SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (48) Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl 13.30-17.15 Beslutande Övriga deltagande Se sid 2 Mona Gustafsson, socialnämndens ordförande, 121 Lars Björklund, sekreterare Utses justera Harriet Classon och Ola Burström med Paragrafer 114-140 Gunnar Holmlund och Sickan Forsberg som ersättare Underskrifter.. /Jan-Anders Melander, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Harriet Classon, protokollsjusterare/ /Ola Burström, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter 2004-06-22 2004-06-29 2004-07-20 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Catrine Arvidsson Gun-Marie Johansson Ulla Andersson Britt-Marie Lundström Stefan Bergman Torgny Lind Erika Broman Häggblad Sara Lindgren Birgitta Burström närv. t.o.m. kl 16.45, Åsa Gustavsson, närv. kl. 13.30-17.15, tjg. fr.o.m. 124 kl. 16.45, 125 Mikael Bystedt Agneta Burman-Ljungblad Marie-Louise Carlsson närv. t.o.m. kl 16.45, Iris Nilsson, närv. kl. 13.30-17.15, tjg. fr.o.m. 124 kl. 16.45, 125 Jalina El-Saaidy Marie Berggren Kenneth Fahlesson Harriet Andersson Johanna Fjellander Sten-Arne Burman Anders Hård Gösta Sehlstedt Herbert Lundberg Saknar ersättare Enar Nordvik Joakim Wallström Britta Rådström Torbjörn Lundström Vivian Steinvall Henry Hedström Daniela Wikström närv. t.o.m. kl. 17.00, Rut Lundberg, närv. kl 13.30-17.15, tjg. fr.o.m. 125 kl. 17.00, 126 Jens Wikström närv. t.o.m. kl 16.00, 122 Kamel Mnad, närv kl. 13.30-17.15, tjg fr.o.m. kl 16.00, 123 Lars Åhman närv. fr.o.m. kl 15.00, 119- Åsa Gustafsson, närv. kl. 13.30-17.15, tjg. t.o.m. 121, 123-140 kl 15.00, 114-118, 122
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KF 114 Ändring av dagordning På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige behandla ärende nr 10 Motion av Conny Sandström om gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk efter ärende nr 2.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 KF 115 Dnr 2004.319 016.900 Interpellation av Joakim Wallström (v) om tillämpa Fysisk aktivitet på recept (17/04) Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: Ett kärt ämne som deberas både här och där är problemet med det många och höga sjukskrivningstalen. I och för sig har talen gått ner den senaste tiden vilket i sig är glädjande men det är fortfarande ett alarmerat problem. Uppfinningsrikedomen om hur vi skall komma till rätta med denna problematik är stor. Ett recept som figurerar på mer än en plats är FAR (Fysisk Aktivitet på Recept). Min fråga: Har Skellefteå kommun funderat i dessa banor, kan det bli aktuellt med ett FAR-projekt i Skellefteå? Personalnämndens ordförande Harriet Classon besvarar interpellationen. Sedan Joakim Wallström yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KF 116 Dnr 2004.375 016.445 Interpellation av Enar Nordvik (v) om kostnader för licenser för datasystem och program (18/04) Kommunfullmäktigeledamoten Enar Nordvik har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Många svenska kommuner går idag med underskott eller tvingas till sparprogram. Så även Skellefteå. Många kommuner tvingas dessutom betala dyra licenskostnader för Windows och MS Office etc. Så även Skellefteå. Kostnader för operativsystem och annan mjukvara till våra datorer är alltför sällan något som ifrågasätts, antagligen p.g.a. rädsla för verka oins och inte i takt med sin samtid. Eller också koketterar man med sin egen okunnighet och skämtar bort det. Icke desto mindre är dessa kostnader en icke föraktlig del av vår totala budget. Och folk är less på alla virus och maskar som kommer på köpet med Windows är bara allt för bekant. Även om vi alldeles nyligen satsat stora pengar på byta operativsystem till Windows XP finns det all anledning inför framtiden se över våra prioriteringar, till förmån för friare system. Därför följer här några inledande frågor. a) Vad betalar vi totalt per år i kommunkoncernen per år för våra licenser för officepaketen från Microsoft (MS Word, MS Excel, etc)? - inklusive skolans kostnader för elevers och studenters licenser? - exklusive skolans kostnader för elevers och studenters licenser? b) Vad betalar vi totalt per år i kommunkoncernen för våra licenser för operativsystemet MS Windows (95, 98, NT, 2000, XP)? - inklusive skolans kostnader för elevers och studenters licenser? - exklusive skolans kostnader för elevers och studenters licenser? - exklusive kostnader för servrar och annat som inte är kostnader för vanliga användares arbetsstationer? c) Hela kommunen har förmodligen en IT-budget eller en IT-strategi av något slag. Vad står det i den om detta? Kommunfullmäktige beslutar bordlägga ärendet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 KF 117 Dnr 2004.429 016.682 Interpellation av Kjell Hanseklint (v) om eventuella miljöskadliga ämnen i marken på f.d. Myckle Sågs industriområde (19/04) Kommunfullmäktigeledamoten Kjell Hanseklint har till miljönämndens ordförande ställt följande interpellation: Från 1906 till mitten av 1990-talet har det bedrivits sågverksverksamhet vid Myckle såg. Idag bedrivs ingen sågverksverksamhet på området. Sett i perspektivet av den verksamhet som bedrivits på Myckle sågs industriområde och Bjurån rinner vid sågverksområdet vill jag ställa några frågor. - Har det gjorts några undersökningar när det gäller miljöskadliga ämnen i marken? Om markundersökningar genomförts - Fanns det några miljöskadliga ämnen i marken på industriområdet? Om det fanns miljöskadliga ämnen i marken. Är sanering gjord? Om någon undersökning av marken ännu inte genomförts - Kommer Du ta initiativ till en markundersökning görs på Myckle sågs industriområde? Kommunfullmäktige beslutar bordlägga ärendet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KF 118 Dnr 2004.430 016.264 Interpellation av Kjell Hanseklint (v) om framtiden för f.d. Myckle sågs industriområde (20/04) Kommunfullmäktigeledamoten Kjell Hanseklint har till byggnadsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Från 1906 till mitten av 1990-talet har det bedrivits sågverksverksamhet vid Myckle såg. Idag bedrivs ingen verksamhet i de flesta av sågverkets lokaler. Jag vill därför fråga: - Vet du om det görs några insatser för få någon verksamhet till området? - Hur länge får industrilokaler stå kvar efter verksamheten har upphört? Kommunfullmäktige beslutar bordlägga ärendet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 KF 119 Dnr 2004.459 016.900 Fråga av Kjell Hanseklint (v) om genomförandet av mål och resultatstyrning Kommunfullmäktigeledamoten Kjell Hanseklint har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Kommunstyrelsen beslöt 2004-02-25 utveckla mål- och resultatstyrning i kommunkoncernen, samt uppdra till kommunledningskontoret svara för erforderlig planering. Kommunstyrelsen beslöt 2004-03-30 godkänna en modell med ett styrkort som nämnderna skulle arbeta efter och presentera vid en handskakning den 16 augusti. När kulturnämnden hade målsättningsdagar 6-7 april innevarande år fick vi en kort, ej fullödig, information av förvaltningschefen om modellen med s.k. balanserat styrkort vilket alla nämnder skulle jobba efter. Vid det nämndssammanträde som avslutade våra målsättningsdagar beslöts kulturnämndens majmöte skulle göras till en heldagsnämnd i syfte få mer kunskaper om den s.k. balanserade styrningen och, som jag tolkade beslutet, påbörja en diskussion om målen i kulturnämndens balanserade styrkort. Vid kulturnämndssammanträdet 2004-05-18 får vi så veta den nya modellen för mål- och resultatstyrning ska vara klar för någon slags handskakning redan i augusti i år och en sådan order kommit uppifrån. Enär jag menar det är kommunfullmäktige som tills nämnder och styrelser och det då är kommunfullmäktige som borde vara den där som skulle ge uppifrånorder ställde jag frågan, vem denne uppifrån var? Jag fick inget bra svar. Jag vill därför fråga - Anser du processen som föregått införandet av s.k. balanserad styrning i Skellefteå kommun är en optimal demokratiprocess, en optimal process för nämnderna ska ges tid producera genomtänkta mål och en optimal process för skapa delaktighet bland förtroendevalda och anställda? - Om inte. Vadan en brådska som är viktigare än en demokratisk beslutsprocess, vadan en brådska som är viktigare än skapa delaktighet?
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 - Är inte frågan om modeller för mål- och resultatstyrning av sådan principiell art den borde tillställas kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, för prövning och beslut? Kommunfullmäktiges ordförande Bert Öhlund besvarar interpellationen. Sedan Kjell Hanseklint yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KF 120 KS 188 AU 356 Dnr 2000.895 016.900 Motion om fler heltidsanställningar i kommunen (47/00) Kommunfullmäktigeledamoten Harriet Classon anför i motion 2000-11-14 följande: Fram till 2010 behöver Sveriges kommuner rekrytera 625 000 nya medarbetare och enbart i Västerbotten behövs ca 7 600 anställas inom vård och omsorg, samtidigt minskar ungdomskullarna som kommer ut på arbetsmarknaden. Detta scenario med stora pensionsavgångar och mindre arbetskraftsutbud delar kommunerna med många andra arbetsgivare. Eftersom det blir stor efterfrågan på arbetskraft så måste arbetsgivarna kunna erbjuda intressanta arbeten. En av grundförutsättningarna är, enligt mitt sätt se, alla tjänster i grunden är heltider. - Arbetsorganisationen ska utformas utifrån heltidsanställningar. - Relationen heltids/deltidsanställningar ska förändras med minst 10 % per år till heltidsanställningarnas fördel. Dessa beslut har Skellefteå kommunfullmäktige tagit, men trots många olika projekt och försök som pågått/pågår för genomföra förändringen tycker jag det går för sakta. Jag föreslår en kartläggning av förvaltningarnas arbeten med genomförandet av ovanstående beslut görs utreda hur många av kommunens tillsvidareanställda deltidare som vill ha utökad arbetstid/heltid förslag tas fram hur arbetet med fler heltidsanställningar kan påskyndas. Kommunledningskontoret anför sedan motionen lämnades har ett flertal insatser i motionens anda bedrivits. Kommunfullmäktige beslutade 2001-11-27 tillsvidareanställda som är deltidsarbetande skulle erbjudas heltid eller önskad sysselsättningsgrad. Genomförandet skulle ske åren 2002 och 2003.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 En kartläggning av önskemålen gjordes därför under januari och februari 2002. Av 2 507 tillsvidareanställda med deltid besvarades enkäten av 1 347 personer. Således bara drygt hälften. Av dessa var det 692 personer som ville öka sin sysselsättningsgrad. En bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen kan ha varit utökningen inte garanterades på befintlig grundanställning. En annan osäkerhetsfaktor är risken enkäten inte distribuerats till alla i målgruppen. De inkomna önskemålen utifrån enkäten distribuerades senare till respektive förvaltning för åtgärd. I slutet av år 2002 gjordes en lägesinventering från personalavdelningens sida och sammanfningsvis kunde konstateras förvaltningarna arbetade med de inkomna önskemålen via den här nämnda enkäten förutom med de sedan tidigare kända önskemålen om utökad sysselsättningsgrad. I de största verksamheterna har svårigheten varit man med anledning av budgetläget inte vågat permanenta utökningar utan endast gjort detta tillfälligt. Vid kontroll i registren visade det sig i oktober 2002 hade endast minskning av antalet tillsvidareanställda med deltid skett med 90 personer. Under år 2003 har kommunen, arbetsförmedlingen och Kommunal träffat en överenskommelse om gemensamt minska deltidsarbetslösheten och timanställningarna bland undersköterskor, vårdbiträden, skötare, vårdare och barnskötare med 40 % per 2003-12-31. Detta har bl.a. inneburit kartläggning av vilka deltidsarbetande inom berörda yrkesgrupper som också var arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Bara genom denna kartläggning rensades arbetsförmedlingens statistik väsentligt. Det kan dock konstateras sammantaget har inte det gemensamt sa målet uppnåtts. Arbetsledarna har upplevt svårigheter både hantera kommunfullmäktiges uppdrag om tillgodose tillsvidareanställda på deltid önskad sysselsättningsgrad och dessutom bidra till deltidsarbetslösheten minskar. Personalnämndens mål en minskning av antalet tillsvidareanställda på deltid i förhållande till tillsvidareanställda på heltid ska minska har uppnåtts årligen sedan år 1999, dock med enbart 1 1,5 %. De här redovisade siffrorna uppgår således inte till det av kommunfullmäktige fade beslutet som motionären hänvisar till i sin motion och som bl.a. skulle innebära en stärkt raktion som arbetsgivare. Som ett led i uppföljning av personalnämndens mål angående önskad sysselsättningsgrad har personalavdelningen i verksamhetsplanen för 2004 beslutat göra en enkät till alla deltidsanställda som en nulägesbeskrivning.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Att arbetsorganisationen ska utformas utifrån heltidsanställningar är också en av grunderna i kommunens personalpolitik. Det visar sig dock också detta synsätt haft svårt få fotfäste i hela organisationen. Personalnämnden beslutade 2004-04-07, 43, föreslå det uppdras åt personalnämnden intensifiera arbetet i motionens riktning. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - med bifall till motionen uppdra åt personalnämnden intensifiera arbetet i motionens syfte. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Philip Cohen deltar inte i beslutet. Efter inlägg av Harriet Classon, Birgitta Burström, Philip Cohen och Christina Björck beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag. Philip Cohen reserverar sig mot beslutet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 KF 121 KS 187 AU 355 Dnr 2001.763 016.900 Motion om kommunen en raktiv arbetsplats för anställda inom vård och omsorg? (38/01) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg anför i motion 2001-11-14 följande: Fram till år 2011 ska 600 000 personer i Sverige ersätta de personer som går i pension. Det handlar om lärare, vårdpersonal och tekniker bl.a. För vår kommun ska kunna konkurrera om framtidens arbetskraft måste vi kunna erbjuda ett bra arbetsinnehåll och en lön som är marknadsmässig och jämlik för både män och kvinnor. Som de flesta väl känner till har chefer på kommunala befningar fått en pressad arbetssituation och hamnat i långa sjukskrivningar på grund av ansvaret för alltför stora personalgrupper. Förhållandet är i stort sett detsamma för övrig vårdpersonal när det gäller arbetssituationen. Ständiga förändringar och omorganisationer har gjort man aldrig fått arbetsro, återkommande besparingskrav har tärt på initiativförmågan och kravet alltid komma med nya förlösande idéer har tärt på krafterna. Många har också fått sig ålagda administrativa uppgifter som tar tid från övriga arbetsuppgifter. Administration är tidskrävande och kräver både utbildning och erfarenhet. Tyvärr har man i många fall rationaliserat bort administrativ personal som skulle ha underlättat för chefer och anställda. Kunniga och välutbildade kanslister är en tillgång, inte en onödig kostnad. Rapporter från kommunanställda från olika kommuner ger ingen bra bild på kommunen som arbetsgivare. Många tycker jobbet är för stressigt, man får för lite uppmuntran för sitt arbete, lönen är låg och det finns för lite utrymme för personlig utveckling. Denna syn på anställningar inom vård och omsorg är oroande inför framtiden. Får vi några ungdomar som vill satsa på vården om vi inte har något lockande erbjuda?
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Jag yrkar därför: vi hittar en organisation där de anställda känner de kan påverka sin arbetssituation, få arbetsro och därmed må bättre vi låter administrativ personal utföra de arbetsuppgifter de är utbildade för för underlätta för chefer på kommunala befningar vi hittar arbetsformer så samtlig personal känner sig uppskad och får en dräglig arbetssituation och en dräglig lön. Kommunledningskontoret har till personalnämnden lämnat en redovisning över på vilket sätt arbetet med stärka raktionen bedrivs i dag och vad som planeras och anför avslutningsvis i det samverkansavtal som kommunens alla förvaltningar och medarbetare omfas av har parterna uttryckt gemensamt det är positivt både för den enskilde och verksamheten idéer som kommer via medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar tas tillvara. Förändringar ses här som utvecklande både för individ och verksamhet. All verksamhet ska bedrivas med hög grad av delaktighet och få ta ansvar är viktigt för kvaliteten i arbetet och för medarbetarnas hälsa. Det är ett gemensamt intresse både för arbetsgivare och medarbetare försöka åstadkomma förutsättningar för arbetsuppgifterna ska upplevas raktiva och man som anställd känner trivsel i en god arbetsmiljö. Detta trots svårigheter och problem med exempelvis ekonomiska besparingar. Det kommer naturligtvis krävas mod och ansvar av alla gemensamt delta i diskussioner, ta de konflikter som kan uppstå och till sist de beslut som krävs så man använder de gemensamma resurserna på bästa sätt. Personalnämnden beslutade 2004-04-07, 44, det uppdras åt personalnämnden för sin del bidra till utvecklingen av arbetet i motionens riktning vad avser första -satsen, medan motionen i övrigt inte föranleder ytterligare åtgärder. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - med delvis bifall till motionen - uppdra åt personalnämnden för sin del bidra till utveckling av arbetet i motionens syfte enligt dess första sats motionen i övrigt inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Inger Andersson- Öberg, Harriet Classon, socialnämndens ordförande Mona Gustafsson, Monica Cederstrand och Birgitta Burström. Inger Andersson-Öberg yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Inger Andersson-Öbergs yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar - med delvis bifall till motionen - uppdra åt personalnämnden för sin del bidra till utveckling av arbetet i motionens syfte enligt dess första sats motionen i övrigt inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 KF 122 KS 193 AU 382 Dnr 2003.848 016.351 Motion om gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk (35/03) Kommunfullmäktigeledamoten Conny Sandström anför i motion 2003-11-03 följande: Under mer än 10 år har en gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk diskuterats och önskats utan något egentligen har hänt. Under sommaren/hösten 2003 har de boende i området tillsammans med många andra berörda, inte minst de skolor som finns och vars elever dagligen förflyttar sig efter den aktuella sträckan, på nytt tagit tag i frågan och gjort namninsamlingar och framställningar till såväl kommun som Vägverket. I samband med dessa framställningar så har ett omfande material överlämnats, varför jag inte tynger denna motion med detta. Det är nu viktigt kommunen tar initiativ i den aktuella frågan och prioriterar upp byggande av en gång- och cykelväg på den nämna sträckan. Det måste vara få ställen i kommunen där faran för gång- och cykeltrafikanter är så stor som på nämnda sträcka. Tekniska nämnden har 2004-09-19, 97, lämnat följande yttrande: Prioriteringen av byggande av gång- och cykelvägar utmed de statliga vägarna görs av länsstyrelsen efter samråd med Vägverket och kommunerna i samband med upprättandet av den regionala länstransportplanen. Kommunen har upprättat förslag till prioritering av denna typ av gång- och cykelvägar inom Skellefteå kommun. Detta ärende har behandlats i tekniska nämnden 2003-11-24. Den enda förändringen som har skett sedan dess är det har blivit fastställt hur stor medeltilldelningen till länstransportplanen blivit. Önskat anslag till länstransportplanen var ca 738 miljoner kronor (100 % alternativ). Länsstyrelsen kommer erhålla ca 72 % av den önskade tilldelningen av medel. Detta medför det kommer bli prutningar på länstransportplanen. Förutsättningarna för en gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk har i och med detta tyvärr försämrats.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Conny Sandström, Bert Öhlund, Ola Burström, Åsa Gustafsson, Lennart Gustafsson, Eva Enqvist, Ulla Lorentsson, Harriet Classon, Gunnar Holmlund, Håkan Lindh, Philip Cohen, Henry Andersson, Monica Cederstrand, Inger Andersson-Öberg, Gunilla Hedström, Daniel Ådin, Erik Lundgren, Tore Gabrielsson och Hans-Eric Wallin. Conny Sandström yrkar bifall till motionen. Conny Sandström yrkar också det uppdras åt tekniska nämnden snarast ta initiativ till det genomförs trafikräkning på den aktuella sträckan. Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag och Conny Sandströms yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer sist bifall respektive avslag till Conny Sandströms tilläggsyrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat bifalla yrkandet. Kommunfullmäktige beslutar uppdra åt tekniska nämnden snarast ta initiativ till det genomförs trafikräkning på den aktuella sträckan motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 KF 123 KS 203 AU 417 Dnr 2003.853 016.721 Motion om barnomsorgspengar för hemmabarn (36/03) Kommunfullmäktigeledamoten Elisabeth Grönlund anför i motion 2003-11-04 följande: Trycket är stort på våra förskolor i dag. Maxtaxereformen innebar fler barn och längre vistelsetid på dagis. Enligt FN:s barnkonvention är det viktigt se till barnens bästa. I kommunen har vi antagit en motion om införa barnkonsekvensanalys vid frågor som berör barn. Vi kristdemokrater tror vi i Skellefteå kommun kan gå i bräschen för minska barngrupperna på ett, som vi ser det, positivt sätt. Nu har föräldrar rätt ha större syskon på dagis när ett nytt syskon föds. Så länge den förmånen finns anser vi det ska finnas möjlighet för föräldrar som låter syskonet vara hemma få del av en del av den kostnad det innebär ha barnet på förskola. Vi vill föreslå man utreder möjligheten ge föräldrar del av dagispeng när dessa väljer ha förskoleberättigade barn hemma när nytt syskon fötts. Barn- och grundskolenämnden föreslår 2004-04-28, 79, avslå motionen med följande motivering: Skellefteå kommun erhåller statliga bidrag för bereda barn till arbetslösa och föräldralediga plats i barnomsorg. Dessa statsbidrag är specialdestinerade till den offentliga barnomsorgen i syfte tillgodose efterfrågan på barnomsorgsplatser samt utökad kvalitet inom vissa områden. Någon möjlighet för Skellefteå kommun disponera dessa medel fritt, t.ex. i enlighet med motionärens önskemål, föreligger inte. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Efter inlägg av Elisabeth Grönlund beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 KF 124 KS 204 AU 418 Dnr 2003.903 016.721 Motion om kommunen ansöker om få göra försök fritt fördela statliga bidrag till barnomsorgen (40/03) Kommunfullmäktigeledamoten Elisabeth Grönlund anför i motion 2003-11-18 följande: Barnfamiljer lever i dag under stor press. Karriär och småbarnsföräldraskap förväntas uppfyllas samtidigt. Skilsmässor ökar. Detta avspeglar sig bl.a. i större kostnader för kommunen vad gäller rätten till skolskjuts vid veckovis särboende (se barn- och grundskolenämnden, 81). Vilket ansvar har vi som kommun för den rådande situationen? Skulle vi på något sätt kunna lätta på trycket? Vi kristdemokrater anser kommunerna ska ha möjlighet fördela barnomsorgspengarna själva. Detta är inte möjligt vad gäller max-taxepengarna. Därför vill vi föreslå Skellefteå kommun ansöker hos regeringen om, på försök, själva få rätten fördela de statliga bidragen för barnomsorgen. Barn- och grundskolenämnden föreslår 2004-04-28, 78, motionen avslås med följande motivering: Skellefteå kommun har under ett antal år erhållit statsbidrag för bedriva barnomsorg. Som motionären påpekar så är statsbidraget för maxtaxan villkorat. Statsbidrag utgår endast till kommuner som inför maxtaxa. Kommuner som inför maxtaxa får dessutom extra statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola och skolbarnsomsorg. För Skellefteå kommun uppgår detta statsbidrag till ca 3,8 mkr per år. Medlen fördelas till förskolorna och fritidshemmen för personalförstärkningar och kompetensutveckling. Skellefteå kommun har även beviljats statsbidrag för bereda barn till arbetslösa och föräldralediga plats i barnomsorg samt för införa kostnadsfri förskoleverksamhet för 4 5-åringar motsvarande 525 timmar per år. Även dessa statsbidrag är villkorade i syfte möjliggöra för en kommun bedriva och utöka verksamhet i viss form. Det är inte möjligt för en enskild kommun, vilket motionären själv påpekar, disponera medlen fritt. Mot bakgrund av intentionerna bakom riksdagens beslut angående de senaste årens reformer inom barnomsorgen och riksdagens uttalade vilja när det gäller stödet till kommunerna i form av statsbidrag bedömer barn- och grundskolenämnden en ansökan till regeringen om rätt för Skellefteå kommun själv fördela statsbidragen för barnomsorg avviker dels från nuvarande nationella
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 inriktning samt dels den inriktning angående den framtida barnomsorgen i Skellefteå som fastställdes av kommunfullmäktige hösten 2001. Föredraganden föreslår motionen avslås. Kenneth Vidmark yrkar motionen bifalles. Ordföranden ställer föredragandens förslag och Kenneth Vidmarks yrkande var för sig under proposition och finner arbetsutskottet bifallit föredragandens förslag. Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder föredragandens förslag röstar ja. Den som stöder Kenneth Vidmarks yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 4 ja-röster (Harriet Classon, Hans-Eric Wallin, Jens Wikström och Bert Öhlund) och 3 nej-röster (Eva Enqvist, Håkan Lindh och Kenneth Vidmark). Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen avslås. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Kenneth Vidmark bifall till motionen. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Kenneth Vidmarks yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Kenneth Vidmarks yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 9 ja-röster (Harriet Classon, Joakim Wallström, Janeth Lundberg, Joseph Karambotis, Anna-Lena Stenwall, Torvald Stefansson, Hans- Eric Wallin, Jens Wikström och Bert Öhlund) och 6 nej-röster (Philip Cohen, Eva Enqvist, Tore Gabrielsson, Håkan Lindh, Bo Nilsson och Kenneth Vidmark). Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Elisabeth Grönlund, Håkan Lindh, Benny Lindqvist, Christer Johansson, Maria Marklund, Daniel Ådin, Philip Cohen, Conny Sandström, Monica Cederstrand, Harriet Classon och Kenneth Vidmark. Elisabeth Grönlund med instämmande av Håkan Lindh och Benny Lindqvist yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Elisabeth Grönlunds yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Elisabeth Grönlunds yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 37 ja-röster och 26 nej-röster. 2 ledamöter saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Samtliga ledamöter tillhörande folkpartiets och kristdemokraternas fullmäktigegrupper samt Benny Lindqvist reserverar sig mot beslutet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 KF 125 KS 194 AU 383 Dnr 2003.902 016.352 Motion om trafiksituationen i korsningen Bolidenvägen Kronbodgatan, stadsdelen Prästbordet (39/03) Kommunfullmäktigeledamöterna Daniela Wikström och Lars Åhman anför i motion 2003-11-18 följande: I korsningen mellan Bolidenvägen och Kronbodgatan, i höjd med ICA Kvantum och Blomsterslottet, är trafiksituationen i dag under all kritik. Inte minst är gång-, spark- och cykeltrafikanter mycket utsa. Låt oss ge ett exempel. När gamla moster Agda med spark ska ta sig från gc-vägen norr om Bolidenvägen och över densamma för handla, gör hon det vid refugen i höjd med Kronbodgatan. Inte eftersom det finns något övergångsställe med därmed förknippade skydd för gångtrafikanter där, utan för det logiskt sett borde finnas ett. Eftersom biltrafiken är rätt livlig och Agda inte längre är så snabb i benen, bestämmer hon sig för dela upp gatukorsandet i två etapper, med den lilla refugen i mitten som ett lämpligt delmål. Väl ute på denna ö i trafikhavet - omgiven av bilar både framför och bakom sig - upptäcker Agda refugen är just liten; sparken sticker obönhörligen ut i körbanan hur hon än försöker. Efter en stunds parerande lyckas Agda slutligen ta det sista språnget över gatan, till säker mark och ICA Kvantums parkering. Också denna gång undanröjde någon skyddsängel en allvarlig olycka. Nu gäller det bara klara färden tillbaka hem förbi samma korsning, denna gång med två stora matkassar på sparkstyret Tilläggas bör problemet med den smala refugen naturligtvis inte bara gäller moster Agda, utan även exempelvis stressade folkpartister på cykel. Uppenbarligen måste denna korsning vara en av de farligare i staden. Så kan vi inte ha det! Något måste göras. Det handlar om långsiktigt skapa en säker trafiksituation, och omedelbart återupprätta det logiska övergångsstället på platsen. Med hänvisning till ovan yrkar vi kommunfullmäktige beslutar utreda hur korsningen Bolidenvägen/Kronbodgatan kan göras säkrare för såväl biltrafikanter som gångare, sparkåkare och cyklister
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 i väntan på utredningen omedelbart uppdra till kommunstyrelsen återupprätta övergångsstället vid Bolidenvägen/Kronbodgatan. Tekniska nämnden har 2004-04-19, 98, lämnat följande yttrande: Anordnande av markerat övergångsställe innebär inte automatiskt säkerheten för de gående förbättras, även om lagstiftningen ändrats så fordonsförarna har väjningsplikt mot de gående. De gående kan få en falsk känsla av trygghet på övergångsställena och brister därför i uppmärksamhet eftersom man förväntar sig annalkande fordon ska stanna. Anordnande av övergångsställe ska inte betraktas som en trafiksäkerhetsåtgärd, utan som en framkomlighetsåtgärd för de oskyddade trafikanterna vid gator eller vägar med intensiv trafik, där det är svårt för de oskyddade ta sig över. Det har visat sig ett markerat övergångsställe som ligger på en sträcka och som relativt få personer använder, är farligare för fotgängarna använda än passage som inte utmärkts. De som ämnar korsa vägen eller gatan är försiktigare när det inte finns någon utmärkning och inväntar ett lämpligt tillfälle korsa vägen. Tekniska kontorets ambition är där markerat övergångsställe anordnas ska de oskyddade trafikanterna kunna uppleva trygghet som motsvaras av en faktisk säkerhet. Avgörande för säkerheten är fordonshastigheterna är låga både för man i låga hastigheter bättre uppfar vad medtrafikanterna avser göra och för konsekvenserna vid en olycka blir lindrigare. Ju lägre hastigheten är desto större chans har bilföraren hinna reagera. Vid hastigheten 30 km/tim hinner en bilförare stanna om någon dyker upp en busslängd framför. Vid 50 km/tim är stoppsträckan dubbelt så lång. Bilarnas hastighet har stor betydelse för konsekvensen av en kollision mellan bil och oskyddad trafikant. De flesta gående dör av en påkörning i 50 km/tim. Däremot klarar de flesta en påkörning i en hastighet av 30 km/tim. För ett övergångsställe ska ha god trafiksäkerhetsstandard krävs fordon inte kan köras fortare än 30 km/tim före övergångsstället. För åstadkomma hastighetssäkrade övergångsställen krävs hastighetsdämpande åtgärder som t.ex. gupp, vägkuddar, avsmalningar eller sidoförskjutningar. Det kommer ta tid innan samtliga markerade övergångsställen är åtgärdade eftersom det på flera platser krävs relativt omfande, och därigenom kostsamma, ombyggnationer. En förutsättning för bestämmelsen om fordonsförares väjningsplikt mot de gående vid övergångsställe ska vinna acceptans hos fordonsförarna, är skärpningen känns motiverad. Det är därför viktigt övergångsställen endast finns på sådana platser där det finns ett tydligt behov, dvs. där det förekommer stora flöden av såväl oskyddade trafikanter som fordon. Av denna anledning har många övergångsställen på gator med små trafikflöden tagits bort.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 Bolidenvägen, som ingår i Skellefteås huvudvägnät, fungerar som infart/ genomfart till staden. I huvudnätet ska större delen av fordonens trafikarbete samlas till ett fåtal genomfarter, infarter och huvudgator. Begränsningar i huvudnätet av fordonens framkomlighet, i form av t.ex. vägbulor, riskerar flytta över biltrafik till lokalnätet (i detta fall bl.a. Brännavägen och Industrivägen). Med hänsyn till Bolidenvägens funktion, och de måttliga mängderna oskyddade trafikanter som korsar vägen, bedöms det med hänvisning till vad som tidigare nämnts, olämpligt anordna ett markerat övergångsställe på Bolidenvägen vid korsningen med Kronbodgatan. Med ombyggnaden år 2000 av Bolidenvägen, och anläggande av mittrefug, har trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna som ska korsa gatan förbättrats jämfört med tidigare situation, i och med fotgängarna i dag behöver uppmärksamma bilar i endast en färdriktning i taget. För gående med barnvagn och gående som leder cykel ska rymmas mitt i gatan med god standard krävs en refugbredd på 2 m. Med hänsyn till det tillgängliga vägutrymmet vid ombyggnaden av Bolidenvägen begränsades dock bredden på mittrefugen vid gångpassagen till 1,2 m. Med nuvarande placering av gångpassagen styrs de flesta oskyddade trafikanterna korsa Bolidenvägen på samma ställe. Ifall passagen flyttas längre österut, där refugen är bredare, hamnar den i ett sådant läge många oskyddade trafikanter som nyttjar passagen sannolikt försöker ta en genväg över bilparkeringen för nå ICA Kvantums entré. Dessutom riskerar man få en okontrollerad överströmning av oskyddade trafikanter västerifrån (från Länsmansgatan) i korsningen mellan Bolidenvägen och Kronbodgatan. Detta kan eventuellt avhjälpas med ytterligare en gångpassage över Bolidenvägen väster om korsningen med Kronbodgatan. De oskyddade trafikanter som kommer västerifrån och österifrån, och har ICA Kvantum som målpunkt, har möjlighet korsa Bolidenvägen vid de signalreglerade övergångsställena vid Brännavägen respektive Klockarbergsvägen. Trafikmängden på Bolidenvägen, strax väster om Klockarbergsvägen, var år 2003 ca 8 500 fordon/vardagsdygn. Uppgifter saknas om fordonsmängden vid korsningen med Kronbodgatan. Väster om korsningen med Brännavägen var trafikmängden år 2003 ca 6 300 fordon/vardagsdygn. På Kronbodgatan var trafikmängden samma år ca 1 300 fordon/ vardagsdygn. Det finns inga uppgifter om någon trafikolycka med oskyddade trafikanter inträffat på aktuell sträcka av Bolidenvägen efter ombyggnaden år 2000. Den enda olycka som polisrapporterats på Bolidenvägen, mellan Klockarbergsvägen och Kronbodgatan efter ombyggnaden, inträffade år 2002 vid infarten till ICA Kvantum mellan två bilar med korsande kurs. Utöver polisrapporterade olyckor
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 kan incidenter ha inträffat med lindrigare egendomsskador som följd, som t.ex. plåtskador, i samband med lättare kollisioner mellan bilar. Sammantaget kan sägas trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna förbättrats efter ombyggnaden av Bolidenvägen. Med en bredare refug hade trafiksäkerheten för bl.a. cyklister varit ännu bättre. Tyvärr är det med enkla medel svårt bredda befintlig refug. Alternativet är anordna två nya gångpassager en på vardera sida om korsningen. Tekniska kontoret bedömer förhållandena på platsen inte är sådana det är nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder omgående. Tekniska kontoret kommer dock följa utvecklingen i området och det kan med anledning av förändrade förutsättningar i framtiden ges möjlighet till åtgärder i korsningen mellan Bolidenvägen och Kronbodgatan. Det finns alltid ett behov av se över trafikmiljöer i syfte åstadkomma förbättringar för alla trafikantgrupper. Detta gäller området kring ICA Kvantum likaväl som andra områden och trafikmiljöer. Föredraganden föreslår motionen inte ska föranleda någon åtgärd Birgitta Burström yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer föredragandens förslag och Birgitta Burströms yrkande var för sig under proposition och finner arbetsutskottet bifallit föredragandens förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh bifall till motionen. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Lars Åhman, Ola Burström, Benny Lindqvist, Philip Cohen och Christer Johansson.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 Lars Åhman yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Lars Åhmans yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Lars Åhmans yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 52 ja-röster och 11 nej-röster. 2 ledamöter saknar ersättare. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunfullmäktige beslutar motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 KF 126 KS 198 AU 399 Dnr 2004.70 016.760 Motion om rätt till kommunal hemtjänst utan behovsprövning för äldre personer över 80 år (3/04) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg anför i motion 2004-01-27 följande: I besparingstider borde vi inom Skellefteå kommuns äldreomsorg följa Linköpings exempel när det gäller äldres rätt köpa kommunal hemtjänst utan behovsprövning för äldre över 80 år. Vi skulle på så sätt kunna minska kostnaderna väsentligt på den administrativa sidan och dagens biståndsresurser kunna frigöras till andra uppgifter. I Linköping gjorde man redan 1992 ingen behovsprövning när det gällde städning och omvårdnad behovsprövas inte sedan två år tillbaka. I Linköping menar man ingen efterfrågar hjälp om man inte behöver det. Och visst är det så. De flesta vill klara sig själva så länge som möjligt. I det avseendet är Linköpings äldre inte unika. Det är först när man känner sig trött och orkeslös som insatserna känns angelägna. Enligt den här Linköpingsmodellen verkar de äldre och deras anhöriga vara nöjda och känner de själva kan vara med och utforma servicen, vilket är mycket väsentligt. Det här är också ett sätt tänka nytt och borde vara något för Skellefteås framtida kommunala äldreomsorg tillämpa. Jag yrkar därför pensionärer över 80 år i Skellefteå kommun ges rätten köpa kommunal hemtjänst utan behovsprövning. Socialkontoret hänvisar i yttrande till det svar som socialnämnden lämnade till Birgitta Burströms och Lars Åhmans motion 2002-09-11 om rätt till hemhjälp för alla över 80 år. Där beskrevs resursbehovet som följer om Skellefteå inför rätt till hemtjänst minst fyra timmar i veckan för alla 80 år och äldre. Dessutom påpekades en viss ålder inte per automatik innebär hjälpbehovet är större än för andra, därför bör behoven vara det som styr insatserna. En annan del är såväl Inger Andersson-Öbergs motion som Örebros försöksverksamhet, om rätt till fyra timmars hemhjälp i månaden mot en mindre avgift, kan strida mot konkurrenslagstiftningen. Detta eftersom endast en liten del av verksamheten finansieras via avgifter, största delen är skefinansierad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 När det gäller motionärens motiveringar till yrkandet anser socialkontoret det i besparingstider är extra viktigt med verksamhet som bedrivs rättssäkert för brukarna. Enligt företrädare för den så kallade Linköpingsmodellen sker ingen biståndsbedömning utifrån gällande lagstiftning om personerna är över 75 år. I stället sluts serviceavtal för boservice och personlig omvårdnad mellan enhetschefer vid servicehus och enskilda personer. Serviceavtalet är i sig inte överklagningsbart och om parterna inte är överrens vid förhandlingstillfället måste den sökande kontakta sociala förvaltningens mottagningsenhet för få ett biståndsbeslut. Dessutom hävdar skriftställaren de administrativa kostnaderna kan minskas väsentligt. Detta menar vi inte kommer ske eftersom det arbete som då flyttas till arbetsledarna istället medför mer administration för den yrkesgruppen. Det är en yrkesgrupp som redan i dag har en mycket hög arbetsbelastning. Omsorgsavdelningen i Linköping har själva sett den effekten. Det positiva är dock de äldre uppfar organiseringen som mindre byråkratisk och invecklad när kravet på rättssäkerhet inte är lika stor. För övrigt har de en biståndsbedömningsorganisation för ärenden från Universitetssjukhuset i Linköping. Enligt motionären verkar de äldre och deras anhöriga vara nöjda med Linköpingsmodellen. De känner de själva får vara med och utforma servicen. Det är naturligtvis bra men i Skellefteå kommuns kvalitetsgarantier ingår två punkter som säger Skellefteå kommun garanterar: Att brukare får en kontaktperson och en individuell vårdplanering där den hjälp som är beviljad planeras i samråd med brukarna och vid samtycke även med närstående. I den individuella vårdplaneringen ska flera yrkesgrupper medverka. Att den individuella vårdplaneringen följs upp efter behov och minst en gång per år. Brukarna skall aktivt få medverka i den fortsa utformningen av hjälpen. Socialkontoret instämmer dock med motionären om de flesta vill klara sig själva så länge det är möjligt. Just därför bör hemtjänsten förstärkas, äldre ges tillgång till korttidsvistelse och dagverksamhet för dementa. Dessutom bör det skapas förutsättningar så kommunen tillsammans med frivilligorganisationer och anhöriga även i framtiden kan ta hand om kommunens invånare. Allt detta kräver resurser och så länge de är begränsade måste prioriteringar ske även om de är obekväma. Socialnämnden föreslår 2004-04-21, 77, kommunfullmäktige avslå motionen. Föredraganden föreslår motionen avslås. Birgitta Burström yrkar bifall till motionen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 Ordföranden ställer föredragandens förslag och Birgitta Burströms yrkande var för sig under proposition och finner arbetsutskottet bifallit föredragandens förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh bifall till motionen. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yrkar Inger Andersson-Öberg bifall till motionen. Agneta Hansson yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Inger Andersson-Öbergs yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 KF 127 KS 190 AU 359 Dnr 2004.327 002.175 Ändring av sotningsnämndens reglemente Reglementet för sotningsnämnden gäller sedan 1991. Räddningstjänstlagen har sedan årsskiftet erss av en lag om skydd mot olyckor. Förutom räddningstjänst reglerar den nya lagen också sotning och brandskyddskontroll. Nyheter i lagen är bl.a. kommunen själv ska fastställa sotningsfrister och enskilda fastighetsägare kan få rätt rengöra sin anläggning själv. Den nya lagen föranleder en översyn av sotningsnämndens reglemente så kommunens uppgifter enligt lagen om sotning och brandskyddskontroll åläggs sotningsnämnden. I samband med detta har även en del andra ändringar av formuleringar föreslagits. Sotningsnämnden beslutade 2004-04-13, 6, föreslå kommunfullmäktige fastställa nytt reglemente för sotningsnämnden enligt upprättat förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa nytt reglemente för sotningsnämnden. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 KF 128 KS 213 AU 445 Dnr 2004.419 002.400 Revidering av hamnordning Tekniska kontoret redovisar vid International Maritim Organization:s (IMO) möte i december 2002 antogs en ny uppsättning riktlinjer för internationell sjöfart ett antal punkter som ska stärka säkerheten inom sjöfarten samt förebygga och minska hotet från främst terrorangrepp. Den mest omfande punkten föreslås inom International Ship and Port Facility Security Code (ISPS-kod) och ska implementeras genom SOLAS kapitel XI (Safety Of Life At Sea). Tekniska nämnden beslutade 2004-03-22, 58, om skyddsutredning och 2004-04-19, 82, om skyddsplan. Regelverket kommer träda i kraft 2004-07-01. Med anledning av ovanstående beslut måste även hamnordningen revideras. Tekniska nämnden beslutade 2004-05-17, 109, föreslå kommunfullmäktige anta föreslagna ändringar i hamnordningen enligt med kursiv och fet stil markerad text och markeringar på kartor i bifogat förslag, bilaga 1, samt den nya hamnordningen ska gälla fr.o.m. 2004-07-01. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa ny hamnordning i enlighet med tekniska nämndens förslag gälla fr.o.m. 2004-07-01. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 KF 129 KS 199 AU 400 Dnr 2004.338 005.768 Start av ytterligare gruppboende och ungbo för barn utan legal vårdnadshavare som erhållit permanent uppehållstillstånd Socialkontoret anför Skellefteå kommun driver sedan 2003 två grupphem för asylsökande barn. Dels Origo som har kapacitet ta emot tolv barn, dels Falmarksgårdens asylhem som kan ta emot 10 barn. Som komplement till dessa två asylboenden finns Ankaret och Norrskenet som tar emot barn som erhållit permanent uppehållstillstånd (PUT) efter genomförd asylutredning. För de barn som erhållit PUT ska kunna erbjudas ett forts tryggt boende i Skellefteå krävs ytterligare ett grupphem med möjlighet ta emot åtta barn samt ett ungbo med kapacitet för sex till åtta barn. Med ett nytt grupphem och ett ungbo finns resurser i Skellefteå erbjuda de barn från Origo och Falmarksgårdens asylhem som erhåller PUT, detta trygga boende utan behöva flytta till annan kommun. Grupphemmet Det nya grupphemmet kommer byggas upp på samma sätt som Ankaret och Norrskenet. Detta innebär man har möjlighet ta emot åtta barn i åldrarna 15 17 år. Personalstaten kommer uppgå till åtta personer. Var grupphemmet kommer vara beläget beror på var lämpliga lokaler finns. Att ta fram lämpliga lokaler sker i samarbete med fastighetskontoret och/eller Skebo. Ungbo Tanken med ett ungbo är placera barn som snart fyller 18 år i egen eller delad lägenhet. Att placera ett barn som är 17 år och 9 månader på ett grupphem känns inte meningsfullt eftersom barnet måste flytta från grupphemmet den dag man fyller 18 år. För ge barnen det stöd och den hjälp de är i behov av och har rätt till innebär ett ungbo där det finns personal som kan ge denna hjälp och stöd. Kopplat till ungbot finns därför fyra personal som har dessa uppgifter. Arbetsledningen för denna personal är kopplad till arbetsledningen för det nya grupphemmet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 Placering av ett ungbo sker i samarbete med Skebo eftersom behov av ca åtta mindre lägenheter uppstår. Ekonomi Samtliga kostnader för grupphemmet och ungbot betalas av Integrationsverket. Arbetstillfällen Start av dessa två nya enheter innebär i storleksordningen tolv nya årsarbetstillfällen. Kontakter med Integrationsverket Socialkontoret har varit i kontakt med företrädare för Integrationsverket och presenterat ovanstående idé. Från verkets sida ställer man sig mycket positiv. Socialnämnden beslutade 2004-04-21, 65, föreslå kommunstyrelsen uppdra till socialnämnden teckna avtal med Integrationsverket om start av ovan beskrivna grupphem för barn utan legal vårdnadshavare som erhållit permanent uppehållstillstånd i landet föreslå kommunstyrelsen uppdra till socialnämnden teckna avtal med Integrationsverket om start av ovan beskrivna ungbo för barn utan legal vårdnadshavare som erhållit permanent uppehållstillstånd i landet. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna socialnämnden tecknar avtal om drift av nytt gruppboende och nytt ungdomsboende. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 KF 130 KS 200 AU 401 Dnr 2003.15 090.681 Skötsel av naturvårdsområden för Burehällorna Båtklubbarna i Skellefteå kommun har till fritidsnämnden påpekat underhållet av naturhamnen Burehällorna är efters. Fritidskontoret har gått igenom de beslut som finns angående naturvårdsområdet för Burehällorna. Länsstyrelsen har 1984-03-15 beslutat bilda naturvårdsområde för Burehällorna på Tällögrundet. Länsstyrelsen har upprättat en skötselplan och utfärdat föreskrifter för området. Kommunen äger området och är reservatsförvaltare. Kommunen äger enligt skötselplanen rätt anordna bryggor, eldplatser, bänkar, toaletter och tältplats på området. Kommunstyrelsen beslutade 1984-05-08, 287, uppdra åt parknämnden vidta de åtgärder som krävs för naturvårdsområdets iordningställande enligt skötselplanen och inge ansökan om statsbidrag. I budget 1987 får parknämnden ett delanslag på 144 200 kronor för iordningställande av naturvårdsområde för Burehällorna. Efter iordningställandet av området har skötselansvaret varit oklart vilket har lett till det idag eftersa underhåll som påtalas i båtklubbarnas skrivelse. De första åren efter iordningställandet sköttes toaletter, vedförsörjning och tillhandahållande av olja till bryggor av parkförvaltningen. Iläggning, upptagning och enklare skötsel av bryggor sköttes mot viss ersättning av Bureå båtsällskap. I takt med den allt kärvare budgetsituationen har dock parkförvaltningen/ parkavdelningen inte ansett sig ha resurser för fortsätta med sin del av skötseluppdraget. Detta har lett till fritidsnämnden fått tillskjuta medel ur de bidrag som finns för det rörliga båtlivet för skötsel av bryggorna och det uppdraget har skötts av Bureå båtsällskap. Bureå båtsällskap har i samtal med fritidskontoret ställt sig tvekande till sin möjlighet kunna fortsätta med detta uppdrag.