Med Baldos III är det annorlunda. Stommen är byggd för att kunna återanvändas och byggas vidare på vilket höjer den ännu ett steg miljömässigt. FOTO: TEAM BALDOS Baldos III väckte stor uppmärksamhet när den täcktes av för allmänheten vid Luleå tekniska universitet den 8 maj i år. FOTO: ANNIKA JAKOBSSON/ Vad händer med Baldos III nu? Baldos III ställs först ut på skolan och sedan in i ett skyddsrum där den kan bevaras intakt tills nästa år då vidare byggnationer tar vid. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Undersökning visar: Gruvarbetare under jord får inte mindre dagsljus KIRUNA. Stressforskningsinstitutets undersökning visar att gruvarbetare som jobbar nattetid och under jord inte får mindre ljus än kontorsanställda. De får faktiskt mer dagsljus när man tar hänsyn till både arbetstid och fritid, säger Johanna Garefelt vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm, till byggcheferna.se. Enligt Garefelt är en anledning till det något förvånande resultatet att skiftarbetarna har möjlighet att komma ut under olika tider på dagen. Och en slutsats av det blir att det kanske är så att de som arbetar kontorstider har mest problem med att inte få tillräckligt med ljus vintertid. Stressforskningsinstitutet undersöker dagsljusets inverkan på sömnstörningar och hälsa för olika yrkeskategorier. I undersökningen har sammanlagt 1 270 personer vid, både skift- och dagtidsarbetare, svarat på frågor om bland annat hur de uppfattar sin hälsa, sovvanor, ljusexponering och trivsel med arbetstider. Enligt Garefelt bygger resultatet alltså på självrapporterade uppgifter och omfattar det ljus man säger sig få både under arbetstid och under fritid. Men de resultat som nu redovisas är endast preliminära. Först om två år, då studien beräknas vara klar, kommer man kunna utläsa ett mer fullständigt forskningsresultat, påpekar Johanna Garefelt till byggcheferna.se och tilllägger: Under vintern är det ju svårt för de flesta yrkeskategorier att få tillräckligt med ljus under arbetsdagar. Men för dem som inte kan kom- pensera detta under lediga dagar är sannolikheten att lida av sömnstörningar dubbelt så hög jämfört med dem som får åtminstone en timme dagsljus under antingen arbetsdagar eller lediga dagar. Undersökningen visar att nio procent lider av sömnstörningar i kombination med dagtidströtthet, vilket motsvarar ett riksgenomsnitt. Kiruna är utvalt för att den nordliga placeringen ovanför polcirkeln ger extrema skillnader i dagsljustimmar mellan sommar och vinter. Därför ska undersökningen nu också kompletteras med en ny enkät i sommar. RONNY OLOVSSON Konungen på blixtvisit KIRUNA. Kung Carl XVI Gustaf gjorde nyligen en blixtvisit i Visitor Centre på 540-metersnivån i Kirunagruvan. Besöket var avslutningen på konferensen Royal Colloquium som genomförts i Abisko. Det var för elfte gången som Royal Colloquium med Hans Majestät Konungen och ett 20-tal forskare inom miljö och statsvetenskap från hela världen samlades för att i en avslappnad miljö samtala kring miljöfrågan ur ett brett perspektiv. Ulrika Westerberg Kung Carl XVI Gustaf, i mitten, och :s chef för samhällskontakter Frank Hojem, till vänster, i samtal med en av deltagarna i Royal Colloquium. Foto: FREDRIC ALM Foto: Fredric Alm

8 FRAMTID NR 4 2013 FRAMTID NR 4 2013 9 REPORTAGE 1500 miljoner kronor satsar på rökgasrening i tre pelletsverk i Malmberget och Svappavaara, bra för miljön. Pelletsverken i Kiruna har redan rökgasrening. 5800 miljoner kronor blev :s investeringar under 2012. Störst summor gick till nya huvudnivåer, nya gruvor, tågtransporter och till samhällsomvandling. KIRUNA. Näringsminister Annie Lööf invigde Kirunagruvans nya huvudnivå där både ett fjärrstyrt lok och lindansare deltog. Jag är glad och stolt. Det är en stor investering som garanterar fortsatt jobb. Det betyder mycket för Sverige men ännu mer för Kirunaborna som bor här, säger Annie Lööf. Den 28 oktober 2008 meddelade :s styrelse beslutet om att anlägga en ny huvudnivå. Den ligger på nivå 1 365 i Kirunagruvan. Idag, drygt fyra och ett halvt år senare, är den första etappen av fem klar för produktion. Närmare 4,3 miljoner kubikmeter berg, storleksmässigt drygt sju Globen, är uttaget för den nya huvudnivån som beräknas förlänga gruvans livslängd med mer än 20 år. Investeringen är den största i :s historia och väntas årligen generera 35 miljoner ton råmalm. Personalen i projektet har gjort ett fantastiskt jobb. Samtidigt måste man komma ihåg att vi har gjort detta medan vi kört full produktion i gruvan. Jag kan lova att vi fortsätter i 25 år till och förhoppningsvis får vi då möjlighet att starta ytterligare en ny huvudnivå, säger :s vd Lars-Eric Aaro. Drygt 240 inbjudna gäster närvarade vid invigningsceremonin som ägde rum i vagnverkstaden på 1 365 meters nivå. Vid invigningsceremonin deltog, förutom Annie Lööf och Lars-Eric Aaro, Marcus Wallenberg, styrelseordförande i. Ceremonin inleddes med en film om bolaget och dess framgångssaga. Med ett tryck på en jätteknapp fick sedan näringsminister Annie Lööf äran att starta en sprängsalva av ljud- och ljuseffekter. Salvan förkunnade den nya huvudnivån som invigd. Fram rullade ett fjärrstyrt lok, ett lok som sedermera kommer att rulla på den nya huvudnivån. Det kom nästan en tår i ögat. Det var en pampig invigningsceremoni, säger Lars-Eric Aaro. Lindansarna Klara Mossberg och Lisa Angberg från Cirkus Cirkör visade upp ett konststycke på lina under dramatisk spänning. Förutom underhållning bjöds gästerna på snittar och dryck. Firandet fortsatte sedan ovan jord i den nya styrcentralen där gästerna fick avnjuta en lunchbuffé följt av rundvisning i styrcentralen. Nu är en av Sveriges största industrisatsningar invigd. JOHANNA FOGMAN Den nya moderna huvudnivån i Kiruna inspekterades under festligare former av en stor skara gäster. Styrelseordförande Marcus Wallenberg lyssnar intresserat. Lööf, lok och lindansare invigde nya nivån Fakta KUJ 1365 i siffror Första etappen består av tre tappgrupper om fyra schakt i varje, två tågsätt, en kross och ett bergspel, men även media och automation för att driva anläggningen. Projektbudget 12,4 miljarder kronor. Projektet har förbrukat cirka 270 miljoner kronor per månad under den mest intensiva tiden. Projektet omfattar 6 miljoner arbetade timmar. 4 000 årsarbeten totalt. Drygt 1 000 personer fördelade på 100 företag har varit sysselsatta i arbetet med den nya nivån. På plats finns nordens djupaste, tyngsta och snart mest trafikerade järnväg. 12 kilometer räls är redan lagd. Projektet har investerat i 9 mil ortdrivning och 4 mil schakt. God mat serverades. Annie Lööf och Lars-Eric Aaro inviger :s nya huvudnivå KUJ 1365 i Kiruna. FOTO: Fredric Alm och G. Rúnar Gudmundsson Goda väder- och framtidsutsikter i Kiruna. Cirkus Cirkör vågade också satsa högt. Djupaste punkten är idag på 1 542 meters avvägning. Skiplådorna kommer att kunna lasta 34 ton mot dagens 30 ton. Hastigheten kommer att öka från dagens 36 km/h till 61 km/h. När projektet är klart kommer det att finnas 37 bergsschakt, 9 lok, 7 vagnsätt, 4 krossar och 5 bergspel. På den nya huvudnivån finns toppmoderna kontor och verkstäder. Verkstadsdelen omfattar totalt cirka 15 000 m 2. Loken har totalt 900 kw effekt och maxhastighet 25 km/h. Varje tågsätt kan lastas med upp till 1 000 ton malm. Det tar cirka 2-3 minuter att tömma ett tåg vid tömningsläget. Vd Lars-Eric Aaro, näringsminister Annie Lööf och :s projektchef Hans Engberg firade invigningen av KUJ 1365. FOTO: Fredric Alm Visionen blev verklighet - en säker, modern och kostnadseffektiv huvudnivå KIRUNA. Han är mannen bakom en av Sveriges största industrisatsningar. Tillsammans med drygt 1 000 medarbetare har projektchef Hans Engberg arbetat fram en ny huvudnivå, den sjunde i Kirunas historia. Om du ska sammanfatta projektet i några rader, hur skulle du beskriva gången från beslut fram till idag? Projektet är ovanligt, dels på grund av dess storlek, dels då det är så utsträckt i tid. Från förprojektering till helt färdigt projekt talar vi om 12 år. Det har ställt speciella krav på organisation och planering. I vissa fall har den långa projekttiden underlättat då vi fått god tid på oss för projektering men i andra fall har det varit svårt att överblicka omfattning och utförande flera år i förväg. Stora delar av projektet upphandlades i en extrem högkonjunktur med allt vad det inneburit i form av höga priser och brist på personal och entreprenörer. Under projekttiden har vi sedan upplevt finanskrisen och kraftigt vikande konjunktur. Sammantaget kan man dock säga att vår organisation och företagsledningens långsiktiga syn på verksamheten har gett oss en bra stabilitet under åren. I mars 2011 var du helt övertygad om nya huvudnivån kommer att bli den bästa nivån hittills? Blev det så? Nu är det ju bara första etappen av fem som lämnas över till driften men hittills verkar det som om våra intentioner att skapa en säker, modern och kostnadseffektiv anläggning kommer att infrias. Vad är du som projektchef mest stolt över? Vi har lyckats samla ihop fantastiskt duktiga människor och genom ett bra samarbete löst många komplicerade och svåra arbetsuppgifter. Samtidigt har vi haft roligt på jobbet. Jag törs påstå att vi är många som är stolta över resultatet av våra gemensamma ansträngningar så här långt. Nu är den första etappen invigd, vad omfattar den? Den består av tre tappgrupper om fyra schakt i varje, två tågsätt, en kross och ett bergspel men även el, vatten, ventilation och automation för att driva anläggningen. De resterande fyra etapperna kommer enkelt uttryckt att innebära att vi fyller på med fler produktionsdelar, tappgrupper, tåg, krossar och gruvspel. När i tiden kommer den nya nivån att vara helt färdigställd? Samtliga etapper kommer att vara färdigställda i början av 2017. Hur känns det att ha fått vara med om att skapa någonting som säkrar gruvans livslängd 20-25 år framåt? Naturligtvis fantastiskt roligt att få vara med om att ytterligare förbättra och utveckla ett redan fantastiskt företag. JOHANNA FOGMAN

NYHETER 10 FRAMTID NR 4 2013 FRAMTID NR 4 2013 11 Skicka in din bästa bild av Malmfälten! stina.andersson@lkab.com Sommaren 2013 öppnas Kaptensspelet för besökare. Spelet byggdes 1913 och firar 100 år i år. Foto: Maritha Mossberg Kaptensspelet fyller 100 år och öppnas MALMBERGET. Den vindlande spiraltrappan i stål leder högst upp i Kaptensspelet. Väl uppe breder Kapten- och Fabiangroparna ut sig nedanför spelet. Nu upprustas det 100 år gamla Kaptensspelet för att ta emot besökare under sommarmånaderna. Veckan efter midsommar öppnas Kaptenslaven eller Kaptensspelet i Malmberget för allmänheten. Kaptensspelet är en symbol för Malmberget. Det är ett fint turistmål, säger Lars Israelsson, kultursekreterare på Gällivare kommun. söker fortfarande svar på varför husen på Linnévägen skadats. Fortsatta undersökningar av berggrund och mark foto: Maritha Mossberg Att öppna Kaptensspelet och ge allmänheten möjlighet att skåda vyerna runt samhället sammanfaller med det treåriga projektet att dokumentera Malmberget. I projektet är delaktigt tillsammans med kommunen. Karl Wikström är verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Malmberget på, han ser det som mycket värdefullt att öppna spelet som tidigare varit en populär utsiktspunkt. Nu återupptas chansen för ortsbor och turister att komma upp i Kaptensspelet. vill vara med och ge den möjligheten, säger han. Under sommaren ska grupper om cirka 25 personer åt gången guidas upp i gruvspelet. Innan dess kommer räcken att målas, gångar krattas och klotter målas över. Kikare ska placeras i två olika väderstreck, åt söder och åt väster där du kan se ända bort till Gällivares västra fjällvärld. Utsiktsplatsen kommer att hållas öppen endast i samband med guidning. Maritha Mossberg MALMBERGET. fortsätter undersökningarna av berggrunden och marken vid Linnévägen i Malmberget. Det är ännu inte klarlagt vad som orsakat skadorna på husen längs gatan. Snart inleds diamantborrning i området som förhoppningsvis ska ge en förklaring till varför husen skadats. I ett första skede antogs att husskadorna uppkommit på grund av den naturliga svaghetszon som finns i närheten. Efter undersökningsborrningar under våren har inte zonen kunnat upptäckas under de hus som skadats. Utredningar har hittills visat att det inte finns någon direkt påverkan från gruvan. Byggnader som är belägna betydligt närmare industriområdet uppvisar inte några liknande skador. Diamantborrningen som möjliggör att gå djupare genomförs i ett område som mäter ungefär 100 meter gånger 200 meter, från Bergmansvägen ned till Norra Kungsallén. Borrkärnorna ger svar på berggrundens sammansättning och om där finns någon svaghetszon. Diamantborrningen startar i nästa vecka och beräknas pågår under två veckor. Därefter ska materialet analyseras och till hösten kan det finnas ett resultat av undersökningarna. En mätning av grundvattnet i området ska också utföras. Tre hål har borrats och där placeras mätutrustning för att mäta grundvattnet. Vi har anlitat en oberoende geohydrolog som ska granska resultaten. Hur mycket grundvattnet påverkar och Fakta Svaghetszoner/ krosszoner är vanligt förekommande i berggrunden. Zonerna kan vara från några millimeter till flera meter breda. Många krosszoner har bildats där berggrunden tidigare varit utsatt för deformation och krosszoner kan därför finnas i zoner som påverkats sedan tusentals miljoner år. hur inverkan sker under olika årstider, förklarar Tomas Savilahti, bergmekaniker på. En annan tänkbar orsak kan vara en kommunal vattenläcka för några år sedan där vatten läckte ut under två års tid. Varför har valt att köpa det värst skadade huset om det inte är gruvan som är orsaken? Eftersom det inte helt kan uteslutas att gruvan har påverkat så väljer vi att erbjuda husägarna en lösning på situationen. Hittills har vi köpt ett av husen på Linnévägen. Vi har kontinuerliga träffar med de boende och tycker att dialogen är bra, säger Karl Wikström, verksamhetschef för samhällsomvandlingen. Maritha Mossberg sponsrade World Cup-finalen i Falun tidigare i år. Foto: Ulf Palm utökar stödet till svensk skidsport LULEÅ. går in som samarbetspartner till skid-vm i Falun 2015 och utökar därmed sitt stöd för svensk skididrott. är sedan länge väl förankrat inom skidsporten i Sverige. Bland annat är bolaget partner till världscupen i Gällivare och samarbetet med Charlotte Kalla och Marcus Hellner har pågått under flera år. samarbetar även med Isak Klein, Per Spett och Anton Lahdenperä, alla skidåkare i världsklass inom sina discipliner. Nu har bolaget utökat sitt stöd för svensk skididrott genom att gå in som eventsponsor för världscuptävlingarna i Falun 2014 och som nationell sponsor till skid-vm 2015. Redan under World Cup-finalen i Falun i mars i år stod som eventsponsor för herrarnas jaktstart 15 km. Det är viktigt för oss att visa att också deltar i stödet till skidsporten nationellt. Vårt tidigare och nuvarande engagemang för svensk skidsport gör att det känns naturligt för oss att bli en partner till VM i Falun, säger :s vd Lars- Eric Aaro. Under VM vill skapa en arena för att sprida budskapet om en hållbar svensk industri med stark konkurrenskraft. Evenemanget ligger i linje med bolagets strategiska plan för att stärka varumärket. Tina Benson BILDEN Unikt samarbete Vad: och Norrbottens ornitologiska förening påbörjar ett fyra år långt samarbete i projekt pilgrimsfalk. VARFÖR: Fåglarna trivs i :s gamla gruvområden med branta bergväggar. Inom bolagets områden i Norrbotten har hittills hittats fyra par häckande pilgrimsfalkar. Pilgrimsfalken är en viktig indikator på miljön i våra gruvområden, konstaterar Anders Lundkvist, :s miljöchef. Berth-Ove Lindström, vice ordförande i Norrbottens ornitologiska förening är nöjd med samarbetet. Många av pilgrimsfalkens boplatser är i väglöst land. Nu får vi möjligheten att inventera beståndet av rovfåglar på ett snabbare och lättare sätt med helikopter. Samarbetet innebär att värna om pilgrimsfalken som art men även att analyser och undersökningar blir en viktig indikator på miljön. Pilgrimsfalken var nära utrotning på grund av miljögifternas påverkan under 1980-talet. Dialogen är viktig med ornitologsällskapet. Det här ska utvecklas vidare, vi känner starkt engagemang i frågan, säger Per-Erik Lindvall, :s direktör för teknik- och affärsutveckling. 1982 fanns bara fem kända par av pilgrimsfalken i Norrbotten. Nu har beståndet ökat till 130 kända par. Förutom pilgrimsfalken finns 25 jaktfalksrevir inom Gällivare och Kiruna kommuner. Vad händer när gruvverksamheten startar i ett område? Vi försöker styra häckningsplatserna genom att placera ut boplatslådor. Liknande boplatslådor har använts på andra håll i Sverige, svarar Berth-Ove Lindström. I Gällivare- och Kirunaområdet finns 45 par kända pilgrimsfalkar. I Norrbotten 130 och i Sverige 350 par pilgrimsfalkar. text: MARITHA MOSSBERG FOTO: sture orrhult

PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 FRAMTID NR 4 2013 FRAMTID NR 4 2013 13 TVÅ LIKA Två av dessa fotoramar är identiska. Kan du se vilka de är? H A B C G I F J E D prick till prick Rita från prick 1 till prick 78 så ser du varför Kajsa ser så förvånad ut! HALLÅ Hur många knutar är det på telefonsladden? LABYRINT-DINO Knatte, Fnatte och Tjatte riskerar att bli slukade av den hemska tyrannosauren! Kan du hjälpa dem att komma till grottan säkert? Vi ska säga hej då - värdigt och vackert I förra veckan var jag hemma i Kiruna och promenerade från Gruvvägen till Bromsgatan. Pas- Nej... Bakaroner? Bagioner? Nää... Gabioner! Så gårdarna som snart inte finns. Kvar blir bionicels. serade kyrkan, gick efter Hjalmar Lundbohmsvägen, genade över precis vid Gruvfogdegatan markera våra före detta hem. Jag var tvungen att heter de, grunderna som kommer att stå kvar och där jag sprungit över hundratals gånger som barn fråga om det var ett hittepåord men nej, det finns. för att köpa Salmiakaskar på tjogga. Festen är en länge planerad dröm som går i uppfyllelse. sa ja och snart är vi där. Hur många blir vi? Hundra? Tusen? Jag vet inte vad jag kommer att få se den där festdagen. Kommer vi att känna igen varandra? Och när någon öppnar dörren till en lägenhet som de bott i, vad händer då? Jag måste komma ihåg att ha solglasögon på mig. Jag får frågan om vilken stil min bok ska ha. Jag behöver inte fundera. Nostalgisk. Men rolig. Med bilder från förr. Barn i näbbstövlar. En Amazon kombi. Cyklar med limpsadel. Jag kanske borde vara orolig över min sentimentalitet. Jag är ju bara 41 år. Är det för att jag har flyttat från stan som jag vadar i nostalgiska minnen så fort jag kommer hem? Jag går ner mot Ullspiran, vid Bamsebacken, trätrappan är borta men cykelstigen finns kvar. Minns miniskidorna. Tar gångvägen mellan de rosa husen och ser jag åttans gård och gruvberget. Det hugger till i magen. Jag går runt på gårdarna och fotar med mobilen. Vill inte se tomma fönster. Rör vid tegelväggen. Tar några steg på min gamla trappa. Det går inte längre att säga: äh, det dröjer, stan flyttar inte ännu. Det händer nu. Jag lägger upp bilderna på min Facebooksida Bromsgatan - bok och fest. På bara några minuter har flera hundra personer varit in och tittat på tegelhusen och gårdarna. Jag är nog inte ensam om att vara nostalgisk över ett Kiruna som fanns förr. Är de rädda för det nya Kiruna som väntar? Jag vill veta. Så jag ska skriva en reportagebok om Bromsgatan. Möta människorna som bor och bott där, nu eller för snart femtio år sen. Eller vi i de stora barnaskarorna på sjuttio- och åttiotalet. Vi som var rädda för krig eller att skulle säljas av staten och bli privatägt. 29 juni blir det en stor gårdsfest på tvåans gård. Ni måste komma. Vi ska säga hej då värdigt och vackert till en tid som aldrig kommer tillbaka. Till Det var här som jag blev jag Ann-Helén Laestadius Journalist, författare och föreläsare. Same från Kiruna som lämnade hemstaden 1999 för Stockholm. Har jobbat som journalist sedan 1990. 2007 kom debutboken "Sms från Soppero". FOTO: Stefan Tell Jag går till Folkets hus och tittar på :s utställning av det nya Kiruna. Ett illrött band markerar delen som måste försvinna och förändras först. Alla mina närmaste områden. Cykelvägarna, kojorna, lekis, Stadshuset och Hjampisvägen. Den var ju alltid så lång. Men när mamma satte oss på sparken, mig och min syster, då gick det så fort att ögonen tårades i fartvinden. Idag går jag sträckan på bara några minuter. Men då kändes den evighetslång. Kanske för att jag stannade för att plocka upp kattguld. Eller för att leka med en kompis bland de stora granarna vid de gula villorna. Nu sitter jag oftast i bilen och svischar förbi områdena som betydde allt för mig. Så den här gången promenerade jag och upplevde det jag saknat. Och det blir så tydligt. Det var här som jag blev jag. Gillar: Nostalgiska minnen av barndomens Kiruna. Gillar inte: Att vi måste säga "hej då" till delar av vårt kära Kiruna. Disney/Distributed by Bulls lösningar : TVÅ LIKA: A och D - HALLÅ: 4 knutar. Bulls 453. LÄS MER PÅ WEBBEN WWW..COM

14 FRAMTID NR 4 2013 FRAMTID NR 4 2013 15 JUST NU 250 000 kubikmeter sprutbetong gör till världens största producent av sprutbetong. Den allra största delen av betongen armeras med stålfiber och används till bergförstärkning i gruvorna. Tävla & vinn en ryggsäck! I detta nummer av Framtid kan du, bland annat, läsa om hur tillsammans med räddningstjänsten genomförde en samverkansövning för att testa beredskapen vid en olycka. Du kan också kolla in hur den nya delen av bostadsområdet Terassen i Kiruna kommer att se ut och om den storslagna invigningen av den nya huvudnivån i Kirunagruvan. Dessutom blir det pyssligt pussel, tuffa tävlingar och klurigt kryss. 1 Hur många nya lägenheter byggs på Terrassen i Kiruna? 1. 62 stycken. X. 26 stycken. 2. 46 stycken. 2 Vad heter miljöbilen som lyckades köras 28,8 mil på energi motsvarande en liter bensin? 1. Baldos. X. Boldas. 2. Baldos III. 3Vem invigde den nya huvudnivån i Kirunagruvan? 1. Näringsminister Annie Lööf. X. Bostadsminister Annie Lööf. 2. Statsminister Fredrik Reinfeldt. 4 Minelco byter namn den 1 juli. Till vad då? 1. Minelco. X. Minerals. 2. Minelco Minerals. 5 Författaren och journalisten Ann-Helén Leastadius växte upp i Kiruna. På vilken gata? 1. Gruvvägen. X. Bromsgatan. 2. Gruvfogdegatan. Svarar gör du på www.lkab.com/ tavling Rätt svar från tävlingen i förra numret var: 1, 1, 2, 2 och 2. Vi gratulerar Iris Wennström, Gällivare, som vinner en lavinspade. Det är ett stor nöje att få meddela att Alexander Majorov, Norrbottensteatern och Norrbotten NEO har utnämnts till årets stipendiater. Det sa :s vd, Lars-Eric Aaro, i samband med att kultur- och idrottsstipendierna delades ut vid bolagets årsstämma den 29 april. FOTO: FREDRIC ALM :s idrotts- och kulturstipendiater 2013 LULEÅ. Konståkaren Alexander Majorov, Norrbottensteatern och kammarensemblen Norrbotten NEO utsågs till :s stipendiater i idrott och kultur 2013. Stipendierna delades ut i samband med bolagets årsstämma i Luleå den 29 april. Det är ett stort nöje att få meddela att Alexander Majorov, Norrbottensteatern och Norrbotten NEO har utnämnts till årets stipendiater, säger :s vd, Lars-Eric Aaro. Och fortsätter: Världsartisten Alexander Majorov har satt konståkningen på kartan i Norrbotten och Sverige genom stora framgångar på isen. Norrbottensteatern bygger ett attraktivare Norrbotten med sin bredd och genom sin repertoar med att ta tag i aktuella samhällsfrågor. Från :s sida ser vi extra positivt på deras fokus på barn- och ungdomar. Norrbotten NEO sticker ut och breddar kulturoch musiklivet i Norrbotten Vi har fått ett kvitto på att vi gör rätt saker och vi är fortfarande i ett lyckorus som ökar attraktionskraften i regionen, sammanfattar Lars- Eric Aaro. Alexander Majorov siktar nu på OS 2014 och 2018. På VM i Kanada säkrade Alexander ett svensk deltagande i konståkning för herrar i OS 2014. Det känns fantastiskt! Det är speciellt roligt att bli utvald i hemlighet utan att jag visste om något i förväg. En del av pengarna gör att jag kan ta ut en solig semester före nästa säsong som kommer att bli den tuffaste i hela mitt liv. Jag ska träna inför OS, om jag får platsen, men också inför EM, VM och Grand Prix-etapperna, säger Alexander Majorov. Norrbottensteatern genomför varje år ett antal pedagogiska projekt särskilt riktat till barn och unga. 1967 startade Norrbottensteatern som Sveriges första länsteater och har sedan dess varit en stark del av Norrbottens kulturliv. Jag är verkligen förtjust! Tack vare stipendiet har vi möjlighet att nå alla barn i Malmfälten med teater, som är vår uppgift. Barnen skolas in i teaterns värld. Vi har tidigare tappat en hel generation som aldrig gått på teater, säger Mats Pontén, skådespelare på Norrbottensteatern. Norrbotten NEO är en kammarensemble som består av sju heltidsanställda musiker och har Studio Acusticum i Piteå som sin hemmabas. Ensemblen framför verk av välkända kompositörer och finns i det ordinarie programmet på Stockholms konserthus 2013. Det känns fantastiskt ärofyllt. Vi har fått ett kvitto på att vi gör rätt saker och vi är fortfarande i ett lyckorus, säger Veronica Markström, producent, Norrbotten NEO. :s idrotts-och kulturstipendium har delats ut sedan 1984 och är på 50 000 kronor vardera. Nomineringarna kommer från :s medarbetare. Maritha Mossberg Jubileumsfirade med ny utställning LULEÅ. Teknikens hus inledde firandet av sitt 25-årsjubileum med att öppna en ny utställning. Närmare 200 sjundeklassare från Gällivare kommun var de första att ta del av Gruva och geologi som förverkligats genom ett samarbetsprojekt mellan Teknikens hus och. Teknikens hus fyller 25 år i år. Detta firas bland annat med utställningen Gruva och geologi, som förverkligats genom Teknikens hus kreativa personal och engagemang och stöd från. Felicia Magnusson och Hanna Henriksson tyckte allt i utställningen var roligt. Det är spännande att kolla runt på allting, sa Hanna Henriksson. Entusiasmen över att aktivt ta del i processer som förekommer i gruvans verksamhet var stor bland eleverna från Gällivare kommun. Olle Nordberg, verksamhetschef i Teknikens Hus. Viktor Bublik och Carlie Irakoze tyckte det var roligt med bussen, som tar besökarna med på en simulerad gruvtur i :s malmbergsgruva. Per-Erik Lindvall, :s direktör för Teknik- och Affärsutveckling, provade på att köra borrigg. Foto: Fredric Alm I utställningen finns en vägg där besökarna på ett kreativt sätt själv får styra gruvan. Den var populär bland barnen och har gett inspiration till att eventuellt göra den i fler exemplar, till exempelvis Besöksgruvan i Kiruna och Besökscenter i Malmberget. Bussen som tar med besökarna på en simulerad gruvtur i :s gruva i Malmberget var populär bland både stora och små. Bussresenärer avlöste varandra på löpande band och bussen stod inte tom en endaste stund under invigningsdagen. VIP-gäster på plats. Direkt efter att utställningsdörrarna öppnats strömmade närmare 200 sjundeklassare från Gällivare kommun in. Fråga Anders Lindberg, tillförordnad kommunikationsdirektör,. Maila din fråga till: info@lkab.com Stämmer Kiruna-Centerns uppgifter i annonser att låter Kirunaborna stå för kostnader i samhällsomvandlingen, och att agerar annorlunda i Malmberget? Nej, det stämmer inte. I annonsering påstår Centern i Kiruna bland annat att Kirunaborna ska betala 5 000 kr mer per månad för en hyresrätt, att stora kostnader vältras över på Kirunaborna och att i Malmberget har ersatt villorna med nya villor. I de påståendena blandas farhågor för vad som ska ske med rent felaktiga uppgifter. har hittills avsatt 7,4 miljarder kronor på samhällsomvandlingarna i Malmfälten varav 3,5 miljarder redan betalats ut. Vi betalar för över 20 tjänster vardera på Kiruna och Gällivare kommuner som ersättning för deras ökade arbete med omvandlingarna. Och detta är bara början, kommer att fortsätta ta sitt ansvar, både för att vi måste enligt lag och för att det ligger i vårt eget intresse att skapa trygghet och framtidstro i Malmfälten. Vårt mål är att ingen ska tvingas flytta till en dyrare lägenhet. I takt med att det byggs nya bostäder kommer det även att frigöras lägenheter som har lägre hyresnivåer. Om man väljer att flytta till en ny lägenhet med högre hyra så får man ju också något för det, nämligen en högre standard på boendet. I Malmfälten har byggandet stått still under lång tid, därför har både standard och hyresnivåer varit relativt låga överlag. En viktig sak att komma ihåg är att alla inte måste flytta samtidigt, samhällsomvandlingen kommer att pågå i årtionden. I vårt eget bostadsbestånd ska det fortsätta finnas boenden med olika hyresnivåer, eftersom vissa gärna vill bo i nybyggda boenden med hög standard (vilket vi ser på intresset för våra byggplaner) och andra hellre vill ha en lägre hyresnivå. Vad gäller Malmberget har inte gett nya villor till alla som flyttat. Det som Centern i Kiruna syftar på var att lovade flytta cirka 50 villor från Elevhemsområdet, och när det inte gick tog sitt ansvar och löste situationen genom att bygga nya hus och byta dem mot de som skulle ha flyttats. Den principen att alltid ta ansvar och att alltid hitta lösningar även i motgångar kommer att följa på alla orter där vi är verksamma. forntid Dags för Gäddvik 1962 "I juni slog :s barnkoloni i Gäddvik upp portarna för sin 36:e säsong. I år reste ett 80-tal barn från Kiruna och Malmberget till den vackra kolonin vid Luleåälven. För 15:e året står fru Elly Åberg som föreståndarinna för kolonin och till sin hjälp har hon en stab på 14 personer. :s personaltidning SKIP nr 5 juli 1962 framtid Det händer i Malmfälten under juni 21 juni: Midsommarfirande på Hembygdsområdet i Gällivare 29 juni: Hemvändardagen på Ullspiran, Kiruna 27-30 juni: Kirunafestivalen Trevlig sommar!

16 FRAMTID NR 4 2013 SISTA ORDET Anders Furbeck, direktör för :s hållbarhetsfrågor Vi ska vara ett av de ledande gruvföretagen i världen Anders Furbeck, tidigare direktör för samhällsomvandlingarna på, tillträdde 1 april den nya tjänsten som direktör för :s hållbarhetsfrågor. Foto: FREDRIC ALM Vad innebär din nya roll som direktör för hållbarhetsfrågor? Jag har ett uppdrag av vår styrelse och vår vd att utveckla och driva :s arbete för en hållbar utveckling. För oss i är det centralt med en helhetssyn på hållbarhetsfrågor. Det gäller att få ihop alla perspektiv och öka vårt bidrag till samhällsutveckling, människa, miljö och på så sätt stärka :s långsiktiga lönsamhet. Min roll är att vara spindeln i nätet, att hålla ihop :s hållbarhetsprogram, visa på affärsnytta, stötta och driva på i vår koncern. Vilken fråga anser du vara viktigast för att ta tag i just nu? Det är ingen enskild fråga som vi driver i utan det handlar om att skapa en hållbar utveckling där alla delar av vår verksamhet drivs på ett ansvarsfullt sätt. Ambitionen är tydlig, vi ska vara ett av de ledande gruvföretagen i världen när det gäller nytänkande och resurseffektivitet. Då behövs alla i vår verksamhet och vi samverkar med kunder och leverantörer för att nå dit. Hållbarhet handlar även om ekonomi, men många tänker miljö enbart, hur hanterar den balansgången? Fakta Namn: Anders Furbeck Ålder: 55 Aktuell: Ny direktör för hållbarhetsfrågor på. Bakgrund: Har arbetat inom sedan 1985 varav de senaste 14 åren i koncernledningen inom många olika ansvarsområden. Bor: Luleå Familj: Två underbara döttrar, Anna och Josefine. Mina barn och mina bästa vänner. Fritidsintressen: Musik, böcker, idrott, träna, resor, sitta på en fjällsjö eller umgänget med goda vänner. Men visst brinner jag lite extra för skidåkning, golf och Luleå hockey. Senaste lästa bok: Sandmannen av Lars Kepler. En hållbar utveckling för innebär att vi bedriver en ansvarfull verksamhet, att vi driver och utvecklar en resurseffektiv produktion, att vi verkar för attraktiva samhällen och sist men inte minst oförtrutet jobbar vidare med att vara en attraktiv arbetsgivare. Kan hållbarhet vara lönsamt? Det går inte att bedriva en verksamhet långsiktig utan en ansvarsfull verksamhet och ett engagemang i samhällsutvecklingen samtidigt som det inte går att driva ett företag utan lönsamhet. Det är inte antingen eller utan både och! Vårt hållbarhetsarbete genomsyrar verksamheten och går hand i hand med vårt ekonomiska resultat. Vilken är den största utmaningen i ditt arbete? har i alla tider bedrivit en ansvarsfull verksamhet men samtidigt finns det nog ingen del av vår verksamhet som inte kan bli bättre. Alltså finns det utmaningar i alla led och en viktig fråga är att vi lyckas att integrera arbetet för en hållbar utveckling i alla delar av, hos alla individer. Självklart ska vi ytterligare förfina vårt arbete för att minska miljöbelastningen i våra omgivningar och fortsätta vår resa som det ledande gruvföretaget när det gäller resurs- och klimateffektiv produktion genom energieffektiviseringar, produkt-och teknikutveckling. Ulrika Westerberg Kina vill ställa om sin ekonomi. Hur påverkar det :s marknad? Så här går det för Mattias Jarlbring, marknadsanalytiker, Luleå Stålkonsumtionen är kopplad till den ekonomiska tillväxten. Kinas stålkonsumtion förväntas fortsätta växa fram till år 2025-2030 för att sedan plana ut. Kinas inhemska malm är lågvärdig vilket gör den dyr att producera i förhållande till importerad. I takt med att nya volymer från expansionsprojekt och nya fyndigheter kommer ut på den globala sjöburna järnmalmsmarknaden fasar Kina succesivt ut andelen inhemsk järnmalm i sin produktion och ersätter den med billigare importerad malm. Dessa faktorer håller uppe efterfrågan på järnmalm i Kina. Johan Heyden, avdelningschef, Norra Europa Stål konsumeras i huvudsakligen nära där den produceras. Eftersom i stort sett hela :s leveransvolym levereras till våra kunder i Europa, norra Afrika och Mellanöstern, så får en förändringen gällande Kinas nya väg inte någon direkt påverkar på våra leveranser. Effekten av att Kina ställer om från investeringsdriven- till konsumentdriven ekonomi kommer främst innebära att efterfrågan i Kina på långa stålprodukter minskar och att efterfrågan på platta och högvärdiga produkter till bil- och verkstadsindustrin ökar. Stig Nordlund, försäljningschef, Asien, Mellanöstern, Nordafrika och Australien Utvecklingen I Kina har en stor påverkan på. Kina är mottagare av cirka 50 procent av all järnmalmsexport och om efterfrågan på järnmalm där är fortsatt hög så innebär det att prisnivåerna i alla våra marknader ligger på en bra nivå. Av s totala försäljning 2012 så stod Kina för cirka sex procent men indirekt påverkar det som sker i Kina oss väldigt mycket. Det är där som världsmarknadspriset på järnmalm sätts. 12 10 8 6 4 2 0 jan LEVERANSER Miljoner ton Leif Boström, ekonomidirektör i : Det går fortsatt bra för. Vi har fortsatt bra resultat och fortsatt bra efterfrågan men två faktorer inverkar på resultatet och gör att det är sämre än samma tid förra året. Vi har ju haft produktionsstörningar första delen av året vilket gör att vi inte kunnat leverera enligt den plan vi lagt upp. I tillägg har järnmalmspriserna legat lägre än samma tid i fjol. Det viktigaste nu är att vi klarar av våra åtaganden och kan leverera enligt uppsatt plan. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro 2012 2013 feb mars apr 26,3 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack 2013 90,4%. Ack 2012 98,0%. 9,3 10,0 90,4% ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Maria Ödalen Östlund, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS, Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk Upplaga 20 000 exemplar Ack 2013 Senaste nytt hittar du på www.lkab.com Ack 2012 Totalt 2012 Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com